Bristen på veterinärer
Interpellation 2019/20:291 av Betty Malmberg (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-01-30
- Överlämnad
- 2020-01-30
- Anmäld
- 2020-01-31
- Svarsdatum
- 2020-02-11
- Besvarad
- 2020-02-11
- Sista svarsdatum
- 2020-02-13
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Tillgången på veterinärer och djursjukskötare som ska hjälpa landets många husdjur och lantbrukets djur är i dag otillräcklig. Det får till följd att djur och deras ägare får vänta länge på hjälp och att de tvingas till långa resor. Regeringen har svarat med att öka anslaget till Jordbruksverket med 15 miljoner kronor de nästkommande åren. Tanken är att de därmed ska kunna rekrytera fler distriktsveterinärer. Problemet är dock att det råder stor brist på utbildade veterinärer och djursjukskötare i hela Sverige, vilket särskilt sommartid leder till djurens egen ”vårdkris”.
Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:
Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta när det gäller den akuta bristen på djursjukskötare och veterinärer?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2019/20:291
Webb-tv: Bristen på veterinärer
Dokument från debatten
- Tisdag den 11 februari 2020Kammarens föredragningslistor 2019/20:72
- Protokoll 2019/20:72 Tisdagen den 11 februariProtokoll 2019/20:72 Svar på interpellation 2019/20:291 om bristen på veterinärer
Protokoll från debatten
Anf. 84 Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Fru talman! Betty Malmberg har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta när det gäller den akuta bristen på djursjukskötare och veterinärer.
De senaste åren har efterfrågan på och utbudet av djursjukvård stigit kraftigt. Inom djursjukvården finns i dag avancerade diagnostiska verktyg och behandlingsalternativ som i princip är fullt jämförbara med dem som används vid vård av människor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Konkurrensverket har i sin rapport Bättre konkurrens om fler byter djurförsäkring redovisat att omsättningen för privata veterinärverksamheter som bedrivs i aktiebolagsform har ökat med 38 procent mellan 2013 och 2016. Denna utveckling har starkt bidragit till att det råder brist på veterinärer och djursjukskötare.
Sedan 2007 är antalet utbildningsplatser på veterinärutbildningen vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, 100 stycken per år. SLU har under senare år, i flera steg, ökat antalet utbildningsplatser för djursjukskötare från 40 till 80. Samtidigt har Statens jordbruksverk beslutat om tidsbegränsade undantag så att icke legitimerad personal, efter viss utbildning och erfarenhet, får utföra moment som ska vara förbehållna dem som är legitimerade till exempel när det gäller att söva djur.
Det så kallade snabbspåret för nyanlända veterinärer var ett lyckat samarbete mellan SLU och Arbetsförmedlingen som avslutades 2018 och resulterade i att nära nog samtliga 20 deltagare fick legitimation som djursjukskötare. Glädjande nog startade nyligen ett nytt snabbspår. Dessa projekt ger ett välkommet tillskott av djurhälsopersonal.
Distriktsveterinärerna påverkas också av veterinärbristen och det faktum att privata aktörer inte längre kan tillgodose de behov som finns i vissa områden. Regeringen har därför förstärkt de avsatta medlen för veterinär fältverksamhet med 15 miljoner kronor 2020 och 2021 samt 20 miljoner kronor 2022.
Agrifood genomför för närvarande en analys av veterinärmarknaden. I denna ingår att analysera vad bristen på veterinärer beror på och behov av åtgärder för att få marknaden att fungera bättre.
Jag vill också nämna att både branschorganisationer, näring och myndigheter i olika sammanhang arbetar tillsammans för att öka kunskapen och försöka finna lösningar på bristen på djurhälsopersonal.
Djurskydd är en prioriterad fråga för regeringen. Den uppkomna bristen på djursjukskötare och veterinärer är allvarlig. Orsakerna till den uppkomna bristen är många. Jag kommer att ta del av resultatet av de aktiviteter som pågår och bedöma om, och i så fall vilka, ytterligare åtgärder bör tas från regeringens sida.
Anf. 85 Betty Malmberg (M)
Fru talman! Jag vill inledningsvis tacka statsrådet för svaret, men jag måste erkänna att jag blev besviken. Vi politiker beskylls ibland för att vara otydliga och inte besvara frågor, och jag måste säga att detta interpellationssvar dessvärre nog var ett exempel på det.
