Vissa vägtrafikfrågor

Betänkande 2013/14:TU13

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
4 juni 2014

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Riksdagen vill se utredning om bilprovningsmarknaden (TU13)

Riksdagen uppmanade regeringen att skyndsamt göra en utredning om hur utförsäljningen av AB Svensk Bilprovnings besiktningsstationer har påverkat priser och tillgänglighet på besiktningsmarknaden. Utredningen ska också visa hur möjligheten till besiktning för alla typer av fordon i hela landet ska garanteras. Några fler besiktningsstationer bör inte säljas förrän utredningen är klar.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändringar i den så kallade pumplagen. Ändringarna innebär att bara de bensinstationer som varje år säljer över 1 500 kubikmeter av bensin och diesel även måste ha förnybara drivmedel till försäljning. Det kan till exempel vara etanol och biogas. Det är fortfarande möjligt att få dispens för att slippa kravet på att kunna sälja förnybara drivmedel. Dispensen kommer inte längre att vara tidsbegränsad i ett år.

Riksdagen sa även nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om bland annat främjande av en fossiloberoende fordonsflotta, miljözoner, bilpooler samt längd och vikt för lastbilar.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Tillkännagivande om en utredning om hur utförsäljningen av AB Svensk Bilprovnings besiktningsstationer och om att någon försäljning av stationerna inte bör göras för än utredningen är färdig och behandlad. Bifall till motion T517 yrk. 39. Delvis bifall motion T417. Avslag på övriga motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 92
Propositioner: 2

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2014-04-29
Justering: 2014-05-13
Justering: 2014-05-13
Trycklov till Gotab och webb: 2014-05-22
Trycklov: 2014-05-22
Trycklov: 2014-05-22
Trycklov: 2014-05-23
Reservationer: 13
Betänkande 2013/14:TU13

Alla beredningar i utskottet

2014-04-10, 2014-04-29

Trafikutskottet vill se utredning om bilprovningsmarknaden (TU13)

Trafikutskottet föreslår att riksdagen ska uppmana regeringen att skyndsamt göra en utredning om hur utförsäljningen av AB Svensk Bilprovnings besiktningsstationer har påverkat priser och tillgänglighet på besiktningsmarknaden. Utredningen ska också visa hur möjligheten till besiktning för alla typer av fordon i hela landet ska garanteras. Några fler besiktningsstationer bör inte säljas förrän utredningen är klar. Till grund för utskottets förslag till tillkännagivande ligger motioner från Socialdemokraterna.

Trafikutskottet föreslår också att riksdagen säger ja till regeringens förslag om ändringar i den så kallade pumplagen. Ändringarna innebär att bara de bensinstationer som varje år säljer över 1 500 kubikmeter av bensin och diesel även måste ha förnybara drivmedel till försäljning. Det kan till exempel vara etanol och biogas. Det är fortfarande möjligt att få dispens för att slippa kravet på att kunna sälja förnybara drivmedel. Dispensen kommer inte längre att vara tidsbegränsad i ett år.

Utskottet föreslår även att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om bland annat främjande av en fossiloberoende fordonsflotta, miljözoner, bilpooler samt längd och vikt för lastbilar.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2014-06-03
Debatt i kammaren: 2014-06-04
Debatt i kammaren: 2014-06-04
Stillbild från Debatt om förslag 2013/14:TU13, Vissa vägtrafikfrågor

Debatt om förslag 2013/14:TU13

Webb-tv: Vissa vägtrafikfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 72 Leif Pettersson (S)
Fru talman! Till Alliansens stora glädje är jag faktiskt här i dag. Det var ju inte så förra gången. Nu ska vi alltså diskutera några vägfrågor. Man kan alltid fundera på vad det är. En av de viktigare frågorna vi ska diskutera i dag är en fossiloberoende fordonsflotta. Det kan nästan låta som en ouppnåelig dröm, ett Shangri-la som hägrar i framtiden men som väldigt få tror är möjligt. Med dagens regeringspolitik är jag rädd för att en fossiloberoende fordonsflotta blir just ett Shangri-la, något ouppnåeligt. Det är jag eftersom de åtgärder regeringen lägger förslag på här i riksdagen eller vidtar på egen hand inte på långa vägar räcker för att nå målet en fossiloberoende fordonsflotta år 2030. Ta bara den tunga lastbilstrafiken som exempel. Trafikverket förutspår en ökning av lastbilstrafiken i vårt land med 50 procent fram till år 2030. Vilka åtgärder vidtas då för att se till att utsläppen från den tunga trafiken minskar? Svaret är tyvärr inga alls. Inga nya stora satsningar görs på järnvägens viktigaste transportkorridorer för gods - Bergslagsbanan väster om Vänern, Botniska korridoren med Norrbotniabanan med flera satsningar. Inga nya initiativ tas på forskningens område som leder till att fler lastbilar kan drivas fossiloberoende. Det enda i den vägen man gör är att bygga några kilometer experimentväg för eldriven tung lastbilstrafik. Det kan tyckas bra, men vilka fordon ska användas - dubbla motorer eller bara elmotorer? Med dubbla motorer minskar lastkapaciteten med motsvarande vad motorn väger. Med enbart elmotorer blir bilen endast användbar på några mil väg i Sverige. Det är ett dilemma i sammanhanget. Forskningen får väl visa hur man kan åstadkomma någonting där, men det ligger långt fram i tiden - långt bortom 2030 - att se någon nytta och bärighet i de förslagen. En annan av paradgrenarna som regeringen försökt sig på är den så kallade supermiljöbilspremien. Lindrigt sagt har detta inte varit någon succé. Ytterst få supermiljöbilar rullar i dag på våra vägar. Dessutom är de bilar som rullar tveksamma ur trafiksäkerhetssynpunkt. De krocktester som görs inom Euro NCAP-systemet gäller nämligen inte som kriterier för om premien ska betalas ut. Det innebär bland annat att dessa bilar inte kan köpas av staten, som ställer krav på fem stjärnor i det krocktest som Euro NCAP utför. Fru talman! Detta duger inte. Nu måste vi samla oss för att åstadkomma ett genombrott i dessa frågor. Det kan vi göra genom att bifalla vår reservation 2 och tillsätta en utredning som skyndsamt tar fram åtgärder som alla goda krafter kan ställa sig bakom. Jag yrkar alltså bifall till reservation 2. Fru talman! Sedan vill jag yrka bifall till reservation 7. Med längre och tyngre fordon skulle vi kunna låta bli att använda miljontals liter med diesel. Det skulle vara ett stort bidrag till att få ned utsläppen från den tunga trafiken. Men, säger vän av ordning, blir inte detta en konkurrent till tåget? För oss är det inte riktigt så. Järnväg går inte till de flesta platser i Sverige. Här kommer lastbilen att behövas även i framtiden. Genom att då få ned antalet lastbilar som behövs för transportarbetet ökar vi trafiksäkerheten, och i det korta perspektivet sparar vi dessutom på miljön genom att vi kan frakta fler ton per liter bränsle. Erfarenheter från andra länder visar dessutom att fyllnadsgraden på lastbilarna ökar när man ökar totalvikt och längd - åter något som är bra för miljön och minskar antalet lastbilar. En annan effekt av detta skulle dessutom bli att vi kan bidra till socialt acceptabla villkor för chaufförerna. Om vi höjer lastgränsen och längden på våra fordon kommer det inte att bli lönsamt att konkurrera med dumpade löner och sociala villkor som inte är sjysta. De som jobbar med dessa metoder kommer inte att kunna investera i de fordon som krävs. De konkurreras ut, och vi slipper dessutom miljömässigt undermåliga fordon. Missförstå mig nu inte. Vi vill satsa mer på järnvägen. Den behöver byggas ut för att vi ska klara utsläppsmålen. Om detta får inga tvivel råda. Fru talman! Så kommer jag till bilbesiktningen. Här skulle det vara enkelt att säga: Vad var det vi sade? Men det är ju ingen tröst i bedrövelsen. Det blev höjda priser. De har stigit med 13 procent medan konsumentprisindex har stigit med mindre än 1 procent. Det blev ett privat monopol på myndighetstjänster - inte flera företag som konkurrerar. Hur det blir med besiktningen av tunga fordon när de privata aktörerna, som ägs av riskkapitalbolag, måste investera i nya anläggningar är skrivet i stjärnorna. Någon teknikutveckling hos de företag som köpt anläggningar syns inte till, detta enligt Transportstyrelsens rapport. Hur kommer bilbesiktningen i Sverige egentligen att se ut i framtiden? Bilarnas teknik och säkerhetssystem utvecklas och ska kontrolleras. Avgasreningen på både personbilar och tunga fordon kräver alltmer av dem som ska kontrollera dem. Det finns dessutom uppgifter som tyder på att de nya besiktningsföretagen släpper igenom fordon som inte ska ut på våra vägar. Allt detta måste klaras av och åtgärdas för att vi ska få en säker bilbesiktning i Sverige. Men vad var då att vänta? När det företag som köper måste låna av pengar av säljaren för att kunna genomföra köpet finns inga ekonomiska muskler, eller någon vilja för den delen, att driva verksamheten framåt. Känslan av att man köpt för att suga ut vinster och sedan sälja är uppenbar. Mönstret känns igen från andra privatiseringar som Alliansen gjort sig skyldig till. Riskkapitalbolagens handlingslinje går igen. Vårt krav på regeringen är nu att fortsatta försäljningar inom denna sektor stoppas. Detta ska ske i vänta på en utredning som visar hur vi ska komma tillbaka till en situation inom bilbesiktningen som är säker, likvärdig över hela landet, prismässigt acceptabel och där investeringar för framtiden görs. Jag vill med viss emfas yrka bifall till utskottets förslag när det gäller avsnittet om fordonsbesiktning. (Applåder)

Anf. 72 Leif Pettersson (S)
Fru talman! Till Alliansens stora glädje är jag faktiskt här i dag. Det var ju inte så förra gången. Nu ska vi alltså diskutera några vägfrågor. Man kan alltid fundera på vad det är. En av de viktigare frågorna vi ska diskutera i dag är en fossiloberoende fordonsflotta. Det kan nästan låta som en ouppnåelig dröm, ett Shangri-la som hägrar i framtiden men som väldigt få tror är möjligt. Med dagens regeringspolitik är jag rädd för att en fossiloberoende fordonsflotta blir just ett Shangri-la, något ouppnåeligt. Det är jag eftersom de åtgärder regeringen lägger förslag på här i riksdagen eller vidtar på egen hand inte på långa vägar räcker för att nå målet en fossiloberoende fordonsflotta år 2030. Ta bara den tunga lastbilstrafiken som exempel. Trafikverket förutspår en ökning av lastbilstrafiken i vårt land med 50 procent fram till år 2030. Vilka åtgärder vidtas då för att se till att utsläppen från den tunga trafiken minskar? Svaret är tyvärr inga alls. Inga nya stora satsningar görs på järnvägens viktigaste transportkorridorer för gods - Bergslagsbanan väster om Vänern, Botniska korridoren med Norrbotniabanan med flera satsningar. Inga nya initiativ tas på forskningens område som leder till att fler lastbilar kan drivas fossiloberoende. Det enda i den vägen man gör är att bygga några kilometer experimentväg för eldriven tung lastbilstrafik. Det kan tyckas bra, men vilka fordon ska användas - dubbla motorer eller bara elmotorer? Med dubbla motorer minskar lastkapaciteten med motsvarande vad motorn väger. Med enbart elmotorer blir bilen endast användbar på några mil väg i Sverige. Det är ett dilemma i sammanhanget. Forskningen får väl visa hur man kan åstadkomma någonting där, men det ligger långt fram i tiden - långt bortom 2030 - att se någon nytta och bärighet i de förslagen. En annan av paradgrenarna som regeringen försökt sig på är den så kallade supermiljöbilspremien. Lindrigt sagt har detta inte varit någon succé. Ytterst få supermiljöbilar rullar i dag på våra vägar. Dessutom är de bilar som rullar tveksamma ur trafiksäkerhetssynpunkt. De krocktester som görs inom Euro NCAP-systemet gäller nämligen inte som kriterier för om premien ska betalas ut. Det innebär bland annat att dessa bilar inte kan köpas av staten, som ställer krav på fem stjärnor i det krocktest som Euro NCAP utför. Fru talman! Detta duger inte. Nu måste vi samla oss för att åstadkomma ett genombrott i dessa frågor. Det kan vi göra genom att bifalla vår reservation 2 och tillsätta en utredning som skyndsamt tar fram åtgärder som alla goda krafter kan ställa sig bakom. Jag yrkar alltså bifall till reservation 2. Fru talman! Sedan vill jag yrka bifall till reservation 7. Med längre och tyngre fordon skulle vi kunna låta bli att använda miljontals liter med diesel. Det skulle vara ett stort bidrag till att få ned utsläppen från den tunga trafiken. Men, säger vän av ordning, blir inte detta en konkurrent till tåget? För oss är det inte riktigt så. Järnväg går inte till de flesta platser i Sverige. Här kommer lastbilen att behövas även i framtiden. Genom att då få ned antalet lastbilar som behövs för transportarbetet ökar vi trafiksäkerheten, och i det korta perspektivet sparar vi dessutom på miljön genom att vi kan frakta fler ton per liter bränsle. Erfarenheter från andra länder visar dessutom att fyllnadsgraden på lastbilarna ökar när man ökar totalvikt och längd - åter något som är bra för miljön och minskar antalet lastbilar. En annan effekt av detta skulle dessutom bli att vi kan bidra till socialt acceptabla villkor för chaufförerna. Om vi höjer lastgränsen och längden på våra fordon kommer det inte att bli lönsamt att konkurrera med dumpade löner och sociala villkor som inte är sjysta. De som jobbar med dessa metoder kommer inte att kunna investera i de fordon som krävs. De konkurreras ut, och vi slipper dessutom miljömässigt undermåliga fordon. Missförstå mig nu inte. Vi vill satsa mer på järnvägen. Den behöver byggas ut för att vi ska klara utsläppsmålen. Om detta får inga tvivel råda. Fru talman! Så kommer jag till bilbesiktningen. Här skulle det vara enkelt att säga: Vad var det vi sade? Men det är ju ingen tröst i bedrövelsen. Det blev höjda priser. De har stigit med 13 procent medan konsumentprisindex har stigit med mindre än 1 procent. Det blev ett privat monopol på myndighetstjänster - inte flera företag som konkurrerar. Hur det blir med besiktningen av tunga fordon när de privata aktörerna, som ägs av riskkapitalbolag, måste investera i nya anläggningar är skrivet i stjärnorna. Någon teknikutveckling hos de företag som köpt anläggningar syns inte till, detta enligt Transportstyrelsens rapport. Hur kommer bilbesiktningen i Sverige egentligen att se ut i framtiden? Bilarnas teknik och säkerhetssystem utvecklas och ska kontrolleras. Avgasreningen på både personbilar och tunga fordon kräver alltmer av dem som ska kontrollera dem. Det finns dessutom uppgifter som tyder på att de nya besiktningsföretagen släpper igenom fordon som inte ska ut på våra vägar. Allt detta måste klaras av och åtgärdas för att vi ska få en säker bilbesiktning i Sverige. Men vad var då att vänta? När det företag som köper måste låna av pengar av säljaren för att kunna genomföra köpet finns inga ekonomiska muskler, eller någon vilja för den delen, att driva verksamheten framåt. Känslan av att man köpt för att suga ut vinster och sedan sälja är uppenbar. Mönstret känns igen från andra privatiseringar som Alliansen gjort sig skyldig till. Riskkapitalbolagens handlingslinje går igen. Vårt krav på regeringen är nu att fortsatta försäljningar inom denna sektor stoppas. Detta ska ske i vänta på en utredning som visar hur vi ska komma tillbaka till en situation inom bilbesiktningen som är säker, likvärdig över hela landet, prismässigt acceptabel och där investeringar för framtiden görs. Jag vill med viss emfas yrka bifall till utskottets förslag när det gäller avsnittet om fordonsbesiktning. (Applåder)

