Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Det småskaliga kustnära fisket

Interpellation 2023/24:164 av Tomas Kronståhl (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-11-09
Överlämnad
2023-11-10
Anmäld
2023-11-14
Svarsdatum
2023-11-21
Besvarad
2023-11-21
Sista svarsdatum
2023-11-24

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Det småskaliga kustnära fisket(pdf, 90 KB)

Interpellationen

till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

 

Regeringen hade möjligheten att vid EU:s fiskeråd den 23–24 oktober följa Ices och kommissionens rekommendationer och helt stoppa det storskaliga fisket efter sill/strömming i hela Östersjön.

Situationen för flera fiskarter i Östersjön är akut hotat och vi ser exempelvis att torsken, som vi införde fiskestopp för i Östersjön redan 2019, inte har återhämtat sig. Ska vi nu låta sill och strömming gå samma öde till mötes blir det den definitiva dödsstöten för det småskaliga kustnära fisket efter livsmedelsfisk.

Redan 1974 gjordes den första vetenskapliga uppskattningen av mängden sill/strömming i Östersjön och sedan dess har mer än 77 procent av sillen försvunnit. Flera forskare hävdar att vi om inget radikalt görs är på väg att hamna i samma situation som för torsken, där 90 procent har försvunnit från Östersjön. Trots fiskestopp sedan 2019 syns ingen återhämtning ännu.

Östersjöns ekosystem står inför en osäker framtid. Fiskbestånden är på alarmerande låga nivåer och EU-kommissionens förslag om ett totalstopp för fisket i området är en kraftfull påminnelse om den allvarliga situationen. Nu hade regeringen möjligheten att agera beslutsamt genom att införa hårdare kontroller för storskalig trålning, satsning på bättre havsmiljön och sträva efter ett fiskestopp för det storskaliga trålningsfisket inför höstens förhandlingar i EU om fiskekvoterna. Det är inte bara en fråga om att skydda vår natur, utan även om att värna om vårt kulturarv och de samhällen som är beroende av fisket.

Regeringen och ministern valde att gå emot EU-kommissionens rekommendation och gick i stället på minskade kvoter, 

Med anledning av detta vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren:

 

  1. Tror ministern att minskade kvoter kommer att rädda sillen/strömmingen samt det småskaliga kustnära fisket, och om inte, vilka åtgärder är ministern beredd att vidta?
  2. Kommer ministern och regeringen att åtgärda det omfattande fusk vid redovisning av mängden fisk i lasten som vi har fått flera larmrapporter om?
  3. Vad anser ministern och regeringen är viktiga fångster att prioritera: fisk för människoföda eller fiske efter djurfoder, och kommer ministern att ta några initiativ utifrån detta?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2023/24:164, Det småskaliga kustnära fisket

Interpellationsdebatt 2023/24:164

Webb-tv: Det småskaliga kustnära fisket

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Peter Kullgren (KD)
Anf. 87 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Fru talman! har frågat mig om jag tror att minskade kvoter kommer att rädda sillen och strömmingen samt det småskaliga kustnära fisket och, om inte, vilka åtgärder jag är beredd att vidta, om jag och regeringen kommer att åtgärda det omfattande fusk vid redovisning av mängden fisk i lasten som vi har fått flera larmrapporter om, vad jag och regeringen anser är viktiga fångster att prioritera - fisk för människoföda eller fiske efter djurfoder - och om jag kommer att ta några initiativ utifrån detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Regeringen anser således att fiske- och vattenbruksverksamheterna ska vara miljömässigt och långsiktigt hållbara och förvaltas på ett sätt som är förenligt med målen om att uppnå nytta i ekonomiskt hänseende, socialt hänseende och sysselsättningshänseende. Därtill ska de bidra till att trygga livsmedelsförsörjningen samtidigt som det hållbara fiskets konkurrenskraft värnas.

EU-kommissionens förslag för fiskemöjligheter i Östersjön för 2024 innebar ett förbud mot riktat fiske efter sill och strömming i alla vatten som Sverige fiskar i. Samtidigt föreslog kommissionen att samtliga undantag skulle tas bort för småskaligt fiske efter sill i västra Östersjön med passiva redskap samt att undantag för fiske efter sill under torskstängningsperioderna inte var inkluderat i kommissionens förslag. Därför bedömdes de negativa effekterna av förslaget bli påtagliga för det lokala kustnära fisket och för produktionen av sill för humankonsumtion.