Jag ställde en tydlig fråga där jag undrade vad landsbygdsministern hade för avsikt att göra för att råda bot på den akuta bristen på veterinärer och djursjukskötare. Men i svaret nämns inte ett ord om det. I stället ges en exposé av olika fakta knutna till ämnet. Ministern avslutar också sitt svar med orden "Djurskydd är en prioriterad fråga för regeringen. Den uppkomna bristen på djursjukskötare och veterinärer är allvarlig." Ändå ges inga svar på hur man tänker jobba för att lösa detta.
Detta är allvarligt, då denna brist går ut över djuren. Nog måste det kännas hårt för den hästägare i södra Sverige som nyligen fick köra fyra timmar för att få hjälp och få en akut operation av hästens ben. Och nog måste det vara tufft för hästtjejen i norra Sverige, som redan mist en häst, att konstatera att där hon bor är kolik - en sjukdom som alltså drabbar ungefär var femte häst - lika med en dödsdom för hästen till följd av veterinärbristen. Detta är vardagssituationer som visar att det är uppenbart att något måste göras.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Moderaterna har sett dessa problem och behov. I vår budget fanns därför förslag om att öka antalet utbildningsplatser på veterinärprogrammet med 10 procent och på djursjukskötarprogrammet med 25 procent. Intresserade studenter finns. Detta är två av de utbildningar i Sverige för vilka det råder störst söktryck. Det kommer därför inte att bli några problem med tomma utbildningsplatser. Detta söktryck är så stort att det på veterinärsidan är många studenter som till och med väljer att studera utomlands för att få sin drömutbildning. Men de får då plugga på egen bekostnad. Hur vet man detta? När man tittar på vilka som plockar ut legitimation efter examen visar det sig att hela 57 procent har en utländsk utbildning med sig i bagaget.
Detta är inte hållbart. Sverige borde göra sin egen läxa och bygga ut utbildningarna, precis som Moderaterna föreslår. Detta gjorde alliansregeringen när det gällde läkar- och tandläkarprogrammet. Då fanns en likartad situation med att många reste utomlands. Det är, som sagt, inte hållbart.
Sverige har ett gott renommé när det gäller djurvälfärd, djurhälsa och låg antibiotikaanvändning. Vi har också goda förutsättningar för animalieproduktion både när det gäller betesmark och tillgång på rent vatten.
I livsmedelsstrategin står det också att svensk animalieproduktion vid en internationell jämförelse är relativt hållbar och därför bör ges goda förutsättningar att öka. Men för den skull kan vi inte lämna lantbrukare och djurägare i sticket när de får problem med sina djur och djuren behöver behandling. Då måste vi kunna komma åt professionell kompetens och kunna ringa in den hjälp som faktiskt behövs.
Jag tänker ge ministern en chans till att svara på min fråga. Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att råda bot på denna akuta brist som faktiskt råder?
Anf. 86 Marléne Lund Kopparklint (M)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka min kollega Betty Malmberg för en mycket bra interpellation. Detta är en fråga som ligger oss varmt om hjärtat.
Allt fler ser sina husdjur som familjemedlemmar. Blir de sjuka vill man ha en likvärdig vård för dem oavsett var i landet man bor.
I somras stängde flera djursjukhus ned sin jourverksamhet på grund av bristen på veterinärer och djursjukvårdare. Detta innebar att våra husdjur riskerade onödigt lidande. Och i allra värsta fall hade de kunnat avlida för att de inte fick rätt vård i rätt tid. Detta känns fruktansvärt att tänka på, i synnerhet om man själv är djurägare - att ens djur inte ska få den hjälp de behöver om de blir sjuka, blir påkörda, blir ormbitna eller om det blir komplikationer när de är dräktiga och ska föda fram valpar eller kattungar. Listan kan göras lång.
Fru talman! Varför ser det då ut som det gör? När det gäller kompetensförsörjningen för svensk djursjukvård råder det minst sagt ett krisläge när bristen på både veterinärer och djursjukvårdare är enorm. Det råder inte brist på personer som vill utbilda sig, som min kollega var inne på. Söktrycket på utbildningsplatserna är jättestort.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tyvärr innehöll landsbygdsministerns svar inte något om vad som ska göras åt bristen på veterinärer och djursjukvårdare. Det som ministern har skrivit är en uppräkning av åtgärder som redan har vidtagits och som har visat sig helt otillräckliga.
Min fråga till landsbygdsminister Nilsson är: Tänker regeringen verkligen sitta passiv och vänta på en utredning och se på när våra husdjur riskerar att få lida och i allra värsta fall dö för att det inte finns tillräckligt mycket djursjukvård?
