Till innehåll på sidan

Den nya a-kassan och fackens inkomstförsäkringar

Interpellation 2023/24:788 av Patrik Lundqvist (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2024-05-23
Överlämnad
2024-05-24
Anmäld
2024-05-27
Svarsdatum
2024-06-11
Besvarad
2024-06-11
Sista svarsdatum
2024-06-14

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

 

Idag har många fackförbund en separat inkomstförsäkring för sina medlemmar som ett komplement till den ersättning som finns från a-kassan. Det är en frivillig extra försäkring för medlemmarna som är en stor trygghet för individen när ersättningen från a-kassan inte räcker till.

Enligt flera av förbunden inom framför allt TCO och SACO, men även LO, kommer den nya konstruktionen av a-kassan och den nedtrappning som föreslås inte bara innebära att människor får en rejält sänkt ersättning var 100:e dag. Det kommer också innebära att deras inkomstförsäkringar begränsas och stryps. I stort sett kommer inkomstförsäkringarna bara vara verksamma de första 100 dagarna, och därefter kommer de krav på att a-kassan sänks om individen har andra ersättningar göra så att extra försäkringar inte ger något.

Det här är ett rejält ingrepp och en försämring för individer som söker trygghet och har behov av att veta att de kan betala hyror, räntor, mat och annat även om de skulle bli arbetslösa, men det är också ett ingrepp i partsmodellen eftersom de extra inkomstförsäkringarna är en viktig del i de fackliga organisationernas paket de erbjuder för att kunna rekrytera medlemmar.

Det riskerar alltså inte bara att göra människor mer otrygga, utan också till att förskjuta makten mellan parterna på ett sätt som inte är önskvärt. Regeringen kallar också systemet med inkomstförsäkringar som ger mer än de nivåer som a-kassan ger för överkompensation av människor.

Med anledning av ovanstående är min fråga till arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson:

 

Avser ministern att vidta åtgärder för att säkra fackliga organisationers möjligheter att erbjuda extra inkomstförsäkringar på samma nivåer som de kan i dag även i framtiden?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2023/24:788, Den nya a-kassan och fackens inkomstförsäkringar

Interpellationsdebatt 2023/24:788

Webb-tv: Den nya a-kassan och fackens inkomstförsäkringar

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 63 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

Herr talman! Patrik Lundqvist har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att säkra fackliga organisationers möjligheter att erbjuda extra inkomstförsäkringar på samma nivåer som de kan i dag även i framtiden.

Arbetslöshetsförsäkringen är och ska fortsatt vara en omställningsförsäkring som lämnar ekonomisk ersättning under omställning mellan arbeten. Som arbetssökande har man ett ansvar för att inte fastna i arbetslöshet under för lång tid. Av denna anledning är det viktigt att arbetslöshetsförsäkringen faktiskt fungerar som den omställningsförsäkring den är avsedd att vara. Med den tydligare och mer enhetliga nedtrappning som föreslås i propositionen stärks incitamenten för arbetssökande att hitta ett nytt arbete. På så sätt kan fler gå från arbetslöshet till sysselsättning.

Regeringen anser att det i en omställningsförsäkring är rimligt att arbetslöshetsersättningen trappas ned för alla som får ersättning. Med hänsyn till nedtrappningens syfte anser regeringen att det är rimligt att en sökande inte ska kunna kompenseras från en privat inkomstförsäkring på ett sådant sätt att konsekvenserna av nedtrappningsbestämmelserna neutraliseras. Incitamenten för arbetssökande att hitta ett nytt arbete ska stärkas.


Anf. 64 Patrik Lundqvist (S)

Herr talman! Jag tackar Johan Pehrson för svaret.

Det framgår med all önskvärd tydlighet att det inte finns något intresse för att trygga människors försäkring mot arbetslöshet. Det bästa i detta läge vore ju egentligen om vi hade en akassa som faktiskt levererade den trygghet folk förväntar sig. Där är vi dock inte, och vi har inte varit det på väldigt länge.

Det är också tydligt att det finns en väldigt stark misstro hos den här regeringen mot den arbetande befolkningen i Sverige. Man pratar om att folk behöver incitament att ta ett nytt arbete; det är det viktigaste i detta. Det viktigaste är inte tryggheten för människor när de blir arbetslösa - när samhället går in i lågkonjunkturer, kriser eller andra saker som gör att många människor samtidigt blir av med sitt arbete.

Det tar ungefär två och en halv månad för folk att få ett nytt jobb under en vanlig konjunktur. Vi vet att det finns grupper som det tar betydligt längre tid för utan att det handlar om dessa personers motivation eller incitament. Det gäller till exempel äldre. Vi vet att människor som närmar sig 60 eller är över 60 har svårare att komma tillbaka till arbete när de blir av med jobbet än människor i 30 eller 40-årsåldern. När stora kriser drabbar samhället och stora grupper kommer ut i arbetslöshet tar det längre tid för en del av dessa människor att få sitt jobb eller att få ett nytt jobb.