Med ett förslag om förbud mot riktat sillfiske skulle endast bifångster av sill som fångas när man fiskar efter andra arter kunna landas, exempelvis sillfångster i pelagiskt fiske efter skarpsill eller siklöja. I praktiken innebar kommissionens förslag för svensk del att endast fisket efter skarpsill, som i dag huvudsakligen går till industriändamål, skulle tillåtas medan det kustnära fisket inte skulle tillåtas, vilket därmed drabbar den beredning till humankonsumtion som är beroende av sill och strömming.

Regeringen verkade således vid EU:s fiskeråd den 23-24 oktober för försiktigt satta fiskemöjligheter, så att fiskbestånden ges möjlighet till återhämtning i enlighet med den fleråriga planen. I detta ingick även beaktandet av fångstmöjligheter för skarpsill. Regeringen verkade även för att förslaget i delar skulle justeras så att slutresultatet blir ändamålsenligt grundat på vetenskapliga råd och inte oproportionerligt drabbar det svenska lokala kustnära fisket och den råvaruförsörjning till den svenska beredningsindustrin som har som syfte att leverera produkter till humankonsumtion - detta i syfte att långsiktigt möjliggöra det hållbara fisket för humankonsumtion och värna Östersjöns ekologiska balans genom livskraftiga fiskbestånd.

Vår bedömning är att överenskommelsen ligger i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. De beslutade kvoterna ligger inom de intervall som den biologiska rådgivningen från havsforskningsrådet, Ices, presenterat. Överenskommelsen innebär åtgärder och betydande minskningar av fiskemöjligheterna samt stängningar under vissa perioder för trålfiske i syfte att återhämta fiskbestånd som i dag inte har en god beståndsstatus.

Det krävs ett helhetsgrepp och fler åtgärder för att återhämta fiskbestånd då det är många faktorer som påverkar fisket och våra fiskbestånd. Havs- och vattenmyndigheten arbetar med ett regeringsuppdrag att på prov genomföra fiskeriförvaltningsåtgärder som motsvarar en utflyttning av trålgränsen. Regeringen följer noga uppdragets genomförande i att finna ändamålsenliga och vetenskapligt välgrundade förvaltningsverktyg som ska kunna återhämta bestånden av sill och strömming i Östersjön och förbättra den långsiktigt hållbara förvaltningen av dessa bestånd. Även de miljömässiga förutsättningarna behöver förbättras, och regeringen anser att restaurering av våra hav bör prioriteras för att upprätthålla eller återskapa värdefulla miljöer, exempelvis för att stärka fiskbestånd. Regeringen gör därför en särskild satsning i budgeten för 2024 på restaurering av akvatiska miljöer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller kontroll och efterlevnad anser regeringen att regelefterlevnaden är ett viktigt element för att säkerställa ett hållbart fiske och att det ges lika villkor för fiskets aktörer genom att kontrollkraven uppfylls på ett likvärdigt sätt i medlemsstaterna. Regeringen anser således att det är angeläget att medlemsstaterna kommer till rätta med de fall av bristfällig regelefterlevnad som påträffas och stöder att medlemsstaterna tillsammans med kommissionen och EFCA fortsätter sitt arbete i syfte att uppnå hållbart fiske. Nationellt pågår ett kontinuerligt arbete med att stärka kontrollen, och Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa vilka åtgärder myndigheten genomfört för att förbättra och effektivisera den svenska fiskerikontrollen.

Jag och regeringen har varit tydliga med att vi prioriterar det svenska lokala kustnära fisket och den råvaruförsörjning till den svenska beredningsindustrin som har som syfte att leverera produkter till humankonsumtion. Detta är i linje med det uppdrag som regeringen i somras gav Jordbruksverket avseende framtagandet av en handlingsplan med förslag på en långsiktig vision för den blå värdekedjan i Sverige. Uppdraget omfattar hela kedjan från fartyg till konsument avseende arter som sill och skarpsill. Syftet är i linje med regeringens politik att mer av fångsterna ska kunna landas i svenska hamnar och beredas i Sverige.

