Arbetsmiljö och psykisk ohälsa
Interpellation 2019/20:112 av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-11-08
- Överlämnad
- 2019-11-08
- Anmäld
- 2019-11-12
- Sista svarsdatum
- 2019-11-22
- Svarsdatum
- 2019-12-03
- Besvarad
- 2019-12-03
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
I dag ser vi en alltmer stressig arbetsmiljö, och vi ska hinna mer och vara mer delaktiga i alla aktiviteter som samhälle, skola och kringorganisationer kräver av oss alla. Det är i dag många som inte klarar av det tempo som vi och vårt samhälle har skapat. Det enda du i dag kan bli sjukskriven från är ditt arbete. Det går inte att bli sjukskriven från ditt liv eller ditt livspussel.
I dag ökar antalet personer med psykiatriska diagnoser, och ca 70 procent av dessa är kvinnor. Vi hittar dessa kvinnor framför allt inom offentlig sektor, vilket är en alltmer växande sektor. I dag måste vi ha fler närvarande chefer som i tid kan upptäcka en arbetsmiljö som inte fungerar eller medarbetare som inte klarar av den stress och press som en alltmer krävande arbetsmiljö skapar i dag.
Ett exempel är den undersköterska som har arbetat länge inom äldreomsorgen och som vill ge den bästa omvårdnad man kan till sina brukare/patienter. I stället påförs en rad nya arbetsuppgifter kopplade till ett mer datoriserat samhälle, och det blir en för stor stress. Man förväntar sig att undersköterskan ska lägga sitt schema på datorn, rapportera temperatur i kyl/frys och göra alla beställningar av förbrukningsmaterial i ett system som är svårt att hantera. Ja, listan kan göras lång. Det enda denna undersköterska vill göra är att ge den enskilde brukaren vård och omsorg, inte alla de övriga kringuppgifterna. Det är dessa uppgifter som ofta leder till psykisk ohälsa.
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:
Ser ministern de utmaningar vi har i dag med den alltmer ökande psykiska ohälsan inom vår arbetsmiljö, och vad har ministern för åtgärder att ta till?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2019/20:112
Webb-tv: Arbetsmiljö och psykisk ohälsa
Dokument från debatten
- Tisdag den 3 december 2019Kammarens föredragningslistor 2019/20:43
- Protokoll 2019/20:43 Tisdagen den 3 decemberProtokoll 2019/20:43 Svar på interpellation 2019/20:112 om arbetsmiljö och psykisk ohälsa
Protokoll från debatten
Anf. 35 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Herr talman! Elisabeth Björnsdotter Rahm har frågat mig om jag ser de utmaningar vi har i dag med den alltmer ökande psykiska ohälsan inom vår arbetsmiljö och vad jag har för åtgärder att ta till.
Ingen ska behöva skadas eller bli sjuk av sitt arbete. Arbetslivet ska inte medföra att människor slås ut i förtid på grund av fysiska, sociala eller organisatoriska arbetsmiljöfaktorer. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. Förbättringar i arbetsmiljön är också en fråga för staten och arbetsmarknadens parter. Sedan regeringen tillträdde förra mandatperioden har det varit en viktig prioritering att höja ambitionsnivån för arbetsmiljöpolitiken. Resurserna har förstärkts med mer än 100 miljoner kronor årligen. Regeringens arbetsmiljöstrategi för 2016-2020 tar avstamp i tre prioriterade områden där psykosocial arbetsmiljö, som numera benämns organisatorisk och social arbetsmiljö, och hållbart arbetsliv är två av dem.
Regeringen har nyligen tillsatt en nationell samordnare med uppdrag att stödja och initiera förändringsarbete i kommunalt finansierade verksamheter inom vård och omsorg om äldre. Syftet är att främja en god arbetsmiljö och hållbar kompetensförsörjning. Regeringen har även satsat ca 3 miljarder kronor för 2019 för att skapa goda förutsättningar för vårdens medarbetare.
Inom ramen för regeringens arbetsmiljöstrategi har Arbetsmiljöverket tagit fram en vägledning om arbetsmiljöutmaningar i ett gränslöst arbetsliv. Arbetsmiljöverket fick även uppdraget att genomföra en särskild satsning på tillsyn av arbetsmiljön inom äldreomsorgen, med särskilt fokus på organisatorisk och social arbetsmiljö och arbetstagarnas möjlighet till inflytande och delaktighet samt att särskilt beakta ett genusperspektiv. Slutredovisningen innehåller förslag till ett antal utvecklingsområden för ett förbättrat arbetsmiljöarbete. Tillsynen fortsätter med inspektioner hos såväl kommunala som privata anordnare av äldreomsorg.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Arbetstid och arbetsbelastning är två av områdena som står i fokus i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö från 2016. Föreskrifterna tydliggör bland annat arbetsgivarens ansvar att se till att resurserna anpassas till kraven i arbetet och vidta åtgärder. Arbetsmiljöverket genomför en nationell inspektionsinsats mellan 2017 och 2020, som förväntas leda till att en högre andel av landets arbetsgivare arbetar mer offensivt med de organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågorna. Myndigheten genomför nära 2 000 inspektioner under 2019 för att arbetsgivare ska förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Verksamheter som inspekteras är bland annat hem för vård eller boende.