Anf. 73 Sten Bergheden (M)
Fru talman! Betänkandet TU13 behandlar propositionen 2013/14:181 och två följdmotioner samt 61 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden. Propositionen gör efterlängtade förändringar i den så kallade pumplagen, som innebär att vi höjer gränsen för skyldigheten att ha alternativa bränslen till 1 500 kubikmeter motorbränsle per år från tidigare 1 000 kubikmeter. Detta innebär att fler av våra mindre mackar fråntas skyldigheten att ha alternativa bränslen, vilket gör att vi räddar många mackar på landsbygden och ger möjlighet till fler mackar att starta. Därmed har vi tagit bort skadeverkan av den så kallade pumplagen. Vi ger också möjlighet till dispenser på längre tid än tidigare och permanentar därmed också dispenserna från det fjärde steget i pumplagen. Vi har nu lyssnat på mackägare och människor som bor på landsbygden. Många har sett ett stort problem när den lilla macken tidigare oftast blev tvungen att stänga - man hade liten försäljning och lönsamhet men tvingades ändå installera ett alternativt drivmedel. Många valde då i stället att lägga ned sina mackar. Med dessa ändringar i lagen har nu fler mackar börjat se dagens ljus ute på landsbygden igen. Fru talman! Både Miljöpartiet och Vänstern motsätter sig detta förslag och vill att även de små mackarna ska fortsätta tvingas installera alternativa bränslen. Nu är det ju allmänt känt att Miljöpartiets vänner och väljare finns mest i storstäderna. De åker tunnelbana och struntar uppenbarligen helt i om landsbygdens folk har några bensinmackar eller inte. En annan fråga som tas upp i betänkandet är miljöbilar och hur vi har minskat utsläppen. Trafikanalys kan konstatera att utsläppen har minskat och är nere på en lägre nivå än 1990, vilket tydligt visar att regeringens politik ger resultat. Arbetet med en fossiloberoende fordonsflotta är nu ute på remiss för att sedan kunna bearbetas vidare. Vi har nu energieffektivare bilar, biodiesel och de förnybara drivmedlen har ökat. Nedsättningen av förmånsvärdet för miljöbilar har förlängts och demoanläggningar har byggts för att man ska komma vidare när det gäller elektrifiering av våra vägar. EU-direktiv tas nu fram för att varje land ska redovisa planer på hur gas- och elinfrastrukturen ska byggas ut, och krav på standarder för detta gör att det är viktigt att vi nu går i takt med övriga Europa i denna fråga. Fru talman! Arbete pågår alltså på alla områden för att uppfylla kraven på en fossiloberoende fordonsflotta till 2030, men i stället för att nu jobba i den riktning som utredningen föreslår så vill oppositionen i en reservation tillsätta ytterligare en utredning. Vi behöver inte fler utredningar, utan vi behöver fortsätta arbetet framåt. Miljöpartiet och Vänstern vill i sin reservation att Sverige ska förbjuda försäljning av fossilbränslebilar efter 2020. Det är en tydlig signal till våra fordonstillverkare i landet att om V och MP får bestämma får man inte sälja bilar som på något sätt är beroende av fossilbränsle efter 2020. Detta kommer att hota våra jobb i Sverige. De vill också att vi ska sänka hastigheterna ytterligare på våra vägar för att spara bränsle. Fru talman! Även användning av dubbdäck tas upp i betänkandet. Det är viktigt att slå fast att dubbdäck är nödvändiga i Sverige och är en förutsättning för att kunna ta sig fram i delar av Sverige vintertid. De höjer också trafiksäkerheten och minskar därmed olyckor och trafikskador. Fru talman! Miljöpartiet föreslår i en reservation i betänkandet helt häpnadsväckande att kommuner ska ha rätt att ta ut parkeringsavgifter på privatmark, och man vill också minska antalet parkeringsplatser för bilar - allt i ivern att göra det svårare för landets bilister. Som jag sade tidigare: Miljöpartiets väljare bor i storstäderna och gillar inte bilar. Alliansen säger självklart nej till detta förslag. Fru talman! En annan fråga som tas upp i betänkandet är tillåtna längder och tyngder på lastbilar i Sverige. I Sverige har vi sedan länge haft tillåtelse att köra med längre lastbilar än i övriga EU. I stället för EU-standarden 18,75 meter får lastbilar i Sverige vara 25,25 meter långa och ha en bruttovikt på 60 ton. Detta är mycket bra då det ökar möjligheten att få med mer last per lastbil och därmed både ökar konkurrensmöjligheten för våra företag och minskar miljöbelastningen med ca 20 procent. I Sverige jobbar man nu med förslag om att öka längden till ca 30 meter och tillåta bruttovikter upp till 90 ton. På vissa vägar i Sverige genomförs ett försök med projektet En trave till. Nu ser man över möjligheterna att lastbilar med en bruttovikt på upp till 74 ton ska kunna trafikera stora delar av det allmänna vägnätet. Det uppdraget ska redovisas till departementet senast den 15 augusti i år. Fru talman! Socialdemokraterna tycker också att vi ska arbeta vidare med förslagen som rör tyngre och längre lastbilar, vilket är mycket bra. Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslår att vi inte ska underlätta för en utveckling till längre och tyngre lastbilar. I stället föreslår man att Sverige endast ska tillåta de av EU fastslagna längderna och tyngderna. Det skulle försvåra för de svenska företagen, hota deras konkurrenskraft och äventyra många svenska arbetstillfällen. De vill också säga helt nej till 74-tonsutredningen. De vill avskaffa projektet och möjligheten att lasta en trave till. Miljöpartiet och Vänsterns lastbils- och miljöfientliga politik skulle allvarligt hota många arbetstillfällen i våra basindustrier i Sverige. Dessutom skulle lättare och kortare lastbilar öka miljöutsläppen. Fru talman! Min fråga till Miljöpartiet och Vänstern blir i dag: Kan ni sätta er i en socialdemokratiskt ledd regering om man vill ha längre och tyngre lastbilar? Kommer ni då att vika ned er och acceptera längre och tyngre lastbilar eller kommer ni att säga nej? Det svaret vill jag gärna ha. Det är bra om landets väljare får veta innan valet. I dag lägger Miljöpartiet och Vänstern fram en reservation om att de vill ta bort alla dessa undantag som Sverige har så att längre och tyngre lastbilar kan köras i Sverige. Jag vill ha ett enkelt svar: Ja eller nej till längre och tyngre lastbilar? Fru talman! En annan fråga som tas upp i betänkandet och som har blivit ett tillkännagivande till regeringen gäller fordonsbesiktningen och Svensk Bilprovning. Sedan den 1 juli 2010 har det funnits möjlighet för flera aktörer att utföra fordonsbesiktning. Detta har medfört att det i dag finns i huvudsak tre aktörer på marknaden, nämligen Svensk Bilprovning med ungefär 34 procent, Opus Bilprovning med ungefär 30 procent och Besikta Bilprovning med ungefär 25 procent av marknaden. Samtliga kontrolleras av Swedac så att de uppfyller de krav på regelefterlevnad som ställs på besiktningsföretag och att de är oberoende och har ett allmänt gott anseende. Oppositionen påstår att det inte är säkerställt att alla får en likvärdig service i hela landet, trots att antalet stationer har ökat. Oppositionen säger också att omregleringen inte har lett till önskad prispress på besiktningspriserna. Det stämmer. Priserna är ungefär som tidigare. Men det har blivit fler besiktningsstationer och längre öppettider. Tidigare fanns ingen konkurrens och ingen prispress. Det fanns ett bolag, och det fanns ingen valmöjlighet. Dessutom bestämde riksdagen hur mycket besiktningen skulle kosta. Socialdemokraterna sade att priset skulle gå upp om marknaden av- eller omreglerades, precis som i Finland när marknaden öppnades för fler aktörer. Detta skedde inte. Priset är i stort sett detsamma i dag som tidigare. Socialdemokraterna sade också tidigare att stationer kommer att läggas ned. Även det var felaktigt. I stort sett alla stationer finns kvar i dag. Jag tror att det är två stationer som har försvunnit. Det har i stället tillkommit fler stationer, och antalet har ökat från 190 till 334 runt om i landet. Socialdemokraterna sade också tidigare i debatten att tillgängligheten kommer att minska. Även det var helt fel eftersom många stationer i dag har extraöppet för att möta kundernas behov. Fru talman! Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det Socialdemokraterna och övriga oppositionen varnade för och skrämde oss med aldrig har inträffat. Men i detta betänkande har Socialdemokraterna bytt taktik. Nu kritiserar man omregleringen med att det inte har blivit billigare att åka till besiktningsstationen. Nu vill oppositionen att priserna ska sänkas i stället och tycker att konkurrensen inte har gjort tillräckligt för att pressa priserna. Det är konsten att försöka ha två motstridiga uppfattningar samtidigt. Först ville man inte ha konkurrens, och man ville inte ha fler aktörer på marknaden. Nu vill man ha både konkurrens och prispress. Beskriv gärna för mig hur ni resonerar när ni byter från en ståndpunkt och sedan när det inte blir som ni har sagt byter ståndpunkt igen och intar den andra sidans ståndpunkt. Fru talman! En annan del i tillkännagivandet innebär att förbjuda Besikta Bilprovning att styra över sitt eget bolag, vilket är helt unikt. Besikta ägs i dag av bland annat Motormännens Riksförbund, Svenska Bussbranschens Riksförbund, Svenska Taxiförbundet och Sveriges Åkeriföretag. Oppositionen vill nu gå in och styra deras ägande, vilket är helt märkligt. Man anser att Besikta ska stanna kvar hos de nuvarande åtta ägarna. Hur kan ni styra detta? Är det flera privata bolag som ni i Socialdemokraterna har tänkt att styra över? Kuba och Kina skulle bli imponerade över era idéer. Slutligen vill oppositionen utreda hur försäljningen gick till, vilket redan görs kontinuerligt. Dessa uppgifter finns redan. Fram till dess utredningen är färdigställd vill man inte sälja ut mer av Svensk Bilprovning. Men efter utredningen är man tydligen i Socialdemokraterna beredd att sälja resten av Svensk Bilprovning. Eller hur ska vi tolka majoritetstexten i betänkandet? Detta säger vi i Alliansen blankt nej till. Vi i Alliansen har uppnått det vi ville. Vi har fått fler stationer, fler aktörer, längre öppettider, större utbud av tjänster, ökad tillgänglighet - till ett i stort sett oförändrat pris på besiktningarna. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet utom under punkt 9. I detta anförande instämde Annelie Enochson (KD).

