Brister i utbetalning av schablonersättning till kommunernas integrationsinsatser och risk för KU-anmälan
Interpellation 2006/07:441 av Astudillo, Luciano (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-03-27
- Anmäld
- 2007-03-27
- Besvarad
- 2007-04-17
- Sista svarsdatum
- 2007-04-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 27 mars
Interpellation
2006/07:441 Brister i utbetalning av schablonersättning till kommunernas integrationsinsatser och risk för KU-anmälan
av Luciano Astudillo (s)
till integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp)
Mauricio Rojas, riksdagsledamot för Folkpartiet, har i en KU-anmälan ”begärt granskning av f.d. statsråden Mona Sahlin och Jens Orback angående utbetalning av schablonersättning till kommunernas integrationsinsatser.” Enligt anmälaren som hänvisar till en rapport från Riksrevisionen gäller kritiken bland annat Integrationsverkets utbetalning av schablonersättning till kommuner som enligt anmälaren står i strid med gällande regler fastlagda i ersättningsförordningen.
Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att utbetalningen av schablonersättning till kommunernas integrationsinsatser följer fastlagda regler i ersättningsförordningen och därmed undvika en KU-anmälan från Mauricio Rojas, riksdagsledamot för Folkpartiet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2006/07:441
Webb-tv: Brister i utbetalning av schablonersättning till kommunernas integrationsinsatser och risk för KU-anmälan
Protokoll från debatten
Anf. 35 Nyamko Sabuni (Fp)
Herr talman! Luciano Astudillo har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att utbetalningen av schablonersättningen för kommunernas integrationsinsatser följer fastlagda regler i ersättningsförordningen och därmed undvika en KU-anmälan från Mauricio Rojas, riksdagsledamot för Folkpartiet.
Låt mig börja med att återge hur villkoren för schablonersättningen regleras. Enligt förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande med mera betalas huvuddelen av ersättningen till kommunerna ut i form av en så kallad schablonersättning. Enligt 11 § i förordningen har en kommun rätt till schablonersättning förutsatt att ett introduktionsprogram genomförs i enlighet med en skriftlig introduktionsplan som fastställs efter samråd med individen. Ersättningen utgår med en summa per person som kommunen tar emot. Kommuner är skyldiga att lämna de uppgifter som krävs för bedömning av rätten till ersättning. Om kommunen lämnar oriktiga eller ofullständiga uppgifter får stödet krävas åter. Förordningen reglerar inte närmare hur kontrollen av bidragsvillkoren ska gå till, men 42 § bemyndigar Integrationsverket att utfärda föreskrifter om verkställigheten av förordningen. Integrationsverket har genomfört stickprovskontroller av bland annat förekomsten av individuella introduktionsplaner och har också ibland haft anledning att kräva tillbaka utbetalade medel.
I rapporten
Statliga insatser för nyanlända invandrare
(RiR 2006:19) riktade Riksrevisionen kritik mot att Integrationsverket inte på ett tillräckligt systematiskt sätt har prövat om kommunerna tagit fram individuella introduktionsplaner. Riksrevisionen påpekar att villkoren i förordningen i vissa avseenden är otydliga och menar att Integrationsverket inte fullt ut har utnyttjat det mandat som myndigheten haft att förtydliga och tillämpa dem. Riksrevisionen anger också att den tidigare regeringen varit medveten om detta utan att agera för att åstadkomma en förändring. Mot denna bakgrund har Mauricio Rojas begärt att konstitutionsutskottet granskar de före detta statsråden Mona Sahlin och Jens Orback angående utbetalning av schablonersättning till kommunernas flyktingmottagande.
Den sittande regeringen har bedömt att hela systemet för flyktingmottagande och introduktionsinsatser, inklusive ansvarsfördelningen mellan stat och kommun, är i behov av en översyn. Därför har regeringen nyligen beslutat att tillsätta en utredning som ser över hela regelverket på området.
