Byggbranschen
Interpellation 2014/15:563 av Erik Andersson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-04-29
- Överlämnad
- 2015-04-29
- Anmäld
- 2015-05-05
- Sista svarsdatum
- 2015-05-21
- Svarsdatum
- 2015-06-08
- Besvarad
- 2015-06-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Regeringens aviserade skattehöjningar för företagen skapar stor oro inför framtiden och det kommer att drabba byggbranschen särskilt hårt. Utöver skattehöjningar som höjd arbetsgivaravgift för unga, ökade bensin- och dieselskatter kommer försämringen av ROT att påverka främst de seriösa företagen i branschen.
Seriösa byggföretag som vill återinvestera i sin verksamhet eller anställa ytterligare en person avvaktar då man är osäker på hur marknaden utvecklas. Risken är att den osunda konkurrensen ökar genom att fler väljer att anlita svart arbetskraft.
De aviserade kostnadsökningarna på arbete och verksamhet kommer i slutändan konsumenten att få betala genom ökade priser på byggtjänster. De redan hårt beskattade konsumenterna kommer även de att drabbas av ökade inkomstskatter vilket sammantaget gör att det blir mindre pengar kvar i plånboken för en vanlig arbetare.
Sammantaget gör de aviserade kostnadsökningarna att det blir dyrare att göra rätt genom ökad skatt på arbete och företag samt försämrat ROT-avdrag.
Mot bakgrund av ovanstående är mina frågor till finansministern:
- Hur ser finansministern på att de försämringar som aviserats kommer att påverka de seriösa företagen inom byggbranschen?
- Bedömer finansministern att det finns en risk för att försämringen av ROT och ökade skatter för företag och på arbete kommer att bidra till att fler väljer att anlita svart arbetskraft?
- Om det visar sig att den osunda konkurrensen ökar efter begränsningen av ROT, har då finansministern någon åtgärd att vidta för att se till att de seriösa företagen inom byggbranschen kan fortsätta att växa?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2014/15:563
Webb-tv: Byggbranschen
Dokument från debatten
- Måndag den 8 juni 2015Kammarens föredragningslistor 2014/15:111
- Protokoll 2014/15:111 Måndagen den 8 juniProtokoll 2014/15:111 Svar på interpellation 2014/15:563 om byggbranschen
Protokoll från debatten
Anf. 45 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Erik Andersson har frågat mig hur jag tror att aviserade skattehöjningar, som till exempel begränsningen av ROT-avdraget, kommer att påverka de seriösa företagen i byggbranschen och om jag tror att det finns en risk för ökat svartarbete inom branschen till följd av förändringarna. Erik Andersson har även frågat mig om jag har någon åtgärd att vidta för att se till att de seriösa företagen inom byggbranschen kan fortsätta växa om det visar sig att den osunda konkurrensen ökar med begränsningen av ROT-avdraget.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När ROT-avdraget infördes 2009 beräknades att kostnaderna för avdraget skulle uppgå till 3,6 miljarder kronor samma år. Sedan dess har användandet, och därmed kostnaderna, ökat kraftigt i omfattning. Skatteverket uppskattar att det för 2014 betalats ut nästan 17 miljarder kronor i ROT-avdrag. Samtidigt ser vi stora underskott i statens finanser efter den förra regeringens mandatperioder.
Vi vill begränsa nuvarande subvention av renovering, om- och tillbyggnation och använda pengarna som frigörs för att bland annat öka byggandet av nya bostäder. Det är något som kommer byggbranschen till del.
Vidare kommer byggbranschen att fortsätta att vara gynnad med de föreslagna skatteförändringarna då ROT-avdraget, enligt regeringens förslag, ska fortsätta att vara generöst med en subventionsgrad på 30 procent.
