Åtgärder i syfte att medverka till att utrikesministern lämnar korrekta uppgifter
Interpellation 2006/07:218 av Ringholm, Bosse (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-01-12
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Anmäld
- 2007-01-16
- Svar fördröjt anmält
- 2007-01-19
- Sista svarsdatum
- 2007-01-29
- Besvarad
- 2007-01-30
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 12 januari
Interpellation
2006/07:218 Åtgärder i syfte att medverka till att utrikesministern lämnar korrekta uppgifter
av Bosse Ringholm (s)
till statsminister Fredrik Reinfeldt (m)
Alla aktörer i politiska församlingar ska eftersträva en hög sanningshalt i den politiska dialogen. Det handlar om respekt för uppdraget som förtroendevald men också om demokratisk trovärdighet i förhållande till medborgarna.
Utrikesminister Carl Bildt har vid åtminstone två tillfällen under senaste tid avslöjats med uppgifter som uppenbarligen varit felaktiga.
Det första tillfället handlade om hanteringen av ett personalärende inom UD. Det gällde förre statssekreteraren Lars Danielssons tjänstgöring på UD efter regeringsskiftet. Vid ett tillfälle meddelade Carl Bildt att han inte handlade tjänsteärenden på UD. Bara någon dag efter detta besked visade det sig att Carl Bildt uppenbarligen hade undertecknat dokument där det framgick att andra statssekreterare hade förordnats.
Det andra tillfället gäller optionerna från styrelsen i Vostok Nafta. I en Aktuelltintervju meddelade Carl Bildt att det var juridiskt omöjligt för honom att avstå från att lösa optionerna.
De senaste dagarnas turbulens kring Carl Bildts sätt att förklara sig visar att han mycket väl hade kunnat avstå från dessa optioner. Enligt styrelsen i Vostok Nafta skulle Carl Bildt enligt regelboken inte ha rätt att lösa optionerna på grund av att han avgick ur styrelsen. Styrelsen hade dock vid ett särskilt styrelsemöte beslutat att göra undantag för Carl Bildt och därmed ge honom möjlighet att lösa optionerna. Åter har Carl Bildt lämnat inkorrekta uppgifter. Efter den av Carl Bildt inkallade presskonferensen den 8 januari blev enligt Svenska Dagbladet frågorna bara flera!
Vad avser statsministern att vidta för åtgärder för att utrikesministern i fortsättningen lämnar uppgifter som är korrekta och sanningsenliga?
Debatt
(15 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2006/07:218
Webb-tv: Åtgärder i syfte att medverka till att utrikesministern lämnar korrekta uppgifter
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2006/07:56 Tisdagen den 30 januariProtokoll 2006/07:56 8 § Svar på interpellationerna 2006/07:218, 232 och 242 om utrikesministerns oväld
Protokoll från debatten
Anf. 29 Carl Bildt (M)
Fru talman! Bosse Ringholm har frågat statsministern vad han avser att vidta för åtgärder för att utrikesministern i fortsättningen lämnar uppgifter som är korrekta och sanningsenliga. Veronica Palm har likaledes frågat statsministern om dennes samtal med utrikesministern om avvecklingen av sina engagemang i olika företag. Peter Hultqvist har frågat mig om jag avser att avveckla mitt aktieägande i Lundin Petroleum. Statsministern har överlämnat de två första frågorna till mig för besvarande, och jag väljer att besvara alla tre i ett sammanhang.
Bosse Ringholms fråga berör beredning och ansvar för personalfrågor i Utrikesdepartementet. Detta finns tydliggjort i departementets arbetsordning. Även om utrikesministerns namn formellt står på handlingen sker aldrig något egentligt undertecknande. Mitt påpekande att jag inte handlägger det slags ärenden som föranlett Bosse Ringholms fråga är således helt med sanningen överensstämmande.
Vad gäller Bosse Ringholms, Veronica Palms och Peter Hultqvists frågor om mina tidigare engagemang i vissa företag hänvisar jag till den förestående granskningen av konstitutionsutskottet.
Anf. 30 Bosse Ringholm (S)
Fru talman! I en politisk demokrati är det viktigt med debatt och dialog. Och det bygger naturligtvis på att deltagarna också är beredda att lämna korrekta uppgifter och känner respekt för varandra i denna diskussion. Det finns skäl att erinra om det därför att det finns de som ofta säger att det är viktigt att tala sanning i den politiska debatten. Och om man inte talar sanning så kommer sanningen alltid i kapp debattören.
Jag har ställt två frågor till statsminister Reinfeldt som handlar just om ett som jag tycker vårdslöst sätt att handskas med sanningen. I båda fallen handlar det om frågor där det är alldeles uppenbart att den berörda ministern inte har lämnat korrekta uppgifter. När jag i min interpellation har citerat att utrikesministern har påstått att han över huvud taget inte hanterar personalfrågor på Utrikesdepartementet, så har det i medierna vid olika tillfällen påvisats att så faktiskt har skett. Det har visats dokument i medierna, faksimil till och med, om hur olika statssekreterare har förordnats, placerats och lönesatts, och det har hanterats, vilket också är rimligt enligt departementets ordning, av utrikesministern.
Jag har fortfarande svårt att förstå varför man inte kan erkänna att det har begåtts ett misstag i stället för att försöka förvilla bilden. Det var det som jag ville ha statsministerns syn på, varför man låter detta fortgå. Det är ju ändå statsministern som är lagledaren i sammanhanget och som ska se till att regeringens medlemmar håller sig till de spelregler som finns.