Fru talman! Detta känner jag mig inte trygg med. Landsbygdsministern borde veta vad huvudorsakerna till bristerna är. Det kräver inte någon vidare utredning. Veterinärbristen beror på att Sveriges lantbruksuniversitet inte utbildar tillräckligt många veterinärer, varken i dag eller historiskt sett, för det svenska behovet.
Svenskar utbildade sig utomlands redan långt före EU-inträdet, främst i Danmark. Men efter EU-inträdet utbildar sig svenskar också i stor utsträckning i Ungern. Detta har skett i så stor omfattning att danskarna sedan många år tillbaka tvingats begränsa antalet platser för svenska veterinärstudenter. De tröttnade helt enkelt på att utbilda svenska veterinärer för den svenska arbetsmarknaden.
SLU har dessvärre inte tagit dessa signaler på allvar och ökat omfattningen på den svenska utbildningen i tillräckligt hög grad. Av dem som fick sin veterinärlegitimation under 2018 hade 57 procent en utländsk utbildning.
Fru talman! Omsättningsökningen i branschen, som ministern hänvisar till, handlar främst om att vi utför alltmer avancerad och dyrare sjukvård. Antalet sällskapsdjur i landet har inte ökat med 38 procent. Tvärtom har det varit närmast konstant i årtionden.
Bristen på legitimerade djursjukvårdare är skapad. Den skapades genom att införandet av legitimationskravet aldrig synkades med en rimligt dimensionerad utbildningsinsats. De 80 platser som SLU nu gärna vill framhålla erbjöds först hösten 2018, så ingen av dessa 80 är ännu ens ute på arbetsmarknaden. Det tog alltså åtta år för att antalet utbildningsplatser skulle öka från 40 till 80 årligen från det att legitimationskravet infördes den 1 januari 2010.
Anf. 87 Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Fru talman! Jag tackar Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint för dessa frågor. Detta är också jätteviktiga frågor. Det är alldeles uppenbart att vi har ett problem när det gäller tillgången på veterinärer i Sverige. Detta problem uppstod inte i går eller ens förra året, utan det har skett under historiskt lång tid. Man skulle önska att man hade satsat på fler platser.
Socialdemokraterna och Moderaterna brukar vara överens i detta sammanhang, dock givet att jag och Betty Malmberg möjligen har ett näringspolitiskt perspektiv mer än ett utbildningspolitiskt perspektiv kopplat till dessa frågor. Men summa summarum är det väl ändå så att politiker i båda våra partier tycker att lärosätena är bättre lämpade att avgöra hur de dimensionerar sina utbildningsplatser. Men en del av oss tycker att det behövs tydligare koppling till näringslivet och näringslivets behov.
Jag kan konstatera att det är inskrivet i SLU:s regleringsbrev att man ska ta hänsyn till arbetsmarknadens behov. Men med detta sagt förstår jag också de utmaningar som finns i att dimensionera upp denna typ av utbildning på mycket kort tid, särskilt när det för inte jättelänge sedan var så att de som ger rekommendationer och bedömer framtida arbetskraftsbehov snarare ansåg att behovet skulle minska, något som går stick i stäv med den utveckling som vi nu ser.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag kan också konstatera att de båda ledamöterna i någon mening lite grann riktar in sig på två olika djurslag här. Det är i sig lite intressant. Det som man kan konstatera i sammanhanget är att vi har en kraftigt ökad efterfrågan på veterinärtjänster som driver framför allt den privata marknaden till både vissa typer av segment, alltså smådjur, och vissa delar av landet - alltså tätbefolkade områden där man kan tjäna pengar. Det är marknadslogik och sunt utifrån ett företagarperspektiv att man gör det. Men givet att man har en brist som har ackumulerats över tid är det klart att detta får konsekvenser, inte minst kopplat till det som är lantbrukets behov. Betty Malmberg lyfter fram kor och hästar - stora djur. Men det blir också ett bekymmer kopplat till vissa delar av landet och vissa delar av dygnet.
