Bedrägerier
Interpellation 2022/23:170 av Nadja Awad (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-02-01
- Överlämnad
- 2023-02-01
- Anmäld
- 2023-02-02
- Svarsdatum
- 2023-02-10
- Besvarad
- 2023-02-10
- Sista svarsdatum
- 2023-02-15
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Niklas Wykman (M)
Många bankkunder har drabbats av hänsynslösa bedrägerier de senare åren, som har resulterat i att deras bankkonton har tömts. Oftast har den enskilde kontohavaren själv fått bära hela förlusten, vilket kan handla om ett helt livs besparingar.
Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) anmäldes runt 195 500 bedrägeribrott under 2022, vilket är på samma nivå som föregående år. Där hade dock antalet ökat med 33 procent, sett ur ett tioårsperspektiv. Bedrägerier genom social manipulation har ökat vilket innebär att människor manipuleras till att utföra olika handlingar, oftast för att komma åt pengar.
Äldre är en särskilt utsatt grupp, framför allt när det kommer till det som kallas för social manipulation. Undersökningen Svenskarna och internet för 2022 av Internetstiftelsen visar på att var 25:e person (4 procent) av dem födda på 1920- och 30-talen har råkat ut för att obehöriga har bett dem om koder från deras bankdosa. Totalt har 6 av 10 internetanvändare blivit utsatta för bedrägeriförsök på nätet under föregående år.
I juni 2022 kom ett avgörande från Högsta domstolen som innebar en delvis ny praxis jämfört med tidigare. HD tydliggjorde att det krävs mer än Arns hittillsvarande praxis för att en kontohavare ska anses ha agerat särskilt klandervärt och därmed att bankens ansvar upphör och den enskilde själv får bära hela förlusten.
Efter domen gick Konsumentombudsmannen, KO, Cecilia Tisell ut i Dagens industri och krävde att alla banker skulle börja följa Högsta domstolens beslut och ersätta offer för bedrägerier. Bankerna skulle riva upp tidigare besked som inneburit att kunderna blivit utan ersättning, men så har fallet inte varit och banker har inte tagit detta ansvar.
Detta handlar även om olika utsatta och drabbade människor som förtjänar rättvisa men även kunders förtroende för bankerna. Uppenbarligen handlar detta om mycket skickliga bedragare, och det måste finnas en rimlighet i hur förberedda, skeptiska och insatta alldeles vanliga människor ska vara. Denna negativa samhällsutveckling är ett resultat av att det inte existerar system som stoppar dessa bedrägerier.
Det måste finnas säkerhetssystem som hjälper kunden att förstå vad som händer under ett bedrägeriförsök. Sveriges Konsumenter ger förslag på att det kan handla om olika säkerhetsåtgärder i form av en spärr eller någon form av tvåstegskoll för bankkunden. På så sätt har man möjlighet att ångra sig. Något annat som också skulle kunna övervägas vore att inte ha möjlighet att vara inne på sitt konto från två olika enheter samtidigt, eller logga ned ett nytt bank-id på annan enhet samtidigt som man med hjälp av bank-id är inloggad på annan enhet. Oavsett säkerhetssystemens utformning existerar det inte ett tillräckligt bra banksystem för att stoppa dessa bedrägerier från att utföras.
Jag vill därför ställa följande frågor till statsrådet Niklas Wykman:
- Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder när bankerna inte vill ersätta sina drabbade kunder?
- Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder för att stoppa bedrägerier via social manipulation?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2022/23:170
Webb-tv: Bedrägerier
Dokument från debatten
- Fredag den 10 februari 2023Kammarens föredragningslistor 2022/23:61
- Protokoll 2022/23:61 Fredagen den 10 februariProtokoll 2022/23:61 Svar på interpellation 2022/23:170 om bedrägerier
Protokoll från debatten
Anf. 22 Statsrådet Niklas Wykman (M)
Herr talman! Nadja Awad har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta några åtgärder dels när det gäller banker som inte vill ersätta sina drabbade kunder, dels när det gäller att stoppa bedrägerier via social manipulation.