Tomas Kronståhl (S)
Anf. 88 Tomas Kronståhl (S)

Fru talman! Tack, minister Kullgren, för svaret! Anledningen till att jag ställde denna interpellation är att jag känner en djup oro för strömmingens och sillens situation i Östersjön.

Regeringen hade faktiskt möjligheten att vid EU:s fiskeråd den 23-24 oktober följa Ices och kommissionens rekommendationer och helt stoppa det storskaliga fisket efter sill och strömming i hela Östersjön.

Situationen för flera fiskarter i Östersjön är akut. Vi ser exempelvis situationen för torsken. Vi införde fiskestopp i Östersjön redan 2019, men torsken har inte återhämtat sig. Risken är nu att vi låter sill och strömming gå samma öde till mötes. Då blir det den definitiva dödsstöten för det småskaliga kustnära fisket efter livsmedelsfisk.

Redan 1974 gjordes den första vetenskapliga uppskattningen av mängden sill och strömming i Östersjön. Sedan dess har mer än 77 procent av sill och strömming försvunnit från Östersjön. Flera forskare hävdar att vi, om inget radikalt görs, är på väg att hamna i samma situation som för torsken, där hela 90 procent har försvunnit från Östersjön. Trots fiskestoppet sedan 2019 syns ännu ingen återhämtning till.

Fru talman! Östersjöns ekosystem står inför en osäker framtid. Fiskbestånden är på alarmerande låga nivåer. Och EU-kommissionens förslag om ett totalstopp för fisket i området är en kraftfull påminnelse om den allvarliga situationen.

Nu hade regeringen möjligheten att agera beslutsamt genom att införa hårdare kontroller för storskalig trålning, genom en satsning på bättre havsmiljö och genom att sträva efter ett fiskestopp för det storskaliga trålningsfisket inför höstens förhandlingar i EU om fiskekvoterna. Detta är inte bara en fråga om att skydda vår natur utan även en fråga om att värna vårt kulturarv och de samhällen som är beroende av fisket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men regeringen och ministern valde att gå emot EU-kommissionens rekommendation om ett fiskestopp för sill och strömming och gick i stället på minskade kvoter. Minskade fiskekvoter kan tyckas vara ett steg i rätt riktning. Men det innebär tyvärr att det fortsatt är fritt fram för de stora industritrålarna att både fiska upp kvoterna för sill och strömming samt fortsätta att fiska skarpsill, troligtvis med stora bifångster av sill och strömming som aldrig redovisas.

Detta innebär också, fru talman, att regeringens beslut om minskade kvoter för att, som man själva hävdar, rädda det småskaliga kustnära fisket kan vara den raka motsatsen. Det kan i stället vara en total utslagning av det småskaliga kustnära livsmedelsfisket.

Min följdfråga till statsrådet blir därför: Ser inte statsrådet Kullgren de stora risker som finns för sillen och strömmingen om en fortsatt storskalig industritrålning får fortsätta i Östersjön?

Lars Beckman (M)
Anf. 89 Lars Beckman (M)

Fru talman! Jag förstår att ledamoten Tomas Kronståhl inte läser Gefle Dagblad särskilt ofta. Men jag välkomnar Socialdemokraternas nyväckta engagemang för strömmingen. Det här är en fråga som vi moderater och andra borgerliga partier har jobbat med under många år, inte minst, fru talman, under de senaste åtta åren med en socialdemokratiskt ledd regering. Hade Tomas Kronståhl läst Gefle Dagblad hade han sannolikt varit betydligt mer ödmjuk. Han kanske till och med hade tackat landsbygdsministern och regeringen för att man äntligen tar tag i strömmingsfrågan.

År 2021 var rubriken i Gefle Dagblad "Uppgivet hos kustfiskare - nya kvoter känns lönlösa". Texten fortsatte: "Kustfiskeriet blöder. Ett abrupt slut på levebrödet uppstod under sommaren. - Jag har rapporterat noll fångad fångst i augusti och september, säger Norrsundetfiskaren Dennis Bergman."

