Åtgärder för att minska överskuldsättningen och de ekonomiska klyftorna i samhället
Interpellation 2023/24:296 av Ida Ekeroth Clausson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-12-12
- Överlämnad
- 2023-12-13
- Anmäld
- 2023-12-14
- Svarsdatum
- 2024-01-19
- Sista svarsdatum
- 2024-01-19
- Besvarad
- 2024-01-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Julen står inför dörren, samtidigt som Sverige och svenskarna blir allt fattigare. Vi befinner oss nu i extra dyra tider när många ska köpa julklappar och julmat. Tidningar rapporterar om den dyraste julkassen någonsin. Av klassisk julmat är prisökningen på lax 44 procent, ägg 37 procent och lutfisk 34 procent. I januari inträffar årets fattigaste månad. Då ska alla räkningar som många tagit på faktura betalas jämte vanliga levnadskostnader.
När jag varit i kontakt med skuldrådgivare vittnar de om en ökning som de aldrig tidigare upplevt. De vittnar också om att de kontaktats av flera skuldsatta som redan genomgått en skuldsanering, nu skuldsatt sig igen och vill ansöka en andra gång. Det är problematiskt.
Det är tydligt att många hushåll är lämnade i sticket och att mer riktat stöd behövs till dem som drabbats hårdast av kostnadskrisen. Men det är också tydligt att större förebyggande åtgärder behöver prioriteras för att minska både överskuldsättning och de ekonomiska klyftorna.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:
Vad avser ministern att göra för att minska överskuldsättningen och de ekonomiska klyftorna i samhället?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:296
Webb-tv: Åtgärder för att minska överskuldsättningen och de ekonomiska klyftorna i samhället
Dokument från debatten
- Fredag den 19 januari 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:58
- Protokoll 2023/24:58 Fredagen den 19 januariProtokoll 2023/24:58 Svar på interpellation 2023/24:296 om åtgärder för att minska överskuldsättningen och de ekonomiska klyftorna i samhället
Protokoll från debatten
Anf. 22 Statsrådet Niklas Wykman (M)
Fru talman, ledamöter! Ida Ekeroth Clausson har frågat finansminister Elisabeth Svantesson vad statsrådet avser att göra för att minska överskuldsättningen och de ekonomiska klyftorna i samhället. Interpellationen har överlämnats till mig.
Interpellanten har tidigare ställt liknande frågor den 15 mars, den 5 juni och den 10 oktober.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen tar frågorna om överskuldsättning och ekonomisk utsatthet på stort allvar och arbetar med att ta fram åtgärder för att motverka de problem som frågeställaren belyser.
Vi har ett allvarligt ekonomiskt läge, och regeringen arbetar brett och långsiktigt för att dämpa inflationen, som är roten till många av de ekonomiska problem som människor möter. Vi stöttar också de ekonomiskt mest utsatta hushållen. I budgetpropositionen för 2024 har regeringen bland annat föreslagit att den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget förlängs ytterligare sex månader till och med den 30 juni 2024. Vi sänker också ett antal olika skatter, däribland skatten för låga och normala inkomster.
Regeringen arbetar fokuserat med frågan om enskildas överskuldsättning. Överskuldsättningsutredningen har lämnat ett betänkande som innehåller förslag som syftar till att minska överskuldsättningen hos enskilda. Förslagen bereds nu inom Regeringskansliet. Det kan även nämnas att i ett regleringsbrev för 2024 har Kronofogdemyndigheten fått i uppdrag att rikta förebyggande åtgärder mot extra utsatta grupper för att minska risken för överskuldsättning samt öka möjligheterna för personer som fått avslag på sin ansökan om skuldsanering att komma till rätta med sin ekonomiska situation. Därtill har Konsumentverket fått i uppdrag att genomföra insatser för att förstärka stödet till den kommunala budget- och skuldrådgivningen.