Bedrägerier är ett stort och växande samhällsproblem som behöver förebyggas och förhindras. I takt med att samhället har blivit alltmer digitaliserat har det på många sätt blivit enklare och smidigare att göra betalningar och bankärenden. Samtidigt har detta lett till att också bedragares verksamhet har underlättats. Enligt Polismyndigheten är bedrägerier mot privatpersoner, inte sällan äldre, en viktig och växande finansieringskälla för kriminella nätverk. De sammanlagda brottsvinsterna till följd av bedrägerier uppgick 2021 till drygt 3 miljarder kronor, enligt myndighetens beräkningar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Även om det finns ett stort antal bedrägeriformer förutsätter det stora flertalet av dessa att kriminella missbrukar produkter och tjänster som tillhandahålls av banker. Banker har därför en mycket stark roll för att motverka bedrägerier på betalningsmarknaden.
Polismyndigheten, Nordea, SEB, Handelsbanken, Swedbank och Bankföreningen har ingått en överenskommelse om samverkan för att förebygga, förhindra och försvåra bedrägerier. Genom att identifiera framgångsfaktorer i brottsbekämpningen och sårbarheter i det finansiella systemet är avsikten bland annat att motverka att kriminella omsätter vinster från bedrägerier i annan brottslighet. Med hänvisning till den stora mängden bedrägerier har Polismyndigheten också pekat på behovet av förebyggande åtgärder från bankernas sida och att det inte är rimligt att tro att problemet kan lösas genom insatser bara av de brottsbekämpande myndigheterna.
Bestämmelser om bankers skyldigheter att motverka och hantera bedrägerier på betalningsmarknaden finns i lagen om betaltjänster, som genomför EU:s andra betaltjänstdirektiv. Det är Finansinspektionen som utövar tillsyn över att bankerna följer bestämmelserna.
För det första ställs krav på stark kundautentisering. Detta innebär att säkra identifieringsmetoder ska användas när en konsument gör en elektronisk betalning, loggar in på sitt betalkonto online eller genomför någon åtgärd på distans som kan innebära en risk för bedrägerier. Två exempel på identifieringsmetoder som uppfyller kravet är bankdosa eller bank-id, det vill säga de identifieringsmetoder som tillhandahålls av bankerna. Kravet på stark kundautentisering har minskat antalet kort- och kreditbedrägerier. I propositionen Stark kundautentisering vid fakturabetalningar online den 27 oktober 2022 föreslog regeringen därför att det ska förtydligas att kravet gäller när fakturabetalningar utgör en betaltjänst. Riksdagen antog lagförslaget den 7 december 2022, och det trädde i kraft den 1 januari 2023.
För det andra ställs krav på att en bank ska ha ett system med lämpliga åtgärder och kontrollmekanismer för att hantera operativa risker och säkerhetsrisker som är förknippade med de betaltjänster som den tillhandahåller. Eftersom kriminella hittar nya sätt att begå brott ligger det i sakens natur att motverkandet av bedrägerier behöver utvecklas fortlöpande. Ett exempel som har minskat bedrägerierna är mobilt bank-id med qr-koder. Jag utgår från att bankerna också i fortsättningen utvecklar säkerheten kring sina identifikationsmetoder för att motverka bedrägerier.
För det tredje har konsumenter som huvudregel rätt att få sitt konto återställt vid bedrägerier. Från huvudregeln görs vissa undantag. Om ett bedrägeri har genomförts på grund av att konsumenten har varit grovt vårdslös ansvarar han eller hon för beloppet, dock maximalt 12 000 kronor. Om konsumenten handlat särskilt klandervärt ansvarar han eller hon dock för hela beloppet. Frågan om gränsdragningen mellan grov vårdslöshet och särskilt klandervärt handlande har varit föremål för prövning av Högsta domstolen och Allmänna reklamationsnämnden. Som statsråd kan jag inte uttala mig om hur lagen ska tillämpas i enskilda fall.
Att bekämpa kriminalitet är ett prioriterat område för regeringen. Området är också ett av de samarbetsprojekt som regeringspartierna har med Sverigedemokraterna för att lösa Sveriges viktigaste samhällsproblem. Till grund för samarbetet ligger Tidöavtalet. En hel del åtgärder inom området har vidtagits, och fler är på gång.
Anf. 23 Nadja Awad (V)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Det känns jättebra att ministern säger att bedrägerier är ett stort och växande samhällsproblem som behöver förebyggas och stoppas. Nästan varje dag ser vi på nyheterna att människor utsätts för bedrägerier. Det handlar, som ministern nämner, om bankkunder som har drabbats av hänsynslösa bedrägerier de senaste åren, som har resulterat i att deras bankkonton har tömts. Oftast har den enskilda kontohavaren själv fått bära hela förlusten, vilket kan handla om ett helt livs besparingar. Detta ser vi i Vänsterpartiet väldigt allvarligt på.