Anf. 73 Sten Bergheden (M)
Fru talman! Betänkandet TU13 behandlar propositionen 2013/14:181 och två följdmotioner samt 61 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden. Propositionen gör efterlängtade förändringar i den så kallade pumplagen, som innebär att vi höjer gränsen för skyldigheten att ha alternativa bränslen till 1 500 kubikmeter motorbränsle per år från tidigare 1 000 kubikmeter. Detta innebär att fler av våra mindre mackar fråntas skyldigheten att ha alternativa bränslen, vilket gör att vi räddar många mackar på landsbygden och ger möjlighet till fler mackar att starta. Därmed har vi tagit bort skadeverkan av den så kallade pumplagen. Vi ger också möjlighet till dispenser på längre tid än tidigare och permanentar därmed också dispenserna från det fjärde steget i pumplagen. Vi har nu lyssnat på mackägare och människor som bor på landsbygden. Många har sett ett stort problem när den lilla macken tidigare oftast blev tvungen att stänga - man hade liten försäljning och lönsamhet men tvingades ändå installera ett alternativt drivmedel. Många valde då i stället att lägga ned sina mackar. Med dessa ändringar i lagen har nu fler mackar börjat se dagens ljus ute på landsbygden igen. Fru talman! Både Miljöpartiet och Vänstern motsätter sig detta förslag och vill att även de små mackarna ska fortsätta tvingas installera alternativa bränslen. Nu är det ju allmänt känt att Miljöpartiets vänner och väljare finns mest i storstäderna. De åker tunnelbana och struntar uppenbarligen helt i om landsbygdens folk har några bensinmackar eller inte. En annan fråga som tas upp i betänkandet är miljöbilar och hur vi har minskat utsläppen. Trafikanalys kan konstatera att utsläppen har minskat och är nere på en lägre nivå än 1990, vilket tydligt visar att regeringens politik ger resultat. Arbetet med en fossiloberoende fordonsflotta är nu ute på remiss för att sedan kunna bearbetas vidare. Vi har nu energieffektivare bilar, biodiesel och de förnybara drivmedlen har ökat. Nedsättningen av förmånsvärdet för miljöbilar har förlängts och demoanläggningar har byggts för att man ska komma vidare när det gäller elektrifiering av våra vägar. EU-direktiv tas nu fram för att varje land ska redovisa planer på hur gas- och elinfrastrukturen ska byggas ut, och krav på standarder för detta gör att det är viktigt att vi nu går i takt med övriga Europa i denna fråga. Fru talman! Arbete pågår alltså på alla områden för att uppfylla kraven på en fossiloberoende fordonsflotta till 2030, men i stället för att nu jobba i den riktning som utredningen föreslår så vill oppositionen i en reservation tillsätta ytterligare en utredning. Vi behöver inte fler utredningar, utan vi behöver fortsätta arbetet framåt. Miljöpartiet och Vänstern vill i sin reservation att Sverige ska förbjuda försäljning av fossilbränslebilar efter 2020. Det är en tydlig signal till våra fordonstillverkare i landet att om V och MP får bestämma får man inte sälja bilar som på något sätt är beroende av fossilbränsle efter 2020. Detta kommer att hota våra jobb i Sverige. De vill också att vi ska sänka hastigheterna ytterligare på våra vägar för att spara bränsle. Fru talman! Även användning av dubbdäck tas upp i betänkandet. Det är viktigt att slå fast att dubbdäck är nödvändiga i Sverige och är en förutsättning för att kunna ta sig fram i delar av Sverige vintertid. De höjer också trafiksäkerheten och minskar därmed olyckor och trafikskador. Fru talman! Miljöpartiet föreslår i en reservation i betänkandet helt häpnadsväckande att kommuner ska ha rätt att ta ut parkeringsavgifter på privatmark, och man vill också minska antalet parkeringsplatser för bilar - allt i ivern att göra det svårare för landets bilister. Som jag sade tidigare: Miljöpartiets väljare bor i storstäderna och gillar inte bilar. Alliansen säger självklart nej till detta förslag. Fru talman! En annan fråga som tas upp i betänkandet är tillåtna längder och tyngder på lastbilar i Sverige. I Sverige har vi sedan länge haft tillåtelse att köra med längre lastbilar än i övriga EU. I stället för EU-standarden 18,75 meter får lastbilar i Sverige vara 25,25 meter långa och ha en bruttovikt på 60 ton. Detta är mycket bra då det ökar möjligheten att få med mer last per lastbil och därmed både ökar konkurrensmöjligheten för våra företag och minskar miljöbelastningen med ca 20 procent. I Sverige jobbar man nu med förslag om att öka längden till ca 30 meter och tillåta bruttovikter upp till 90 ton. På vissa vägar i Sverige genomförs ett försök med projektet En trave till. Nu ser man över möjligheterna att lastbilar med en bruttovikt på upp till 74 ton ska kunna trafikera stora delar av det allmänna vägnätet. Det uppdraget ska redovisas till departementet senast den 15 augusti i år. Fru talman! Socialdemokraterna tycker också att vi ska arbeta vidare med förslagen som rör tyngre och längre lastbilar, vilket är mycket bra. Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslår att vi inte ska underlätta för en utveckling till längre och tyngre lastbilar. I stället föreslår man att Sverige endast ska tillåta de av EU fastslagna längderna och tyngderna. Det skulle försvåra för de svenska företagen, hota deras konkurrenskraft och äventyra många svenska arbetstillfällen. De vill också säga helt nej till 74-tonsutredningen. De vill avskaffa projektet och möjligheten att lasta en trave till. Miljöpartiet och Vänsterns lastbils- och miljöfientliga politik skulle allvarligt hota många arbetstillfällen i våra basindustrier i Sverige. Dessutom skulle lättare och kortare lastbilar öka miljöutsläppen. Fru talman! Min fråga till Miljöpartiet och Vänstern blir i dag: Kan ni sätta er i en socialdemokratiskt ledd regering om man vill ha längre och tyngre lastbilar? Kommer ni då att vika ned er och acceptera längre och tyngre lastbilar eller kommer ni att säga nej? Det svaret vill jag gärna ha. Det är bra om landets väljare får veta innan valet. I dag lägger Miljöpartiet och Vänstern fram en reservation om att de vill ta bort alla dessa undantag som Sverige har så att längre och tyngre lastbilar kan köras i Sverige. Jag vill ha ett enkelt svar: Ja eller nej till längre och tyngre lastbilar? Fru talman! En annan fråga som tas upp i betänkandet och som har blivit ett tillkännagivande till regeringen gäller fordonsbesiktningen och Svensk Bilprovning. Sedan den 1 juli 2010 har det funnits möjlighet för flera aktörer att utföra fordonsbesiktning. Detta har medfört att det i dag finns i huvudsak tre aktörer på marknaden, nämligen Svensk Bilprovning med ungefär 34 procent, Opus Bilprovning med ungefär 30 procent och Besikta Bilprovning med ungefär 25 procent av marknaden. Samtliga kontrolleras av Swedac så att de uppfyller de krav på regelefterlevnad som ställs på besiktningsföretag och att de är oberoende och har ett allmänt gott anseende. Oppositionen påstår att det inte är säkerställt att alla får en likvärdig service i hela landet, trots att antalet stationer har ökat. Oppositionen säger också att omregleringen inte har lett till önskad prispress på besiktningspriserna. Det stämmer. Priserna är ungefär som tidigare. Men det har blivit fler besiktningsstationer och längre öppettider. Tidigare fanns ingen konkurrens och ingen prispress. Det fanns ett bolag, och det fanns ingen valmöjlighet. Dessutom bestämde riksdagen hur mycket besiktningen skulle kosta. Socialdemokraterna sade att priset skulle gå upp om marknaden av- eller omreglerades, precis som i Finland när marknaden öppnades för fler aktörer. Detta skedde inte. Priset är i stort sett detsamma i dag som tidigare. Socialdemokraterna sade också tidigare att stationer kommer att läggas ned. Även det var felaktigt. I stort sett alla stationer finns kvar i dag. Jag tror att det är två stationer som har försvunnit. Det har i stället tillkommit fler stationer, och antalet har ökat från 190 till 334 runt om i landet. Socialdemokraterna sade också tidigare i debatten att tillgängligheten kommer att minska. Även det var helt fel eftersom många stationer i dag har extraöppet för att möta kundernas behov. Fru talman! Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det Socialdemokraterna och övriga oppositionen varnade för och skrämde oss med aldrig har inträffat. Men i detta betänkande har Socialdemokraterna bytt taktik. Nu kritiserar man omregleringen med att det inte har blivit billigare att åka till besiktningsstationen. Nu vill oppositionen att priserna ska sänkas i stället och tycker att konkurrensen inte har gjort tillräckligt för att pressa priserna. Det är konsten att försöka ha två motstridiga uppfattningar samtidigt. Först ville man inte ha konkurrens, och man ville inte ha fler aktörer på marknaden. Nu vill man ha både konkurrens och prispress. Beskriv gärna för mig hur ni resonerar när ni byter från en ståndpunkt och sedan när det inte blir som ni har sagt byter ståndpunkt igen och intar den andra sidans ståndpunkt. Fru talman! En annan del i tillkännagivandet innebär att förbjuda Besikta Bilprovning att styra över sitt eget bolag, vilket är helt unikt. Besikta ägs i dag av bland annat Motormännens Riksförbund, Svenska Bussbranschens Riksförbund, Svenska Taxiförbundet och Sveriges Åkeriföretag. Oppositionen vill nu gå in och styra deras ägande, vilket är helt märkligt. Man anser att Besikta ska stanna kvar hos de nuvarande åtta ägarna. Hur kan ni styra detta? Är det flera privata bolag som ni i Socialdemokraterna har tänkt att styra över? Kuba och Kina skulle bli imponerade över era idéer. Slutligen vill oppositionen utreda hur försäljningen gick till, vilket redan görs kontinuerligt. Dessa uppgifter finns redan. Fram till dess utredningen är färdigställd vill man inte sälja ut mer av Svensk Bilprovning. Men efter utredningen är man tydligen i Socialdemokraterna beredd att sälja resten av Svensk Bilprovning. Eller hur ska vi tolka majoritetstexten i betänkandet? Detta säger vi i Alliansen blankt nej till. Vi i Alliansen har uppnått det vi ville. Vi har fått fler stationer, fler aktörer, längre öppettider, större utbud av tjänster, ökad tillgänglighet - till ett i stort sett oförändrat pris på besiktningarna. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet utom under punkt 9. I detta anförande instämde Annelie Enochson (KD).

Anf. 74 Leif Pettersson (S)
Fru talman! Jag vill först rätta mig själv från mitt anförande. Jag yrkar bifall till reservation 10, inte reservation 7. Jag blandade ihop punkten under förslag till beslut och reservationen. Utsläppen från de tunga fordonen, Sten Bergheden, har ökat med 25 procent de senaste åren. Men det ser inte du som något problem. Du talar i stället om att utsläppen från personbilar har minskat. Jo, det har man gjort, men man har inte minskat utsläppen lika mycket som det skulle krävas för att nå fram till en fossiloberoende fordonsflotta år 2030. För ett antal år sedan, när de alternativa bränslena infördes, gick efter ett tag 25 procent av Sveriges bilar på alternativa bränslen. Det var etanol för de flesta. I dag är det 5 procent. Det ser Sten Bergheden som en framgång. Han stod nyss i talarstolen och talade om de stora framgångarna som man har uppnått med politiken. Jag kallar det tillbakagång - till och med kräftgång. Sedan var det frågan om längre och tyngre fordon. Varför har det inte lagts fram några förslag? Varför sitter regeringen och segdrar den frågan? Frågan har varit känd länge. Fordonen är till och med utslitna och nya måste införskaffas för att fortsätta försöken. Där är regeringen återigen saktfärdig. Det har inte kommit några förslag på området från regeringen. Sten Bergheden säger att förslag ska komma någon gång i augusti. Jovisst, det får vi se då. Sedan var det frågan om besiktning. Var har antalet stationer ökat? Vet Sten Bergheden det? I Kiruna, Gällivare, Storuman? Svaret på frågan är nej. Det statliga monopolet har ersatts med ett privat monopol. Sådan är verkligheten.

Anf. 74 Leif Pettersson (S)
Fru talman! Jag vill först rätta mig själv från mitt anförande. Jag yrkar bifall till reservation 10, inte reservation 7. Jag blandade ihop punkten under förslag till beslut och reservationen. Utsläppen från de tunga fordonen, Sten Bergheden, har ökat med 25 procent de senaste åren. Men det ser inte du som något problem. Du talar i stället om att utsläppen från personbilar har minskat. Jo, det har man gjort, men man har inte minskat utsläppen lika mycket som det skulle krävas för att nå fram till en fossiloberoende fordonsflotta år 2030. För ett antal år sedan, när de alternativa bränslena infördes, gick efter ett tag 25 procent av Sveriges bilar på alternativa bränslen. Det var etanol för de flesta. I dag är det 5 procent. Det ser Sten Bergheden som en framgång. Han stod nyss i talarstolen och talade om de stora framgångarna som man har uppnått med politiken. Jag kallar det tillbakagång - till och med kräftgång. Sedan var det frågan om längre och tyngre fordon. Varför har det inte lagts fram några förslag? Varför sitter regeringen och segdrar den frågan? Frågan har varit känd länge. Fordonen är till och med utslitna och nya måste införskaffas för att fortsätta försöken. Där är regeringen återigen saktfärdig. Det har inte kommit några förslag på området från regeringen. Sten Bergheden säger att förslag ska komma någon gång i augusti. Jovisst, det får vi se då. Sedan var det frågan om besiktning. Var har antalet stationer ökat? Vet Sten Bergheden det? I Kiruna, Gällivare, Storuman? Svaret på frågan är nej. Det statliga monopolet har ersatts med ett privat monopol. Sådan är verkligheten.

Anf. 75 Sten Bergheden (M)
Fru talman! Låt oss börja med frågan om en fossiloberoende fordonsflotta. Regeringen jobbar med frågan. Utredningen är ute på remiss. Det är väl rimligt att vänta in svaren från remissinstanserna innan nästa steg tas. Ni föreslår att en ny utredning ska tillsättas. Skulle det snabba upp tempot något i processen genom att tillsätta ytterligare en utredning när det finns en utredning på bordet som vi kan jobba efter? Sedan var det en fråga om varför det inte har hänt mer när det gäller tyngre fordon. Vi har tagit ett steg mot elektrifiering. Fordonsbranschen jobbar stenhårt för att minska utsläppen. Vi jobbar för längre och tyngre fordon. Vi i Alliansen är överens om att vi vill ha längre och tyngre fordon. Har Leif Pettersson förhandlat med sina tänkta allianskamrater vid ett eventuellt regeringsskifte? Kom tillbaka när du har förhandlat, Leif, och tala om vad ert resultat blev i stället för att kritisera Alliansen för att vi inte gör något. Vi är överens om att införa längre och tyngre fordon. Ni är inte ens överens om vad ni är överens om.