Under 2018 genomfördes en halvtidsavstämning av arbetsmiljöstrategin. Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, fick därefter i uppdrag att sammanställa kunskap om faktorer som skapar friska och välmående arbetsplatser. Uppdraget ska slutredovisas i samband med årsredovisningen för 2019. Vidare gavs ett uppdrag till Arbetsmiljöverket och Mynak att sammanställa och redovisa friskfaktorer på organisatorisk nivå som kan mätas och följas över tid. Uppdraget ska delredovisas i samband med årsredovisningen för 2019 och slutredovisas i samband med årsredovisningen för 2020.
Regeringen har beslutat att ge Statskontoret i uppdrag att utvärdera arbetsmiljöstrategin. Resultatet, som redovisas senast den 14 februari 2020, ska utgöra ett underlag för regeringens utformning av en ny arbetsmiljöstrategi.
Uppdragen som hittills lämnats har bidragit till viktig kunskap på området, och jag ser fram emot att ta del av kommande återrapporteringar. Antalet arbetssjukdomar orsakade av organisatoriska och sociala faktorer är en utmaning, och jag utesluter inte att ytterligare åtgärder krävs.
Anf. 36 Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret på en komplex och för mig och många med mig viktig fråga!
Jag har precis blivit tillrättavisad av en initierad källa: Man får inte säga "psykisk ohälsa". Detta utifrån att det innefattar så mycket mer. Det handlar om psykiskt välbefinnande, psykiska diagnoser och psykisk funktionsnedsättning.
Detta är alltså en otroligt komplex fråga. Den kompliceras dessutom av att vi är olika som personer och hanterar psykiska diagnoser, psykisk ohälsa och psykiska komplikationer väldigt olika.
Vi vet hur det ser ut när man har brutit en fot. Man kan förutse hur lång läkningsprocessen blir och vad konsekvenserna blir av en bruten fot. Men om man blir sjukskriven på grund av psykisk ohälsa har man ingen aning på grund av att vi är så olika.
I dag är drygt 600 000 personer sjukskrivna, enligt Försäkringskassans statistik. Av dem har drygt 40 procent någon form av psykiatrisk diagnos, och av dem är 70 procent kvinnor. Nu blir det mycket siffror; jag ber om ursäkt. Men dit jag vill komma är att peka på att detta är en stor fråga, framför allt för kvinnor och för kvinnor som arbetar inom så kallade kontaktyrken. Då pratar vi skola, vård och omsorg. På ett av de tre viktigaste områdena på arbetsmarknaden ser vi de högsta sjukskrivningstalen gällande psykisk ohälsa och psykiatriska diagnoser.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det finns, som statsrådet har pekat på, bred konsensus hos en rad expertmyndigheter om att till exempel arbetsgivaren har en nyckelroll i arbetet med att minska sjukfrånvaron. Men jag ser ett tydligt behov av att skapa en bättre incitamentsstruktur för arbetsgivare när det gäller det förebyggande arbetet med psykosociala arbetsmiljöer, tidigare insatser och tidigare rehabilitering.
I svaret som jag fått av statsrådet framkommer det att det finns en rad olika myndigheter och verk som har fått i uppgift att titta på denna fråga ur olika aspekter. Det jag blir lite oroad över är att Mynak har fått en ganska stor och omfattande uppgift att titta på psykisk ohälsa. Då vi vet sedan tidigare att den myndigheten själv har stora problem med psykisk ohälsa inom sin egen verksamhet känns det lite oroande att den ska komma med en utredning som ska svara på hur vi ska hantera psykisk ohälsa på resten av arbetsmarknaden.
Anf. 37 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Herr talman! Jag vill verkligen välkomna denna viktiga debatt.
Precis som interpellanten lyfter fram är detta också en viktig jämställdhetsfråga. Jag har själv i min tidigare roll under många år varit engagerad just i frågorna kring psykisk ohälsa men också kvinnors möjligheter att utföra sitt arbete på ett professionellt sätt och slippa bli sjuka.