Det andra fallet som kanske är mer vittomfattande handlar om den diskussion som har pågått under en mycket lång tid om utrikesministerns aktier i Vostok Nafta och framför allt om de optioner som utrikesministern har haft. Utrikesministern har gång efter annan sagt att det inte ens var tekniskt och juridiskt möjligt att göra sig av med dessa optioner. Det visar sig att det tvärtom var så att den dag som utrikesministern lämnade företagets styrelse så hade han inga optioner, utan det fordrades ett särskilt beslut för att så att säga sätta optionerna i kraft och för att de skulle kunna genomföras enligt det tidigare schemat.
Det är lika märkligt i detta fall att vi har en statsminister som tillåter att man har en utrikesminister som inte bara en gång utan två gånger använder sig av helt felaktiga uppgifter, och detta får fortgå vecka ut och vecka in. Jag har berört dessa två frågor och frågat statsministern vilka åtgärder han har för avsikt att vidta för att utrikesministern i fortsättningen ska lämna uppgifter som är korrekta och sanningsenliga.
Statsministern har valt att inte svara på min fråga. Jag kan bara spekulera i skälet till att statsministern inte vill svara på frågan. Det första kan vara att han tycker att det är ointressant om utrikesministern lämnar inkorrekta uppgifter. En annan idé kan vara att statsministern har gett upp sin roll som någon form av "uppfostrare" när det gäller utrikesministerns vanor. Och jag har viss förståelse för statsministern på den punkten och om han är något uppgiven. Det tredje är naturligtvis att statsministern inte tycker att det är så viktigt att hålla sig till sanningen. Man kan säga att statsministern också är i det predikamentet att han har ett antal vallöften, exempelvis att inte sälja några offentliga sjukhus till privata entreprenörer, som han nu uppenbarligen också är beredd att bortse från.
Det finns många spekulationer om detta. Frågan kvarstår: Vad tänker statsministern göra? Eller tänker statsministern acceptera, som en del av sin ledarstil, att han har ministrar i sin regering som inte håller sig till sanningen? Vi får väl upprepa frågan till dess att statsministern behagar försöka sig på att svara på frågorna.
Anf. 31 Veronica Palm (S)
Fru talman! Även jag ställde en fråga till statsministern i hans egenskap av regeringsbildare, då trovärdigheten för den svenska utrikespolitiken sedan regeringen utsågs har blivit ifrågasatt då vi har en utrikesminister som har ekonomiska intressen i företag som har tvivelaktiga politiska engagemang. Jag ska utveckla det senare. Och det föranledde mig att ställa frågan till Fredrik Reinfeldt. Men nu är han inte här. Skälet till att jag valde att ställa den till honom är att utrikesministern har behandlat denna fråga som om det vore något futtigt, som om det vore en ankdammsdiskussion om aktieinnehavet.
För de allra flesta människor i det här landet är en gåva på 4,8 miljoner eller ett årsarvode på 2,7 miljoner inte någonting futtigt. Men än viktigare är att det inte är futtigt med en utrikespolitik som företräds av en utrikesminister som kan misstänkas ha andra intressen än bara det faktum att världen ska bli bättre och företräda en svensk utrikespolitik.
Under de senaste dagarna har det blivit alltmer tydligt att möjligheten att lösa dessa optioner för Carl Bildt har varit en efterhandskonstruktion, där van der Kwast säger att det är vd:n och ordföranden i Vostok Nafta som har en informell överenskommelse om att det ges möjlighet att lösa optioner när någon lämnar styrelseuppdraget och att man valde att göra det för att gynna Carl Bildt, alltså helt enkelt en gåva på 4,8 miljoner från Vostok Nafta för att en av de tidigare styrelseledamöterna blir utrikesminister i Sverige.
Är då detta ett problem? Är det ett problem att man får sådana gåvor? Det är möjligt att det inte är det. Men jag tycker att det är det när det gäller denna typ av företag. Vostok Nafta har 90 % av sina tillgångar bundna i Gazpromaktier. Gazprom är majoritetsägare i Nordstream, som är det företag som i dag planerar att lägga en gasledning i Östersjön, vilket är någonting som definitivt berör svensk politik. Gazprom är den ryska statens maktbolag som man använder för att styra politiska intressen i sina grannländer.
Jag känner en oro för hur den svenska utrikespolitiken ska kunna vara fri från andra intressen än att man ska få en bättre värld. Frågan om en gasledning som går genom svensk ekonomisk zon kommer ganska snart att hamna på regeringens bord. Det är en rysk politik, både en inrikespolitik i Ryssland och en rysk politik gentemot grannländerna till Ryssland, som är djupt tvivelaktig och som går i negativ riktning. Där behövs en stark svensk röst, en svensk röst som bara har demokrati och mänskliga rättigheter som intressen.
Nu när Carl Bildt ändå finns här och det inte är statsministern som jag har möjlighet att ställa frågor till vill jag ställa mina frågor till Carl Bildt: Övervägde du någonsin att avstå från att lösa in de här optionerna? Och överväger du i dag att lämna tillbaka pengarna?
Anf. 32 Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Jag ställde mina frågor till utrikesministern och har också fått svar av utrikesministern; det noterar jag. Tack för svaret! Det får man väl säga. Men egentligen har inte utrikesministern, tycker jag, gett något svar.
