barnen i världen

Interpellation 2000/01:426 av Viklund, Margareta (kd)

den 26 april

Interpellation 2000/01:426

av Margareta Viklund (kd) till utrikesminister Anna Lindh om barnen i världen

Barnkonventionen har funnits i cirka tolv år. På många sätt har den bidragit till att barn har fått det bättre. Miljontals unga liv har räddats, fler barn än någonsin går i skolan och viktiga avtal har tecknats för att skydda barn från att utnyttjas. Dessvärre gäller detta inte alla barn.

Under det senaste decenniet har två miljoner barn dödats i väpnade konflikter. Tre gånger så många har allvarligt skadats. Miljontals andra har tvingats ta del i eller bli vittne till fruktansvärda våldsscener. I ökad grad blir barn direkta måltavlor, inte bara offer i beklagliga olyckor. I oräkneliga fall förblir effekten av väpnade konflikter osynlig. Barn som förlorar sina föräldrar råkar ofta ut för förödmjukelse, förkastelse och diskriminering, och i deras tysta lidande förkrymps deras självförtroende. Deras osäkerhet och rädsla är omätbar.

Ett annat uppmärksammat område är barnsexhandel och trafficking. Unga kvinnor och barn reduceras på många håll i världen till handelsvaror. Mäns lystnad efter tillfredsställelse känner inga moraliska gränser. Enligt IOM (International Organization of Migration) uppskattas handeln endast i Västeuropa omfatta ca 500 000 kvinnor årligen. Många av dessa är barn. Två tredjedelar av dessa kvinnor/flickor beräknas vara från Östeuropa. De stora ekonomiska förändringarna i Östeuropa med dess nedmontering av den sociala sektorn har slagit hårt mot kvinnor och gjort att det finns ett stort rekryteringsunderlag för denna typ av handel med kvinnor. Kvinnorna tvingas ofta tillhandahålla sexuella tjänster under slavliknande förhållanden. De blir fråntagna sina pass och ofta inlåsta, våldtagna, slagna och satta i skuld till sina slavhandlare @ en skuld som de måste "arbeta" av. Alla dessa kvinnor är givetvis inte barn, men en stor del av dem är det.

Enligt ILO finns det ungefär 250 miljoner arbetande barn i utvecklingsländerna. Det finns undersökningar som visar att majoriteten av barnen arbetar mer än nio timmar per dag, sju dagar i veckan, ofta med riskfyllda arbeten. Den största bidragande orsaken till barnarbete är givetvis fattigdom. Barnens bidrag till familjens inkomster är ofta en fråga om familjens överlevnad. Många av jobben är riskfyllda och direkt farliga, såsom gruvarbete, byggnadsarbete, djuphavsfiske, hantering av farliga kemikalier eller radioaktivt material osv. Förutom att barnarbete ofta är farligt för det enskilda barnet innebär visst barnarbete grova brott mot de mänskliga rättigheterna. Trots att det är förbjudet enligt internationella överenskommelser och lagstiftning i nästan alla länder räknas antalet barnslavar i miljoner.

Listan på exempel över hur barn far illa runtom i världen skulle naturligtvis kunna göras oändligt lång. Hiv/aids har ökat kraftigt under 1990-talet, även bland barn. 15 miljoner barn beräknas vara föräldralösa på grund av aids år 2000. Cirka 130 miljoner barn, mest flickor, går inte i skolan. Dessutom bör det påpekas att det var 3,6:e sekund dör en människa på grund av svält och fattigdom i världen. 75 % av dessa är barn. Det dör alltså 18 000 barn varje dag (mer än 6,5 miljoner barn varje år) på grund av svält och fattigdom. Detta kan inte accepteras!

Men utrikesministern är givetvis väl medveten om situationen. Vad jag vill fokusera på är i stället regeringens agerande eller brist på agerande i dessa viktiga frågor.

I höst 2001 kommer ett nytt toppmöte att äga rum i FN:s generalförsamling där även mitt parti finns representerat i den svenska delegationen. Syftet är att granska hur barntoppmötets mål från 1990 har uppfyllts. Det skulle vara intressant att få veta vad regeringen har tänkt göra för att lyfta de här frågorna och komma fram till konkreta resultat.

Mina frågor lyder således:

På vilket sätt avser ministern agera under FN-toppmötet för att komma till rätta med de problem som beskrivs ovan och som kommer att behandlas under toppmötet?

Vad avser regeringen vidta för andra konkreta åtgärder för att stävja de problem som beskrivits ovan?