Frågan som Mauricio Rojas och Luciano Astudillo tar upp måste dock hanteras också under tiden då den mer långsiktiga översynen pågår. Integrationsverket har tagit fram nya allmänna råd för tillämpning av ersättningsförordningen. I dessa betonas att kravet på en introduktionsplan som fastställs efter samråd med den enskilde är obligatoriskt.
Från och med den 1 juli 2007 får Migrationsverket ansvaret för beslut om och utbetalning av ersättningen till kommunerna. Länsstyrelserna kommer att ansvara för uppföljningen av introduktionsinsatserna. Förordningsändringar som är nödvändiga för denna omorganisation bereds nu i Regeringskansliet. I arbetet kommer vi att hämta in synpunkter från myndigheterna. Jag är inte främmande för att förtydliga förordningen avseende villkoren för schablonersättning om det visar sig nödvändigt. I övrigt har jag ingen anledning att tvivla på att myndigheterna tar till sig Riksrevisionens synpunkter i sin framtida tillämpning av förordningen.
Anf. 36 Luciano Astudillo (S)
Herr talman! Först och främst vill jag tacka integrationsministern för ett bra och tydligt svar trots att det är lite komplicerad materia.
Bakgrunden är följande: För en tid sedan gjorde Mauricio Rojas, partivän till Nyamko Sabuni, en anmälan till konstitutionsutskottet av tidigare integrationsministrar för deras missgrepp kring offentliga finanser. Rojas ville skapa bilden av att den tidigare regeringen skickade ut massor av pengar utan styrning och kontroll. Syftet var uppenbart; det var politiskt. Det var egentligen knappt värt en anmälan till konstitutionsutskottet.
Som integrationsminister Sabuni säger i sitt svar har Integrationsverket genomfört stickprovskontroller. Man har i vissa fall funnit brister och då åtgärdat dem och krävt tillbaka pengarna. Men i de allra flesta fall där stickprovskontroller har gjorts har man ändå kunnat hitta planer, och det är bra. Sedan kan man diskutera kvaliteten i planerna, som är en lite svårare fråga. Vi vet ju att individuella handlingsplaner inte alltid görs tillsammans med kommunen, utan de kan göras tillsammans med andra aktörer som Ams, som verkligen betyder något för människor som kommer från andra länder.
Utan att ifrågasätta Riksrevisionens kritik är det ändå så att man i sin undersökning inte, som Integrationsverket gjort, kontrollerat alla individuella handlingsplaner. Det är mot detta som kritik riktas, och det kan man ifrågasätta. Hur skulle det först och främst gå till att kontrollera i stort sett alla planer som upprättas med varje enskild individ, och hur mycket skulle det kosta att genomföra det? Dessutom är det en principiell fråga som uppstår: Varför ska denna schablonersättning till kommunen för deras merkostnad för en viss åtgärd kontrolleras så mycket när vi inte gör det med andra? Visst ska det ske en uppföljning, göras stickprovskontroller och så vidare, men det berättigar inte en särskild kontroll av vissa pengar som skickas ut.
Med allt detta sagt tog den gamla regeringen till sig av kritiken och var inte passiv, som Mauricio Rojas gör gällande i sin anmälan. Bland annat tog Integrationsverket på regeringens uppdrag fram ett nytt datasystem, som Sabuni säkert känner till, systemet Sune, System för uppföljning av nyanländas etablering. Det ligger i startgroparna nu för att användas för en bättre kontroll av pengarna och handlingsplanerna.