Anf. 75 Sten Bergheden (M)
Fru talman! Låt oss börja med frågan om en fossiloberoende fordonsflotta. Regeringen jobbar med frågan. Utredningen är ute på remiss. Det är väl rimligt att vänta in svaren från remissinstanserna innan nästa steg tas. Ni föreslår att en ny utredning ska tillsättas. Skulle det snabba upp tempot något i processen genom att tillsätta ytterligare en utredning när det finns en utredning på bordet som vi kan jobba efter? Sedan var det en fråga om varför det inte har hänt mer när det gäller tyngre fordon. Vi har tagit ett steg mot elektrifiering. Fordonsbranschen jobbar stenhårt för att minska utsläppen. Vi jobbar för längre och tyngre fordon. Vi i Alliansen är överens om att vi vill ha längre och tyngre fordon. Har Leif Pettersson förhandlat med sina tänkta allianskamrater vid ett eventuellt regeringsskifte? Kom tillbaka när du har förhandlat, Leif, och tala om vad ert resultat blev i stället för att kritisera Alliansen för att vi inte gör något. Vi är överens om att införa längre och tyngre fordon. Ni är inte ens överens om vad ni är överens om.

Anf. 76 Leif Pettersson (S)
Fru talman! Jag tackar för att Sten Bergheden redan i förskott har tagit ut vår seger i valet. Det är trevligt. Jag hoppas att du sätter dig i opposition sedan. Jag ska återgå till frågan om bilbesiktningen - jag hann inte riktigt bli färdig med den. Det Transportstyrelsens rapport visar, att det skett en ökning av priset med 13 procent, kallar Sten Bergheden "ungefär samma sak". Samtidigt har konsumentprisindex i Sverige ökat med mindre än 0,1 procent. Varför har man då höjt priset med 13 procent? Jo, därför att man ska tjäna mer pengar naturligtvis. Vinsterna är viktigare för de här företagen än en bra besiktning. Sedan kanske det finns undantag, visst. Några av de här företagen kanske kommer att bedriva en seriös och bra verksamhet, men det återstår att se. Det återstår också att se hur man förhåller sig till behovet av nya, tunga och stora investeringar för besiktning av tyngre fordon som nu är på ingående, Euro 6 och kanske till och med Euro 7. Det återstår att se vad som händer med bilbesiktningen av tunga fordon i Sverige. Jag är tämligen säker på att vi kommer att se en minskning av antalet bilbesiktningsställen. Redan i dag är det några av de anläggningar som Opus har köpt som inte kan ta emot tunga fordon därför att de är för höga. Bland annat i min hemstad Boden är det på det viset. När det gäller utsläppen från de tunga fordonen kan ni inte blunda för det faktum att de har ökat med 25 procent. Ni kan inte prata bort med att ni har en utredning. Var finns förslagen när det gäller att minska utsläppen från de tunga fordonen? Den enda vägen är faktiskt att satsa mer på järnväg och se till att en del av godset transporteras på annat sätt än med lastbil. Men det vill Sten Bergheden inte ta i ens med tång.

Anf. 76 Leif Pettersson (S)
Fru talman! Jag tackar för att Sten Bergheden redan i förskott har tagit ut vår seger i valet. Det är trevligt. Jag hoppas att du sätter dig i opposition sedan. Jag ska återgå till frågan om bilbesiktningen - jag hann inte riktigt bli färdig med den. Det Transportstyrelsens rapport visar, att det skett en ökning av priset med 13 procent, kallar Sten Bergheden "ungefär samma sak". Samtidigt har konsumentprisindex i Sverige ökat med mindre än 0,1 procent. Varför har man då höjt priset med 13 procent? Jo, därför att man ska tjäna mer pengar naturligtvis. Vinsterna är viktigare för de här företagen än en bra besiktning. Sedan kanske det finns undantag, visst. Några av de här företagen kanske kommer att bedriva en seriös och bra verksamhet, men det återstår att se. Det återstår också att se hur man förhåller sig till behovet av nya, tunga och stora investeringar för besiktning av tyngre fordon som nu är på ingående, Euro 6 och kanske till och med Euro 7. Det återstår att se vad som händer med bilbesiktningen av tunga fordon i Sverige. Jag är tämligen säker på att vi kommer att se en minskning av antalet bilbesiktningsställen. Redan i dag är det några av de anläggningar som Opus har köpt som inte kan ta emot tunga fordon därför att de är för höga. Bland annat i min hemstad Boden är det på det viset. När det gäller utsläppen från de tunga fordonen kan ni inte blunda för det faktum att de har ökat med 25 procent. Ni kan inte prata bort med att ni har en utredning. Var finns förslagen när det gäller att minska utsläppen från de tunga fordonen? Den enda vägen är faktiskt att satsa mer på järnväg och se till att en del av godset transporteras på annat sätt än med lastbil. Men det vill Sten Bergheden inte ta i ens med tång.

Anf. 77 Sten Bergheden (M)
Fru talman! När det till att börja med gäller bilbesiktningen har antalet stationer, som jag sade i mitt anförande, ökat, tvärtemot vad Socialdemokraterna och oppositionen sade när vi avreglerade marknaden. Antalet besiktningsställen i Sverige har ökat från 190 till 334. Det är en rätt markant ökning, och det har säkert ökat tillgängligheten i många delar av landet. I min hemort har vi i alla fall inte fått några förändringar, utan det ligger fortfarande kvar på samma nivå som tidigare. Dessutom har priset ökat med 30 kronor under tidsperioden 2002-2013. Normalpriset i dag är 350 kronor för en bilbesiktning, och förbokar du den ligger priset på 330 kronor. Du är skyldig mig svaret: Har ni tänkt återreglera den här marknaden? Har ni tänkt gå in och styra över Besikta? Får de hantera sitt bolag själva, eller tänker Socialdemokraterna i regeringsställning gå in och styra deras verksamhet? Det tycker jag att du borde ha svarat på i ditt anförande. Du kanske kan få ytterligare två minuter så att du kan gå upp och förklara detta. När det gäller lastbilarna jobbar vi med att ta fram elektrifiering av lastbilar och även en bättre fordonsutveckling. Men vad har ni för förslag? Det är precis så som du säger här, Leif, att ni har tänkt lägga en så pass hög skatt på lastbilar att ni kan finansiera en utbyggnad av järnvägen och hoppas att det är lösningen för Sverige. Detta är det stora hotet mot Sverige, och det är det resultat ni kommer att få fram när ni har suttit i förhandlingar med Miljöpartiet och Vänstern, om oturen skulle vara framme i september. Det kommer att kosta landsbygden, våra företag och utvecklingen i Sverige minst 4 miljarder, plus dessutom alla bränsleskatter. Det är ert förslag. Ni har tänkt ta bort lastbilarna från Sverige.

Anf. 77 Sten Bergheden (M)
Fru talman! När det till att börja med gäller bilbesiktningen har antalet stationer, som jag sade i mitt anförande, ökat, tvärtemot vad Socialdemokraterna och oppositionen sade när vi avreglerade marknaden. Antalet besiktningsställen i Sverige har ökat från 190 till 334. Det är en rätt markant ökning, och det har säkert ökat tillgängligheten i många delar av landet. I min hemort har vi i alla fall inte fått några förändringar, utan det ligger fortfarande kvar på samma nivå som tidigare. Dessutom har priset ökat med 30 kronor under tidsperioden 2002-2013. Normalpriset i dag är 350 kronor för en bilbesiktning, och förbokar du den ligger priset på 330 kronor. Du är skyldig mig svaret: Har ni tänkt återreglera den här marknaden? Har ni tänkt gå in och styra över Besikta? Får de hantera sitt bolag själva, eller tänker Socialdemokraterna i regeringsställning gå in och styra deras verksamhet? Det tycker jag att du borde ha svarat på i ditt anförande. Du kanske kan få ytterligare två minuter så att du kan gå upp och förklara detta. När det gäller lastbilarna jobbar vi med att ta fram elektrifiering av lastbilar och även en bättre fordonsutveckling. Men vad har ni för förslag? Det är precis så som du säger här, Leif, att ni har tänkt lägga en så pass hög skatt på lastbilar att ni kan finansiera en utbyggnad av järnvägen och hoppas att det är lösningen för Sverige. Detta är det stora hotet mot Sverige, och det är det resultat ni kommer att få fram när ni har suttit i förhandlingar med Miljöpartiet och Vänstern, om oturen skulle vara framme i september. Det kommer att kosta landsbygden, våra företag och utvecklingen i Sverige minst 4 miljarder, plus dessutom alla bränsleskatter. Det är ert förslag. Ni har tänkt ta bort lastbilarna från Sverige.

Anf. 78 Annika Lillemets (MP)
Fru talman! Transportsektorn är en av de största utmaningarna i arbetet med att minska Sveriges klimatpåverkan. Tyvärr är den långt ifrån att nå både svenska och internationella klimatmål. Utsläpp från inrikes transporter står för ungefär en tredjedel av Sveriges totala klimatutsläpp, och av dessa står vägtrafiken för den största delen. Om Sverige ska nå sina klimatmål krävs stora insatser och många olika åtgärder för att minska vägtrafikens koldioxidutsläpp och bryta bil- och fossilberoendet. Genom Miljöpartiets ställningstaganden i frågorna i detta betänkande löper en grön tråd. Vi tänker långsiktigt, och vår politik syftar konsekvent till en grön omställning som gynnar miljön och människors hälsa och möjligheter att försörja sig och driva företag, både i stad och på landsbygd. Vi vill se långsiktiga spelregler som underlättar för enskilda medborgare och näringsliv att delta i denna omställning. Regeringen, däremot, backar in i framtiden, talar nog om fossiloberoende och klimatmål men driver i praktiken, tyvärr, en politik som motverkar målen. Det finns mycket att säga om försummad järnvägspolitik och så vidare, men i dag är det ju vägtrafiken vi diskuterar, så jag fokuserar naturligtvis på den. Förnybara drivmedel är en angelägen del av ett hållbart transportsystem, och det är nödvändigt att satsa på sådana. Tyvärr har regeringens politik lett till att försäljningen av förnybara drivmedel och fordon som främst drivs med sådana har minskat, och det är inte hållbart. Var man än bor i Sverige måste man ha samma grundläggande förutsättningar. Men de regionala skillnaderna i Sverige ökar på ett alarmerande sätt på många fronter. Tillgång till förnybara drivmedel är en fråga som är särskilt viktig på landsbygden, där bilen ofta är svår att ersätta. Vår politik går ut på att både inhemsk produktion av förnybara drivmedel, som kan ge många jobb på landsbygden, och efterfrågan ska öka. Då måste naturligtvis distributionsinfrastrukturen hänga med. Det måste helt enkelt finnas tankställen inom rimliga avstånd för att det ska fungera för människor. I detta läge väljer regeringen i stället att minska tillgängligheten genom att föreslå att ytterligare 500 tankställen ska undantas från kravet att tillhandahålla förnybara drivmedel. Det skulle alltså innebära att över hälften av tankställena skulle undantas. Hur går det ihop med regeringens ambition om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 och att stimulera en grön omställning genom att ta vara på landsbygdens potential? Det är inte bara vi i Miljöpartiet som är kritiska, utan även Statens energimyndighet och Jordbruksverket har avstyrkt förslaget att undanta alla säljställen som säljer mindre än 1 500 kubikmeter bensin eller diesel från kravet att erbjuda ett förnybart drivmedel. Regeringen vill också öka möjligheten till dispenser. Vi vill behålla möjligheten till dispens, dock inte mer än tre år, för vi vill hålla trycket uppe för en förbättrad distribution av förnybara drivmedel och ge tryggare villkor för investerare i produktion av sådana drivmedel samt möjlighet till anpassning till ändrade marknadsförhållanden. Vidare föreslår vi tillsammans med Vänsterpartiet flera åtgärder för att göra fordonsflottan fossiloberoende. Det behövs en utredning om lämpliga styrmedel för teknikstöd för förnybar energi som är tidsbegränsade men tillräckligt långvariga för att ge incitament till utveckling, med uppföljning och översyn med två till fyra års mellanrum. Vi behöver förbättra infrastrukturen för plug in-hybrider och elbilar för att få fart på marknaden, som nu går trögt. Infrastrukturen för laddning måste förbättras. Inte minst behövs fler snabbladdningsstationer. Vi vill också ha ett särskilt mackstöd för att intensifiera utbyggnaden av infrastruktur för både biogasfordon och laddinfrastruktur, särskilt längs de stora stråken. Det behövs verkligen också ett slutdatum för försäljning av bilar som endast går på fossila drivmedel, om det ska hända någonting. Sverige kan inte på egen hand besluta om ett sådant förbud, så vi vill att Sverige ska driva frågan på EU-nivå. Det är ett viktigt incitament för att någonting verkligen ska hända. Jag vill slutligen nämna ett enkelt och effektivt sätt att minska klimatpåverkan från vägtrafiken som däremot inte är särskilt svårt att besluta om, nämligen sänkt hastighet på vägarna. Det ger inte bara minskade utsläpp av koldioxid, utan det sparar också liv. Det är 90 procents risk att dö för den oskyddade trafikant som blir påkörd av en bil som kör i 50 kilometer i timmen, medan risken bara är ungefär 10 procent för den som blir påkörd av en bil som kör i 30 kilometer i timmen. Vi anser av båda dessa skäl att bashastigheten i tätorter bör sänkas till 30 kilometer i timmen. Fru talman! Det är allvarligt att regeringen driver en politik för längre och tyngre lastbilar på våra vägar. Det innebär att lastbilstrafiken gynnas i förhållande till klimatvänliga transportmedel, vilket riskerar att öka transportsektorns utsläpp av koldioxid. Genom att underlätta för vägtransporter riskeras järnvägens konkurrenskraft. Om det blir billigare och enklare att köra gods på väg riskerar hela järnvägssystem att konkurreras ut. Det krävs ett systemtänk här. Det är lite svårare än vad Sten Bergheden framställer det hela. Vi är i ett läge då gods verkligen behöver flyttas från vägtransporter till järnväg. Vi tänker på hela systemet, och därför anser vi att Sveriges undantag från EU-reglerna för längre och tyngre lastbilar bör avskaffas - utom för timmerbilar i områden där järnväg saknas. Där kan vi tycka att det är okej. Fru talman! Jag går vidare till frågan om bilpooler. Det är en riktig vinna-vinna-lösning. Den som är med i en bilpool får i princip fördelarna med bilägande och slipper nackdelarna. När flera delar på en bil blir det billigare, och fler får råd att köra bil när de verkligen behöver. Det är en möjlighet för människor med låg inkomst att få den frihet andra, mer välbeställda, tar för given. Totalt sett måste bilresandet minska, men det finns de som verkligen skulle behöva få köra mer. Jag tänker till exempel på en ensamstående, lågavlönad mamma som inte har råd med egen bil och kan behöva storhandla; hon skulle kunna gå med i en bilpool och då få nyttja bil till en betydligt lägre kostnad. Hon skulle ha nytta av det här. Tidskrävande och stressande underhåll av en egen bil kan man också slippa om man är med i en bilpool, och vi är nog många som varken kan eller vill hålla på och meka själva. Det blir alltså möjligt att till en rimlig kostnad få tillgång till en nyare bil med högre säkerhet och bättre miljöprestanda, vilket man kanske annars inte hade haft råd med. Miljövinsten är självklar: Den som är med i bilpool i stället för att ha egen bil kör mindre. Även på ett annat sätt är bilpooler en smart lösning, särskilt i storstäder där det är ont om utrymme. Med färre bilar blir det nämligen mer plats för människor och annat. En trevligare, mänskligare och säkrare stad för bilpoolsmedlemmar och alla andra som bor och rör sig i en stad med färre bilar - det vore något! Därför vill jag yrka bifall till reservation 6, punkt 4 om bilpooler. Det är bra att utredningen om en fossiloberoende fordonsflotta har föreslagit åtgärder för att främja bilpooler, och jag ser fram emot dess förslag när behandlingen är klar. Vi i MP vill dock tillsammans med S och V att riksdagen redan nu ska ta beslut om att kommuner bör ges möjlighet att reservera parkeringsplatser på gatumark för bilpooler. Det får de inte göra i dag, för det krävs bland annat att man i trafikförordningen definierar vad en bilpool är - vilket inte är så enkelt. Det är synd att allianspartierna inte vill påbörja arbetet med definitionen och parkeringsfrågan nu. Varför ska vi förlora tid? När utredningen sedan är klar kan vi ju ta ställning till övriga förslag den kommer fram till. Ja, vi tycker att kommuner bör få ta ut parkeringsavgifter också på privat mark, exempelvis vid externa köpcentrum och arbetsplatser. Avgifterna skulle kunna öronmärkas för kollektivtrafiksatsningar och därmed styra om resenärer till miljövänligare transportslag. För att kommunerna ska få tillämpa marknadsanpassade och miljöstyrande parkeringsavgifter krävs dock en lagändring, och det är därför vi föreslår en sådan. I tätbebyggda städer behövs också åtgärder för att minska luftföroreningar orsakade av biltrafik. I dag har kommuner möjlighet att införa miljözoner där användningen av tunga lastbilar begränsas. MP och V vill att kommunerna även ska få möjlighet att reglera användningen av personbilar och lätta lastbilar med höga hälsovådliga utsläpp, till exempel bilar som saknar katalysator. Vi vill alltså att regeringen ska underlätta för kommuner att inrätta miljözoner där endast avgasfria och lågbullrande fordon tillåts. Det vore ännu ett sätt att göra våra städer både mer hälsosamma och trevliga att leva och vistas i. Slutligen - jag talar redan på övertid - vill jag helt kort understryka vikten av att fler av Svensk Bilprovnings besiktningsstationer inte säljs ut förrän det är utrett vilka följder den redan gjorda utförsäljningen har fått. Jag behöver dock inte upprepa det Leif Pettersson redogjorde för.