Därför vill jag tydliggöra att enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, anmäldes runt 195 500 bedrägeribrott under 2022, vilket är på samma nivå som föregående år. Då hade dock antalet ökat med 33 procent sett ur ett tioårsperspektiv.
Vi vet att bedrägerier genom social manipulation har ökat. Det innebär att människor manipuleras till att utföra olika handlingar, oftast för att bedragaren vill komma åt pengar. Detta är ett av de vanligaste brotten i Sverige, som fortsätter att öka. Som ministern också säger hänger detta väldigt mycket ihop med att samhället har blivit alltmer digitaliserat. Det har gjort det enklare och smidigare att göra betalningar och bankärenden, men baksidan är att det samtidigt har underlättat för bedragares verksamhet.
Jag vill specifikt framhålla att äldre är en särskilt utsatt grupp, herr talman. Internetstiftelsens undersökning Svenskarna och internet 2022 visar på att var 25:e person, alltså 4 procent, av dem som är födda på 1920- och 1930-talet har råkat ut för att obehöriga har bett dem om koder från deras bankdosa. Totalt har sex av tio internetanvändare blivit utsatta för bedrägeriförsök på nätet under föregående år.
Anledningen till att jag säger det här, herr talman, är att hur man än vrider och vänder på detta handlar det om att banker erbjuder produkter och tjänster men inte har ett tillräckligt starkt säkerhetssystem för att omöjliggöra dessa bedrägerier. Uppenbarligen handlar det om väldigt skickliga bedragare, och det måste finnas en rimlighet i hur förberedda, skeptiska och insatta alldeles vanliga människor behöver vara.
Det ansvaret lyfter jag här. Bankerna behöver ta det. Det är redan en väldigt tuff tid ekonomiskt för otroligt många konsumenter, och vi kan inte låta bedrägerier vara ytterligare en faktor som slår hårt mot människors plånböcker.
Det är givetvis bra, som ministern säger, att Polismyndigheten och större banker har ingått en överenskommelse om samverkan för att förebygga, förhindra och försvåra bedrägerier och att det också ställs krav på exempelvis bankernas säkerhetssystem. Däremot undrar jag om ministern anser att de krav som ställs på bankernas säkerhetssystem är tillräckliga med tanke på digitaliseringens konstanta utveckling och att bedragare har blivit mer skärpta i sin verksamhet. Det finns exempelvis behov av åtgärder när det gäller kundautentiseringens utformning. Det finns människor som har blivit bedragna på grund av otillräckliga begränsningar gällande Swish-applikationen.
Vad anser statsrådet: Bör det ställas ytterligare krav på bankernas säkerhetssystem?
Anf. 24 Statsrådet Niklas Wykman (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Tack, Nadja Awad, för frågorna i ett mycket viktigt och aktuellt ämne! En av de saker som upprör allra mest är när denna typ av brott drabbar personer som har arbetat och slitit hela sitt liv och vill ha en trygg ålderdom och vill kunna köpa en julklapp till barnbarnen, sätta guldkant på tillvaron eller bara försöka ta sig igenom den mycket tuffa tid som är med höga priser och inflation. Det är en vidrig form av brottslighet där inte bara deras ekonomi utan hela deras trygghet tas ifrån dem.
Det handlar om att kriminella söker upp personer via telefon eller till och med kommer hem till människor som befinner sig i en sårbar situation och sedan exploaterar sårbarheten för att stjäla deras pengar. De som gör detta mot äldre människor stjäl inte bara deras besparingar utan tar ju ifrån dem tryggheten i den senare delen av livet. Det kanske både var en trygghet för en själv, för att man ville göra saker på ålderns höst, och en gåva som man ville kunna efterlämna till nära och kära - allt detta blir man bestulen på genom vidrig, grov och organiserad brottslighet. Det är fruktansvärda dåd mot enskilda människor som tar så mycket ifrån dem - mycket mer än bara pengarna, ska sägas.
