En gängbestämmelse
Interpellation 2017/18:68 av Tomas Tobé (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-10-25
- Överlämnad
- 2017-10-26
- Anmäld
- 2017-10-27
- Sista svarsdatum
- 2017-11-16
- Svarsdatum
- 2018-01-19
- Besvarad
- 2018-01-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
De senaste åren har den organiserade brottsligheten flyttat fram sina positioner i samhället. Polisen har identifierat 61 områden som betraktas som utsatta, där kriminella har en inverkan på lokalsamhället.
För att vända utvecklingen är det viktigt att den organiserade brottsligheten får svårare att verka. I detta ligger bland annat att straffen för grov brottslighet behöver skärpas för att det ska gå att komma åt de personer som är livsstilskriminella. Narkotikaförsäljning, hot och vapenbrott bör generera längre fängelsestraff för att hålla de livsstilskriminella borta från samhället under en längre tid.
Moderaterna har föreslagit att en särskild gängbestämmelse införs i Sverige, där straffen för gängrelaterad brottslighet fördubblas. I Danmark finns en sådan straffskärpningsgrund för brott som sker inom ramen för kriminella gäng.
En sådan lagstiftning skulle höja tröskeln för den som överväger att gå med i eller fortsätta vara verksam inom den organiserade brottsligheten. Det allvarliga läge som Sverige dessutom befinner sig i kopplat till organiserad brottslighet gör att lagstiftningen behöver uppdateras. Givet att modellen med en gängbestämmelse redan existerar i Danmark bör en liknande lagstiftning även vara möjlig att införa i Sverige.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Ämnar justitie- och inrikesministern se över möjligheterna att införa en särskild gängbestämmelse i Sverige?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2017/18:68
Webb-tv: En gängbestämmelse
Dokument från debatten
- Fredag den 19 januari 2018Kammarens föredragningslistor 2017/18:58
- Protokoll 2017/18:58 Fredagen den 19 januariProtokoll 2017/18:58 Svar på interpellation 2017/18:68 om en gängbestämmelse
Protokoll från debatten
Anf. 42 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Tomas Tobé har frågat mig om jag ämnar se över möjligheterna att införa en särskild gängbestämmelse i Sverige.
Att bekämpa gängkriminaliteten är en av regeringens viktigaste frågor. Regeringen har under mandatperioden skärpt mer än 30 straffrättsliga bestämmelser relaterade till den organiserade brottsligheten, bland dem allvarliga våldsbrott och grova vapenbrott. Fler brott än tidigare kan nu bedömas som grova när någon anspelar på ett våldskapital. Ledare för kriminella organisationer som låter bli att förhindra vissa allvarliga brott inom ramen för sammanslutningen kan nu dömas för det. Sedan tidigare finns det också en bestämmelse som innebär att straffen ska skärpas om brotten har utgjort ett led i organiserad brottslighet.
För bara några veckor sedan skärptes straffen för grovt vapenbrott och grov olovlig hantering av explosiva varor. Straffskärpningarna innebär att personer som grips med bland annat skarpladdade vapen i princip alltid kommer att häktas direkt i avvaktan på rättegång. Vi arbetar också med förslag som syftar till att åstadkomma ett skärpt straff för mord genom en ökad användning av livstids fängelse, och vi har tillsatt en utredning för att se över den straffrättsliga särbehandlingen av lagöverträdare i åldersgruppen 18-20 år.
Det straffrättsliga skyddet för polis, räddningstjänst och ambulanspersonal måste stärkas, och den så kallade Blåljusutredningen har därför, efter att ha lagts i ett snabbspår, lämnat förslag på området.
Straffrätten är ett av våra verktyg för att komma åt den organiserade brottsligheten men inte det enda. Polismyndigheten måste ges möjlighet att öka antalet anställda och närvaron på lokal nivå. I den största polissatsningen på 2000-talet satsar regeringen därför drygt 9,8 miljarder kronor på myndigheten under perioden 2017-2020.
Regeringen har också gett tolv myndigheter ännu större möjligheter att rikta sina gemensamma krafter mot den organiserade brottsligheten med ett särskilt fokus på utsatta områden. Sedan myndigheternas gemensamma satsning mot organiserad brottslighet inleddes 2009 har över 500 personer dömts i tingsrätt till följd av satsningens insatser. Dessa personer har totalt dömts till fler än 1 500 fängelseår.