Skatteverket har undersökt hur ett slopande av ROT-avdraget skulle kunna påverka svartarbetet och funnit en begränsad effekt. Regeringens förslag innebär endast en begränsning av avdraget, och därmed förväntas förslaget inte påverka svartarbetet i någon stor utsträckning. Regeringen arbetar även vidare mot svartarbete och annat skattefusk på området. Vid årsskiftet trädde åtgärder i kraft som syftar till att förbättra kontrollen av köparnas och utförarnas efterlevnad av HUS-avdraget och som därmed gör det svårare att fuska. Därtill införs personalliggare i byggbranschen från och med den 1 januari 2016, vilket är fördelaktigt för de seriösa företagen i denna bransch.
Anf. 46 Erik Andersson (M)
Herr talman! Jag vill tacka finansministern för svaren på frågorna i min interpellation. Även om svaren inte kom inom föreskriven tid är jag glad för att jag har fått svar.
Oftast hör vi i debatten att den socialdemokratiska regeringen - den rödgröna regeringen - anklagar den tidigare regeringen för ofinansierade skattesänkningar. Men jag tror att de flesta ekonomer är överens om man kan stimulera ekonomin under en lågkonjunktur för att öka efterfrågan på varor och tjänster. Så har det varit även med ROT-avdraget. Det har med största sannolikhet ökat efterfrågan på vit arbetskraft och vita varor och tjänster, och det har gjort att staten har fått in skatteinbetalningar.
Herr talman! Jag har talat med byggnadsarbetare och småföretagare. De är mycket besvikna på att den rödgröna regeringen nu ska försämra ROT-avdraget. Det är något som de inte riktigt hade räknat med. Före valet lovade statsminister Löfven att han skulle låta ROT-avdraget förbli orört. Det skulle finnas kvar. Nu har regeringen svängt i frågan, och man vill sänka från 50 procent till 30 procent. Pengarna ska användas till annat.
Regeringen för en politik som slår hårt mot arbete och företagande. Man ökar inte bara skatterna för alla, utan man ser även till att det kommer att bli färre jobb ute i landet.
Låt mig ge ett exempel. Om man vill lyxrenovera sin fastighet kan man göra maximalt avdrag. Men om man gör en mindre ombyggnad är det inte lika förmånligt längre. Är det socialdemokratisk politik som jämnar ut skillnader?
Regeringen säger att man vill satsa på bostadsbyggande. Men ett ROT-avdrag nyttjas över hela landet. De pengarna satsas på främst byggjobb i storstadsregionerna. Risken är att den osunda konkurrensen kommer att öka eftersom fler kommer att anlita svart arbetskraft.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Både Ekobrottsmyndigheten och Ekonomistyrningsverket varnar för att svartjobben kommer att öka. Lönsamheten för svartarbete blir bättre, och det finns en uppenbar risk att detta ökar, skriver myndigheterna. Arbetsförmedlingen varnar för att regeringens ROT-förslag kan få negativa konsekvenser på sysselsättningen i de delar av landet som har ett kärvt arbetsmarknadsläge.
Då återstår frågorna, herr talman: Varför valde man att försämra ROT-avdraget när det var ett vallöfte att det skulle vara kvar? Varför sviker regeringen gång på gång sina vallöften till svenska folket?
Jag har inte riktigt fått svar på vilka åtgärder finansministern kommer att vidta om svartjobben ökar. Jag hörde ingen åtgärd föreslås i ministerns svar. Eftersom finansministern hänvisade till att det ska byggas fler bostäder i storstadsregionerna undrar jag hur det ska gå till. Hur ska det praktiskt gå till att bygga fler bostäder i storstadsregionerna när man infört försämringar i ROT-avdraget? Jag vill gärna veta vilka åtgärder som kommer att vidtas.
Anf. 47 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Erik Andersson undrar hur det kan bli fler nybyggda bostäder när ROT-avdraget tas bort. Men, Erik Andersson, ROT-avdraget går inte till nybyggda bostäder utan till ombyggnad av befintliga bostäder. Det investeringsstöd som regeringen föreslår är specifikt riktat till nybyggda hyresrätter. Bristen på hyresrätter är ett stort problem för inte minst ungdomar som ska flytta hemifrån.
Dessutom ger vi ett särskilt stöd för kommuner att få fram mark. Många påpekar att det stora problemet i inte minst Stockholmsregionen är bristen på mark som är tillgänglig för byggnation. Det är därför vi försöker rikta in oss direkt på den frågan.