Detta är saker som inte verkar bekymra regeringen över huvud taget. Dessa människor ska få lägre ersättning trots att de är väldigt motiverade att få ett nytt jobb och gör det de ska, eftersom de - kanske i konkurrens med sina tidigare kollegor - inte klarar av det på 100 dagar. De ska straffas för det. Detta är inte en ordning som jag tycker är rimlig.

Vi har haft människor som har varit beredda att betala lite extra för att försäkra sig om att de klarar av att gå mellan jobb även i sådana här situationer, när de är lite äldre och det kanske finns hårdare konkurrens från yngre som får jobb före dem, eller i kriser. Denna möjlighet tycker regeringen inte att de ska ha över huvud taget. Jag tycker att det är orimligt.

I krissituationer, då många blir arbetslösa och vi går in i en lågkonjunktur, funkar vettiga ersättningar från en arbetslöshetsförsäkring också som en konjunkturdämpare som ser till att krisen inte förvärras ännu mer när folk blir arbetslösa, får mindre medel att röra sig med och kan handla mindre. Detta drabbar fler ute i samhället och skapar en lågkonjunktur som är djupare än vad den skulle behöva vara.

Här finns det en möjlighet som innebär att folk själva betalar. Jag vet ju att högern annars brukar vurma för att människor ska ta sitt eget ansvar. Här har de gjort det, men nu tar regeringen bort dessa möjligheter.

Egentligen borde vi som sagt ha en akassa som täcker upp detta; man borde inte behöva gå in och betala själv. Men här är vi nu. Denna möjlighet försvinner också. Jag förstår inte hur ministern kan stå här och prata om att folk behöver ökade incitament att ta jobb. Det är helt enkelt inte sant.


Anf. 65 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

Herr talman! Arbetslöshetsförsäkringen är ju ett grundläggande trygghetssystem för individen, men det är inte det enda trygghetssystem som finns. Det är viktigt att man hela tiden jobbar med förutsättningarna för kompetensutveckling. En del av den svenska modellen, som regeringen och Liberalerna står bakom och som jag vet att även Socialdemokraterna står bakom, är tanken att det viktigaste som finns i tider av omställning - oavsett om det handlar om grön omställning, digitalisering, demografi eller andra strukturomvandlingar i samhället som påverkar arbetsmarknaden - är förmågan att ställa om.

Grunden är akassan och att man får ersättning direkt. Vi har nu ett förslag som innehåller nedtrappning, precis som det nuvarande systemet, och en möjlighet till kompletterande försäkringar med tydliga begränsningar. Sådana är också de nuvarande förutsättningarna för inkomstförsäkring - detta består. När man förändrar nedtrappningen något och gör den rakare och mer lika för alla påverkar det dock såklart på ett sätt som vissa kan tycka är dåligt. Jag kan verkligen förstå om någon tycker att grundförändringen är dålig; det är ju väldigt logiskt.

Detta är dock inte det enda. Vid sidan av dessa satsningar har det introducerats etableringsjobb. Jag kan också nämna förutsättningarna för omställningspaketet, med omställningsstudiestöd och stora satsningar på yrkesutbildningar för att människor i händelse av den olycka det innebär att icke självvalt bli arbetslös ska kunna ställa om. Detta är en väldigt viktig del av politiken för att öka tryggheten.

För att återknyta till den partsgemensamma syn som jag ändå skulle säga råder vill jag säga att det är viktigt att vara redo och ha kompetens för nya arbeten om ett företag, en organisation eller en offentlig myndighet förändras så att man blir arbetslös. Det är detta som är styrkan i den svenska tryggheten.

Som absolut bottenplatta ligger dock den omställningsförsäkring som akassan är. Vi styr inte på något sätt över de privata försäkringsgivarnas villkor, men vi är tydliga med att de begränsningar som gäller i dagens system också ska gälla i den nya akassa som ligger på riksdagens bord.


Anf. 66 Patrik Lundqvist (S)

Herr talman! Jag vet inte om jag uppfattar att ministern riktigt förstår vilka förändringar som ligger på riksdagens bord. Det nuvarande systemet med akassa har ju två system för nedtrappning: taket och ersättningsnivån. Det man gör nu är att lyfta över allting till en takbegränsning. Detta gör att man också begränsar de tilläggsförsäkringar som fackföreningarna har tecknat. Det sker inte om ersättningen går ned i dagens system, så nog sjutton begränsar man mer med dessa förändringar än vad som varit fallet förut.

Det är naturligtvis sant som ministern säger: Omställning, utbildning och andra sådana bitar är jätteviktiga. Men det är ju inte det vi pratar om nu - detta ingår inte i arbetslöshetsförsäkringen, och det ingår över huvud taget inte i det förslag som vi nu diskuterar.

Det finns en stor förväntan på ett nytt svar där man faktiskt adresserar frågeställningarna i stället för att prata om allsköns saker runt omkring som förvisso är nog så viktiga men som inte har med detta ärende att göra.