I början av året planerar regeringen att presentera ett förslag till en ny kamerabevakningslag som ska göra det lättare att använda kameraövervakning i brottsbekämpande och trygghetsskapande syften. Regeringen har dessutom tillsatt en utredning som ska föreslå ytterligare förenklingar för den kameraövervakning som brottsbekämpande myndigheter bedriver. Utgångspunkten är att tillståndsplikten ska tas bort och i första hand ersättas med en anmälningsplikt. Det kommer att innebära att polisen kommer att kunna sätta upp kameror när behov uppstår utan att behöva invänta ett tillstånd. Men vi kommer aldrig att komma till rätta med den organiserade brottsligheten om vi inte också kraftsamlar för att förebygga den.
I regeringens nationella brottsförebyggande program, Tillsammans mot brott, betonar vi vikten av breda brottsförebyggande insatser. Det kan handla om föräldraskapsstöd, avhopparverksamhet och återfallsförebyggande arbete. Det kan också handla om förebyggande åtgärder mot situationer eller vid platser där risken för brott är hög.
Anf. 43 Tomas Tobé (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Vi ser att antalet utsatta områden ökar i Sverige. Det finns ungefär 200 kriminella gäng och 5 000 livsstilskriminella. Vi har en utveckling som tyvärr innebär att rekordmånga människor skjuts ihjäl i Sverige om vi jämför till exempel med hur det var under 90-talet. Vi ser attacker på våra poliser. Vi ser attacker på ambulansfordon. Vi ser kriminella gäng som tar sig till akutmottagningar. Vi ser att man skjuter på polisers hem och att polisstationer attackeras.
Herr talman! Vi har faktiskt en mycket allvarlig situation i Sverige, och det kommer att krävas en rad åtgärder. Många fler polisanställda behövs, och många av dem ska gärna vara poliser. Vi kommer att behöva göra en rad straffskärpningar och utöka befogenheterna.
Det är mycket bra att vi åtminstone i sak är överens, även om vi inte är överens om tempot, när det gäller polisens möjligheter till mer kameraövervakning. Jag tror att vi får inse att vi har ett antal kriminella individer som vi nog faktiskt får beskriva som direkt samhällsfarliga. Mot de här individerna måste vi nu gå fram tuffare. Vi behöver givetvis se till att de lagförs, men när de väl lagförs ska vi också se till att straffen blir längre. Jag tror att det är viktigt att ett antal av de här individerna sitter en längre tid i fängelse för att skapa möjligheter att kunna bryta den här utvecklingen.
I Danmark har man infört vad som kallas för en gängbestämmelse som i praktiken innebär att när det gäller kriminella uppgörelser och brottslighet som begås av den här typen av individer är straffen i praktiken dubbla. Jag tycker att det är en åtgärd som vi borde få på plats också i Sverige.
Det är klart att det finns en viss möjlighet, som också antyds i ministerns interpellationssvar, att en viss justering av straffet kan ske i dag. Men en gängbestämmelse, som vi talar om här, ger möjlighet att ha dubbla straff för dessa kriminella, och jag undrar ändå om ministern kan vara öppen för att gå fram med en sådan gängbestämmelse, för jag tror att det kommer att behövas.
Om ministern känner för att svara kan jag även passa på, herr talman, att fråga efter fler åtgärder. Jag tror nämligen att vi kommer att behöva göra mer än detta. Jag tror att vi behöver titta på visitationszoner, vistelseförbud och en rad åtgärder som i grunden handlar om att göra det jobbigare att vara kriminell i Sverige.
Anf. 44 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Att bekämpa organiserad brottslighet är kriminalpolitikens viktigaste uppgift just nu. För ungefär 20 år sedan etablerade sig de första av de här gängen i Sverige, och gängkriminaliteten har sedan utvecklats över tid. Naturligtvis borde man ha kvävt det i sin linda redan då.
När det nu har eskalerat och är fler blir det svårare och svårare. Men det innebär inte att det är omöjligt, tvärtom. Det är möjligt att vända utvecklingen, och vi har ett antal fall där man faktiskt kan peka på just detta.
Södertälje är ett sådant exempel. Där hade vi stora bekymmer för några år sedan, och där kraftsamlade både polisiära resurser och resurser från övriga samhället, till exempel Försäkringskassan, Skattemyndigheten, kommunen och andra, för att komma åt den här typen av kriminalitet, något som blev väldigt framgångsrikt.