Regeringen fortsätter följa utvecklingen på konsumentkreditmarknaden och arbetar för att säkerställa ett ändamålsenligt konsumentskydd. I sammanhanget kan nämnas att ett nytt konsumentkreditdirektiv nyligen antagits. Direktivet syftar bland annat till att stärka konsumentens ställning på konsumentkreditmarknaden.
Regeringen har även gett Finansinspektionen det samlade näringsrättsliga tillsynsansvaret över konsumentkreditinstituten. Det innebär en samlad tillsyn över kreditprövningar som görs av kreditgivare som står under Finansinspektionens tillsyn.
I våras gav regeringen Konkurrensverket och Konjunkturinstitutet i uppdrag att analysera konkurrenssituationen och prisutvecklingen inom dagligvaruhandeln och andra branscher där bristande konkurrens kan tänkas vara en orsak till ökade priser.
Därtill kan nämnas att regeringen har överlämnat en proposition med förslag om att det ska införas skriftlighetskrav vid telefonförsäljning av spel om pengar. Kravet syftar till att stärka skyddet för konsumenterna.
Då interpellanten anmält att hon var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav andre vice talmannen att Niklas Karlsson (S) i stället fick delta i interpellationsdebatten.
Anf. 23 Niklas Karlsson (S)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Under hösten har vi i olika medier och nyhetsutsändningar kunnat ta del av vad som sker med den ökade skuldsättningen i vårt land. "Skuldberget hos Kronofogden det högsta någonsin" och "Ungas skulder fortsätter att öka" är bara några av de rubriker vi har läst under hösten.
Kronofogdemyndigheten, som jobbar med de här frågorna, visar hur ökningen har sett ut och bedömer att den fortsätter framöver. Det som kanske är särskilt allvarligt i sammanhanget är de unga som hamnar i skuldfällan. Vi vet av erfarenhet att om man i tidiga åldrar hamnar i en sådan situation blir det också bekymmersamt att senare i livet få ordning på sitt liv och komma ur den skuldfälla som man har hamnat i.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Häromdagen kom också Finansinspektionen med en rapport där man följer upp samma sak, Finansiellt välbefinnande och allmän hälsa i Sverige. I den skriver Finansinspektionen att den ekonomiska situationen begränsar möjligheten att göra saker som är viktiga. Det skapar oro och stress. En av tre har de senaste tolv månaderna haft svårt att klara löpande utgifter som mat och hyra.
Argumenten är naturligtvis kända. Precis som statsrådet anför i sitt svar har Ida Ekeroth Clausson vid fyra tidigare tillfällen ställt de här frågorna till regeringen, och det finns också andra ledamöter i Sveriges riksdag som har lyft detta. Beskedet till statsrådet är nog att han får vänja sig vid att komma till kammaren för att prata om detta, för det handlar om en allvarlig och oroande utveckling som vi måste bryta.
Jag kan konstatera att regeringen vidtar många och faktiskt också bra åtgärder som statsrådet redovisar i sitt interpellationssvar. Det handlar om bostadsbidrag och om överskuldsättningsutredningen, som nu fångas upp, om än kanske något sent, kan man tycka, åtminstone när man sitter i opposition. Regeringen styr genom regleringsbrev och ger uppdrag till Konsumentverket och ställer ytterligare krav vid till exempel telefonförsäljning.
Det är gott så, alldeles utmärkt. Det är nödvändiga och viktiga åtgärder. Men den skuldsättning vi nu ser i vårt land, som ökar och sätter allt fler i skuldfällan och skapar oro och stress är också ett symtom på något annat. Den är ett symtom på ökad fattigdom och ökade ekonomiska klyftor. Då kan man bredda diskussionen. Det var också en av anledningarna till att den här interpellationen i första hand var ställd till finansministern och inte till finansmarknadsministern. Det kommer att krävas andra åtgärder än de åtgärder som statsrådet redovisar i sitt interpellationssvar i dag.