(CARL BILDT (m): Det är korrekt.)
Han försöker slippa undan genom att hänvisa till konstitutionsutskottets granskning. För egen del anser jag inte att det går att gömma sig bakom konstitutionsutskottet eller andra försök till formella uttalanden.
Mina frågor bottnar i en mycket allvarlig situation i Sudan. Där bedriver Lundin Petroleum verksamhet. Utrikesministern har 6 000 aktier i det företaget till ett värde av en halv miljon. Bildt har varit styrelseledamot i företaget, och han har varit rådgivare. Enligt Ian Lundin har den nuvarande utrikesministern i sin förra tillvaro medverkat till möten med Sudans president i syfte att öppna dörren för bolagets oljeverksamhet.
Sudans regim har kritiserats hårt av omvärlden. Sudan nekades i går ordförandeskapet i Afrikanska unionen. FN:s nye generalsekreterare sade på samma möte att regimen i Sudan försvårar satsningen på en fredsbevarande militär styrka från FN.
Sudans regim har drivit stora grupper av människor på flykt - två miljoner enligt en uppgift som nämnts. 250 000 personer har dödats. Regeringen utreds också för krigsförbrytelser vid domstolen i Haag.
Att exploatera olja i Sudan innebär i praktiken att det behövs stöd från Sudans armé och dess hjälptrupper. Brutaliteten i sådana aktioner är omvittnad. Oljan ger dessutom den sudanesiska regimen stora inkomster. De kan användas, och används, till att rusta armén, som oljebolagen har hjälp av. Bland dessa finns Lundin Petroleum.
Medan den förre utrikesministern Eliasson verkar som FN:s sändebud i Sudan och har som ett specialuppdrag att leda fredsansträngningarna sitter vi med den nuvarande utrikesministern som har ägarintressen i Lundin Petroleum. Detta tycker jag är en mycket speciell situation, en mycket anmärkningsvärd situation.
Afrika är en kontinent som har utsatts för mycket övergrepp genom åren, genom världshistorien. Under vissa perioder har man talat om blodspengar. Under andra perioder har man talat om konfliktdiamanter. En rad begrepp används för att beskriva osunda förhållanden i samband med utvinnandet av naturresurser på den kontinenten. Afrikas historia innehåller väldigt mycket av utsugning, exploatering och rovdrift.
Vad är det för utrikespolitik vi har när det gäller Sudan? Ska den vänta i förhållande till takten i KU:s utredningsarbete? Och sedan är det ju inte KU som utreder utrikespolitiken, utan KU tittar på hur saker och ting förhåller sig till grundlagen.
Visst kan Carl Bildt hänvisa till vad KU kommer att säga om hans aktieinnehav. Men politik är faktiskt någonting mer. Det handlar om vad man vill driva, och det handlar om trovärdigheten i det man säger. Därför är den här kopplingen till Lundin Petroleum ett problem.
Går det att vara trovärdig, upprätthålla säkerhetsavstånd och vara ytterst ansvarig för svenska ställningstaganden om Sudan och samtidigt ha ett intresse, ett ekonomiskt engagemang, i Lundin Petroleum?
Över huvud taget får aldrig frågan om att utrikesministern i samband med olika ställningstaganden sneglar på den egna plånbokens välbefinnande dyka upp i människors huvuden. Tyvärr har vi i dag en situation där den frågan kan ställas, och ställs.
Anf. 33 Carl Bildt (M)
Fru talman! Peter Hultqvist har i grunden rätt i det han sade inledningsvis, nämligen att jag inte svarar på frågorna. Det är korrekt i denna del. Anledningen till det är i grunden respekt för den process som företrädare för olika partier har initierat vad gäller konstitutionsutskottet. Där kommer jag - det finns väldigt mycket att säga i anslutning till vad både Peter Hultqvist och Veronica Palm hade att säga, men jag ska avstå från att göra det nu - att redovisa åtskilligt av vad som varit tidigare i de här sammanhangen och vad som gällt nu.
Jag känner inte någon större oro för att det inte leder till att det kommer att finnas missuppfattningar - de finns. En hel del av detta bygger ju på missuppfattningar, och det kan jag ha förståelse för. Detta är en komplicerad materia. Det är få som länge har sysslat med Sudan, och det är få som har sysslat med internationellt företagande. Missuppfattningar uppstår lätt. Men jag är alldeles övertygad om att vi under processen i konstitutionsutskottet kommer att klarlägga detta. Det är respekten för detta som gör att Peter Hultqvist har rätt - jag svarar inte på de frågorna.
Däremot är Bosse Ringholm ett undantag. Det gäller då personalärendet. Bosse har ju också tjänstgjort i Regeringskansliet. Jag vet inte i vilken utsträckning det är annorlunda inom Utrikesdepartementet, vilket det mycket väl kan vara. När man är chef för Utrikesdepartementet är man också chef för en rätt stor verksamhet. Det är annorlunda än att vara ett statsråd på ett annat sätt.
Jag ska gärna erkänna att jag själv blev förvånad när jag såg att Bosse Ringholm återgav de faksimil som journalister kom till mig med och där mitt namn stod. Jag sade: Jag har över huvud taget aldrig sett det där. Så var det ju.