Vem är då Dennis Bergman? Jo, fru talman, han är fiskare i sjunde generationen. Förstå tidsperspektivet i det! Gå tillbaka sju generationer - de har upplevt andra världskriget, de har upplevt första världskriget och de har upplevt 1800-talets svält. Men Bergmans Fisk kunde inte rå på åtta år av socialdemokratisk regering, en regering som inte brydde sig nämnvärt om strömningen. Detta har fått oerhörda konsekvenser, inte minst gällande den förhandling som skedde under den socialdemokratiska regeringen. Man gjorde då ett undantag för Östersjön norr om Dalälven, där kvoten för strömmingsfisket höjdes med 71 procent. Priset för det, fru talman, fick Bergmans Fisk och andra kustfiskare betala. Priset för det betalar de som just nu är på jakt efter de oerhört eftertraktade surströmmingsburkarna.

Det är precis som ministern sa: Det här kräver långsiktighet och att många länder kring Östersjön samarbetar.

Jag tror också att man måste väga in säl och skarv i den här frågan. Det kanske är så att man måste börja tillåta handel med sälskinn. En av de få säljägare som finns efter kusten i Gävleborg säger att sälen aldrig har varit så här mager. Hon menar till och med i ett inslag i SVT Gävleborg att det närmast är djurplågeri att man tillåter det. Jag tycker att det är väldigt bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill också säga att kustfiskarna är lite splittrade i frågan. Mina kustfiskare i Gävleborg säger att de vill ha noll. De vill inte ha något strömmingsfiske alls, medan andra kustfiskare säger att så kan man inte göra, för då slår man sönder vårt levebröd.

Jag tycker att det är ett väldigt tydligt och klart svar från regeringen att man nu ska prioritera det svenska lokala kustnära fisket och råvaruförsörjning till den svenska beredningsindustrin som syftar till produkter för humankonsumtion. Det är ett klart och tydligt besked från regeringen och ministern.

Jag skulle ändå vilja fråga Tomas Kronståhl: Varför agerade ni inte under de åtta år som ni hade regeringsmakten och chansen att påverka detta? Nu är det som med alla andra frågor - nu får regeringen lösa även denna fråga, efter åtta års passivitet från er sida.

Jag är väldigt glad att vi numera har en regering som tar den här frågan på allvar och faktiskt agerar.

Peter Kullgren (KD)
Anf. 90 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Fru talman! Låt oss för det första komma ihåg att fiskemöjligheterna sätts genom förhandlingar och beslut med kvalificerad majoritet i EU:s ministerråd. Sverige kan alltså inte ensamt fatta beslut om resultatet, men, och det är viktigt att betona, Sverige påverkade resultatet i positiv riktning med hänsyn både till sillens allvarliga situation och för det småskaliga fiskets möjligheter.

Låt mig understryka några delar. För det första: Sverige drev den mest restriktiva linjen bland berörda länder. Utan Sveriges insatser hade sänkningarna inte blivit alls lika omfattande. Kvoterna sänks nu med 31 procent för bottnisk sill, 43 procent för sill i centrala Östersjön och 10 procent för skarpsill. Det här betyder inte att vi fullt ut är nöjda. Men det betyder att vi gjorde skillnad.

För det andra: Nu införs för första gången trålfiskeförbud i vissa områden under vissa perioder. Även det är ett resultat av Sveriges förhandlingsmedverkan. Det här är en ny åtgärd som ger bättre skydd för sillens lek och vandring till lekområden.

För det tredje: Vi skyddade det småskaliga fisket. EU-kommissionens förslag var nämligen att sill bara skulle få fiskas som bifångst. I praktiken hade det inneburit att sill endast hade kunnat tas upp av de stora trålarna, medan det småskaliga fisket hade stoppats från att fiska.

Jag är ganska säker på att om vi hade stöttat EU-kommissionens förslag hade diskussionen här i kväll handlat om varför vi beslutade om att endast tillåta det storskaliga pelagiska fisket efter skarpsill i Östersjön. Om det hade varit fallet kan jag konstatera att de negativa följderna för våra kustsamhällen, för surströmmingsproduktionen och för svensk matfisk hade varit riktigt stora.

Det låter i interpellationen från Tomas Kronståhl som om Socialdemokraterna helst hade velat att Sverige blankt skulle ha röstat ja till kommissionens förslag, vilket hade haft föga påverkan eftersom vi hade varit ganska ensamma om det i sådana fall.