Min bild är att man behöver ta ett ganska samlat grepp. Givetvis behöver man titta på förutsättningarna för att hitta verktyg och incitament för fler utbildningsplatser och driva den utvecklingen, men det kommer att ta tid innan den lösningen genererar nya veterinärer ute på marknaden. Man behöver också titta på hur man kan säkerställa att de privata alternativ som finns på ett rimligt sätt tar ansvar för att det finns tillgång till exempelvis jour dygnets alla timmar, veckans alla dagar. Som det är nu är detta nämligen en kostnad och ett åtagande som i hög grad tillfaller distriktsveterinärerna, och jag kan tycka att det är lite orimligt givet att vi tvingas skjuta till pengar för att säkra att verksamheten fungerar. Det är någonting vi har gjort.
Vill man ha snabba resultat på det här området behöver man jobba med de verktyg som vi har gjort. Jag delar inte bilden att jag inte gav svar på frågorna. Vi jobbar med att ha en dialog med branschen för att identifiera hur branschen och intressenterna - både de som är veterinärer och de som är i behov av veterinärtjänster - ser på problemet och på snabba lösningar. Jag tycker att det är klokt att man har bra beslutsunderlag. Vi har jobbat med snabbspår, för att ta ett annat exempel, och vi kommer att fortsätta jobba med snabbspår. Då får vi färdigutbildade veterinärer eller djursjukskötare som snabbt kan komma in på arbetsmarknaden.
Anf. 88 Betty Malmberg (M)
Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.
Jag delar bilden av historien och att något borde ha gjorts långt mycket tidigare än vad som är fallet, men ministern går bort sig lite när vi talar om det här med hur utbildningsplatser dimensioneras. En utbildningsplats på veterinärprogrammet kostar i storleksordningen 1 ½ miljon. Det är alltså ingenting som lärosätet själv kan ordna; man kan inte helt plötsligt avvara så mycket pengar att man kan dimensionera upp detta till en adekvat nivå. Därför är det viktigt att regeringen i så fall tillför pengar, precis som Moderaterna gjorde - och precis som alliansregeringen gjorde när det gällde läkar- och tandläkarprogrammet, vilket också är extremt dyra utbildningar.
Att vi vill öka antalet utbildningsplatser är klokt, men det är en lösning på lång sikt och ingen quickfix. Vi har dock även några snabbfotade förslag, och det gäller till exempel utländska veterinärer som jobbar här i Sverige under en period. I dag har de inte möjlighet att föra sina journaler på engelska språket. Läkare får göra det inom humanvården, men det är inte tillåtet för veterinärer. Det känns lite märkligt att det görs en distinktion mellan humanvård och djursjukvård i detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
På samma sätt har de som utbildat sig till djurvårdare, alltså på gymnasienivå, inte samma befogenheter som en undersköterska har i dag. Det känns också lite anno dazumal och märkligt. Det finns vissa dispenser som ska gälla fram till 2023 för just djurvårdarna, så att de får lite utökade befogenheter, men dispenserna riskerar att försvinna om några år. Det kommer att försvåra hela bemanningssituationen när det gäller djurhälsopersonal.
Ministerns svar på frågan handlar mycket om att det är en marknadssituation och att de privata aktörerna gynnas på olika sätt på bekostnad av distriktsveterinärerna. Men faktum är ju att många har gått till de privata aktörerna på grund av arbetsvillkoren hos distriktsveterinärerna. Jag hoppas att de 15 miljoner regeringen nu skjuter till faktiskt går till arbetsvillkor, så att distriktsveterinärernas verksamhet prioriteras - och så att lantbruksdjuren prioriteras. Distriktsveterinärerna är nämligen tungt belastade. I radioprogrammet Kaliber nämndes nyligen hur tuffa arbetsvillkor de har. I stället för att gå in i väggen tar de i princip andra vägar för att klara sitt privatliv.
Jag tycker också att det är märkligt att distriktsveterinärerna i dag behandlar smådjur i så stor utsträckning, för det är egentligen inte deras uppdrag. I hälften av mötena med djurpatienter är det alltså smådjur de behandlar, och det känns inte heller riktigt relevant med tanke på de stora behov som finns hos lantbrukets djur.
Jag skulle gärna vilja att ministern kommenterade någonting om de åtgärder som kanske skulle kunna vara lite mer av en quickfix och som Moderaterna föreslår här. Det gäller även hur man ska kunna stärka och förbättra arbetsvillkoren för distriktsveterinärerna.
Anf. 89 Marléne Lund Kopparklint (M)
Fru talman! Enligt branschorganisationen Gröna arbetsgivare, Kommunal och Svensk Djursjukvård är rekryteringsbehovet för de närmaste tolv månaderna ca 275 veterinärer och ca 175 djursjukvårdare. Eftersom dessa utbildningar ligger under SLU är det vi riksdagsledamöter, men framför allt regeringen, som ansvarar för frågan.
