arbetskraftsinvandring

Interpellation 2000/01:282 av Pehrson, Johan (fp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-02-22
Anmäld
2001-03-06
Besvarad
2001-04-27

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 22 februari

Interpellation 2000/01:282

av Johan Pehrson (fp) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om arbetskraftsinvandring

Det kommer att behövas ett betydande tillskott på arbetskraft om den svenska ekonomin ska hålla en bit in på 2000-talet. Denna bild är mycket tydlig om man ser till prognoserna över befolkningsutvecklingen med lågt barnafödande och ökande medellivslängd. Stora grupper kommer att lämna arbetsmarknaden samtidigt som allt färre i arbetsför ålder kommer att finnas tillgängliga.

FN har beräknat att nettoinflödet av arbetskraft till EU skulle behöva uppgå till 3,6 miljoner per år fram till 2050 för att antalet personer i arbetsför ålder ska kunna hållas konstant. Tidigare exportländer av arbetskraft så som t.ex. Irland ser i dag ökad invandring som en nödvändighet för att deras framgångsrika ekonomiska utveckling ska kunna fortsätta. Detta gäller även Sverige. Den stora frågan är hur en sådan arbetskraftsinvandring ska gå till och varifrån man kan räkna med att personer kan komma att utvandra.

Den svenska ekonomiska historien är ett tydligt exempel på att invandring är mycket positivt för ett lands utveckling. Mångfald på den svenska arbetsmarknaden är bra och därför har en ökad arbetskraftsinvandring ett betydande egenvärde. Det är när kulturer möts och bryts som fler innovativa idéer kan födas.

Invandring av kvalificerad arbetskraft från utomeuropeiska länder kan dessutom på sitt sätt främja sysselsättning och integration för de invandrare som i dag lever i Sverige. Flera etablerade utländska experter visar att det är möjligt att ta sig in och etablera sig i det svenska arbetslivet. De blir viktiga förebilder för både arbetsgivare som inte insett betydelsen av mångfald och de många ungdomar med utländsk bakgrund i Sverige som av lätt förklarliga skäl annars kanske ger upp hoppet om en karriär i Sverige.

I Sverige är arbetskraftsinvandringen i dag begränsad till 300@400 experter per år. Arbetstillstånd ges endast i undantagsfall. Till detta ska läggas flyktinginvandringen och anhöriginvandringen som bidrar till att öka på arbetskraften. Men behoven förefaller vara större än så.

Det framstår inte som sannolikt att den framtida bristen på arbetskraft ska kunna avhjälpas genom invandring från nuvarande medlemsländer inom EU. Detta särskilt med tanke på att så gott som samtliga nuvarande medlemsländer sitter med motsvarande demografiska utmaning. Det visar sig att riskerna av att "översvämmas" av invandrare från andra länder, som målas upp med friare invandringsregler, sällan infrias. Den fria arbetskraftsrörligheten inom EU, trots de stora ekonomiska och sociala skillnader som där råder, har hittills inte lett till någon betydande arbetskraftsinvandring till t.ex. Sverige.

Det finns heller ingen anledning att överdriva potentialen av kandidatländerna som framtida tänkbara exportörer av arbetskraft. Som ett förberedande steg mot ett framtida medlemskap i EU har EU tecknat s.k. Europaavtal med tio kandidatländer i Central- och Östeuropa. Avsikten med Europaavtalen är att successivt skapa en frihandelszon mellan EU och motparten. De omfattar handel, ekonomiska aktiviteter samt politiskt och kulturellt samarbete men ser inte exakt likadana ut för alla tio länder. Det i detta sammanhang avgörande avsnittet gäller de fyra friheterna: varor, tjänster, kapital, arbetstagare och fri etableringsrätt.

Europaavtalen innehåller bl.a. bestämmelser om arbetstagares fria rörlighet och etablering och om tillhandahållande av tjänster. Någon fullständig fri rörlighet för personer i enlighet med gemenskapsrätten innebär dock inte avtalen. Vad gäller arbetstagare från ansökarländerna förutsätts att de fått arbetstillstånd inom gemenskapen och huvudregeln är då att de ska behandlas på samma sätt som medlemsstaternas egna medborgare.

Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande frågor till migrationsministern:

1.Vilka initiativ avser ministern att vidta för att möjliggöra en ökad arbetskraftsinvandring till Sverige?

2.Är ministern beredd att öppna för turistinvandring, innebärande möjligheten att på plats i Sverige söka arbetstillstånd?

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.