Det är bra att ministern här aviserar att hon är beredd att i den stora omorganisation som genomförs ge möjlighet att korrigera en del av de brister som finns. Men man kan ändå konstatera att det är synd att ministern nu tillsätter en ny utredning om flyktingmottagningen, när vi hade en gammal utredning som till vissa delar kollade Integrationsverkets arbete. Hade det inte varit lättare att ge den utredningen nya direktiv för ett bredare uppdrag? Nu tappar vi tid och fart. Ni lägger ned Integrationsverket - det är i och för sig en annan debatt - vid det sämsta av tillfällen, när vi har flyktingströmmar som är oerhört stora. Det komplicerar situationen, men det är en annan fråga. Men delar ministern min uppfattning att Mauricio Rojas KU-anmälan egentligen är mer en politisk markering än en anmälan om ett brott mot konstitutionen?
Anf. 37 Nyamko Sabuni (Fp)
Herr talman! Jag gläds åt att Luciano Astudillo är nöjd med svaret. Jag var själv väldigt nöjd med svaret och hoppades just därför att denna debatt inte skulle behöva bli lång. Men jag tycker inte att det åligger mig att bedöma huruvida en riksdagsledamot har rätt att lämna in en KU-anmälan eller inte eller varför man lämnar in en anmälan. Mauricio ansåg att det fanns skäl att göra det, och han gjorde det. Anmälan kommer att handläggas av konstitutionsutskottet, och vi får se vad utgången blir.
Det är självklart viktigt att riksdagsledamöter granskar regeringen och regeringens arbete i alla avseenden. Det är precis det som Mauricio Rojas har gjort. Och han har stöd av Riksrevisionen som i sin rapport visar att det har förekommit brister.
Nu börjar vi rätta till bristerna. Jag har en förhoppning om att den utredning som vi ska tillsätta, och som du refererar till, också kommer att se över systemen och hur de ska fungera för att vi bättre ska kunna följa upp de individer som introduktionen handlar om. Framför allt ska dessa individer så fort som möjligt komma ut på arbetsmarknaden och etablera sig där. Det är jättebra.
När det gäller den integrationspolitiska gruppen hade den föreskrifter att lägga fram en ny socialdemokratisk integrationspolitik. Jag tillsätter en utredning som ska titta närmare på introduktionen och som jag hoppas ska kunna lägga fram ett incitamentsystem med jobb i fokus. Dessa grupper har helt olika uppgifter. Framför allt är det varje statsråds rätt att formulera sina egna direktiv till de utredningar som ska göras.
Jag menar att det var rätt att lägga ned den integrationspolitiska gruppen, och det är rätt att tillsätta en ny. Det har framför allt funnits mycket som vi redan tidigare känt till om vad som behöver göras, och det har vi gjort. Det betyder att vi satsar på en jobbpolitik och på en fungerande utbildningspolitik; vi ser till att sfi fungerar och att människor så fort som möjligt kommer ut på arbetsmarknaden. Vi ska ha en generell politik som gäller alla redan från första dagen som man får uppehållstillstånd. Det är jätteviktigt. Nystartsjobb är en sådan grej. Vi ska också se till att vi har riktiga och politiska åtgärder när man inledningsvis kommer till Sverige, som till exempel instegsjobben som presenterades i vårpropositionen, för att underlätta för människor att etablera sig på arbetsmarknaden.
Jag vet, precis som du och alla andra, att det inte är lätt för människor att etablera sig på arbetsmarknaden. Vi får se till att vi har åtgärder för att stödja och hjälpa dem att göra det. Där finns generella arbetsmarknadspolitiska åtgärder men också kommunernas insatser, myndigheters och de enskilda personernas ansvar att se till att vara aktiva för att det ska fungera. Jag har gott hopp om att det ska bli bra i framtiden, även för den stora flyktinggrupp som vi väntar oss i år.
Anf. 38 Luciano Astudillo (S)
Herr talman! Det är synd att integrationsministern ägnar åtminstone halva sitt svar åt att tala generell integrationspolitik, för det handlar inte min fråga om.