Flera saker behöver initieras snabbt. Antalet utbildningsplatser på SLU behöver utökas, men det räcker inte. Vi har föreslagit flera saker, vilket min kollega förde fram, men utöver det vill vi se fler utbildningsanordnare - till exempel andra universitet, yrkeshögskolor och distansutbildning - för att tillgodose det mest akuta behovet.
Vi behöver också höja kvaliteten på gymnasieutbildningen till djursjukvårdare. Det behövs en yrkeskategori som motsvarar undersköterskorna inom sjukvården för människor. I dag är djurvårdares befogenheter mycket begränsade, trots att utbildningen är lika omfattande. Det är inte rimligt att en undersköterska får utföra ett antal sjukvårdsinsatser på en människa medan det är långt mer restriktivt när det gäller vad djurvårdare får göra på ett djur. I dag får djurvårdare jobba med dessa utökade arbetsuppgifter enligt undantag från behandlingsförbudet, just för att man såg behovet, men undantagen gäller bara till och med den 31 december 2023. Det är undantag som vi tycker borde permanentas, tillsammans med att man gör en genomlysning av yrkeskategorierna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi kan konstatera att politiken skulle ha behövt säkra djursjukvården i Sverige redan i går för att säkerställa tryggheten för våra djur, fru talman. Djuren ska få rätt vård i rätt tid oavsett var man bor. Detta är inte en fråga som kan viftas bort, fru talman - lantbruksdjur och husdjur ska inte utsättas för onödigt lidande eller dö på grund av brist på djursjukvård. Det här är en djurskyddsfråga som måste prioriteras.
Anf. 90 Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Fru talman! Jag tackar interpellanterna.
Jag kan bara understryka att jag delar synen att detta är en djurskyddsfråga som behöver prioriteras. Däremot tror jag att jag, möjligen på grund av att jag inte är i opposition, lite mer ser komplexiteten när det gäller att hitta de smarta, snabba lösningarna.
Min bild är att vi här, som på andra ställen, behöver ett gott underlag för att fatta beslut. Mitt sätt att få in underlag är alltid att försöka ha en så god dialog som möjligt med berörda intressenter. I den dialog som nu finns får intressenter och branscher - och då menar jag både veterinärbranschen, det vill säga de som utför tjänster när det gäller djurskydd, och de som är i behov av tjänster när det gäller djurskydd, exempelvis lantbrukare och annat - komma till tals, beskriva hur problemen ser ut och säga hur man ser på praktiska och möjliga lösningar. Jag tror att det är viktigt.
Parallellt med detta ska man absolut jobba med snabbfotade förslag, som Betty Malmberg uttryckte det, inom ramen för vad som är möjligt och rimligt. När det gäller utländska veterinärer och deras möjlighet att exempelvis föra journaler på engelska är det, spontant, ett rimligt förslag som man kanske kan hantera snabbfotat. Jag har inte hört om just den problematiken, men jag förutsätter att den kommer upp i den typ av dialoger som nu finns med branscherna; det är lite grann det de är till för. Är förslagen rimliga ska vi hantera dem snabbfotat.
I övrigt tror jag väldigt mycket på de verktyg som exempelvis handlar om snabbspår - att vi säkerställer att människor som kommer till Sverige och som har den här typen av kompetenser får förutsättningar att snabbare komma in och få legitimation så att de kan praktisera yrket. Utbildningsplatserna har varit utökade från 40 till 80 under en ganska lång period, och jag kan konstatera att 20 plus 20 platser i snabbspåret faktiskt har varit ett snabbt och effektivt sätt att öka volymen. Jag tror att man behöver göra mer där.
Samtidigt är detta numera legitimationsyrken. Vi har haft övergångsregler som har varit kopplade till att det har införts en legitimation i dessa yrken som inte har funnits tidigare, och det har varit bra och nödvändigt. Det fanns en stor massa människor som hade jobbat väldigt länge och som hade väldigt mycket erfarenhet inom detta område som behövde få olika sätt att validera denna kunskap och att kunna få sina legitimationer.