Erik Andersson säger att ROT infördes på grund av konjunkturläget. Vi har aldrig kritiserat den tidigare regeringen för vilken finanspolitik man drev under själva finanskrisen. Det är självklart att de stora överskott i statsfinanserna som den förra regeringen ärvde av den tidigare socialdemokratiska regeringen skulle användas för att bedriva en konjunkturstimulerande politik under själva finanskrisen. Det har vi aldrig kritiserat. Vi hade en annan syn på vilka åtgärder som skulle införas, men att man skulle stimulera ekonomin har det aldrig funnits någon kritik emot.
I slutet av förra mandatperioden, när konjunkturen förbättrades men man trots detta fortsatte att genomföra stora och ofinansierade skattesänkningar, fanns inget konjunkturellt i hur den borgerliga regeringen använde statsfinanserna under mandatperioden. Det var ett sluttande plan där underskotten ökade år för år - även i slutet av förra mandatperioden, trots att konjunkturen hade vänt. Om ROT var en åtgärd som sattes in på grund av konjunkturen kan vi undra varför den inte ska förändras nu.
Erik Andersson säger att ROT-avdraget används i hela landet. ROT-avdraget används i hela landet, men det används framför allt i Stockholmsområdet. De tre kommuner som har högst ROT-avdrag i landet är Danderyd, Lidingö och Täby. Längre ned på tio-i-topp-listan kommer Lomma och Öckerö. Sedan kommer Nacka, Sollentuna, Vellinge, Vaxholm och Kungsbacka. Det är i våra storstadsregioner som de stora ROT-användarna finns.
Anf. 48 Erik Andersson (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag sa inte riktigt att försämringen i ROT-avdraget skulle öka bostadsbyggandet i storstadsregioner, utan jag undrade hur försämringen av ROT-avdraget, de pengar som finansministern vill lägga till ett investeringsstöd, kan resultera i nya hyresrätter i storstadsregionerna. Där ligger problemen oftast i tillgång till mark.
Jag vill veta om det finns konkreta åtgärder. Vad tänker regeringen göra för att öka bostadsbyggandet i storstadsregionerna? Det är en angelägen och viktig fråga. Jag ser fram emot ett svar på den frågan.
Givetvis är det möjligt att det är ett fåtal storstadskommuner som använder ROT-avdraget. Det bor också fler människor i storstäderna än i övriga landet. Den siffran skulle jag också vilja borra lite närmare i.
Hur ska regeringen göra för att bygga nya hyresrätter i storstadsregionerna med, som regeringen brukar säga, hyror som ungdomar klarar av att betala? Det är en intressant fråga, och det är en fråga jag gärna vill ha svar på.
Anf. 49 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! De kommuner jag räknade upp gällde naturligtvis inte det samlade stödet, utan det var per invånare; alltså de kommuner som hade högst stöd per invånare. Annars skulle det bli mycket konstiga siffror. Genomsnittet per invånare har sett ungefär lika ut. Det är i huvudsak i Stockholms rikare förorter liksom Göteborgs- och Malmöregionernas rikare förorter som man använder ROT-avdraget mest per invånare.
Erik Andersson säger att det är marken som är det stora problemet i Stockholmsregionen. Det är helt korrekt. Det är det som är problemet, att få fram mark som man kan bygga på. Det är precis det problemet som regeringen nu försöker åtgärda.
För att kunna genomföra de här viktiga reformerna när vi har stora underskott i de offentliga finanserna måste vi också hitta finansiering. Vi vill ju inte göra som den förra regeringen och låna till alla reformer och låta de offentliga finanserna gå med större och större underskott år efter år trots att konjunkturen har vänt, utan vi vill ta ansvar för de offentliga finanserna.
Om man har stora underskott och ser behov av att bygga nya bostäder måste man hitta finansiering. Det är klart att det inte är ett enkelt beslut att fatta i en regering, men när vi såg att vi har ett system för ROT-avdrag som skenar samtidigt som vi har ett stort behov av nybyggnation, då gjorde vi bedömningen att vi skulle göra den här förflyttningen. En del av subventionerna som i dag går till ombyggnation ska i stället gå till att bygga nya bostäder.