Jag tar gärna en debatt om den nya regeringens politik som enligt min bedömning hitintills har handlat mycket om att öka klyftorna. Ser man på de ekonomiska konsekvenserna av er politik går till exempel mer pengar till Danderyd än till Rosengård. Den ökar klyftorna i samhället. Ni rycker undan stödet för många av dem som är arbetslösa, och ni fortsätter på den banan. Ni rycker undan arbetsmarknadsutbildningar, praktikplatser och starta-eget-bidrag som ändå var en del av politiken. Dessutom ger ni er på de arbetslösa genom sänkt a-kassa och så. Men den politiken lämnar vi nu därhän. Den debatten kan vi ta en annan gång.
Låt oss försöka att hålla oss till det som vi ska debattera här i dag, ministern. Det förenklar debatten för lyssnarna. Det handlar om anmälan till konstitutionsutskottet och hur schablonersättningen fördelas till de olika kommunerna utifrån att man upprättar handlingsplaner med de flyktingar som har fått uppehållstillstånd. Låt oss hålla oss till det. Det är värt ett bra samtal och en bra diskussion.
Den andra debatten kommer vi att ha flera gånger. Vi socialdemokrater är mycket upprörda över den politik som ni hitintills har fört.
Låt oss först titta på utredningen som ni lade ned i höstas. Det är sant att ministern får göra vad hon vill. Hon får lägga ned utredningar och tillsätta utredningar. Men det politiskt intressanta är att man lade ned en utredning i höstas för att sedan under våren komma på att här finns rätt mycket att göra.
Integrationspolitiska kommittén, inte arbetsgruppen, som hade representanter från alla politiska partier hade ett ganska brett uppdrag. Det handlade om integrationspolitiken i sig, om målen i politiken, om Integrationsverkets roll i framtiden, om relationerna till andra myndigheter som jobbar med detta och hur man kunde fokusera på det. För mer än ett halvår sedan kunde ministern ha lagt till direktiv om själva mottagningsprocessen till utredningen, som redan hade fart och var i gång. Att mottagningsprocessen fungerar bra är en väsentlig del av integrationspolitiken.
I stället lade ministern ned den utredningen och sedan Integrationsverket. Det var den enda myndighet som var ansvarig för att fixa platser i kommunerna och se till att kommunerna upprättade platser för flyktingar. Nu ser vi konsekvenserna av det. Vi ser det i min hemstad Malmö där Ilmar Reepalu säger att kommunen inte klarar av att ta emot fler flyktingar. Man måste se till att alla kommuner tar emot. Vi ser det i Södertälje där Lago säger ungefär samma sak, och vi ser det i Göteborg.
Låt oss kort diskutera den nya budgeten. Den är lite otydlig på detta område. Integrationsverket läggs ned i början av sommaren. Låt oss erkänna det. För mig och för flera ute i landet är det viktigt att få veta om ministern garanterar att det finns tillräckligt med resurser för den nya struktur som ska ta emot flyktingar och slussa ut dem i kommunerna. Finns det lika mycket resurser i den nya mottagarstrukturen som i den gamla? Det är en viktig fråga som kräver ett svar.
Anf. 39 Nyamko Sabuni (Fp)
Herr talman! Jag tänkte att eftersom vi var överens om att det var ett bra svar kunde vi ägna tiden åt att tala om annat som också är viktigt i integrationspolitiken. Och det är tydligt att du själv inte lyckades med att gå tillbaka till sakfrågan. Men jag upptäckte att jag lämnade två saker i ditt första inlägg obesvarade.
Den ena gäller uppföljningarna. Jag håller med dig om att det är omöjligt att kontrollera alla individers planer, så stickprover är bra. Men en sak som kommer att underlätta att göra detta mer effektivt är det som vi till exempel har presenterat i vårpropositionen. Där säger vi att vi vill ge kommunerna ett incitament. För varje person som de lyckas med att få ut på arbetsmarknaden, på praktik eller godkända i sfi får de en ersättning på 20 000 kronor. Den typen av incitament är bättre för att få kommunerna, den enskilde personen och de relevanta myndigheterna att anstränga sig mer för att så fort som möjligt få ut dessa personer än att man kontrollerar att det finns skriftliga introduktionsplaner. Men visst är det omöjligt att följa upp det för varje individ.