Anf. 78 Annika Lillemets (MP)
Fru talman! Transportsektorn är en av de största utmaningarna i arbetet med att minska Sveriges klimatpåverkan. Tyvärr är den långt ifrån att nå både svenska och internationella klimatmål. Utsläpp från inrikes transporter står för ungefär en tredjedel av Sveriges totala klimatutsläpp, och av dessa står vägtrafiken för den största delen. Om Sverige ska nå sina klimatmål krävs stora insatser och många olika åtgärder för att minska vägtrafikens koldioxidutsläpp och bryta bil- och fossilberoendet. Genom Miljöpartiets ställningstaganden i frågorna i detta betänkande löper en grön tråd. Vi tänker långsiktigt, och vår politik syftar konsekvent till en grön omställning som gynnar miljön och människors hälsa och möjligheter att försörja sig och driva företag, både i stad och på landsbygd. Vi vill se långsiktiga spelregler som underlättar för enskilda medborgare och näringsliv att delta i denna omställning. Regeringen, däremot, backar in i framtiden, talar nog om fossiloberoende och klimatmål men driver i praktiken, tyvärr, en politik som motverkar målen. Det finns mycket att säga om försummad järnvägspolitik och så vidare, men i dag är det ju vägtrafiken vi diskuterar, så jag fokuserar naturligtvis på den. Förnybara drivmedel är en angelägen del av ett hållbart transportsystem, och det är nödvändigt att satsa på sådana. Tyvärr har regeringens politik lett till att försäljningen av förnybara drivmedel och fordon som främst drivs med sådana har minskat, och det är inte hållbart. Var man än bor i Sverige måste man ha samma grundläggande förutsättningar. Men de regionala skillnaderna i Sverige ökar på ett alarmerande sätt på många fronter. Tillgång till förnybara drivmedel är en fråga som är särskilt viktig på landsbygden, där bilen ofta är svår att ersätta. Vår politik går ut på att både inhemsk produktion av förnybara drivmedel, som kan ge många jobb på landsbygden, och efterfrågan ska öka. Då måste naturligtvis distributionsinfrastrukturen hänga med. Det måste helt enkelt finnas tankställen inom rimliga avstånd för att det ska fungera för människor. I detta läge väljer regeringen i stället att minska tillgängligheten genom att föreslå att ytterligare 500 tankställen ska undantas från kravet att tillhandahålla förnybara drivmedel. Det skulle alltså innebära att över hälften av tankställena skulle undantas. Hur går det ihop med regeringens ambition om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 och att stimulera en grön omställning genom att ta vara på landsbygdens potential? Det är inte bara vi i Miljöpartiet som är kritiska, utan även Statens energimyndighet och Jordbruksverket har avstyrkt förslaget att undanta alla säljställen som säljer mindre än 1 500 kubikmeter bensin eller diesel från kravet att erbjuda ett förnybart drivmedel. Regeringen vill också öka möjligheten till dispenser. Vi vill behålla möjligheten till dispens, dock inte mer än tre år, för vi vill hålla trycket uppe för en förbättrad distribution av förnybara drivmedel och ge tryggare villkor för investerare i produktion av sådana drivmedel samt möjlighet till anpassning till ändrade marknadsförhållanden. Vidare föreslår vi tillsammans med Vänsterpartiet flera åtgärder för att göra fordonsflottan fossiloberoende. Det behövs en utredning om lämpliga styrmedel för teknikstöd för förnybar energi som är tidsbegränsade men tillräckligt långvariga för att ge incitament till utveckling, med uppföljning och översyn med två till fyra års mellanrum. Vi behöver förbättra infrastrukturen för plug in-hybrider och elbilar för att få fart på marknaden, som nu går trögt. Infrastrukturen för laddning måste förbättras. Inte minst behövs fler snabbladdningsstationer. Vi vill också ha ett särskilt mackstöd för att intensifiera utbyggnaden av infrastruktur för både biogasfordon och laddinfrastruktur, särskilt längs de stora stråken. Det behövs verkligen också ett slutdatum för försäljning av bilar som endast går på fossila drivmedel, om det ska hända någonting. Sverige kan inte på egen hand besluta om ett sådant förbud, så vi vill att Sverige ska driva frågan på EU-nivå. Det är ett viktigt incitament för att någonting verkligen ska hända. Jag vill slutligen nämna ett enkelt och effektivt sätt att minska klimatpåverkan från vägtrafiken som däremot inte är särskilt svårt att besluta om, nämligen sänkt hastighet på vägarna. Det ger inte bara minskade utsläpp av koldioxid, utan det sparar också liv. Det är 90 procents risk att dö för den oskyddade trafikant som blir påkörd av en bil som kör i 50 kilometer i timmen, medan risken bara är ungefär 10 procent för den som blir påkörd av en bil som kör i 30 kilometer i timmen. Vi anser av båda dessa skäl att bashastigheten i tätorter bör sänkas till 30 kilometer i timmen. Fru talman! Det är allvarligt att regeringen driver en politik för längre och tyngre lastbilar på våra vägar. Det innebär att lastbilstrafiken gynnas i förhållande till klimatvänliga transportmedel, vilket riskerar att öka transportsektorns utsläpp av koldioxid. Genom att underlätta för vägtransporter riskeras järnvägens konkurrenskraft. Om det blir billigare och enklare att köra gods på väg riskerar hela järnvägssystem att konkurreras ut. Det krävs ett systemtänk här. Det är lite svårare än vad Sten Bergheden framställer det hela. Vi är i ett läge då gods verkligen behöver flyttas från vägtransporter till järnväg. Vi tänker på hela systemet, och därför anser vi att Sveriges undantag från EU-reglerna för längre och tyngre lastbilar bör avskaffas - utom för timmerbilar i områden där järnväg saknas. Där kan vi tycka att det är okej. Fru talman! Jag går vidare till frågan om bilpooler. Det är en riktig vinna-vinna-lösning. Den som är med i en bilpool får i princip fördelarna med bilägande och slipper nackdelarna. När flera delar på en bil blir det billigare, och fler får råd att köra bil när de verkligen behöver. Det är en möjlighet för människor med låg inkomst att få den frihet andra, mer välbeställda, tar för given. Totalt sett måste bilresandet minska, men det finns de som verkligen skulle behöva få köra mer. Jag tänker till exempel på en ensamstående, lågavlönad mamma som inte har råd med egen bil och kan behöva storhandla; hon skulle kunna gå med i en bilpool och då få nyttja bil till en betydligt lägre kostnad. Hon skulle ha nytta av det här. Tidskrävande och stressande underhåll av en egen bil kan man också slippa om man är med i en bilpool, och vi är nog många som varken kan eller vill hålla på och meka själva. Det blir alltså möjligt att till en rimlig kostnad få tillgång till en nyare bil med högre säkerhet och bättre miljöprestanda, vilket man kanske annars inte hade haft råd med. Miljövinsten är självklar: Den som är med i bilpool i stället för att ha egen bil kör mindre. Även på ett annat sätt är bilpooler en smart lösning, särskilt i storstäder där det är ont om utrymme. Med färre bilar blir det nämligen mer plats för människor och annat. En trevligare, mänskligare och säkrare stad för bilpoolsmedlemmar och alla andra som bor och rör sig i en stad med färre bilar - det vore något! Därför vill jag yrka bifall till reservation 6, punkt 4 om bilpooler. Det är bra att utredningen om en fossiloberoende fordonsflotta har föreslagit åtgärder för att främja bilpooler, och jag ser fram emot dess förslag när behandlingen är klar. Vi i MP vill dock tillsammans med S och V att riksdagen redan nu ska ta beslut om att kommuner bör ges möjlighet att reservera parkeringsplatser på gatumark för bilpooler. Det får de inte göra i dag, för det krävs bland annat att man i trafikförordningen definierar vad en bilpool är - vilket inte är så enkelt. Det är synd att allianspartierna inte vill påbörja arbetet med definitionen och parkeringsfrågan nu. Varför ska vi förlora tid? När utredningen sedan är klar kan vi ju ta ställning till övriga förslag den kommer fram till. Ja, vi tycker att kommuner bör få ta ut parkeringsavgifter också på privat mark, exempelvis vid externa köpcentrum och arbetsplatser. Avgifterna skulle kunna öronmärkas för kollektivtrafiksatsningar och därmed styra om resenärer till miljövänligare transportslag. För att kommunerna ska få tillämpa marknadsanpassade och miljöstyrande parkeringsavgifter krävs dock en lagändring, och det är därför vi föreslår en sådan. I tätbebyggda städer behövs också åtgärder för att minska luftföroreningar orsakade av biltrafik. I dag har kommuner möjlighet att införa miljözoner där användningen av tunga lastbilar begränsas. MP och V vill att kommunerna även ska få möjlighet att reglera användningen av personbilar och lätta lastbilar med höga hälsovådliga utsläpp, till exempel bilar som saknar katalysator. Vi vill alltså att regeringen ska underlätta för kommuner att inrätta miljözoner där endast avgasfria och lågbullrande fordon tillåts. Det vore ännu ett sätt att göra våra städer både mer hälsosamma och trevliga att leva och vistas i. Slutligen - jag talar redan på övertid - vill jag helt kort understryka vikten av att fler av Svensk Bilprovnings besiktningsstationer inte säljs ut förrän det är utrett vilka följder den redan gjorda utförsäljningen har fått. Jag behöver dock inte upprepa det Leif Pettersson redogjorde för.