Då återstår frågan, om än möjligen ledande och smått retorisk: Vad gör regeringen åt den ökade fattigdomen och de ökade klyftorna?
Anf. 24 Statsrådet Niklas Wykman (M)
Fru talman! Jag har den största och djupaste övertygelse om att Niklas Karlsson och hans partikamraters engagemang i den här frågan är äkta. Har man mött människor som sitter fast i den här typen av problematik kan man inte gå från sådana möten oengagerad.
Det handlar om unga människor som har ryckts med i en konsumtion som de inte kan betala för. De har utsatts för olika typer av marknadsföring av lån och snabba krediter, eventuellt i ett sammanhang där riktiga kreditprövningar inte har krävts. Det kan handla om småbarnsföräldrar, män och kvinnor, som har genomgått skilsmässor och hamnat i djupa problem i livet och fått svårt att betala för sig. Inte sällan kan det handla om människor med underliggande psykiatriska problem, till exempel bipolär sjukdom. Man befinner sig i ett maniskt skov och tar lån och drar på sig skulder som man egentligen inte kan betala.
I grund och botten har allt detta inte ett ensamt svar, men det finns en viktig sak att säga: Vi i Sverige måste värna en kultur där man inte får ge lån till människor som inte kan betala dem. Det är annars att göra dem en björntjänst, för att använda ett klassiskt uttryck. Det kanske tillför lite lättnad här och nu, men det blir långsiktiga problem. Sedan måste det givetvis balanseras mot möjligheten att ta korta och snabba krediter. De fyller ju också en funktion för att hjälpa grupper i samhället som kan ha svårt att betala en större och dyrare sak här och nu. Det är olika intressen som behöver vägas mot varandra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag är glad över att Niklas Karlsson uppskattar regeringens arbete på det här området. Det tycker jag ändå inte är en frikostig tolkning av det ledamoten säger. Jag redovisar också en lång lista med uppdrag och politiskt policyarbete för att komma åt det här problemet. Vi ska helt enkelt inte ha det så i Sverige att man kan låna pengar om man i grunden saknar förmåga att betala tillbaka dem. Det skapar stora problem.
För att hantera den typen av situationer ska vi ha andra skyddsnät i Sverige, och ytterst ett försörjningsstöd och andra typer av hjälp och stöd.
Om man inte vill att människor ska hamna i ekonomiska problem - ja, det är klart att det inte finns en enkel lösning på detta - kan man rikta in sig på det som Niklas Karlsson pekar på, nämligen att människor som går till jobbet och har en inkomst eller en pension inte ska behöva hamna i en situation där de inte kan täcka sina dagliga kostnader.
Det är också viktigt med informationsarbete och kunskapsackumulering hos de här grupperna, så att de förmår att fatta bra ekonomiska beslut. Men i grunden handlar det, precis som ledamoten pekar på, om att man ska ha en inkomst som det går att leva på.
Det är klart att människor som går till jobbet i Sverige ska ha det bra och att de som har jobbat ett helt liv i Sverige ska ha det bra. Därför genomför vi skattesänkningar riktade mot pensioner och mot låga och medelhöga inkomster för att hjälpa dessa grupper att möta den tuffa samhällsutveckling som vi har haft med stora prisökningar. Till exempel förlänger vi förstärkningen i bostadsbidraget för dem som behöver det allra mest. Vi tillför kommuner och regioner rekordbelopp i budgeten för att de ska kunna upprätthålla hög kvalitet i välfärdstjänsterna trots det tuffa läget.
Alla dessa åtgärder behövs, givetvis utan att man minskar drivkrafterna för människor att arbeta. Det är viktigt.
Jag tycker att Socialdemokraterna har en hemläxa att göra. Det brukar ju vara lite diskussioner om huruvida de någonsin har gjort något historiskt fel eller inte. Men att upprätthålla en arbetslinje och se till att de som arbetar får lön för det och att de som har gått till jobbet har nytta av det är ändå grunden för att vi ska ha ett sammanhållet samhälle.