Jag är glad över att Vänsterpartiet genom Nadja Awad också engagerar sig i den här frågan. Jag välkomnar Vänsterpartiets engagemang i alla insatser och åtgärder mot organiserad brottslighet också framöver. Det är viktigt att förstå att detta inte bara handlar om brottslingar som riktar in sig på att stjäla pengar från äldre personer eller personer med lågt tekniskt kunnande, utan många gånger är det brottslingar som ingår i kriminella strukturer eller nätverk som har som affärsidé att begå brott på olika sätt. Detta är ett av de sätt som de begår brott på.
Jag håller med Nadja Awad om att vi ständigt behöver höja de krav vi ställer på banker och andra aktörer i det finansiella systemet för att vi ska vara motståndskraftiga och robusta. Det gäller inte bara bedrägerier, ska sägas, utan också motståndskraft i it-system rent generellt. Bedrägerier är en del, men vi ser också hur systemen utnyttjas på många andra sätt av aktörer som vill svenska staten och svenska folket illa. Här är det viktigt att vi gradvis skärper kraven på de aktörer som finns.
Sedan behöver man också tillkännage att det finns en del avvägningar att göra i detta. Ju mer säkerhet man bygger in, desto mer krångel bygger man in för de konsumenter som vill använda tjänsterna. Där är det viktigt att avvägningen görs på ett bra sätt, givetvis.
Det finns också risker med att bara säga att banker alltid ska ersätta alla. Det kan leda till en situation där enskilda personer inte tar det ansvar som man alltid måste ta för sitt konto, sina koder och så vidare. Vi kan inte ha ett samhälle där man inte har ett eget ansvar. Det är självklart. En annan och kanske ännu allvarligare aspekt och avvägning är att om banker alltid och förutsättningslöst ska ersätta alla finns det risk för att kriminella nätverk riggar system för att utnyttja detta. Det kan vara så att alla parter i bedrägeriet är införstådda med vad som händer och plundrar andra människors konton. Till syvende och sist är det ju vanliga människor med jobb eller pension som har sina bankkonton, och vi kan inte ha en ordning där det är möjligt att rigga system där man plundrar varandra och alla är med på det för att sedan låta andra kunder i banken ersätta detta. Så kan vi inte heller ha det.
I grunden finns det alltså ett antal svåra avvägningar som behöver göras. Men vi ska verkligen röka ut dessa kriminella element från det finansiella systemet och skapa trygghet för inte minst våra seniorer.
Anf. 25 Nadja Awad (V)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Det känns lovande att höra om ministerns och regeringens viktiga arbete och förståelse för den problematik som finns när det gäller att förebygga, förhindra och försvåra bedrägerier.
Men som ministern var inne på är frågan också vilket ansvar bankerna ska ta när bedrägerierna redan har skett. Som tidigare nämnt handlar det om utsatta och drabbade människor som förtjänar rättvisa. Många är äldre och många är funktionsnedsatta. Men det handlar också om kunders förtroende för bankerna. Återigen: Det finns en gräns för hur förberedda, skeptiska och insatta alldeles vanliga människor ska vara, för de bedragare det handlar om är ju väldigt skickliga.
I juni 2022 kom ett avgörande från Högsta domstolen som innebar en delvis ny praxis i jämförelse med tidigare. Domstolen tydliggjorde att det krävs mer än Allmänna reklamationsnämndens hittillsvarande praxis för att en kontohavare ska anses ha agerat särskilt klandervärt, så att bankens ansvar därmed upphör och den enskilde själv får bära hela förlusten.
Till och med Allmänna reklamationsnämnden har ändrat sig och rekommenderar bankerna att ersätta bedrägerioffer. Efter domen gick även Konsumentombudsmannen Cecilia Tisell ut och krävde att alla banker skulle följa Högsta domstolens beslut och ersätta offer för bedrägerier. Detta skulle innebära att bankerna skulle riva upp tidigare besked som har inneburit att kunderna har blivit utan ersättning. Men tyvärr har detta inte blivit fallet. Alla banker har inte tagit sitt ansvar för att ompröva gamla bedrägeriärenden där kunder nekats ersättning.
Jag och Vänsterpartiet vill höra att ministern och regeringen tar denna ansvarslöshet på allvar. Men i stället säger ministern i interpellationssvaret att han som statsråd inte kan uttala sig om hur lagen ska tillämpas i enskilda fall och att det blir svåra avvägningar när man ska sätta press på bankerna att ta ansvar och ersätta sina kunder när nu Högsta domstolen, Allmänna reklamationsnämnden och Konsumentombudsmannen har tagit bankkundernas parti.