Jag går tillbaka till Integrationspolitiska kommittén. Vi är oense. Men nu har jag tillsatt en arbetsgrupp som ska se över introduktionen och inte hela integrationspolitiken. Den har vi klar för oss. Men introduktionen fungerar inte och har inte fungerat. Vi försöker rätta till det, men vi behöver en översyn för gå till botten med det och få ihop ett incitamentsystem som har fokus på arbete och på att så fort som möjligt få människor att etablera sig på arbetsmarknaden.
Till sist: Ska vi diskutera arbetslösa så är ersättningar inte det stöd som de behöver, utan de behöver en politik för fler jobb och åtgärder för att göra dem anställningsbara så att de så fort som möjligt kommer ut och blir egenförsörjare. Det är det som de arbetslösa efterfrågar, inte ersättningar, Luciano Astudillo.
Anf. 40 Luciano Astudillo (S)
Herr talman! Jaså, det trodde jag. Nej, det är klart att de inte gör det. Alla människor vill väl ha ett jobb framför a-kassa eller försörjningsstöd. Sådan enkel retorik duger inte från ett statsråd.
Låt oss återgå till frågan. I en debatt i en särskild fråga tillhör det att man försöker svara på den frågan och inte för en allmänpolitisk debatt om integration, som Sabuni bjöd in till. Jag drogs kanske in i debatten eftersom regeringen gör så många missgrepp just nu.
Tillbaka till frågan: Den förra regeringen vidtog flera åtgärder utifrån den kritik som fanns mot utbetalningen av schablonersättningen, bland annat när det gällde datasystemet. Stickprovskontroller genomfördes. Sabuni tycker att det var bra. Hon ser också problemen i att granska varenda enskild plan. Det är skönt att höra.
Det är synd att statsrådet inte här kan medge, jag förstår det och har all respekt för det, att Mauricio Rojas med sin anmälan till konstitutionsutskottet faktiskt gjorde en politisk markering mer än en anmälan utifrån att det var ett brott mot konstitutionen. Det tror jag inte är en slump, utan det handlar om att svärta ned de statsråd som fanns tidigare. Men det där slår tillbaka. Det slår egentligen mot det statsråd som är ansvarigt för integrationsersättningen i dag, och det är Nyamko Sabuni. Vi kommer inte att göra en anmälan mot er för vi tycker att det system som har funnits tidigare, med de förbättringar som görs och som gjordes innan, är tillräckligt.
Anf. 41 Nyamko Sabuni (Fp)
Herr talman! Det är inte mitt uppdrag att recensera riksdagsledamöters arbete. Tänk om någon skulle bjuda in mig till interpellationsdebatt i denna kammare och be mig säga om Luciano Astudillo har gjort något rätt eller fel.
(LUCIANO ASTUDILLO (s): Du skulle tycka att det var fel.)
Jag skulle inte göra det, Luciano Astudillo, och jag gör det inte heller när det gäller Folkpartiets riksdagsledamöter. Anser man att man har rätt att anmäla så gör man det och riksdagen handlägger den anmälan på ett korrekt sätt. Det är det som gäller. Jag hoppas verkligen inte att det ska finnas anledning för dig eller någon annan socialdemokrat, eller någon annan i opposition, att anmäla mig eller något annat statsråd på grund av den fråga som vi diskuterar, nämligen ersättning och introduktionsplaner. Som du säger ser vi över detta. Integrationsverket har redan lämnat in svar till Riksrevisionen. De skrivelserna kommer att lämnas över till den nya myndigheten. Vi tillsätter en översyn som också kommer att gå till botten med det hela. Förhoppningsvis får vi en fungerande organisation, bättre fungerande än förut. Därmed hoppas jag att vi nu är helt överens.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.