Anf. 67 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

Herr talman! Först vill man återgå till huvuddelen med den nya arbetslöshetsförsäkringen, som ligger på riksdagens bord. Det finns en bred enighet om stora delar, men jag har noterat att Socialdemokraterna har en avvikande uppfattning i fråga om en mer konsekvent och rak nedtrappning som ska vara lika för alla. Det sker en nedtrappning efter 100, 200 och 300 dagar. Därefter finns det andra ersättningssystem och stöd som tar vid, förutom de jag räknade upp.

Vi höjer också taket för rätten till akassa, och jag tror att det finns en enighet om att det är bra att höja det. Det finns också en enighet om att vi ska höja det lägsta golvet om man hamnar i andra garantier - garantier som inte har höjts på 20 år men som vi nu höjer. Här tror jag att det finns ett samförstånd. Det handlar också om att ha en inkomstberäkning som baserar sig på vad man har tjänat per månad tidigare, med något undantag. Det ska vara enkelt att tillämpa och enkelt att förstå.

Jag hörde i ledamotens första inlägg något om att regeringen, Liberalerna eller de borgerliga, eller vad det nu var, verkar gilla privata försäkringar. Jag har inget emot att människor har alla möjliga försäkringar för sina bilar och hus. Man har fortsatt möjlighet att försäkra sig, precis som i dag, men inte på samma sätt eftersom det finns begränsningar. Då är det viktigt att det sker en nedtrappning som är lika för alla. Tycker man inte om nedtrappningen utan säger att staten ska ta ansvar för det förstår jag att Patrik Lundqvist rent logiskt är för en alternativ lösning.

Men för att behålla akassan, som är en viktig, stark, tydlig och bra omställningsförsäkring, är detta en konsekvens som vi har tagit hänsyn till. Det är därför denna förändring också ändrar förutsättningar för inkomstförsäkringar, vilket vi lämnar helt fritt till marknaden, facken och deras samarbetspartner att utforma; det är inget vi lägger oss i. Men det finns en begränsning när det går rätt in i det offentliga systemet.


Anf. 68 Patrik Lundqvist (S)

Herr talman! Ja, det är precis så. Det begränsar vilka möjligheter man har att försäkra sin inkomst mot arbetslöshet. Är det verkligen en vettig sak att göra i detta läge? Jag tror inte det. När det gäller människors vilja, förmåga och möjlighet att ställa om och hitta ett nytt arbete är det jätteviktigt att de under den tiden inte behöver oroa sig för om de ska klara sig på de pengar de får ut.

Ministern pratade tidigare om människor i statens myndigheter, forskare och andra med hög utbildning. Det är jätteviktigt att de inte bara får ett jobb när de är arbetslösa utan att de också får rätt jobb. Både individen och samhället tjänar på att människor får det jobb de är kvalificerade för. Om de i stället tar ett jobb från någon som inte har den utbildningen drabbar det ju fler människor i flera led. Alltså är det viktigt att man inte tvingas ta ett jobb alltför snabbt. Detta händer kanske inte så ofta bland högutbildade, men det kan hända. Därför är det viktigt att ta hänsyn också till sådana aspekter.

Jag tycker att ministerns resonemang är lite för ihåligt och andas samma attityd som alltid: Människor ska få det svårare, för annars söker de inte jobb tillräckligt snabbt. Men det är inte sant, oavsett vilket samhällsskikt eller vilka arbetare vi pratar om.

(Applåder)


Anf. 69 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

Herr talman! Det dras rätt höga växlar på denna starka arbetslöshetsförsäkring med en tydlig nedtrappning över tid var 100:e ersättningsdag, alltså ungefär var fjärde månad. Den kombineras med starka insatser för vidareutbildning antingen i ordinarie system eller genom de omställningsstöd som staten ytterst är med och betalar. Det är en bra svensk modell.

Men jag förstår att Patrik Lundqvist tycker att ersättningen ska vara högre under längre tid och att han kommer att prioritera det i stället för annat i sina budgetalternativ. Han kanske tar från försvaret eller polisen eller höjer skatten.

Men i grunden är det en person som drabbas av arbetslöshet. Många människor inom byggindustrin har det svårt nu, och det de behöver är en ekonomi som växer så att de byggprojekt som står stilla i Skellefteå, hemma i Örebro, i Södertälje eller var man än är från kommer igång. Det är så vi skapar en växande och stark ekonomi och jobb till de människor som är arbetslösa. Det är det viktigaste fokuset. Men under tiden är det viktigt att man har en stark, tydlig och rak akassa.

Nu genomförs förbättringar med brett stöd, och efter sommaren nästa år träder den nya akassan i kraft. Den kommer att gälla för nya som söker in, så personer som är inne i dag kommer inte att påverkas. Det ska finnas tid för systemet att sätta sig, och man ska kunna förbereda detta på alla sätt. Därför är detta viktigt. Men det är inte det enda stödet till människor som drabbas av något så fruktansvärt som arbetslöshet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.