Jag gick till rättschefen och frågade: Hur går det här till? Ja, sade han, vi har länge haft praxisen att utrikesministerns namn finns med även om det aldrig föredragits för utrikesministern.
Jag tyckte kanske inte att detta var alldeles tillfredsställande - det ska jag säga. Vi ska nu titta på om vi inte ska ändra praxis så att det är en permanent delegation också vad gäller det formella undertecknandet av den typen av beslut.
Bosse Ringholm sade att man ska vara tydlig när det gäller att klargöra missförstånd. Ja, men det här var inte alldeles enkelt; det håller jag med om. Men den uppgift jag lämnade var riktig. Sedan stod mitt namn på papperet. Det var då en praxis som hade varit under en lång tid inom utrikesförvaltningen - rätt eller fel; enligt min mening något tveksam, men så är det.
Kungens namn står på många papper utan att, det är jag alldeles övertygad om, kungen är informerad om allt - detta över huvud taget utan några paralleller i övrigt.
Sedan ska vi se om vi inte kan rätta till det där förhållandet så att den typ av missförstånd inte uppkommer som Bosse Ringholm har drabbats av och som i någon utsträckning också jag och medierna drabbats av. Regeringskansliet är en varelse med ett eget liv.
Anf. 34 Bosse Ringholm (S)
Fru talman! Jag har ställt en fråga till statsminister Reinfeldt om vad han tänker göra för att undvika att utrikesministern i fortsättningen lämnar inte helt korrekta uppgifter.
Nu ser jag i det svar, som jag alldeles nyss hörde utrikesministern läsa upp, att han säger - jag citerar eftersom det är en mycket anmärkningsvärd mening: "Även om utrikesministerns namn formellt står på handlingen sker aldrig något egentligt undertecknande."
Ett ärende kan handläggas av en tjänsteman eller av flera tjänstemän, men någon ska fatta beslut i ärendet. I sista hand är det ministern och chefen för departementet som fattar beslutet.
Om utrikesminister Carl Bildt har fattat beslutet är han också ansvarig för beslutet. Om han sedan har glömt att underteckna beslutet eller inte är nästa fråga, men ytterst är han ansvarig för beslutet. Då håller det inte att, som utrikesministern gör, säga: Jag handlägger inte personalfrågor.
Har man fattat beslut i en personalfråga, så har man. Jag har svårt att se att någon annan kan göra det hur man än ändrar arbetsordningen. Det finns en kabinettssekreterare som ytterst kanske är chef för den praktiska verksamheten i departementet. Någon ska bestämma över hans lön och övriga villkor. Det måste vara utrikesministern som gör det.
(CARL BILDT (m): Nej.)
Kabinettssekreteraren kan rimligen inte fatta beslut om sin egen situation - om sin egen anställning och sin egen lön - utan det görs naturligtvis av regeringen och i sista hand på initiativ av utrikesministern.
Nu säger Carl Bildt att det är ett misstag att hans namn har hamnat under. Han har inte har skrivit under det hela. Det tycker jag är utomordentligt märkligt. Man måste ändå ta ansvar för sina beslut, Carl Bildt!
Har man fattat ett beslut, underskrivet eller icke underskrivet, så har man fattat ett beslut. Då måste man stå för det.
Jag tycker fortfarande att det är konstigt - därför förstår jag inte varför statsministern flyr fältet - att ha en utrikesminister som inte förstår att han har fattat beslut i ett personalärende. Att det sedan råkar vara så att han inte skrivit under är en annan sak. Därför kan han inte fortsätta att hävda, som han gör i interpellationssvaret, att han inte handlägger den här typen av frågor. Det är möjligt att ordningen kan ändras för framtiden. Men han har handlagt de här frågorna. Han har fattat besluten, men rimligen påstår han någonting annat. Statsministern borde verkligen, tycker jag, fundera på hur han ska hantera det.
Jag skulle också vilja lägga till när det gäller den andra diskussionen, som handlar om Bildts näringslivsengagemang, optionerna. Där har statsminister Reinfeldt sagt, och jag hade gärna diskuterat det med honom, att intresset för Bildts affärer har att göra med att allmänheten är okunnig om optioner. När jag har lyssnat på det här måste jag säga att det kanske snarast är Carl Bildt som är något okunnig om optioner. Carl Bildt har hävdat att han inte kunde, vilket har visat sig vara helt fel, göra sig av med optionerna, optioner som han egentligen inte hade men som påfördes vid ett extra styrelsemöte. Där har Carl Bildt också uppenbarligen lämnat en felaktig uppgift.
Man kan säga att statsminister Reinfeldt, som säger att intresset för Bildts affärer hänger ihop med att allmänheten är okunnig om optioner, kunde han ha lagt till att även utrikesministern uppenbarligen har sina brister när det gäller kunskaper om optioner. I det fallet är väl Carl Bildt kanske på väg att bli lika folklig som den här allmänheten som inte kan alla detaljer om optionerna.
Får jag till sist säga att jag tycker att det är viktigt att påminna Carl Bildt om ett uttalande som han gjorde till TT för ett tag sedan. Han sade: "Man ska tjäna regeringen oavsett partifärg men man får icke ljuga för riksdagen. Skriv det med versaler och stryk under det."
Det var en prognos som Carl Bildt gjorde vid ett tillfälle av vad som visat sig vara ett präktigt självmål.