Anf. 79 Sten Bergheden (M)
Fru talman! Jag förväntar mig faktiskt ett svar - jag ställde några frågor angående att det i vänsteroppositionen här i landet är så stor skillnad när det gäller hur man ser på lastbilar. Det vore bra att få någon form av ställningstagande här. Om oturen skulle vara framme för svenska företag och svensk tillväxt och ni går in i en regeringsförhandling i september, skulle ni då gå från den förhandlingen och ha vikt er i den här frågan? Jag tror att det vore bra om åkerinäringen och svenska företag fick reda på det. Många tror nämligen att ni kommer att vika er när det gäller längre och tyngre lastbilar, så det vore bra att veta var ni kommer att stå efter en sådan diskussion. Du tog upp längre och tyngre lastbilar samt EU-standard, Annika Lillemets. Ser du ingen miljövinst i att vi kan köra längre och tyngre lastbilar i Sverige? Skulle det inte vara en fördel? De som jobbar med det här har tagit fram att det kan röra sig om upp till 20 procent i lägre utsläpp. När det gäller parkeringarna tog du upp att du tycker att kommunen ska ha rätt att ta ut parkeringsavgift på privata tomtmarker. Hur ser du på detta - finns det något mer du tycker att man kan inskränka när det gäller svensk äganderätt? Man skulle kanske kunna ta ut avgifter inom något mer som företag eller annat äger här i landet, kommunalt eller på annat sätt. Sedan skulle jag gärna vilja höra hur ni ser på den skrivning ni själva har gjort i betänkandet. Hur ska ni styra besiktarna så att de inte förändrar sin ägarstruktur eller gör andra förändringar i sina besiktningsgrejer? Ni skriver i betänkandet att ni ska titta över den biten. Hur ska ni från Miljöpartiet, Vänstern och Socialdemokraterna i så fall styra det?

Anf. 79 Sten Bergheden (M)
Fru talman! Jag förväntar mig faktiskt ett svar - jag ställde några frågor angående att det i vänsteroppositionen här i landet är så stor skillnad när det gäller hur man ser på lastbilar. Det vore bra att få någon form av ställningstagande här. Om oturen skulle vara framme för svenska företag och svensk tillväxt och ni går in i en regeringsförhandling i september, skulle ni då gå från den förhandlingen och ha vikt er i den här frågan? Jag tror att det vore bra om åkerinäringen och svenska företag fick reda på det. Många tror nämligen att ni kommer att vika er när det gäller längre och tyngre lastbilar, så det vore bra att veta var ni kommer att stå efter en sådan diskussion. Du tog upp längre och tyngre lastbilar samt EU-standard, Annika Lillemets. Ser du ingen miljövinst i att vi kan köra längre och tyngre lastbilar i Sverige? Skulle det inte vara en fördel? De som jobbar med det här har tagit fram att det kan röra sig om upp till 20 procent i lägre utsläpp. När det gäller parkeringarna tog du upp att du tycker att kommunen ska ha rätt att ta ut parkeringsavgift på privata tomtmarker. Hur ser du på detta - finns det något mer du tycker att man kan inskränka när det gäller svensk äganderätt? Man skulle kanske kunna ta ut avgifter inom något mer som företag eller annat äger här i landet, kommunalt eller på annat sätt. Sedan skulle jag gärna vilja höra hur ni ser på den skrivning ni själva har gjort i betänkandet. Hur ska ni styra besiktarna så att de inte förändrar sin ägarstruktur eller gör andra förändringar i sina besiktningsgrejer? Ni skriver i betänkandet att ni ska titta över den biten. Hur ska ni från Miljöpartiet, Vänstern och Socialdemokraterna i så fall styra det?

Anf. 80 Annika Lillemets (MP)
Fru talman! Det var många frågor. Låt oss börja med regeringsförhandlingar, eller rättare sagt: Låt oss börja med regeringsförhandlingar när vi har haft valet och vet hur det har gått! Det skulle vara fullständigt tokigt att stå här och föregripa vad som händer. Det vi kommer att göra i Miljöpartiet är självklart att söka så stort stöd som möjligt för vår gröna politik. Ju fler som röstar på oss, desto större chans har vi naturligtvis att få genomslag för vår politik. Det hoppas jag också att vi kommer att få. I det fall vi nu inte skulle få den stora lyckan att få egen - ensam - majoritet som miljöparti kommer vi naturligtvis att få förhandla med andra partier, precis som alla andra regeringar får göra. Så är det med den saken. Jag hoppas helt enkelt på starkt grönt stöd och tänker inte föregripa några regeringsförhandlingar. Det ser vi som sagt fram emot i höst i stället. När det gäller längre och tyngre lastbilar är det lätt att gå i fällan här. Det är klart att man kan se en miljövinst på en enskild lastbil. Om man bara tänker på enskilda lastbilar kan man alltså luras att tro det, men det gäller att tänka på hela systemen. Gör man det lättare och billigare att transportera gods på lastbil, vilket man gör om man tillåter de längre och tyngre fordonen, är det ett hot mot hela järnvägssystemet. Man riskerar att slå ut det. Det är inte bara vi som har de farhågorna, utan det har framkommit också från forskare. Man måste se det här i ett systemperspektiv. Det är viktigt att kunna höja blicken här och tänka på det. Vi säger också att vi kan tänka oss undantag där det inte finns järnväg. Man ska även tänka på trafiksäkerheten. Att ha 30 meter långa lastbilar på vägarna på landsbygden är inte särskilt lyckat.

Anf. 80 Annika Lillemets (MP)
Fru talman! Det var många frågor. Låt oss börja med regeringsförhandlingar, eller rättare sagt: Låt oss börja med regeringsförhandlingar när vi har haft valet och vet hur det har gått! Det skulle vara fullständigt tokigt att stå här och föregripa vad som händer. Det vi kommer att göra i Miljöpartiet är självklart att söka så stort stöd som möjligt för vår gröna politik. Ju fler som röstar på oss, desto större chans har vi naturligtvis att få genomslag för vår politik. Det hoppas jag också att vi kommer att få. I det fall vi nu inte skulle få den stora lyckan att få egen - ensam - majoritet som miljöparti kommer vi naturligtvis att få förhandla med andra partier, precis som alla andra regeringar får göra. Så är det med den saken. Jag hoppas helt enkelt på starkt grönt stöd och tänker inte föregripa några regeringsförhandlingar. Det ser vi som sagt fram emot i höst i stället. När det gäller längre och tyngre lastbilar är det lätt att gå i fällan här. Det är klart att man kan se en miljövinst på en enskild lastbil. Om man bara tänker på enskilda lastbilar kan man alltså luras att tro det, men det gäller att tänka på hela systemen. Gör man det lättare och billigare att transportera gods på lastbil, vilket man gör om man tillåter de längre och tyngre fordonen, är det ett hot mot hela järnvägssystemet. Man riskerar att slå ut det. Det är inte bara vi som har de farhågorna, utan det har framkommit också från forskare. Man måste se det här i ett systemperspektiv. Det är viktigt att kunna höja blicken här och tänka på det. Vi säger också att vi kan tänka oss undantag där det inte finns järnväg. Man ska även tänka på trafiksäkerheten. Att ha 30 meter långa lastbilar på vägarna på landsbygden är inte särskilt lyckat.

Anf. 81 Sten Bergheden (M)
Fru talman! Jag fick inget svar i den delen, men det är rätt allvarligt. Här pågår nämligen projektet En trave till, och vi håller på att titta över 74 ton och diskutera om vi kan införa det i Sverige. Vi undersöker möjligheten att gå vidare med elektrifiering av lastbilar för att underlätta minskningar av miljöutsläppen. Allt detta sätter ni er nu emot i Miljöpartiets reservation. Ni är emot tyngre lastbilar, ni är emot längre lastbilar och ni är emot att vi ska ha de undantag som kan förbättra för svenska företags konkurrenskraft. Även om du inte vågar uttala något sådant, Annika Lillemets, är jag rätt övertygad om att ni om ni går in i en regeringsförhandling inte kommer att gå lottlösa från den. Då kommer ni nog nämligen inte att delta i regeringsförslaget. Någonting kommer ni alltså att få med er. Det kvittar nästan vad det blir; det kommer ändå att bli väldigt dyrt för svenska företag och för åkerinäringen i Sverige. Jag fick inget svar på frågan hur man ser på styrningen av Besikta. Ni skriver i reservationen att ni anser att de ska behålla sin struktur på de besiktningsstationer som finns. Hur kan ni från politiskt håll gå in och styra över ett privat företag och hur det bedriver sin verksamhet? Följdfrågan är ju om ni kommer att tillämpa detta på fler områden. Kommer ni att gå in och peka med hela handen och säga att staten kommer att gå in och styra över utvecklingen i ett företag även om det är ett privat företag? Är det någonting ni kommer att applicera på fler företag i Sverige? I så fall är det ju bra om väljarna får reda på det före valet.

Anf. 81 Sten Bergheden (M)
Fru talman! Jag fick inget svar i den delen, men det är rätt allvarligt. Här pågår nämligen projektet En trave till, och vi håller på att titta över 74 ton och diskutera om vi kan införa det i Sverige. Vi undersöker möjligheten att gå vidare med elektrifiering av lastbilar för att underlätta minskningar av miljöutsläppen. Allt detta sätter ni er nu emot i Miljöpartiets reservation. Ni är emot tyngre lastbilar, ni är emot längre lastbilar och ni är emot att vi ska ha de undantag som kan förbättra för svenska företags konkurrenskraft. Även om du inte vågar uttala något sådant, Annika Lillemets, är jag rätt övertygad om att ni om ni går in i en regeringsförhandling inte kommer att gå lottlösa från den. Då kommer ni nog nämligen inte att delta i regeringsförslaget. Någonting kommer ni alltså att få med er. Det kvittar nästan vad det blir; det kommer ändå att bli väldigt dyrt för svenska företag och för åkerinäringen i Sverige. Jag fick inget svar på frågan hur man ser på styrningen av Besikta. Ni skriver i reservationen att ni anser att de ska behålla sin struktur på de besiktningsstationer som finns. Hur kan ni från politiskt håll gå in och styra över ett privat företag och hur det bedriver sin verksamhet? Följdfrågan är ju om ni kommer att tillämpa detta på fler områden. Kommer ni att gå in och peka med hela handen och säga att staten kommer att gå in och styra över utvecklingen i ett företag även om det är ett privat företag? Är det någonting ni kommer att applicera på fler företag i Sverige? I så fall är det ju bra om väljarna får reda på det före valet.

Anf. 82 Annika Lillemets (MP)
Fru talman! Ja, det var en mängd frågor, och vi får se vad jag hinner svara på två minuter. Jag vill be Sten Bergheden att lyfta blicken och se: Vad är de stora utmaningarna för svenskar, för svenska väljare, för hela världen och för kommande generationer? Det är klimatfrågan. Vi har stora problem med vägtrafikens klimatpåverkan och annan klimatpåverkan. Vi har en seriös politik. Jag har räknat upp ett antal olika större och mindre åtgärder som vi är beredda att vidta genast. Då har jag inte ens talat om våra satsningar på järnvägen och allt annat som vi vill göra som inte handlar direkt om vägtrafik. Sten Bergheden verkar tycka att det stora hotet mot Sverige är att lastbilstrafiken skulle behöva betala för klimatpåverkan genom någon form av lastbilsskatt eller kilometerskatt, som man har i många andra europeiska länder. Det skulle dessutom göra konkurrensen mellan svenska och utländska åkare mer sund och rättvis. Det viktiga perspektivet är vad vi kan göra för att rädda klimatet, minska våra utsläpp och säkra framtiden. Det är det som kommer att ge människor jobb i framtiden. Vi vill ha en omställning så att man kan jobba med till exempel förnybara drivmedel och producera det på landsbygden. Det är det som det handlar om. Det är det vi kommer att driva. Vi ser hela bilden. Det kommer vi att driva i valet och förhoppningsvis i regeringsförhandlingar. Jag vädjar till Sten Bergheden att se till systemeffekterna. Ser ni inga problem med att de längre och tyngre lastbilarna riskerar att tränga ut hela järnvägssystem? Har ni diskuterat eller funderat på det? Vi får ta det vid ett annat tillfälle, men jag ber Sten Bergheden att reflektera över det och ta det till sig och inte gå på den enkla, första tanken. Vi får återkomma till övrig diskussion vid ett annat tillfälle, för nu är min talartid slut.

Anf. 82 Annika Lillemets (MP)
Fru talman! Ja, det var en mängd frågor, och vi får se vad jag hinner svara på två minuter. Jag vill be Sten Bergheden att lyfta blicken och se: Vad är de stora utmaningarna för svenskar, för svenska väljare, för hela världen och för kommande generationer? Det är klimatfrågan. Vi har stora problem med vägtrafikens klimatpåverkan och annan klimatpåverkan. Vi har en seriös politik. Jag har räknat upp ett antal olika större och mindre åtgärder som vi är beredda att vidta genast. Då har jag inte ens talat om våra satsningar på järnvägen och allt annat som vi vill göra som inte handlar direkt om vägtrafik. Sten Bergheden verkar tycka att det stora hotet mot Sverige är att lastbilstrafiken skulle behöva betala för klimatpåverkan genom någon form av lastbilsskatt eller kilometerskatt, som man har i många andra europeiska länder. Det skulle dessutom göra konkurrensen mellan svenska och utländska åkare mer sund och rättvis. Det viktiga perspektivet är vad vi kan göra för att rädda klimatet, minska våra utsläpp och säkra framtiden. Det är det som kommer att ge människor jobb i framtiden. Vi vill ha en omställning så att man kan jobba med till exempel förnybara drivmedel och producera det på landsbygden. Det är det som det handlar om. Det är det vi kommer att driva. Vi ser hela bilden. Det kommer vi att driva i valet och förhoppningsvis i regeringsförhandlingar. Jag vädjar till Sten Bergheden att se till systemeffekterna. Ser ni inga problem med att de längre och tyngre lastbilarna riskerar att tränga ut hela järnvägssystem? Har ni diskuterat eller funderat på det? Vi får ta det vid ett annat tillfälle, men jag ber Sten Bergheden att reflektera över det och ta det till sig och inte gå på den enkla, första tanken. Vi får återkomma till övrig diskussion vid ett annat tillfälle, för nu är min talartid slut.