Jag vill också säga att detta är ett strukturellt problem. Under andra halvåret av 2022 anmäldes 1 190 bankärenden till Allmänna reklamationsnämnden, vilket kan jämföras med 531 ärenden under första halvåret. Den kraftiga ökningen hänger ihop med den HD-dom som kom i somras.
Bankkunderna har Högsta domstolens dom i ryggen, likaså Konsumentombudsmannen och Allmänna reklamationsnämnden. De kräver att bankerna tar ett större ansvar för att ersätta kunderna.
Jag ber inte statsrådet att gå in på enskilda ärenden utan att prata om detta som ansvarig minister. Kan statsrådet och regeringen förstå hur bankerna sviker sina bedragna kunder, och vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att trygga situationen för vanliga konsumenter och vanligt folk under dessa svåra tider?
Anf. 26 Statsrådet Niklas Wykman (M)
Herr talman! Nadja Awad redogjorde precis för de åtgärder som rättsstaten Sverige redan har vidtagit. I mitt svar redogjorde jag för de åtgärder och det arbete som fortskrider på området. Jag tror att det är viktigt att man låter rättsstaten vara en rättsstat - ett statsråd eller en riksdagsledamot ska inte gå in och peka på en enskild aktör och berätta exakt hur den ska agera. För detta har vi rättsstaten, våra domstolar och myndigheter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det blir lite paradoxalt när Nadja Awad förklarar precis hur apparaten verkar - nämligen genom domstolsbeslut, myndighetsbeslut och rekommendationer - och ändå säger att en politiker ska gå in och peka med hela handen. Jag vill inte ha den vänsterpartistiska samhällsmodellen, utan jag vill ha den liberala demokratin och rättsstaten som vi har den i Sverige. Jag vill inte ersätta den med den typ av direktdirektiv som efterfrågas via den här interpellationen. Genom vår rättsstat och våra myndigheter ska vi fortsätta att arbeta för att hålla människor trygga.
Här finns det mycket att göra i Sverige. Vi har sett hur den grova, organiserade brottsligheten har slagit rot i vårt samhälle och skapat problem och otrygghet och ibland rena helvetet på jorden för människor. Detta måste givetvis ryckas upp med rötterna. Det handlar om att motverka de här bedrägerierna med lagar och regler, uppdrag till våra myndigheter och givetvis krav på bankerna att ha adekvata och bra it-system.
Men det handlar också om att betona det personliga ansvaret, något som Nadja Awad inte riktigt verkar vilja kännas vid. Vi kan aldrig komma till en punkt där vi säger att nu ska samhället eller staten ta hela ansvaret och se till att allting fungerar. Vi måste fortsätta att prata med mormor, farmor, mamma, pappa och alla i samhället om att man behöver vara vaksam och försiktig och aldrig lämna ut koder. Man ska höra av sig till sina anhöriga, och man ska kontakta polisen.
Det här kan aldrig fixas med bara en part som tar ansvar. Den grova, organiserade brottsligheten och bedrägerier måste motverkas genom kunskap och genom att hela samhället och alla dess medborgare också är med och engagerar sig.
Det är viktigt att erkänna att det i svåra frågor nästan alltid finns svåra avvägningar. Bygger man ett system som är mycket robust blir det väldigt svårt att använda. Vi vill ju ha ett samhälle där man kan swisha och enkelt betala och göra överföringar. Det ska inte krävas att man är civilingenjör med it-kompetens för att man ska kunna logga in på sin internetbank eller annat, fru talman. Vi vill ha ett samhälle där sådant är enkelt, men samtidigt vill vi inte att det ska kunna utnyttjas av kriminella för att begå till exempel bedrägerier, tvätta pengar eller något annat.
Politiken måste ta ett samlat grepp kring utvecklingen. Det är alldeles glasklart att regeringen, tillsammans med Tidöavtalet som ingåtts med Sverigedemokraterna, sätter allt sökljus på att gå hårt åt de kriminella och de kriminella gängen. En del i detta är givetvis att arbeta mot de bedrägerier som sker framför allt mot äldre i vårt samhälle. Även andra drabbas, men hårdast drabbas många gånger de äldre av detta.