Jag skulle gärna vilja ha ett förtydligande: Är det så att Socialdemokraterna hellre hade sett att det enda fiske som var tillåtet i svenska vatten i Östersjön hade varit det storskaliga pelagiska fisket? Den frågan skulle jag gärna vilja få ett svar på.

Tomas Kronståhl (S)
Anf. 91 Tomas Kronståhl (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, ministern, för detta svar, även om jag tycker att det är lite av ett icke-svar. Ministern känner ju från utskottsförhandlingen mycket väl till vårt förslag om vad vi skulle ta med oss till dessa fiskeförhandlingar.

Vårt förslag var alltså att vi skulle försöka värna det småskaliga kustnära fisket och helt stoppa industritrålningsfisket och att vi därmed också kraftigt skulle skärpa fisket efter skarpsill, eftersom bifångsten vid det fisket oftast är sill och strömming. Det är ju ett blandfiske, så då slår det ändå sönder fisket.

Fru talman! Jag skulle vilja fortsätta denna diskussion med att problematisera lite kring det faktum att det storskaliga industrifisket med sina stora trålare i Östersjön på flera olika sätt inte bara är ett hot mot sill och strömming utan, om det får fortsätta på samma sätt, är den absolut största orsaken till att sillen och strömmingen kan komma att helt utrotas i Östersjöns vatten på exakt samma sätt som drabbade torsken. Den har, som jag sa tidigare, än i dag inte återhämtat sig.

Fru talman! Ska vi ha ett långsiktigt fiske i Östersjön måste vi på allvar ta hänsyn till fiskepopulationernas naturliga storleksstruktur, där vi ska ha många stora, livskraftiga fiskar och fiskbestånd som finns i sina naturliga miljöer. Vi måste se till att skapa förutsättningar för att en betydligt större andel av fångsten ska gå till humankonsumtion och inte till djurfoder som det är i dag.

Ska vi lyckas få till ett långsiktigt och livskraftigt fiske med fokus på livsmedelsproduktion krävs kraftfulla åtgärder här och nu, innan det är för sent.

Forskarna som arbetar på Ices - flera av dem är svenska forskare - tar varje år fram uppskattningar utifrån inlämnade rapporter och kontroller om de olika fiskbeståndens storlek och ger därefter råd om vilka fiskekvoter som är möjliga och kan tillåtas inför kommande års fiske.

Rådet inför 2024 innebar en sänkning av fiskekvoterna med 39 respektive 45 procent för sill i Bottniska viken och centrala Östersjön. Samtidigt slår man fast i sin egen publikation, där råden presenteras, att det inte ens med ett helt stoppat fiske efter sill och strömming i Östersjön är säkert att bestånden kommer att återhämta sig från den nuvarande mycket kritiskt låga nivån.

Detta är alarmerande rapporter, och därför krävs åtgärder från oss folkvalda politiker här och nu och inte pajkastning. Det är hög tid att förutsättningarna för fiskekvoter och fiskeförvaltning ändras. Vi måste minska kvoterna och sluta med att maximera uttaget av vissa fiskarter. Vi måste se till att felrapportering av fångster inte bara stävjas utan stoppas och att fiskerikontrollerna ökar. Vi kan inte fortsätta att tillåta stora bifångster av sill och strömming vid fiske efter till exempel skarpsill. Därför anser vi att ett fiskestopp eller en kraftig minskning av fisket efter skarpsill är nödvändigt för att rädda det viktiga humankonsumtionsfisket efter sill och strömming.

Delar ministern min oro för eller bedömning av den akuta situationen som sillen och strömmingen befinner sig i just nu? Är ministern beredd att vidta några ytterligare åtgärder förutom minskade kvoter, som med all säkerhet kommer att fiskas upp av det storskaliga pelagiska fisket och tyvärr gå till djurfoder?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan vill jag även för den andra ledamoten nämna att vi gjorde en hel del under vår regeringstid i fråga om att minska fisket. Vi var de första som gav ett uppdrag till Havs- och vattenmyndigheten att flytta ut trålgränsen på prov. Att det sedan har tagit alldeles för lång tid är jag den första att medge.

Lars Beckman (M)
Anf. 92 Lars Beckman (M)

Fru talman! Jodå, Tomas Kronståhl, nog gjorde ni saker. Det var precis vad jag sa i mitt förra inlägg.