Anf. 83 Lars Tysklind (FP)
Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets ställningstaganden i betänkandet förutom under punkt 9, som handlar om fordonsbesiktning, och avslag på samtliga reservationer förutom reservation 13, som bland andra Folkpartiet står bakom. Detta betänkande handlar till att börja med om lättnad i lagen om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel, den så kallade pumplagen, som enligt förslaget ska träda i kraft den 1 augusti 2014. Sten Bergheden har föredömligt beskrivit orsaksförhållandena, vad som egentligen har hänt och vilka riskerna är med den så kallade pumplagen. Folkpartiets slutsats är att detta är ett väl avvägt förslag som ger en balans, där lagens grundläggande syfte är att tillgängligheten till förnybara drivmedel ska öka. Det är naturligtvis ett väldigt bra syfte - där kan vi vara överens. Men om vi pratar om tillgänglighet i glesbygden är alternativet att inte ha någon drivmedelsförsäljning alls. Det är därför det har getts ett otal dispenser när det gäller pumplagen. Man kan säga att det här är mer en anpassning till den dispenssituation som gäller i dag. Det grundläggande syftet med lagen är naturligtvis bra, men när alternativet är att glesbygden blir av med tillgängligheten till drivmedel över huvud taget får man faktiskt se till att ha en balans. Fru talman! Om jag då går över till frågan om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 är det en av våra absolut största utmaningar, som kräver ett stort spektrum av åtgärder. Om vi ser på rapporten från Trafikanalys är det glädjande att konstatera att utsläppen av koldioxid från inrikes transporter för första gången nu beräknas vara något lägre än 1990. Det är naturligtvis olika för olika fordonsslag. Det handlar alltså om energieffektivare fordon - det är en viktig faktor - och en ökad andel förnybara drivmedel, främst biodiesel. Den mesta mängden biodiesel säljs inte som ren biodiesel, utan den säljs med en inblandning. Det finns ett oljebolag som har upp till 35 procents inblandning av biodiesel, så där används förnybara bränslen i stor omfattning. Vi måste naturligtvis blicka framåt, framför allt vidta rätt åtgärder och även tänka kostnadseffektivt. Där tror jag inte att det finns några motstående synpunkter. Den utredning om en fossiloberoende fordonsflotta som regeringen tillsatte i juli 2012, och som redovisades i december 2013, visar på ett stort antal möjligheter att ta ställning till. Redan i direktiven handlade det om att hållbara, förnybara drivmedel och el ska öka sin andel parallellt med att fordonens energieffektivitet ökar, och tillsammans minskar det koldioxidutsläppen. Det var hela utredningens syfte. Bland förslagen kan nämnas ett ganska stort antal förslag om ekonomiska styrmedel för effektivare fordon, biodrivmedel och inte minst elektrifiering. Här pågår remissbehandling. Fru talman! När det gäller elektrifierade vägar vill jag framhålla det intressanta regeringsuppdraget till Trafikverket att bygga upp och finansiera samarbetsprojekt mellan näringsliv, akademi och myndigheter. Jag blir förvånad när Leif Pettersson närmast förlöjligar detta, förminskar den utveckling som pågår och menar att det inte är lösningen. Det är klart att en stor del av lösningen finns här. I det nummer av tidningen Byggindustrin som kom för cirka en vecka sedan beskriver man de fyra projekt som nu håller på att förprojekteras med stöd från Trafikverket. De finns i Göteborg, Arlanda, Gävle och Södertälje. Man jobbar med olika tekniska lösningar. Det är nämligen så, Leif Pettersson, att man måste börja någonstans. Man kan inte säga att det inte går, för då sitter vi fast. El är då en stor del av lösningen. Målet är till och med så högt uppsatt att två av dessa projekt ska kunna vara i gång som demonstrationsobjekt redan 2015. Det finns 100 miljoner avsatta i offentliga medel för att få i gång detta. Påståendet att alliansregeringen inte satsar på detta blir närmast ett märkligt påstående. Ordföranden i Näringslivets Transportråd uttrycker det så här i tidningen Byggindustrin: Att kombinera lastbilens flexibilitet med järnvägens låga koldioxidutsläpp är tilltalande. Det kan vi bara hålla med om. Det pågår också ett viktigt arbete på EU-nivå, som vi i trafikutskottet har varit i kontakt med, med bland annat laddstationer och standardisering. Det är naturligtvis också en viktig del när det gäller elektrifieringen av fordonsparken. Om jag uppfattade det rätt tyckte Leif Pettersson att det här var ett dåligt förslag. Det kan han ju alltid kritisera om han får tillfälle. Fru talman! Då passar det bra att övergå till att säga något om möjligheten för tyngre och längre lastbilar. Redan Kapacitetsutredningen uttryckte att det lättaste och bästa sättet att få ökad kapacitet på kort sikt är att utnyttja den befintliga infrastrukturen bättre. Ett sätt är att ha längre och tyngre lastbilar. Det är ett arbete som Socialdemokraterna efterlyser i sin reservation. Det verkar som att Socialdemokraterna inte har uppfattat att detta arbete pågår. Då kan jag upplysa om att Transportstyrelsen har ett regeringsuppdrag att identifiera de delar av trafiknätet där det går att köra med lastbilar på 74 ton. Det arbetet pågår, och det ska redovisas så snart som den 15 augusti i år. Jag vet inte om det ingår i tillkännagivandet, men jag hoppas att det gör det. Som har nämnts här har Miljöpartiet och Vänsterpartiet en helt motsatt åsikt i detta fall. De vill inte tillåta arbetet med att optimera lastbilstrafiken, och det betyder väl i förlängningen att de vill förbjuda det. Allting talar för att det både gynnar miljön och ger ökad tillgänglighet och bättre kapacitet. Det ska naturligtvis inte ses som ett motsatsförhållande till järnväg, och även till sjöfart i förlängningen, utan man optimerar varje trafikslag. Här pågår också ett EU-arbete kring detta. Det handlar om gränsöverskridande transporter, kanske främst mellan Sverige och Finland, som båda nu har undantag för åtminstone längd. Fru talman! Så till den numera årliga diskussionen om fordonsbesiktning. För drygt ett år sedan när vi diskuterade detta, i maj 2013, fanns det en reservation om ett totalt förstatligande av besiktningsverksamheten så att den närmast skulle vara mer reglerad än den var före 2010. I år har Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet enat sig om en majoritetstext som utmynnar i ett tillkännagivande om att en utredning ska göras om konsekvenserna av försäljningen av AB Svensk Bilprovnings besiktningsstationer och hur det har påverkat priser och tillgängligheten på fordonsbesiktningsmarknaden. I grunden tycker jag att det ett mycket märkligt krav. Här har vi ett väldigt gott exempel på hur man genomför en omreglering och redan från början skapar ett uppföljningssystem för Transportstyrelsen. I fjol diskuterade vi rapporten Fordonsbesiktningsmarknaden 2012 , och i år diskuterar vi rapporten för 2013. Jag frågade redan på utskottet vad den nu föreslagna utredningen ska tillföra för någonting. Är inte rapporterna från Transportstyrelsen tillräckligt dystra så att man måste få fram någonting ännu dystrare? Jag vill påstå att det är en stor hederlighet i rapporterna. Ni kan väl i oppositionen hålla med om att det här är ett föredömligt sätt att arbeta på när man gör en omreglering? Det finns andra områden där vi omreglerar, och jag tycker att vi kan säga att det är en bra arbetsmetod. Det som den samlade oppositionen skriver i sin text är rent spekulativa och hypotetiska påståenden. Det ifrågasätts till exempel om de nya aktörerna verkligen ser långsiktigt på sina åtaganden. Vidare ifrågasätts om aktörerna är beredda att investera i sina besiktningsstationer. Sedan konstateras det att - lyssna nu - om vissa besiktningsstationer skulle sluta att besiktiga tunga fordon skulle det innebära ett stort slag mot åkerier och bussbolag. Man kan sätta in hur många om som helst och beskriva en verklighet som inte finns och sedan angripa den verkligheten. Det är naturligtvis ett politiskt trick, men det är ganska oärligt i sammanhanget. När jag tar del av Transportstyrelsens rapport över utvecklingen 2013 kan jag inte alls läsa in denna dystra bild. I rapporten Fordonsbesiktningsmarknaden 2013 har man tagit upp och gjort en jämförelse med Danmark, som 2004 privatiserade sin fordonsbesiktningsmarknad. När vi ser utvecklingen i Danmark borde vi rimligen vara ganska glada att se att det finns utvecklingspotential. Det måste gälla även för Sverige. I Danmark hade 2004 ett företag med 125 stationer. I dag finns det 162 företag med 419 stationer. Det är klart att över tid kommer det att hända något även på den svenska marknaden. Konkurrensen har ökat. Den geografiska tillgängligheten har ökat. I Sverige har antalet besiktningsstationer för lätta fordon bara under 2013 ökat från 270 till 314. Totalt har det ökat från 190 till 334 fram till nu. Jag kan inte se annat än att det här måste vara ganska bra, eller hur? Besiktningskvaliteten är likvärdig, vilket visar att certifieringen av besiktningstekniker fungerar. I det sammanhanget kan jag tycka att det är lite märkligt, Leif Pettersson, att i riksdagens talarstol påstå att det finns vissa bolag som släpper igenom fordon som inte skulle vara godkända. Det står inte i Transportstyrelsens rapport, men det kanske är en hörsägen. Kanske vi kan få höra varifrån påståendet kommer? Den farhåga som framfördes vid omregleringen var att glesbygden skulle bli den stora förloraren. Så är inte fallet vare sig tillgänglighetsmässigt eller prismässigt. Jag tycker att det är speciellt intressant att lyfta fram besiktningsföretaget Clear Car AB, som har under 1 procents andel av marknaden. Men de har en affärsidé, en etableringsstrategi, att etablera besiktningsstationer på orter som inte haft sådana förut. Jag tror inte att Forshaga, Kil, Vingåker, Kumla och Sjöbo tycker att det är dåligt med omreglering. I detta anförande instämde Annelie Enochson (KD).