Anf. 25 Niklas Karlsson (S)
Fru talman! Det kan ju te sig lite märkligt i en bransch som vår, som i grunden bygger på politisk konflikt - inte i bemärkelsen att man ska bråka, men man ska bryta åsikter mot varandra - att vi står här i dag och är så överens.
Å andra sidan kan man säga att när samsynen blir bred - det är ju detta som statsrådet efterlyser i den här debatten och i tidigare interpellationssvar - finns också möjligheten att åstadkomma någonting på kort sikt och med effektiva åtgärder. Jag tycker att det är bra.
Jag delar verkligen uppfattningen att vi ska värna en kultur som begränsar möjligheten till lån. Det är viktigt att man blir kreditprövad, att man är kreditvärdig och att man inte i stundens ingivelse tar snabba lån för att få en omedelbar behovstillfredsställelse eller vad det nu kan vara. Den balansen är naturligtvis viktig, och den måste man hitta. Den är ju uppenbarligen skev i dag med tanke på den överskuldsättning vi nu ser och hur den ökar, framför allt bland unga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
De åtgärder som regeringen vidtar är bra. Jag tycker man ska ge regeringen det erkännandet. Det är åtgärder som är nödvändiga, och de hade också vidtagits under en socialdemokratisk regering. Jag menar dock att det inte är tillräckligt. Det är också därför den här interpellationen är ställd till finansministern. Nu är det förstås ingen ursäkt för statsrådet, för regeringen fattar kollektiva beslut, men det hade varit klädsamt om finansministern hade varit här.
Det ansvar som statsrådet Wykman har och de åtgärder som nu presenteras är bra, men de är långt ifrån tillräckliga.
Man måste göra mycket mer. Det gäller arbetsmarknaden, men det handlar också om att se till att minska de ekonomiska klyftorna. Det handlar om att skydda de hushåll som nu tar den stora smällen i den ekonomiska krisen. Det handlar om att hjälpa vanliga löntagare så att de får mat på bordet, kan betala sin hyra och kanske inte bara det absolut nödvändigaste utan ibland också det lilla extra, det som gör livet gott att leva.
Då är de åtgärder som ligger bortom statsrådets portfölj, ansvarsområde, helt otillräckliga och i vissa fall direkt kontraproduktiva. Arbetsmarknadspolitiken är avklädd - den finns knappt. Att driva en arbetslinje som bara handlar om skattesänkningar är inte rätt väg att gå. Det handlar snarare om att vi måste ha en arbetsmarknad där man har råd att leva på sin lön. Man ska inte behöva ha två eller tre arbeten för att få den inkomst som man behöver för att kunna leva ett rimligt liv.
Vi behöver en annan ekonomisk politik, som inte riktar sig mot att inflationsskydda höginkomsttagares inkomster. Vi behöver en bättre fördelningspolitik. Vi måste trots en inflationsekonomi se de möjligheter vi har. Inflationsbekämpningen ska inte i första hand bäras av dem med lite lägre eller normala inkomster, utan det här ska vi göra gemensamt.
Regeringen gör ingenting åt detta.
Statsrådet skulle kunna göra det enkelt för sig och säga: Det där får du fråga finansministern om. Mitt svar skulle då vara: Det är precis det jag vill, men finansministern besvärar sig inte med att komma till kammaren.
Nu tror jag dock att statsrådets ansvarskänsla är lite större - jag tänker på regeringens beslutsfattande och kollektiva ansvar. Så jag ser fram emot att höra vad statsrådet tycker också när det gäller finansministerns ansvarsområde.
Anf. 26 Statsrådet Niklas Wykman (M)
Fru talman! Det gläder mig att Niklas Karlsson ser fram emot vad jag har att säga. Jag tror att han kan lära sig en hel del om han lyssnar noga.