Ni ökade kvoten med 76 procent. Jag förstår att Tomas Kronståhl inte läser Gefle Dagblad, men jag ska påminna om vad som stod där: Fyra länsstyrelser, inklusive Gävleborg, har efterlyst akuta skyddsåtgärder för strömmingen i de södra delarna av Bottenhavet.

I det läget, fru talman, drämde Socialdemokraterna i förhandlingarna till med att öka kvoten. Konsekvenserna bär fiskarna, till exempel Bergmans Fisk. Rubrik i Gefle Dagblad: "Strukit sotare från menyn". De som bor i Gävle vet vad det betyder, det vill säga den klassiska fina maträtten sotare. Det är närmast katastrof. Så står Tomas Kronståhl här och efterlyser åtgärder från den här regeringen. Det är den här regeringen som faktiskt agerar nu efter åtta förlorade år.

De som påverkas akut är naturligtvis de kustnära fiskarna, men den stora oron är vad som händer i till exempel en ofredssituation. Det är precis som jag sa, nämligen att vi hade ett första världskrig och sedan ett andra världskrig. Det var närmast en nationalrätt i Gävleborg att äta potatis och strömming. I en ofredssituation är naturligtvis livsmedelsproduktionen oerhört viktig, det vill säga det kustnära fisket - precis som statsrådet sa.

Jag skulle vilja fråga Tomas Kronståhl om det finns något som ni ångrar från era åtta år. Var det någonting ni socialdemokrater faktiskt gjorde fel, som innebar att Bergmans Fisk och andra råkade ut för denna situation?

Peter Kullgren (KD)
Anf. 93 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Fru talman! Innan det är för sent, sa interpellanten. Ja, det är en allvarlig situation i Östersjön. Det råder inget tvivel om det. Orsakssambanden är troligtvis många. En sak som regeringen har gjort är att utöka det försök som interpellanten tog upp här, nämligen en motsvarande utflyttning av trålgränsen i hela Östersjön.

Men vi kommer inte att nöja oss med det, utan vi behöver se över havsmiljöerna, och vi behöver se över andra predatorer. Säl och skarv äter mycket sill och så vidare, och det är viktiga delar.

Men en sak som interpellanten inte nämner, snarare tvärtom, är skarpsillens påverkan på sill och strömming. Skarpsillsbeståndet är inte utsatt på alls samma sätt som beståndet för sill och strömming. Det har undanträngningseffekter i fråga om mat för sillen och strömmingen. Att helt ta bort skarpsillsfisket skulle definitivt ha en kontraproduktiv effekt på sillen och strömmingen.

Hur fiskar man då stora mängder skarpsill? Jo, primärt genom trål eftersom de oftast går längre ut. De volymerna som man skulle behöva ta upp av skarpsill kan inte tas upp med andra redskap på ett riktigt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det vi de facto gör, som inte har skett tidigare, är att vi från svensk sida i förhandlingar med alla andra EU:s medlemsstater har lyckats få in precisionsriktade trålstopp som vi själva kan styra över när vi bedömer att lekperioden drar igång, när strömmingen och sillen rör sig till sina lekområden. Då kan vi säga att vi just då inte ska tråla här, och då minimerar vi riskerna för onödig och ovälkommen bifångst. Det är en mycket bra åtgärd som Sverige lyckades få in i förhandlingarna.

Interpellanten ställde frågor om kontroll och regelefterlevnad. Regeringen anser att de är jätteviktiga element för att säkerställa ett hållbart fiske på lika villkor. Under rådsmötet försökte vi driva ett gemensamt uttalande om kontrollen av det pelagiska fisket. Dock fick vi inte med oss alla berörda medlemsstater. Det betyder inte att vi släpper frågan, utan vi kommer att återkomma med hur vi tar det arbetet vidare. Men det pågår processer redan i dag.

Under det svenska ordförandeskapet i våras, och fem år efter att förhandlingarna inleddes, kunde parlamentet och ministerrådet den 31 maj enas om ett förnyat regelverk för EU:s fiskerikontroll. Syftet med kontrollsystemet är bland annat att vi ska modernisera och förenkla reglerna för kontrollen av fisket och att vi säkerställer efterlevnaden av fiskeripolitiken.