Att långsiktigt ha ett system för dubbla sätt att få legitimation och tillhörighet tycker jag dock inte givet är ett gott sätt att hantera frågan. Det kommer att bli svårt att motivera för människor varför de ska gå utbildningsvägen för att skaffa sig legitimation för detta yrke om det finns parallella sidospår eller annat - om vi nu talar om snabbspår på detta område - som går ungefär lika fort. Det tror jag vore olyckligt, även om jag tror att validering som koncept rent generellt är ett verktyg som är viktigt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag talade tidigare om marknaden. Jag tror faktiskt att det är så att man behöver bestämma sig för om man är beredd att gå in och styra marknaden på det här området. Givet den utveckling som sker när det gäller tekniska hjälpmedel - alltså möjligheten att bota djur lika avancerat som vi botar människor; det görs i dag höftledsoperationer på smådjur - och att det finns betalningsvilliga konsumenter som köper denna typ av tjänst, och givet att det kommer att ta tid att hitta ett sätt att få en balans här, tycker jag att det ändå är rimligt att fundera på hur vi säkerställer att vi har god djurvälfärd och god tillgång till veterinärer i hela landet årets alla dagar och för alla djurslag.
Anf. 91 Betty Malmberg (M)
Fru talman! Jag vill tacka landsbygdsministern för ett konstruktivt bemötande och för att man åtminstone är beredd att lyssna på vilka olika slags förslag vi skulle kunna få på rull här och nu.
Jag delar ministerns positiva syn på snabbspåren; det är absolut en positiv verksamhet. Samtidigt vet vi att ett tu tre försvann detta. Det gjordes uppehåll, och några av de invandrarakademiker som hade någon resttenta kvar och som många gånger faktiskt var behöriga veterinärer i sitt hemland hade sedan inte möjlighet att göra sina resttentor.
Jag konstaterar att regeringen kanske inte är beredd att agera efter det stora behov av veterinärer som råder. Det är 267 veterinärer som saknas. Det är 89 specialistveterinärer som saknas. Det handlar också om den kompetens som finns på gymnasienivå. Om vi inte får denna kompetens på plats gynnar det inga djur, allra minst de produktionsdjur som ska bidra till svensk konkurrenskraft och export av internationellt sett hållbara livsmedel.
Jag sa inledningsvis, fru talman, att jag var lite besviken på det svar jag hade fått. Det beror på att en kollega till mig ställde en motsvarande fråga för tio månader sedan och fick ett i princip likalydande svar. Över hälften av svaret var i princip detsamma, även då med den tillitsfulla utfästelsen att frågan är prioriterad och att ministern noga följer den snabba utvecklingen.
Detta håller inte. Trots det positiva som ministern nu säger hoppas jag att ministern tar till sig Moderaternas budskap och smittas av vårt engagemang i frågan.
Anf. 92 Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Fru talman! Jag är alltid välvilligt inställd till att lyssna på konstruktiva tankar och idéer, så jag tar absolut till mig av det som lyfts fram i debatten.
När det gäller snabbspåren kan jag konstatera att Betty Malmberg givetvis har en poäng i att detta bygger på att det finns tillräckligt mycket pengar i arbetsmarknadspolitiken. Det som gjorde att de försvann efter 2018 till i år, vilket jag tycker att Betty Malmberg och Moderaterna behöver ta ansvar för, var att man kraftigt skar ned i arbetsmarknadspolitiken och gav sämre förutsättningar på det området. Jag är väldigt positiv till att man vill hitta konstruktiva lösningar, men man behöver också se till helheten på alla olika områden och inse att olika politikområden får effekter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det gäller utbildningsplatser, som jag upplever är kärnan i det som interpellanten lyfter fram med denna debatt, har vi ett behov som är större än antalet utbildningsplatser. Det är viktigt att vi fortsätter att ha en dialog och värderar hur arbetsmarknaden framgent ser ut. Det är självklart så att det rör sig om stora pengar per utbildningsplats, men det är också förenat med stora utmaningar att växla upp volym. Det handlar inte bara om pengar på plats, utan det handlar också om att givet en väldigt pressad marknad kunna ta emot praktikanter. Man ska kunna lösa alla delar, vilket är ett av skälen till att SLU inte direkt hoppar på möjligheten och försöker göra gällande att detta skulle vara enkelt. Men givet en även fortsättningsvis stor brist förutsätter jag att SLU kommer att göra det som de uppmanas att göra och tittar på arbetsmarknadens behov, också kopplat till dessa frågor. Jag har ingen anledning att tro något annat i nuläget.
Jag konstaterar också att vi skjuter till pengar när det gäller distriktsveterinärerna. Detta gör vi för att hantera de utmaningar som finns, bland annat när det gäller deras arbetsmiljö.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.