I Göteborg har antalet skjutningar halverats, också detta delvis en följd av ett bra samarbete. I Malmö hade man väldigt stora bekymmer med skjutningar förra året. Där kraftsamlade man, och nu sitter 70 personer häktade i Malmö. Det är klart att det är ett sätt att få bort de här mest brottsaktiva individerna från gatan, för det är något man måste göra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen satsar nu mer pengar än någon regering har gjort före oss, åtminstone de senaste 20 åren, och går in med ytterligare 2 miljarder kronor. Vi fördubblar utbildningstakten när det gäller poliser och sätter upp fler kameror än någonsin i Husby, Tensta, Rinkeby, området runt Sevedsplan i Malmö, Ronna i Södertälje och Gottsunda i Uppsala. Även i Rosengård är kameror på väg upp.
Vi vidtar även sociala insatser för att bryta nyrekryteringen, för det är ju den andra sidan. Vi måste ha hand om de mest brottsaktiva individerna och få bort dem från gatan, och samtidigt måste vi bryta nyrekryteringen av de ungdomar som är på väg in i kriminella gäng.
Det kan man göra med bland annat riktade sociala insatser, men också genom att se till att de kan få en framtidstro. Det är klart att när vi har brutit ungdomsarbetslösheten och den har gått ned så mycket som den har gjort blir möjligheterna att faktiskt bryta nyrekryteringen till de kriminella gängen också bättre. Skulle vi gå tillbaka till gammal moderat politik med hög ungdomsarbetslöshet skulle det bli mycket svårare att förebygga brott. Det förstår vi alla.
Vi måste också skärpa straffen, och det har den här regeringen gjort. Moderaterna pratar ofta om straffskärpningar, men ni levererar aldrig någonting. Det händer aldrig någonting när ni regerar.
Det gör det när vi regerar. Vi har skärpt straffen för grovt rån, grov misshandel, grovt olaga hot, grovt tvång, grovt rån och de grövsta narkotikabrotten. Allt detta gjorde vi förra året, den 1 juli 2017.
Den 1 januari 2018 skärpte vi straffet för de grova vapenbrotten. Det innebär också att vi får häktningspresumtion, vilket innebär att om du anträffas med ett illegalt vapen på stan och misstänks för grovt vapenbrott kommer du i princip att häktas, och då släpps du inte ut i väntan på rättegång. Det öppnar också upp för hemliga tvångsmedel för polisen, det vill säga avlyssningsmöjligheter när det gäller dem som misstänks för detta.
Vi kommer att gå vidare och gå fram med straffskärpningar för grov våldtäkt, för dem som angriper blåljuspersonal och för mord, där livstidsstraffet ska vara normalstraffet. Vi är också på väg fram med straffskärpningar för de brott som begås med hedersmotiv.
Man kan därför säga att vi har skärpt straffen mer än någon annan regering har gjort före oss. Samtidigt måste man dock vara smart och rikta in sig på de brott som just de här kriminella individerna begår.
Jag utesluter inte att vi behöver göra ytterligare insatser. Det är klart att vi kan behöva göra det. Men innan man börjar prata om att ta ytterligare steg ska vi se hur de straffskärpningar som precis har genomförts fungerar. Det här måste vi bryta på många olika sätt.
Anf. 45 Tomas Tobé (M)
Herr talman! Tack för svaret! Jag delar bilden av att detta givetvis går att vända, och det är klart att det handlar om hur pass mycket vi väljer att prioritera detta från samhällets sida. Det behövs givetvis rekordstora satsningar på hela rättsväsendet nu. Moderaterna lägger den största satsningen och har högre ambitioner än nuvarande regering, och det är klart att det är en hård prioritering.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen prioriterar höjda bidrag till människor som står utanför arbetsmarknaden. Det är de riktigt stora satsningarna som regeringen väljer att göra, medan vi prioriterar till exempel att införa ett bidragstak. Detta gör att vi i vår budget kan göra större satsningar på polisen och på rättsväsendet i övrigt.
Det är så det hänger ihop. Politik handlar om att prioritera.
När det gäller skillnad i resultat är det klart att vi kan hitta enskilda delar där man hade kunnat göra mer tidigare. Så är det alltid. Men faktum är att antalet poliser ökade med Alliansen. Även straffskärpningar genomfördes med Alliansen.
Nu är det dock dags att blicka framåt. Jag vet att justitie- och inrikesministern allra helst skulle vilja tala om att det stora samhällsproblemet är de alliansregeringar som ledde Sverige under åtta år. Men verkligheten är att vi har riktigt tuffa problem med kriminalitet, och en hel del av åtgärderna kan vi vara överens om. Jag tror dock att det är dags att inse att de åtgärder som nu kommer på plats under den nuvarande regeringen ofta kommer efter tillkännagivanden från Alliansen - vi har pressat fram många av de här förändringarna.