Anf. 35 Veronica Palm (S)
Fru talman! Jag vill föra tillbaka debatten till den svenska utrikespolitiken och den svenska trovärdigheten i världen, som är det som intresserar mig mest. Det är onekligen så att trovärdigheten för den svenska utrikespolitiken skadas när utrikesministern, landets främsta företrädare i utrikespolitiska frågor i relationer till andra länder, har ekonomiska intressen i Gazprom, den ryska statens maktbolag. Det är klart att det påverkar trovärdigheten. Det gör mig bekymrad.
Jag ser två viktiga utmaningar - världen är full av utmaningar. Det är långt innan vi är klara med en värld som är bra för alla, men det är två saker som jag tror bör och som jag hoppades skulle prioriteras under den här perioden framåt.
Den ena är Ryssland och Rysslands närområde. Jag vet att Carl Bildt är väldigt duktig på Ryssland. Jag vet att Carl Bildt är intresserad av det ryska närområdet. Därför är det sorgligt att det finns risker att det är andra intressen än ökad demokrati och respekt för mänskliga rättigheter i Ryssland och ökad rätt till självständighet i Rysslands grannländer som styr. Att det finns risker, över huvud taget en tendens till, att det skulle vara andra intressen som styr den svenska utrikespolitiken är sorgligt.
Den andra är fattigdomsbekämpningen i de absolut fattigaste områdena. Det är Afrika söder om Sahara, och det är de länder som är härjade av både svält och konflikt. Sudan och Darfur är ett av de absolut viktigaste. Men det är svårt. Moderaterna var väldigt aktiva i kritiken av den förra regeringens hanterande av Darfurkonflikten. Gunilla Carlsson stod i den här kammaren, då som företrädare för Moderaterna och deras utrikespolitiska taleskvinna, i den utrikespolitiska debatten för mindre än ett år sedan och krävde att regeringen med krafttag måste se till att förändra situationen i Darfur. Sedan dess har en moderat blivit utrikesminister och nämnda Gunilla Carlsson har blivit biståndsminister, och Darfur nämns inte. Det har blivit tyst om Darfur. Jag vet att det är svårt, det är ingen lätt konflikt. Men den blir inte lättare med en utrikesminister som har ekonomiska intressen i Sudan.
Jag är orolig, och jag tycker att världen behöver en svensk utrikespolitik som är fri från andra lojaliteter än en bättre värld. Hade Fredrik Reinfeldt varit här hade jag frågat honom om han inte ser problem med att borgerliga tidningar på ledarplats mindre än hundra dagar efter regeringsbildandet kräver utrikesministerns avgång med motivet: Sverige ska ha en utrikesminister som är ren från lojaliteter med ryska gasindustrin och som inte har folkmordspengar på banken.
Anf. 36 Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Jag har en artikel här där det är en intervju med Ian Lundin. Han har många intressanta betraktelser i sammanhanget. Bland annat säger han, med hänvisning till Sudans president, att han har träffat honom. En gång träffade han honom när han åkte till södra Sudan för att inviga ett oljefält, och "jag träffade honom i Khartoum med Carl Bildt", säger han. Det är vad jag också berörde i mitt förra anförande. Han säger vidare:
"Samtidigt gör Lundin ansträngningar att hitta ny olja. 15 nya brunnar borras i år, varav tre på Block 5B i Sudan. Block 5B är en del av Mugladbassängen, där Sudans stora oljefynd ligger. Borrningarna kan i ett slag flerfaldiga Lundin Petroleums reserver på 146 miljoner fat.
Av alla prospekteringshål vi ska borra i år är Sudan det största vi har."
Det här var publicerat förra våren.
När man läser den här typen av artiklar och tar del av andan i den här typen av funderingar tänker jag på John Cecil Rhodes. Det var han som drog i gång diamantverksamheten och diamantindustrin i Sydafrika. Under hårda förhållanden exploaterades det, i många stycken under rovdriftens täckmantel. Han skulle bygga järnväg från Kapstaden till Kairo bland annat. Han var väl en av dem som drev fram apartheidsystemet.
Det finns så mycket i Afrikas historia, allt som händer där. När man betraktar det som sker i dag blir ordet oljekolonialism på något vis det ord man funderar på.
Jag förstår att Carl Bildt inte vill debattera sitt aktieägande. Det kanske känns jobbigt, det kanske känns pinsamt, det kanske tydliggör samband, det skapar ifrågasättanden om vad det egentligen är som styr. Det gör att ovälden och säkerhetsavståndet i ämbetet ifrågasätts. Det är problematiskt.
Att då hänvisa till konstitutionsutskottet är säkert en formellt fullständigt riktig ståndpunkt. Men nu är inte politik bara formalia, utan det är också värderingar. Det handlar om någon sorts sunt förnuft. Det är fråga om vad som är lämpligt och vad man ska göra för att klara ovälden och säkerhetsavståndet. Begreppet säkerhetsavstånd var någonting som borgerligheten, den dåvarande oppositionen, använde väldigt mycket under den förra regeringens tid. Men jag tycker att det är dags att föra upp det begreppet när det gäller den här regeringen.
Jag tycker att det är nödvändigt med en debatt om det här ägandet. Det ingår i en viktig granskningsverksamhet för att tydliggöra samband och eventuella intressen och se om det finns saker som påverkar dina ställningstaganden och andra ministrars ställningstagande på ett sätt som egentligen inte stämmer överens med det som ska vara grunden för uppdraget, det vill säga hur vi utvecklar en svensk fristående utrikespolitik som ger respekt och trovärdighet i omvärlden.