Vi vet i dag att den arbetsrelaterade stressen är ett jättestort problem för många olika yrkesgrupper. Ofta handlar det om välutbildade, kvinnodominerade yrkesgrupper inom välfärdstjänster, där man tar ett mycket stort ansvar och samtidigt upplever en låg grad av kontroll över sitt arbete. Det är den vetenskapliga grunden när man mäter krav kontra kontroll i arbetslivet. Det handlar om viktiga yrkesgrupper såsom sjuksköterskor, lärare och chefer inom äldre- och handikappomsorgen, för att nämna några.
Det är helt centralt att vi ser till att vi har ett arbetsliv där man kan må bra och där man kan känna stolthet och glädje också när man kommer hem efter dagens slut eller arbetspassets slut. Därför är det viktigt med alla de åtgärder som vi har vidtagit men också de slutsatser som kan komma att dras av en hel del uppdrag som ligger på bordet.
Jag skulle vilja passa på att lyfta fram något som jag tror är centralt. Det handlar om det viktiga arbete som fackföreningar och arbetsgivare gör tillsammans. Jag tror att den svenska modellen med starka parter och ansvarstagande arbetsgivare och fackföreningar har en nyckelroll i detta. Det är de som kan arbetslivet bäst, och det är också de som kan arbetsplatsen och yrkesvillkoren. Det är klart att det går att göra mycket där.
Ett exempel på det är att SKR, som man heter numera, tillsammans med facken inom kommuner och regioner för tre år sedan undertecknade ett avtal eller en avsiktsförklaring för friskare arbetsplatser. Utifrån det har man sedan tecknat ett antal lokala överenskommelser.
Kalmar är ett exempel. Där har parterna gemensamt tagit fram en handlingsplan med syftet att förbättra arbetsmiljön och då specifikt just det vi talar om här, nämligen den psykiska och sociala arbetsmiljön. Det har bland annat handlat om hur man säkerställer schemaläggningen. Man har infört ett högre friskvårdsbidrag. Det har handlat om att sprida goda exempel och utbilda både chefer och skyddsombud inom dessa verksamheter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Kalmar är en av flera regioner och kommuner som genom dessa långsiktiga insatser med samverkan mellan arbetsgivare och fackförbund faktiskt har lyckats sänka sjuktalen, så det är vägen att gå - att vi tar ett stort gemensamt ansvar. Arbetsgivaren har såklart alltid det yttersta ansvaret för arbetsmiljön, men också skyddsombud, fackliga organisationer och vi från politikens sida kan bidra till att säkerställa att alla ska må bra på jobbet.
Anf. 38 Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Herr talman! Det är bara att gratulera Kalmar, som har lyckats. Det finns 289 andra kommuner som kanske skulle titta mer på Kalmar och göra precis som Kalmar gör, absolut. Men det hjälper inte att vi bara har en massa överenskommelser på bordet. Det gäller att vi också gör verkstad av alla överenskommelser.
Det är här någonstans vi har ett glapp i systemet. Framför allt inom offentlig sektor ställer vi höga krav på cheferna, och cheferna har många medarbetare som de ska ta ansvar för. Att en chef är närvarande vet vi sedan tidigare är mycket positivt för medarbetarna. Att bli bekräftad och sedd ökar den psykiska hälsan utifrån att man har en chef som man kan gå till och som bryr sig. Men så ser det inte ut i dag. Framför allt inom offentlig sektor har cheferna väldigt många medarbetare, och det är inte rätt väg att gå.
Inspektionen för socialförsäkringen har konstaterat att tidiga rehabiliteringsinsatser är av stor betydelse. Jag var på ett seminarium på Norra latin för ett par veckor sedan, och där framfördes önskemålet att man ska agera 90 dagar före sjukskrivning. I den bästa av världar skulle man ha möjlighet att vara en närvarande chef och så långt i förväg uppmärksamma de problem och utmaningar som finns i arbetsmiljön så att sjukskrivning kan undvikas. Har det gått så långt att det slutar med en sjukskrivning känns det som ett misslyckande - för mig, för statsrådet, för hela samhället och inte minst för den enskilde. Vi vet ju att konsekvenserna oftast inte blir bra.
Jag skulle önska - och detta har vi moderater motionerat om - att vi kunde ha en speciell rehabiliteringskedja för psykiatriska diagnoser. Som jag sa i mitt tidigare inlägg går det inte att jämföra en bruten fot med en psykiatrisk diagnos. Man behöver en helt annan rehabiliteringskedja för att landa rätt när det gäller behandling och hjälp till den som eventuellt blir sjukskriven, eller för att till och med förhindra en sjukskrivning med rätt tidiga insatser.