Men låt oss ändå vara lite konstruktiva när vi har möjlighet i en sådan här interpellationsdebatt! Varför inte öppna för att införa en gängbestämmelse? Det skulle få en ordentlig effekt för ett antal av de här kriminella individerna, som jag vill beskriva som mycket, mycket farliga.
Det skulle även skicka en mycket tydlig signal om vad som händer när man väljer att ingå i kriminella gäng och begå den här typen av handlingar. Det här är ju handlingar med brottsoffer på andra sidan som inte får upprättelse.
I de utsatta områdena ser vi nu att människor inte vågar vittna, och det är tufft för polisen att arbeta i de här områdena. Jag vet att poliserna står upp och gör allt de kan, och jag tyckte att det var otroligt intressant att se framför allt de insatser som har gjorts i Biskopsgården i Göteborg och som jag vet att även ministern känner till. Men poliserna behöver få lite mer hjälp. Vi måste veta att när vi väl tar dessa kriminella individer finns det ordentliga straff för dem. De måste nämligen bort en längre tid från de här områdena för att vi ska kunna vända utvecklingen.
Jag frågar ytterligare en gång, herr talman: Kan inte regeringen släppa prestigen nu? Jag vet att det är Moderaterna som har lagt fram det här förslaget först, men det spelar väl mindre roll, för det är ju ett förslag som kommer att behövas. Varför inte titta på erfarenheterna från Danmark? Varför inte gå fram och införa en gängbestämmelse så att de kriminella får dubbla straff?
Anf. 46 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Det finns ju redan en gängbestämmelse i svensk rättsordning i dag. Det vill säga du kan skärpa straffen vid brott inom ramen för en organiserad kriminalitet. Den möjligheten finns redan.
Det vi har gjort på straffsidan under den här mandatperioden är mer än någon annan regering har gjort så långt tillbaka man kan tänka sig. Jag har räknat upp straffskärpningarna som bara är ett halvår gamla: grovt rån, grov misshandel, grovt olaga hot, grovt tvång, de grövsta narkotikabrotten och så det grova vapenbrottet nu från den 1 januari, som också ger större möjlighet att upptäcka dem som begår brott. Vi kommer att gå vidare med straffskärpning för grov våldtäkt och förstås för dem som angriper blåljuspersonal. Det handlar även om straffskärpningar för mord och hedersbrott.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Här sker alltså en framflyttning av positionerna totalt sett. Vad jag också försöker säga är att man utöver straffrätten måste komma åt de här gängen även på andra sätt. Det går att vända utvecklingen, och jag har pekat på ett par olika exempel. Men i grunden är det så att staten alltid är starkare än de här gängen, och bestämmer man sig bara för att nu slår vi ut dem, då kommer man att kunna göra det.
Vi är i grunden överens om att för att klara detta behövs fler poliser, det vill säga mer polisiär närvaro. Därför har regeringen fördubblat utbildningstakten, och regeringen har gett mer pengar till polisen än vad någon regering har gjort tidigare. Det är den största satsningen på 20 år. Det utbildas dubbelt så många poliser i dag som på den tiden Moderaterna regerade.
Vi har i grunden inte skilda meningar. Det handlar om fler poliser, större resurser till polissektorn och straffskärpningar. Men det skiljer sig åt i att Moderaterna har en blind fläck på vad det är som startar och hela tiden underbygger utvecklingen. Med mycket hög arbetslöshet där man inte klarar att skapa jobben - och det gör Moderaterna aldrig när ni regerar - och med hög ungdomsarbetslöshet och ökande klyftor, är risken större att fler hamnar i kriminalitet.
Nu pratar Tomas Tobé om bidrag igen. Men vad han inte säger är att om er politik verkligen skulle få genomslag skulle det igen innebära en utveckling i Sverige mot kraftigt ökade klyftor. Ni klämmer åt och drar ned för dem som har det sämst ställt. Tillsammans med en ökad ungdomsarbetslöshet, som ni heller aldrig klarar av att bryta, innebär det en mycket negativ utveckling. I synen på vad som är viktigt för att förebygga denna situation skiljer vi oss starkt åt. Det tänker ni aldrig någonsin på.