Grunden är att människor behöver ett jobb att gå till. I de tider vi nu befinner oss i finns det tydliga uppåtrisker för arbetslösheten. Det behöver man möta, men man kan inte möta det på det traditionella socialdemokratiska viset genom att ställa stora grupper utanför arbetskraften.
Vi känner till den socialdemokratiska erfarenheten med massiva förtidspensioneringar. Det går att läsa i gamla artiklar hur Göran Persson gjorde och hur man fick Försäkringskassan att arbeta med att ställa stora grupper utanför arbetskraften. Den som har diskvalificerat en människa från att delta i arbetsgemenskapen har gjort något oerhört mot den människans välbefinnande och mot samhällets möjligheter att fortsätta att utvecklas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det krävs en arbetslinje i svensk politik. Det behövs en röst för de människor som ställer klockan på morgonen, går till jobbet, jobbar hårt, somnar trötta och sedan gör samma sak nästa dag. Det krävs en röst i svensk politik för de människor som har gjort detta under hela sitt liv - arbetat och slitit - och som nu är pensionärer.
Här finns det en djup sympati från denna regerings sida, men det finns också en djup insikt kring att detta behövs för att Sverige och samhället ska fungera.
När Niklas Karlsson svepande pratar nedlåtande om skattesänkningar för människor som går till jobbet och människor som har gått till jobbet vill jag å det starkaste opponera mot det. Det ska alltid löna sig att arbeta.
Sedan bygger vi starka, robusta och pålitliga skyddssystem för de människor som av olika skäl inte kan arbeta, men den huvudsakliga ingången måste alltid vara att de som har förmåga att göra det ska göra det. Oavsett om man temporärt har förlorat arbetsförmågan genom sjukdom eller om man inte har den kunskap som krävs på svensk arbetsmarknad för att man har invandrat hit kan man aldrig överge idén om att man faktiskt ska försörja sig själv, göra gott för andra människor och också bidra med skatteintäkter. Arbetslinjen saknas genomgående i det Niklas Karlsson pratar om.
Bidragssystem och transfereringssystem är nödvändiga och bra för ett tryggt samhälle, men det är inte så man kan bygga samhället. Det måste byggas på människors arbete.
Det är min uppfattning att vi generellt går från en politik som passivt iakttar samhällsproblem till en regering som nu aktivt tar tag i samhällsproblem oavsett om det gäller migrationen, kriminaliteten eller överskuldsättningen. Detta hade hänt också under en socialdemokratisk regering, säger Niklas Karlsson. Man kan då fråga sig varför det inte gjorde det. Det är nu detta händer - jag tänker på alla uppdrag och åtgärder mot överskuldsättning.
Det har funnits en utveckling som jag undrar ifall Socialdemokraterna inte såg eller inte ville ta tag i i regeringsställning. Förr i tiden erbjöds man kanske i större utsträckning en kredit när man skulle en bil och självklart när man skulle köpa bostad eller kanske göra ett större möbelinköp. Nu möts man av krediterbjudanden hela tiden.
Här gjorde den förra regeringen en del bra saker. Man skulle till exempel inte ha detta som förstahandsval. Men någonstans måste vi börja fundera på det här kreditsamhället. Det är ett konsumtionssamhälle där man vid varje given tidpunkt alltid kan handla på kredit. Gör detta något mer med oss som människor och med oss som samhälle? Vilka åtgärder behöver i sådana fall vidtas?
Förut fanns erbjudandet om kredit, men kanske via en komplicerad kontakt med banken, vid större inköp till hemmet eller till och med vid köp av en hel bostad. Nu finns de hela tiden. Detta har vi inte funderat tillräckligt mycket på i Sverige. Den förra regeringen gjorde inte tillräckligt mycket åt det här. Jag är glad att Niklas Karlsson nu också är engagerad i dessa frågor. Vi arbetar hårt med detta.
Anf. 27 Niklas Karlsson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tycker att statsrådet i den sista delen av sitt anförande landar rätt bra, men inledningen är bedrövlig.