Utöver detta pågår ett arbete på myndigheterna. Både Havs- och vattenmyndigheten och Kustbevakningen har de senaste åren stärkt sin kontrollverksamhet, och utöver normal aktivitet genomförs fler riktade kontrollinsatser under 2023. För 2024 planerar myndigheterna att utöka verksamheterna ytterligare.

Tomas Kronståhl (S)
Anf. 94 Tomas Kronståhl (S)

Fru talman! Jag tackar minister Kullgren för svaren.

Det är lite märkligt att statsrådet ena stunden hävdar att man värnar det småskaliga fisket och i nästa stund är nöjd med Sveriges uppgörelse i ministerrådet som möjliggör ett fortsatt industriellt trålfiske.

Fru talman! Jag tycker ändå att jag hör en andemening från både Lars Beckman och minister Kullgren om att man har en ambition att försöka stärka det småskaliga kustnära fisket. Låt oss då inte ägna oss åt pajkastning om vem som har gjort vad tidigare. Jag vet till exempel att när vi föreslog för Havs- och vattenmyndigheten att trålgränserna skulle flyttas ut var det flera borgerliga partier som inte stödde förslaget.

Men låt oss nu se till att vi faktiskt kan hjälpa Dennis Bergman och hans vänner i Gävle och försöka rädda det livsviktiga småskaliga kustnära fisket för humankonsumtion, som vi alla tycks värna.

Då måste vi ju på något sätt se var problemet är. Både vi i regeringsställning och nu denna regering har hävdat att vi ska ha vetenskapliga bevis och så mycket forskning och annat som vi kan på detta område.

Jag har tagit del av SLU:s rapporter, fru talman, och av Stockholms universitets, Sportfiskarnas och andras. Jag kan se att nedgången för sill och strömming ganska tydligt följer utvecklingen för industritrålning och pelagisk trålning. När den ökar minskar strömming och sill. Därför tycker jag att vi måste stävja den på olika sätt. Självklart ska vi ha fiske efter skarpsill, men vi måste ha hårdare kontroller och införa kameraövervakning och annan koll på fångsterna.

Jag har bara ett par frågor kvar, fru talman.

Vad händer om strömming och sill för humankonsumtion rödlistas och inte längre går att sälja i våra affärer på grund av att den är rödlistad? Hur kan regeringen stoppa detta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Och kommer man fortsatt att kunna flytta över outnyttjade fiskekvoter från det här året till nästkommande år? I så fall hjälper det ju inte med minskade fiskekvoter.

Peter Kullgren (KD)
Anf. 95 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Fru talman! Som i alla kompromisser är det få som är helt nöjda när de kommer ut från förhandlingen, men man måste ändå kunna konstatera vilka segrar man vunnit.

Det finns delar av Sveriges deltagande i fiskeförhandlingarna som jag är jättenöjd med. Jag har nämnt de flesta av dem här i dag. Men jag har också konstaterat att vi självklart inte är helt nöjda. Vi hade kunnat tänka oss lägre kvoter på de flesta bestånd i de flesta delar av Östersjön, men det här var vad vi lyckades komma fram till den här gången. Arbetet kommer att fortsätta.

Vi behöver ta ett helhetsgrepp för att uppnå de mål som vi har. Därför genomför den här regeringen parallella och kompletterande insatser.

Samtidigt måste vi se att Östersjön och dess ekosystem påverkas inte bara av fisket utan av en rad olika faktorer. Det är övergödning, det är salthalt, det är förekomsten av konkurrerande arter till strömming och det är inte minst förekomsten av predatorer som säl, skarv och annan fisk.

Avslutningsvis: Årets kvotförhandling var min och den här regeringens första. Jag har ingen ambition att kasta paj, men det går åt båda håll. Jag måste ändå konstatera att de senaste åtta åren har Socialdemokraterna ansvarat för de här förhandlingarna.

Vi fick ned kvoterna. Vi skyddade det lokala fisket. Vi fick till trålförbud under vissa perioder för att skydda sillens lek, och vi sätter fart för att kontrollsystemet ska bli bättre.

Finns det mer att göra? Självklart, absolut! Men en sak är lika säker: att jag jämförs med tidigare regeringar och deras framgångar har jag inga problem med över huvud taget.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.