Jag tror inte att en massa överenskommelser är vägen till framgång. Vi ska titta på goda exempel och kanske lyfta fram Kalmar ännu mer - det vore positivt. Tidiga insatser och tidiga rehabiliteringsinsatser är A och O för att vi ska komma till rätta med en del av den psykiska ohälsa vi ser ute på våra arbetsplatser i dag.
Anf. 39 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Herr talman! Jag och interpellanten är helt överens om vikten av tidiga insatser. Det måste också finnas resurser, bland annat så att chefer inom offentlig verksamhet kan ha ett rimligt antal underställda.
Om de föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö som kom för några år sedan och ska säkerställa att vi har en bra hälsa och arbetsmiljö på alla våra arbetsplatser användes skulle ingen behöva bli sjuk av sitt arbete eller känna av den farliga stressen. Jag är stolt över att Arbetsmiljöverket under 2019 valt att fokusera på dessa föreskrifter och titta på hur de används. Nära 2 000 inspektioner har skett inom vård och omsorg med syftet att följa upp OSA-föreskrifterna och kontrollera hur arbetsgivare genomför det förebyggande arbete som vi talar om, med förebyggande och tidiga insatser.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Utifrån inspektionerna har Arbetsmiljöverket konstaterat att arbetsmiljöproblemen inom vård och omsorg behöver synliggöras högre upp i organisationerna. Ytterst är det politiker som ansvarar för belastningen. Politiker i fullmäktige, styrelse och nämnd är de yttersta arbetsgivarrepresentanterna och måste förvissa sig om att arbetstagare inte utsätts för risker eller drabbas av ohälsa och olycksfall i arbetet.
Under 2019 har Arbetsmiljöverket träffat alla kommuner och regioner på politisk nivå för att informera om det ansvar de har som arbetsgivare och om hur arbetsmiljölagstiftningen fungerar. Sedan är tanken att detta under 2020 ska följas upp med stickprovsinspektioner för att ta reda på hur det systematiska arbetsmiljöarbetet sköts. Detta tycker jag också är en viktig åtgärd.
Som jag var inne på tidigare är det arbetsgivarna som har ansvaret för arbetsmiljön ute på arbetsplatserna. Skyddsombud och fackliga organisationer är förstås också väldigt viktiga. Det vi kan göra från politikens och statens sida är, som jag har nämnt, att bidra med viktig kunskap men också att kontrollera att de regelverk som finns på området faktiskt följs. Detta är ett viktigt ansvar att ta för oss politiker.
Anf. 40 Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Herr talman! Statsrådet pekar verkligen precis på den ömma punkten: Det är vi politiker som har det yttersta ansvaret. Detta är en av anledningarna till att jag lyfter denna fråga i min interpellation. Jag känner inte att vi tar det fulla ansvaret när jag ser dagens siffror, som visar att drygt 40 procent av dem som är sjukskrivna är det för psykiatriska diagnoser. Av dessa är 70 procent kvinnor. Då kan jag inte som politiker känna att jag har tagit mitt fulla ansvar.
I en dialog som jag har haft med Försäkringskassan lyfter de fram en annan viktig del som de jobbar med men som används väldigt lite, nämligen förebyggande sjukskrivning. Jag ser det som ett viktigt incitament för arbetsgivare att, när man ser att en medarbetare kanske inte mår riktigt bra, kunna föreslå att insatser sätts in och att man jobbar med förebyggande sjukskrivning för att förhindra en "riktig" sjukskrivning.
Stress är faktiskt inte farligt. Det är däremot viktigt att ha möjlighet till återhämtning efter en stressande period eller uppgift. Jag tycker inte att vi ska vara rädda för stress, men vi ska arbeta med återhämtning och för att få en god arbetsmiljö.
Anf. 41 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Herr talman! Stress kan vara väldigt farligt. Arbetsmiljöverkets bedömning är att över 700 personer årligen avlider på grund av arbetsrelaterad stress och ohälsa. Det kan alltså vara väldigt farligt, och det är viktigt att vi har en strategi och att vi agerar för att människor ska kunna må bra på sina arbeten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi har i dag en arbetsmiljöstrategi där vi har prioriterat frågan om psykisk ohälsa. Jag vill redan nu, inför den nya strategin, säga att dessa frågor måste ligga högt uppe på den politiska dagordningen och i den strategin.
Jag uppfattar att jag och Elisabeth Björnsdotter Rahm är överens om hur viktig denna fråga är. Jag är som sagt glad över att frågan kommer upp här i kammaren. Jag hoppas att vi kan kroka arm i dessa viktiga frågor när vi sedan ska fatta beslut om den kommande arbetsmiljöstrategin, för detta är områden som verkligen behöver prioriteras.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.