Det är möjligt att statsrådet har uppfattningen att jag är här för att lära. Jag lär mig nytt varje dag, hela tiden, och jag gläds åt det. Men det som skiljer statsrådet och mig - det som gör att statsrådet är moderat och att jag företräder Socialdemokraterna - är inte i grunden att vi kan olika saker. Vi företräder olika intressen för att vi har olika uppfattningar om vilka villkor vi ska ge vanliga människor för att de ska få ett gott och meningsfullt liv.
Självklart ska vi sträva efter att människor ska ha ett jobb att gå till, men en sådan arbetslinje kan inte utformas med en politik där man ska göra människor fattigare för att de ska tvingas ta arbeten. Vi ska underlätta för människor att försörja sig själva och att ta ett arbete, men de ska också ha en lön som det går att leva på. Vi ska upprätthålla lägstalönerna genom kollektivavtal på arbetsmarknaden. Vi ska sträva efter en god arbetsmiljö.
När statsrådet säger att jag inte visar någon djupare sympati för vanliga arbetande människor tycker jag att det är ett direkt angrepp på socialdemokratin, och ett ovärdigt sådant. I själva verket ser vi en borgerlig regering med moderata företrädare som säger att de värnar vanliga arbetare genom att inflationsskydda dem med de allra högsta inkomsterna.
Så ser de politiska skiljelinjerna ut i vårt land. Vi företräder olika intressen. Socialdemokraterna företräder breda löntagargrupper, men den borgerliga regeringen - med Moderaterna i spetsen - vill snarare skydda dem med de stora tillgångarna och de stora inkomsterna.
Denna debatt ser jag fram emot. Vi kan återkomma till den.
Anf. 28 Statsrådet Niklas Wykman (M)
Fru talman! Det pågår nu en bred debatt i samhället om socialdemokratins sätt att förhålla sig till sanningen. Den tänker jag inte fullt ut ge mig in i här och nu.
Jag konstaterar att inflationen är löntagarnas och pensionärernas värsta fiende. Här har regeringen agerat resolut och ansvarstagande. Vi ser också resultat. Det är överordnat att inflationen kommer ned.
När det kommer till sakfrågan kan det vara värt att lyfta att vi i Sverige har väldigt utbyggda möjligheter att driva in skulder via kronofogden. Det finns väldigt stora möjligheter för den som anser sig ha rätt till pengar att av en statlig instans få hjälp att få dem.
Vi har avdragsrätt när det gäller ränteutgifter för konsumtion. Man får så att säga ett slags subvention när man lånar och tar krediter också för konsumtion. Vi har en enklare tillståndsform när det gäller att ge sådana här konsumentkrediter. Vi ställer inte fullt ut alla krav som ställs på banker för att man ska kunna ge denna typ av krediter. Man har också vidtagit en del andra typer av åtgärder, till exempel bolånetak, som enligt Finansinspektionen har gjort att så kallade blancolån ökat.
Jag säger inte att någon enskild åtgärd av dessa är fel. Men med tanke på den samhällsutveckling vi har, där man erbjuds allt fler krediter och kreditmöjligheter även för mindre köp, är det nog läge att ta sig en rejäl funderare på vad detta sammantaget får för effekter. Jag tycker därför att det i grunden är bra att Socialdemokraterna och Niklas Karlsson väcker denna fråga. Den är värd att diskutera mycket mer framöver.
Sedan kan man konstatera att Socialdemokraterna har en egen och unik partierfarenhet när det gäller detta. Nu har regeringen till exempel föreslagit förbud mot att sälja lotter på kredit. Jag tror att motionstiden går ut i dag; jag är inte helt säker. Vi får se var Socialdemokraterna ställer sig där.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag läste att DN hade gjort en genomgång av detta. Över tid var det 8 000 fall som hade gått till kronofogden från Socialdemokraternas lotterier. Det är inte så man ska arbeta gentemot människor i ekonomisk utsatthet.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.