Då är det två saker som vi ser att man behöver åtgärda. Det ena är att det inte finns tillgänglig mark. Därför vill vi ge ett särskilt stöd till de kommuner som ser till att det kommer fram mark. Det andra är att det är svårt att få fram hyresrätter. Därför ger vi ett särskilt stöd till hyresrätterna.
Ett sätt att få ned kostnaderna för dem som ska flytta in i de nya hyresrätterna är att ha en prispress i investeringsstödet. Det är precis det som regeringen avser att lägga fram förslag på. Där har vi en tydlig prispress: För att man ska få ta del av stödet kommer det att finnas ett tak för vilken hyra man kan ta ut. På så sätt möjliggör vi för ungdomar att få sin första bostad. Det är tuffa beslut att fatta för regeringen, men vår bedömning är att det är nödvändigt att göra någonting åt situationen på bostadsmarknaden. Våra ungdomar - särskilt de som bor i Stockholm - måste få en chans att flytta hemifrån, och de som bor på andra ställen måste få möjlighet att flytta till jobb och utbildningsplatser runt om i hela Sverige.
Anf. 50 Erik Andersson (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Först vill jag tacka finansministern för klargörandet när det gäller nyttjandet av ROT-avdraget. Det är bara bra att människor väljer att nyttja ROT-avdraget, tycker jag, eftersom det skapar jobb - vita jobb.
Men nu fick jag ett intressant besked från finansministern, att regeringen avser att med skattepengar subventionera hyresrätter och andra bostäder. Regeringen avser alltså att subventionera, det vill säga att pumpa in pengar, så att alla skattebetalare ska betala boendet för några få utvalda som får de här lägenheterna. Det är regeringens politik.
Subventionerna ska särskilt gå till hyresrätter. Det är intressant. De här hyresrätterna som regeringen avser att pumpa in subventioner i där kommunerna kan få fram mark - vad talar vi om för hyra för dem? Jag vill veta. Vad är det för hyra vi talar om? I dag kan hyran för en nyproducerad hyresrätt ligga på mellan 6 000 och 7 000 för en tvåa. För en fyra ligger den på kanske 13 000-15 000. Jag undrar vilka ungdomar som kommer att ha råd att bo i dem.
Det vore väldigt intressant att få veta: Hur mycket tänker regeringen subventionera för att en ungdom ska ha råd att bo i dessa hyresrätter som subventioneras av skattebetalarna - av alla skattebetalarna?
Anf. 51 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Det är inte hyran som subventioneras, Erik Andersson, utan det är ett investeringsstöd för byggnationen av hyresrätter. Det finns en prispress i det, så man får bara stödet om man bygger hyresrätter med sådana hyresnivåer att människor kan bo i dem. De nivåerna kommer att sättas även utifrån markpriserna i olika regioner.
Erik Andersson upprör sig plötsligt över subventioner till personer som bor. Men hur är det nu med ROT-avdraget? Om jag bygger om mitt badrum, då betalar mina grannar halva arbetskostnaden. För varje timme som jag har en hantverkare hemma hos mig står mina grannar och andra skattebetalare för halva den arbetskostnaden. Vad är det? Det är ju en subvention. Varför är det mer rättvist att jag får en subvention för att bygga om mitt badrum än att det ges stöd till att det byggs nya hyresrätter så att ungdomar får möjlighet att flytta hemifrån? Jag tycker att det är ett väldigt märkligt sätt att argumentera. I och med att vi inte har fler inlägg måste det vara en retorisk fråga. Men talmannen kanske ger Erik Andersson möjlighet att svara.
ROT-avdraget är en subvention som vi har i dag. Det är en subvention som går till människor som redan äger bostäder. Vi vill i stället använda pengarna för att det ska komma fram nya bostäder så att ungdomar får möjlighet att flytta hemifrån. Det tycker jag att vår ungdomsgeneration är värd att få göra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.