Herr talman! Poliserna - i alla fall de poliser jag har pratat med - är oftast mycket klokare än Moderaterna i det här avseendet. Det finns ingen yrkesgrupp som jag pratar så mycket med som just poliser. De som är ute på fältet i de utsatta områdena säger ofta tre saker till mig, och jag hörde detta sägas till mig så sent som i går när jag var i Jönköping.
Det första är att poliserna behöver bli fler. Det andra är att de behöver bättre verktyg. Det tredje är att vi måste tänka på att det inte bara handlar om dem utan att det också handlar om hur det omgivande samhället fungerar. Det måste finnas en fungerande socialtjänst, en fungerande skola i området, bra och fungerande fritidsverksamhet samt ett samhälle som håller ihop och en framtidstro för de ungdomar vi talar om och som riskerar att hamna i andra kretsar. Poliserna förstår detta, men vårt bekymmer är att Moderaterna aldrig någonsin har begripit detta.
Anf. 47 Tomas Tobé (M)
Herr talman! Det är klart att det finns en skillnad i syn på vad som bygger klyftor i ett samhälle. Det är uppenbart att regeringen tycker att man motverkar klyftorna genom att människor som står utanför arbetsmarknaden ska få högre bidrag. Bidrag ska minska klyftor. Jag tror att man bättre minskar klyftor genom att människor kommer in i jobb.
Det finns nu en mycket stor utmaning med en icke fungerande integration i detta land. Människor i utsatta områden står mycket långt från ett jobb och mycket långt från det svenska samhället. Ovanpå detta utsätts dessa människor för kriminalitet, och de känner inte att rättsväsendet är närvarande. Det är vad jag ser när jag reser ute i landet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När jag träffar landets poliser talar de mycket om det kringvarande samhället och andra myndigheters ansvar - absolut! Men de är mycket tydliga på några områden, nämligen att vi ska se till att ge dem ordentligt med muskler, bättre befogenheter. Vidare ska det finnas ordentliga straff. När de kriminella äntligen blir lagförda ska det inte vara så korta straff som det är i Sverige i dag.
Jag kan utöver detta berätta att poliserna gärna önskar en ny polisledning och höjda polislöner. Men det har vi diskuterat i andra sammanhang.
Den här interpellationsdebatten handlar specifikt om huruvida ministern kan vara öppen för att införa en gängbestämmelse som skulle innebära dubbla straff. Det är korrekt att det i dag finns en straffskärpningsgrund, men det handlar om en viss justering. Det jag talar om är att införa en gängbestämmelse som innebär dubbla straff. Där får jag beklaga, herr talman, att ministern stänger dörren för detta.
Anf. 48 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Det är klart att man kan överväga ytterligare åtgärder också på straffsidan. Jag vill bara peka på att den här regeringen har gjort mer på straffsidan än någon annan regering har gjort. Den förra regeringen - Moderaternas regering - försökte skärpa straffen. Den lade fram lagförslag som bland annat handlade om att domstolarna i högre utsträckning ska tillämpa straffskalan på de högre nivåerna, vilket blev helt underkänt av domstolarna. Det var inte tillämpbart. Ni försökte skärpa straffen, men ni lyckades inte ens med det trots att det var ett prioriterat område.
Nu har straffen skärpts för just de brott som många av de mest kriminella individerna begår, till exempel grova rån, grov misshandel, grovt olaga hot, grov utpressning och grovt tvång. Det är precis de brotten som de individerna begår. Det gäller också grovt vapenbrott. Vi har där fått tillgång till hemliga tvångsmedel och häktningspresumtion, så att de inte släpps ut igen i väntan på rättegång.
För att kunna förebygga brott måste man också ta bort de mest brottsaktiva individerna. Annars kommer de att finnas kvar i miljön och störa allt förebyggande arbete. Dessutom kommer de att utgöra ett slags förebilder för de unga människor som riskerar att vara på väg in i kriminalitet.
Min poäng är att om vi ska bekämpa gängkriminalitet måste vi se hela bilden, och då måste det finnas en politik som sänker ungdomsarbetslösheten. Vi kan inte gå tillbaka till den nivån på ungdomsarbetslöshet som rådde under er regeringstid. Nu är det den lägsta arbetslösheten bland ungdomar på 13 år, och vi måste fortsätta att hålla ned nivån på arbetslösheten. Vi måste satsa på socialtjänst, skola och fritis utöver allt det som görs i de brottsbekämpande delarna. När detta görs kan utvecklingen vändas. Det visar all erfarenhet.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.