Sudan är grunden för min interpellation, med krig, svält, umbäranden, oljekolonialism, krig och fördrivning. Nog känner du väl någonstans att det inte håller att ha kopplingar till sådana här saker, att över huvud taget behöva konfronteras med det i debatter. Dina tidigare engagemang i företag och ditt ägande av aktier har försatt dig själv i den här typen av situationer. Det är bara du som kan lösa dem. Det vi kan göra är att på olika sätt i debatt tydliggöra det. Syftet är att skapa säkerhetsavstånd och oväld i ämbetena.
Om tigandet och väntan på KU är ditt enda besked är det, tycker jag, lite skralt att komma med. Jag tycker att det skulle kunna komma fram mer. Men nu är det det besked du ger, och du har ännu chans att kommentera och komma igen.
Anf. 37 Morgan Johansson (S)
Fru talman! Jag begärde ordet just när Carl Bildt hänvisade till KU-processen och menade att det inte finns någon anledning att uttala sig innan den. Vi ska ju få den här frågan till konstitutionsutskottet så småningom och då kommer vi att få belysa de här frågeställningarna från många olika vinklar. Men jag vill redan nu säga att det är ett missförstånd om man hävdar att man inte kan uttala sig i sakfrågorna som ansvarig minister bara med hänvisning till KU.
Det finns ingenting som hindrar Carl Bildt från att till exempel försvara sig nu mot de trovärdighetsproblem som han har fått i och med sina aktier och optionsinnehav, tvärtom. Han kan gärna lägga ut texten och diskutera varför han har dem och också varför han ska behålla dem. Om han nu har den inställningen tror jag att det vore väldigt bra, därför att det är ju ett ganska graverande trovärdighetsproblem som han har kommit att konfronteras med.
Vi har en utrikesminister som har eller har haft stora intressen i rysk gas, afrikansk olja och amerikansk krigsindustri, via Legg Mason. I det sista har han väl optioner som när de faller ut kan innebära en intäkt på ungefär 10 miljoner kronor om fem sex år. Jag tror att det sista är Carl Bildts egna uppgifter. Det är klart att rysk gas, afrikansk olja och amerikansk krigsindustri är eller i vart fall borde upplevas som besvärande för Carl Bildt i den här diskussionen.
Jag undrar därför: Förstår Carl Bildt att de här innehaven och dessa tidigare engagemang som han har haft kan kasta en skugga över hans trovärdighet eller är han helt döv för den typen av kritik? Vore det inte klokare, om han nu vill hålla på detta säkerhetsavstånd som tidigare varit så viktigt att hävda, att helt enkelt göra sig av med de innehaven och i så fall också klara ut de marginaler som han annars lever på?
Anf. 38 Carl Bildt (M)
Fru talman! Jag vet inte om Morgan Johansson har läst på. Men i den tidning som han verkar hämta en del av sin felaktiga information från hävdas också att jag har intressen i den amerikanska porrindustrin. Det är ungefär lika felaktigt som större delen av informationen i övrigt.
Men när företrädare för inte minst socialdemokratin har ansett att denna fråga är så viktig att den ska göras till föremål för en ingående granskning av konstitutionsutskottet ska jag respektera detta. Då ska jag avvakta med att ge den kompletterande informationen för att reda ut en del av de missuppfattningar som finns - för det finns sådana, det har kommit till uttryck inte minst i denna debatt - tills man kan göra det i de ordnade former som jag utgår från att konstitutionsutskottet även numera bedriver sin verksamhet i.
Jag tror att det var Peter Hultqvist som ställde en indirekt fråga och sade: Tycker han inte om att debattera? Jo, se det gör han. Ibland brinner jag av iver att faktiskt berätta en del om detta, och det skall förvisso ske. Jag är trakterad även av möjligheten att ge mig in i en diskussion om Afrikas historia.
Till Bosse Ringholm har jag bara en slutkommentar. Bosse Ringholm har ju, om jag inte missminner mig, suttit i regering rätt länge. Det har inte varit alldeles uppenbart, men han satt där i alla fall. Och jag skulle rekommendera honom att till exempel tala med Jan Eliasson, jag vet inte om han känner honom, och Laila Freivalds, jag vet inte om det är en bekant person, de satt i samma regering, och fråga om inte de rutiner gällande på Utrikesdepartementet som jag återger på detta sätt gällde på Utrikesdepartementet när de satt där, för de övertogs precis. Det är inte så att jag har installerat några nya rutiner. Det var de som Jan Eliasson och Laila Freivalds hade - ingen skugga över dessa duktiga statsförvaltningsindivider - och jag övertog exakt samma rutiner. Det är de som gäller. Sedan tycker jag kanske att man kan ändra dem, men det är en annan sak.
Veronica Palm och Peter Hultqvist talar engagerat om situationen i Afrika, och det finns anledning att göra det. Jag har ägnat en rätt betydande del av de senaste månaderna åt det. Vi hade en diskussion precis innan den här interpellationen, jag vet inte om ni var närvarande i kammaren, om den rätt alarmerande situationen både humanitärt och politiskt i Somalia. Jag tycker kanske, men det är inte min sak att säga det, att det, om ni är så engagerade i de här frågorna, hade varit bra om ni hade ställt en interpellation om situationen i Sudan eller om svälten i länderna söder om Sahara eller om situationen i Somalia eller om situationen i Etiopien och gränskonflikten med Eritrea. Det är de sakfrågor vi ägnar oss åt.