Här är det givetvis viktigt med kunskapshöjande insatser, men en öppen fråga rör också dem som begår dessa brott. Det måste finnas ett pris för att begå de här brotten, och det är många gånger här jag känner att Vänsterpartiet vacklar. Det ska vara straffrabatter, det ska vara låga straff, det är hårda ord mot polisen och många saker som i grunden gör det enklare att begå brott. Kan Nadja Awad också se att det finns en annan sida av detta?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi står till hundra procent bakom dem som drabbas av bedrägerier. Vi står till hundra procent för ett bättre, tydligare och transparentare arbete mot kriminalitet i hela samhället. Står Nadja Awad bakom polisen?
Anf. 27 Nadja Awad (V)
Fru talman! Jag är stolt över att Vänsterpartiet på många olika sätt står bakom vanligt folk, de äldre och de funktionshindrade, de redan marginaliserade i vårt samhälle.
Vi i Vänsterpartiet ser väldigt allvarligt på att bankerna duckar en dom från Högsta domstolen och vad myndigheten Allmänna reklamationsnämnden och den statliga Konsumentombudsmannen hänvisar till när det gäller bankerna. Regeringen kan faktiskt sätta press på storbankerna som har vägrat att ta det ansvar som alldeles vanliga människor har fått ta. Men nu sägs det tydligt att bankerna inte behöver ta det.
Återigen hör jag statsrådet och regeringen säga att de inte vill ta detta ansvar. Det är ingen som ber dem gå in på enskilda ärenden, utan det här handlar om ett strukturellt problem. Jag säger inte att vi ska gå in och peta i Åsa Ikekhuas situation, hon som blev bedragen på 25 000 kronor när någon låtsades vara hennes son, eller Joakim Norén som förlorade nära 280 000 kronor.
Det man vill se är i stället en lösning som kan appliceras på bankernas säkerhetssystem. Det är vi många gånger överens om liksom om de åtgärder som krävs för att förhindra bedrägerier över nätet och telefon. När olyckan har skett ska bankerna ta sitt ansvar, och det ska finnas ett politiskt incitament från regering och statsråd att stå bakom vanligt folk och utkräva detta ansvar. Om man via regeringens direktiv har en samordnande verksamhet från Polismyndighetens håll tillsammans med bankerna i syfte att förebygga, förhindra och försvåra bedrägerierna är det faktiskt inte omöjligt att ha samma dialog om ersättning när olyckan och bedrägerierna redan har skett.
Anf. 28 Statsrådet Niklas Wykman (M)
Fru talman! Jag och regeringen har som prioritet att komma till rätta med den otrygghet som har slagit rot i det svenska samhället. Det är upprörande och fruktansvärt när kriminella gäng och ligor ger sig på våra äldre och utsatta människor i samhället och tar deras trygghet och pengar ifrån dem. Många upplever det ännu värre att man tränger sig in i deras hem och tar den sista tryggheten från dem. De trodde att de kunde lita på samhället, polisen eller banken, men i stället känner de sig ensamma och hjälplösa i detta.
Detta ska givetvis med kraft bekämpas. Det ska bekämpas med lagstiftning, med poliser, med tillsyn av våra banker, med bättre it-system, med teknisk utveckling och med samhällets fulla kraft.
Det ska dock inte bekämpas på det sätt som Nadja Awad antyder i diskussionen här, nämligen genom att politiken ska överpröva, lägga sig i eller ompröva rättssamhället. Det är genom rättssamhället, inte genom att åsidosätta det, som vi ska komma till rätta med brottsligheten. Det ska inte ske genom att avskaffa principen med myndigheter och polis som arbetar med sina verktyg och domstolar som dömer. Vi ska inte ta bort den principen för att i stället gå in och ha ett politiskt beslutsfattande angående exakt vad som ska ske i de olika situationerna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Däremot kunde jag önska mer av förtroende, resurser och även stöd för detta från Vänsterpartiets sida, till exempel till polisens arbete. Vi har nu många förslag för att komma åt den organiserade brottsligheten i samhället. Det handlar om förslag och steg kring nya sekretessregler, skärpta straff och förbättrade åtgärder för att komma åt olika typer av brott. Det förs även diskussioner om preventiva tvångsåtgärder.
Jag kunde önska mig, fru talman, att även Vänsterpartiet ställer sig bakom detta. Detta är nämligen inte ett särfenomen utan en del av den organiserade brottslighet som fräter på hela samhället. Vi ska vinna tillbaka allas trygghet, inte minst de äldres.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.