Sedan är jag inte mindre erfaren i politik och det politiska spelet än att jag vet att ert huvudintresse inte är att hjälpa Afrika utan att knipa kortsiktiga partipolitiska poäng. Sådant är spelet. Jag moraliserar inte över det. Men jag noterar att era interpellationer inte alls handlar om Afrika. Ni klistrar på en omsorg om Afrika för att sedan attackera utrikesministern av andra skäl. Sådant är det politiska spelet -
surprise, surprise
!
Men interpellera gärna om Afrika, om Asien, om fattigdomen eller om ofriheten. Då ser jag fram emot en livgivande, intressant och spännande debatt.
Anf. 39 Bosse Ringholm (S)
Fru talman! En ansvarstagande statsminister Reinfeldt kunde mycket väl ha sagt: Jag beklagar att utrikesministern har lämnat vilseledande uppgifter vid ett par tillfällen, hoppas att det inte sker i fortsättningen. En ansvarstagande utrikesminister kunde ha sagt: Jag beklagar - vilket han delvis gjorde i sitt inlägg - att jag inte riktigt förstod att jag hade ansvaret för personalfrågorna. Mitt namn stod under men jag skrev inte under för egen del.
Det är det som är den stora skillnaden, Carl Bildt, jämfört med företrädarna. Företrädarna har faktiskt tagit ansvaret för sina beslut. Det Carl Bildt gör är att försöka rymma från besluten och säga: Jag har inget ansvar för de personalfrågor som mitt namn står under. Det är den stora skillnaden mellan företrädarna, som tog ansvar för besluten, och Carl Bildt, som försöker säga: Jag har inget ansvar.
Jag kan inte göra annat än att som många andra även för min del till konstitutionsutskottet bidra med den här fantastiska delen av interpellationssvaret där man säger att "även om utrikesministerns namn formellt står på handlingen sker aldrig något egentligt undertecknande". Jag handlägger inte något ärende, säger Carl Bildt. Jag får väl lämna åt konstitutionsutskottet att ta reda på hur det förhåller sig, om Carl Bildt har något ansvar på området, vilket han svär sig fri från.
En ansvarstagande statsminister och en ansvarstagande utrikesminister kunde också ha sagt: Jag vill för Sveriges del och för min ovälds del avstå från mina ekonomiska engagemang som kan missuppfattas i olika delar av världen. Det är naturligtvis så att om Carl Bildt hade erkänt att det här har varit ett problem, som alla utom Carl Bildt tycker är ett problem, hade han naturligtvis haft mycket lättare för att diskutera också de utrikespolitiska frågorna framöver. Men vill man sitta i klistret kan man sitta kvar hur länge som helst. Det är självvalt och det är självförvållat. Det kan vi som opposition inte göra någonting åt. Det beslutet får Carl Bildt ta ansvar för, med eller utan underteckning.
Anf. 40 Veronica Palm (S)
Fru talman! Jag gör ett försök till sammanfattning. Carl Bildt har i en informell överenskommelse i efterhand fått möjlighet att lösa de optioner i Vostok Nafta som inbringade 4,8 miljoner kronor. Nej, det är inte futtigt. Nej, det handlar inte om någon ankdammsdiskussion. 4,8 miljoner är väldigt mycket pengar. Och detta är väldigt ovanligt.
Detta, bland mycket annat som är tvivelaktigt kring Carl Bildts ekonomiska intressen, kommer att granskas av konstitutionsutskottet. Det är bra. Oaktat det finns det redan i dag trovärdighetsproblem. Bara det faktum att man blir föremål för en KU-granskning av sina egna privata ekonomiska intressens möjligheter att påverka den svenska utrikespolitiken är ett problem för Sverige, för Carl Bildt, men minst lika mycket för mig som är svensk och som vill att Sverige ska föra en bra utrikespolitik.
Jag är djupt oroad för mycket här i världen och jag kommer säkert att möta Carl Bildt i många andra interpellationsdebatter om sakpolitiska frågor, men jag är också oroad för trovärdigheten i den svenska utrikespolitiken. Därför ställde jag två frågor som inte är föremål för en KU-granskning.
Den första är: Övervägde du någonsin att inte lösa optionerna? Den andra är: Överväger du i dag att lämna tillbaka pengarna, som skulle kunna betraktas som en gåva vid en efterhandskonstruktion av styrelsen när Carl Bildt som tidigare styrelseledamot blev utrikesminister i Sverige?
KU-granskningen går vidare, men minst lika viktig är trovärdigheten för svensk utrikespolitik.
Anf. 41 Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Jag konstaterar att det är tigande och väntan på KU som är konklusionen av den här debatten i dag. Då ska det bli intressant att se de klarlägganden som ska presenteras inför offentligheten så småningom.
Men jag tror att det är så här, Carl Bildt: Vi känner nog inte varandra tillräckligt väl för att kunna ha någon som helst uppfattning om bottnarna i engagemanget när det gäller politiska frågor eller för Afrika, för någon annan kontinent eller för något annat problem här i världen. Den debatt du försökte föra in här blir liksom ett sätt att försöka smita ifrån de frågor vi har och att göra det här till en partipolitisk historia för kortsiktiga poänger.
Nog skulle det vara skönt för alla om vi slapp föra en debatt om oväld, om säkerhetsavstånd och om den här typen av aktieägande och kopplingar till bolag kors och tvärs över världen. Det är inte sådant som har varit grunden för i alla fall mitt engagemang politiskt, alltså att behöva föra den typen av debatt, men det är ju händelser och faktaförhållanden som gör att vi för den här typen av debatter. Det har ju uppkommit en situation som gör den här typen av granskning, frågor och debatt nödvändig. Det är ju därför som också KU har sina arbetsuppgifter. Det är alltså inte vi som egentligen är orsaken till att vi står här i dag, utan den kan du nog söka i din tidigare verksamhet och i de kopplingar som du fortfarande har som utrikesminister.
Vi kommer naturligtvis att fortsätta följa det här, vilket du har fullständigt klart för dig, och vi kommer att vara med in i minsta detalj ända till slutet av detta. Men om du tar någonting med dig kan det ju vara detta: Fundera på hur du värnar ovälden och säkerhetsavståndet till ämbetet för att den här typen av debatter inte ska behöva förekomma i framtiden.
Anf. 42 Morgan Johansson (S)
Fru talman! Jag konstaterar att vi har en utrikesminister som har eller har haft stora ekonomiska intressen i rysk gas, i afrikansk olja och i amerikansk krigsindustri. Och så ställde jag frågan: Har han förståelse för de trovärdighetsproblem som det här faktiskt kan leda till, eller är han fullständigt döv för det? Det var de frågor jag ställde. Och jag måste säga att jag faktiskt har fått svar på dem under den här tiden: Han är fullständigt döv för detta, och han förstår inte trovärdighetsbekymren. Av det kan jag då dra slutsatsen att han säkert inte heller har några funderingar om att han skulle vilja göra sig av med sina innehav - de som alltså kan ge ganska stora belopp framöver. Om fem sex år faller optionerna i Legg Mason ut med kanske 10 miljoner kronor.
Carl Bildt tillämpar en diskussionsteknik som är lite försåtlig här. Han flyr undan. Han säger att det här ska granskas av KU, så det här vill han inte uttala sig om. Men jag vill säga att det faktiskt inte är en ursäkt. Man kan uttala sig om, och inte minst försvara sig mot, den här typen av diskussion utan att på något sätt vara bunden av KU eller någon KU-granskning. Tvärtom tror jag snarare att det för många skulle vara bra att få veta om Carl Bildt sitter inne med ytterligare information som skulle kasta ljus över detta. Då vill vi och allmänheten nog gärna veta det nu också. Han flyr alltså undan sitt ansvar och vill inte ta ansvar för den situationen.
När det gäller personalärendet har vi hört att han inte heller vill ta ansvar för de beslut som han egentligen bär ansvar för. Han har stora ekonomiska innehav och beslut som han inte vill ta ansvar för. Snart får man väl kanske bilda ett bolag: Carl Bildt UPA - utan personligt ansvar.
Det blir en intressant KU-process framöver till våren, särskilt som ju Bildt också i ett inlägg jämförde sig med kungen. Då blir det extra intressant att se hur han kommer ur den processen.
Anf. 43 Carl Bildt (M)
Fru talman! Jag vill bara kort till Morgan Johansson säga att jag mycket väl vet att ni egentligen inte är ute efter svar. Ni är ute efter något annat. Huvuddelen av de frågor som ni ställer har jag besvarat i olika sammanhang. Det vet ni. Men det är inte det som är ert huvudintresse.
Till Peter Hultqvist vill jag gärna säga att det inte var min mening att han ska behöva ursäkta sig för att han har ställt interpellationen. Jag inser väl det politiska spelets regler - jag har varit med förr. Det förvånar mig inte ett dugg. Min enda synpunkt var väl kanske av en mer välkomnande art. Om Peter Hultqvist och Veronica Palm har detta stora engagemang i de här frågorna så hade jag kanske sett fram emot en diskussion med dem om utrikespolitiken, om Afrika och om Sudan eller Somalia. Det fanns en möjlighet att delta i en sådan debatt för vid det här laget någon timma sedan. Utrikespolitiken är viktig.
Jag kan bara konstatera att det inte är min sak att recensera oppositionen, men under den tid som jag har varit utrikesminister - inte så länge - har jag inte fått några interpellationer eller sett någon aktivitet från socialdemokratisk sida. Det har varit tyst i utrikespolitiken. Men här kommer kaskader av engagemang! På sådant sätt fungerar politiken. Själv tycker jag att utrikespolitiken är viktig.
Jag ser fram emot diskussioner med Veronica Palm och Peter Hultqvist, och om Morgan Johansson har ett intresse för ärendet välkomnar jag den diskussionen också.
Bosse Ringholm, vi kan ta en diskussion om formalia och författandet av beslut i Regeringskansliet angående lönegradsplaceringar av chefstjänstemän, för det var det som det egentligen handlade om, och där är det faktiskt precis som jag sade. Jag är alldeles övertygad om att jag kan be Utrikesdepartementets förnämliga tjänstemän att göra en pedagogiskt upplagd promemoria som vi kan skicka över till riksdagsledamoten och som förklarar hur det faktiskt förhåller sig.
Tack för en inspirerande debatt!
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.