Anf. 83 Lars Tysklind (FP)
Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets ställningstaganden i betänkandet förutom under punkt 9, som handlar om fordonsbesiktning, och avslag på samtliga reservationer förutom reservation 13, som bland andra Folkpartiet står bakom. Detta betänkande handlar till att börja med om lättnad i lagen om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel, den så kallade pumplagen, som enligt förslaget ska träda i kraft den 1 augusti 2014. Sten Bergheden har föredömligt beskrivit orsaksförhållandena, vad som egentligen har hänt och vilka riskerna är med den så kallade pumplagen. Folkpartiets slutsats är att detta är ett väl avvägt förslag som ger en balans, där lagens grundläggande syfte är att tillgängligheten till förnybara drivmedel ska öka. Det är naturligtvis ett väldigt bra syfte - där kan vi vara överens. Men om vi pratar om tillgänglighet i glesbygden är alternativet att inte ha någon drivmedelsförsäljning alls. Det är därför det har getts ett otal dispenser när det gäller pumplagen. Man kan säga att det här är mer en anpassning till den dispenssituation som gäller i dag. Det grundläggande syftet med lagen är naturligtvis bra, men när alternativet är att glesbygden blir av med tillgängligheten till drivmedel över huvud taget får man faktiskt se till att ha en balans. Fru talman! Om jag då går över till frågan om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 är det en av våra absolut största utmaningar, som kräver ett stort spektrum av åtgärder. Om vi ser på rapporten från Trafikanalys är det glädjande att konstatera att utsläppen av koldioxid från inrikes transporter för första gången nu beräknas vara något lägre än 1990. Det är naturligtvis olika för olika fordonsslag. Det handlar alltså om energieffektivare fordon - det är en viktig faktor - och en ökad andel förnybara drivmedel, främst biodiesel. Den mesta mängden biodiesel säljs inte som ren biodiesel, utan den säljs med en inblandning. Det finns ett oljebolag som har upp till 35 procents inblandning av biodiesel, så där används förnybara bränslen i stor omfattning. Vi måste naturligtvis blicka framåt, framför allt vidta rätt åtgärder och även tänka kostnadseffektivt. Där tror jag inte att det finns några motstående synpunkter. Den utredning om en fossiloberoende fordonsflotta som regeringen tillsatte i juli 2012, och som redovisades i december 2013, visar på ett stort antal möjligheter att ta ställning till. Redan i direktiven handlade det om att hållbara, förnybara drivmedel och el ska öka sin andel parallellt med att fordonens energieffektivitet ökar, och tillsammans minskar det koldioxidutsläppen. Det var hela utredningens syfte. Bland förslagen kan nämnas ett ganska stort antal förslag om ekonomiska styrmedel för effektivare fordon, biodrivmedel och inte minst elektrifiering. Här pågår remissbehandling. Fru talman! När det gäller elektrifierade vägar vill jag framhålla det intressanta regeringsuppdraget till Trafikverket att bygga upp och finansiera samarbetsprojekt mellan näringsliv, akademi och myndigheter. Jag blir förvånad när Leif Pettersson närmast förlöjligar detta, förminskar den utveckling som pågår och menar att det inte är lösningen. Det är klart att en stor del av lösningen finns här. I det nummer av tidningen Byggindustrin som kom för cirka en vecka sedan beskriver man de fyra projekt som nu håller på att förprojekteras med stöd från Trafikverket. De finns i Göteborg, Arlanda, Gävle och Södertälje. Man jobbar med olika tekniska lösningar. Det är nämligen så, Leif Pettersson, att man måste börja någonstans. Man kan inte säga att det inte går, för då sitter vi fast. El är då en stor del av lösningen. Målet är till och med så högt uppsatt att två av dessa projekt ska kunna vara i gång som demonstrationsobjekt redan 2015. Det finns 100 miljoner avsatta i offentliga medel för att få i gång detta. Påståendet att alliansregeringen inte satsar på detta blir närmast ett märkligt påstående. Ordföranden i Näringslivets Transportråd uttrycker det så här i tidningen Byggindustrin: Att kombinera lastbilens flexibilitet med järnvägens låga koldioxidutsläpp är tilltalande. Det kan vi bara hålla med om. Det pågår också ett viktigt arbete på EU-nivå, som vi i trafikutskottet har varit i kontakt med, med bland annat laddstationer och standardisering. Det är naturligtvis också en viktig del när det gäller elektrifieringen av fordonsparken. Om jag uppfattade det rätt tyckte Leif Pettersson att det här var ett dåligt förslag. Det kan han ju alltid kritisera om han får tillfälle. Fru talman! Då passar det bra att övergå till att säga något om möjligheten för tyngre och längre lastbilar. Redan Kapacitetsutredningen uttryckte att det lättaste och bästa sättet att få ökad kapacitet på kort sikt är att utnyttja den befintliga infrastrukturen bättre. Ett sätt är att ha längre och tyngre lastbilar. Det är ett arbete som Socialdemokraterna efterlyser i sin reservation. Det verkar som att Socialdemokraterna inte har uppfattat att detta arbete pågår. Då kan jag upplysa om att Transportstyrelsen har ett regeringsuppdrag att identifiera de delar av trafiknätet där det går att köra med lastbilar på 74 ton. Det arbetet pågår, och det ska redovisas så snart som den 15 augusti i år. Jag vet inte om det ingår i tillkännagivandet, men jag hoppas att det gör det. Som har nämnts här har Miljöpartiet och Vänsterpartiet en helt motsatt åsikt i detta fall. De vill inte tillåta arbetet med att optimera lastbilstrafiken, och det betyder väl i förlängningen att de vill förbjuda det. Allting talar för att det både gynnar miljön och ger ökad tillgänglighet och bättre kapacitet. Det ska naturligtvis inte ses som ett motsatsförhållande till järnväg, och även till sjöfart i förlängningen, utan man optimerar varje trafikslag. Här pågår också ett EU-arbete kring detta. Det handlar om gränsöverskridande transporter, kanske främst mellan Sverige och Finland, som båda nu har undantag för åtminstone längd. Fru talman! Så till den numera årliga diskussionen om fordonsbesiktning. För drygt ett år sedan när vi diskuterade detta, i maj 2013, fanns det en reservation om ett totalt förstatligande av besiktningsverksamheten så att den närmast skulle vara mer reglerad än den var före 2010. I år har Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet enat sig om en majoritetstext som utmynnar i ett tillkännagivande om att en utredning ska göras om konsekvenserna av försäljningen av AB Svensk Bilprovnings besiktningsstationer och hur det har påverkat priser och tillgängligheten på fordonsbesiktningsmarknaden. I grunden tycker jag att det ett mycket märkligt krav. Här har vi ett väldigt gott exempel på hur man genomför en omreglering och redan från början skapar ett uppföljningssystem för Transportstyrelsen. I fjol diskuterade vi rapporten Fordonsbesiktningsmarknaden 2012 , och i år diskuterar vi rapporten för 2013. Jag frågade redan på utskottet vad den nu föreslagna utredningen ska tillföra för någonting. Är inte rapporterna från Transportstyrelsen tillräckligt dystra så att man måste få fram någonting ännu dystrare? Jag vill påstå att det är en stor hederlighet i rapporterna. Ni kan väl i oppositionen hålla med om att det här är ett föredömligt sätt att arbeta på när man gör en omreglering? Det finns andra områden där vi omreglerar, och jag tycker att vi kan säga att det är en bra arbetsmetod. Det som den samlade oppositionen skriver i sin text är rent spekulativa och hypotetiska påståenden. Det ifrågasätts till exempel om de nya aktörerna verkligen ser långsiktigt på sina åtaganden. Vidare ifrågasätts om aktörerna är beredda att investera i sina besiktningsstationer. Sedan konstateras det att - lyssna nu - om vissa besiktningsstationer skulle sluta att besiktiga tunga fordon skulle det innebära ett stort slag mot åkerier och bussbolag. Man kan sätta in hur många om som helst och beskriva en verklighet som inte finns och sedan angripa den verkligheten. Det är naturligtvis ett politiskt trick, men det är ganska oärligt i sammanhanget. När jag tar del av Transportstyrelsens rapport över utvecklingen 2013 kan jag inte alls läsa in denna dystra bild. I rapporten Fordonsbesiktningsmarknaden 2013 har man tagit upp och gjort en jämförelse med Danmark, som 2004 privatiserade sin fordonsbesiktningsmarknad. När vi ser utvecklingen i Danmark borde vi rimligen vara ganska glada att se att det finns utvecklingspotential. Det måste gälla även för Sverige. I Danmark hade 2004 ett företag med 125 stationer. I dag finns det 162 företag med 419 stationer. Det är klart att över tid kommer det att hända något även på den svenska marknaden. Konkurrensen har ökat. Den geografiska tillgängligheten har ökat. I Sverige har antalet besiktningsstationer för lätta fordon bara under 2013 ökat från 270 till 314. Totalt har det ökat från 190 till 334 fram till nu. Jag kan inte se annat än att det här måste vara ganska bra, eller hur? Besiktningskvaliteten är likvärdig, vilket visar att certifieringen av besiktningstekniker fungerar. I det sammanhanget kan jag tycka att det är lite märkligt, Leif Pettersson, att i riksdagens talarstol påstå att det finns vissa bolag som släpper igenom fordon som inte skulle vara godkända. Det står inte i Transportstyrelsens rapport, men det kanske är en hörsägen. Kanske vi kan få höra varifrån påståendet kommer? Den farhåga som framfördes vid omregleringen var att glesbygden skulle bli den stora förloraren. Så är inte fallet vare sig tillgänglighetsmässigt eller prismässigt. Jag tycker att det är speciellt intressant att lyfta fram besiktningsföretaget Clear Car AB, som har under 1 procents andel av marknaden. Men de har en affärsidé, en etableringsstrategi, att etablera besiktningsstationer på orter som inte haft sådana förut. Jag tror inte att Forshaga, Kil, Vingåker, Kumla och Sjöbo tycker att det är dåligt med omreglering. I detta anförande instämde Annelie Enochson (KD).

Anf. 84 Anders Åkesson (C)
Fru talman! Låt mig inledningsvis yrka bifall till förslaget i betänkandet så när som på punkten och avsnittet om fordonsbesiktning, det vill säga punkt 9, och avslag på samtliga reservationer utom nr 13, alltså i likhet med ledamoten Tysklind. Frågan om bilbesiktning har debatterats här i riksdagen tidigare, senast 2012. Då konstaterades att fordonsbesiktning visst kan utföras av en mångfald aktörer på en marknad och att det hela visst kan utformas på ett sätt som gynnar konsumenterna samtidigt som högt ställda krav på trafiksäkerhet och miljökontroll uppfylls. Jag, Centerpartiet och Alliansen är alltjämt av den uppfattningen. Fru talman! I sammanhanget är det rätt häpnadsväckande uppgifter som ledamoten Leif Pettersson från Socialdemokraterna nyss tillkännagav från denna talarstol, att bilbesiktningsföretag i vårt land släpper igenom bilar med godkännande som egentligen inte borde bli godkända. Är det på det sättet är det ett lagbrott, och i så fall borde tillsynsmyndigheten Swedac omedelbart agera. Jag tycker, fru talman, att den som påstår något sådant från riksdagens talarstol borde kunna verifiera det och på något vis agera i kraft av riksdagsledamot. Det är ett hot mot den lagstiftning som Leif Pettersson med flera har varit med om att stifta i Sveriges riksdag. Det är ett mycket allvarligt påstående. Det är ett stort ansvar, vilket Tysklind nämnde, att omreglera en marknad och gå från ett statligt monopol till en mångfald. Det kräver en väldig omsorg. Det är mot den bakgrunden som riksdagen har beslutat att den statliga myndigheten Transportstyrelsen ska kontrollera att fordonsbesiktningsmarknaden fungerar väl med avseende på trafiksäkerhet, miljö, prisutveckling, teknikutveckling och så vidare. Transportstyrelsen följer utvecklingen och återrapporterar marknadsutvecklingen till regeringen med väldigt täta intervall. Transportstyrelsen lämnar årligen en rapport om fordonsbesiktningen. På Transportstyrelsens hemsida kan den som har intresse följa utvecklingen av hela fordonsbesiktningsmarknaden. Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, gjorde år 2013 en uppföljning av effekterna av omregleringen inom bilprovningen. Fru talman! Mot bakgrund av Transportstyrelsens årliga och VTI:s särskilda undersökning blir man väldigt frågande till den nya utredning som en utskottsmajoritet bestående av socialdemokrater, sverigedemokrater, vänsterpartister och miljöpartister vill genomföra. Det är det enda konkreta som finns i den snömosiga text som utgör majoritetstext av S, SD, V och MP i denna del av betänkandet. Det enda man orkade ena sig om är att ytterligare vilja utreda det som redan är utrett på längden och tvären. Varför gör man på detta viset? Är det därför att Transportstyrelsens grundliga granskande inte stöder den hypotes av jämmer och elände som majoriteten S, SD, MP och V predikar? Det blev inte så hemskt som ni sade, så låt oss mäta en gång till och kanske er eländeshypotes får stöd. Är det detta som driver majoriteten i denna fråga? Man har årligen sedan omregleringen predikat utifrån ett eländesscenario. Då är det självklart bekymmersamt för utskottsmajoriteten i den här frågan att Transportstyrelsens årliga rapporter visar att den geografiska tillgängligheten till besiktning av lätta fordon har ökat med nästan 16 procent att det sker nyetableringar i kommuner som tidigare saknat besiktningsstation att antalet besiktningsstationer för lätta fordon ökat sedan besiktningsmarknaden avreglerades att de företag som har trätt in på marknaden för besiktning av lätta fordon håller en likvärdig besiktningskvalitet på sina förrättningar. Detta framgår alltså av den årliga kontroll som riksdag och regering ålagt Transportstyrelsen att utföra. Verkligheten sådan den beskrivs av statliga Transportstyrelsen är självklart återreglerarnas värsta fiende. Men hur var det då med prisutvecklingen? Det har väl blivit förskräckligt dyrt att besiktiga sin bil eller mc efter att det blivit fler stationer att välja på? Till min stora förvåning - säkert även till andras förvåning - drar utskottsmajoriteten in Finland i den svenska debatten. Det man hade trott skulle ske i Sverige, en kraftig prisökning, skedde inte. Dock har det skett i Finland, där man haft en tuffare prisutveckling. Vi har säkert anledning att diskutera Finland en och annan gång här i kammaren, fru talman, men att använda det som skedde i Finland som evidens för det som inte skedde i Sverige är bara ytterligare ett kvalitetsexempel på betänkandetexten just i detta avsnitt. Verkligheten är den - återigen enligt Transportstyrelsens rapport - att de farhågor som fanns inför omregleringen om högre priser i glesbygd där konkurrensen är låg liksom ett minskat utbud av besiktningsstationer inte har besannats. Det är givetvis bra att också vänsterpartierna i kammaren vurmar för att hela landet ska leva och ha tillgång till bilbesiktningar. Låt oss därför glädjas åt att utskottet i sin helhet är enigt i synen på en annan fråga som behandlas i betänkandet och som har ännu större betydelse för att hela landet ska leva. Jag citerar ur betänkandet: "Utskottet noterar med tillfredsställelse att den statliga medelstilldelningen till enskilda vägar fortfarande ligger på historiskt höga nivåer." Allianspolitiken gör skillnad. I detta anförande instämde Annelie Enochson (KD).

Anf. 84 Anders Åkesson (C)
Fru talman! Låt mig inledningsvis yrka bifall till förslaget i betänkandet så när som på punkten och avsnittet om fordonsbesiktning, det vill säga punkt 9, och avslag på samtliga reservationer utom nr 13, alltså i likhet med ledamoten Tysklind. Frågan om bilbesiktning har debatterats här i riksdagen tidigare, senast 2012. Då konstaterades att fordonsbesiktning visst kan utföras av en mångfald aktörer på en marknad och att det hela visst kan utformas på ett sätt som gynnar konsumenterna samtidigt som högt ställda krav på trafiksäkerhet och miljökontroll uppfylls. Jag, Centerpartiet och Alliansen är alltjämt av den uppfattningen. Fru talman! I sammanhanget är det rätt häpnadsväckande uppgifter som ledamoten Leif Pettersson från Socialdemokraterna nyss tillkännagav från denna talarstol, att bilbesiktningsföretag i vårt land släpper igenom bilar med godkännande som egentligen inte borde bli godkända. Är det på det sättet är det ett lagbrott, och i så fall borde tillsynsmyndigheten Swedac omedelbart agera. Jag tycker, fru talman, att den som påstår något sådant från riksdagens talarstol borde kunna verifiera det och på något vis agera i kraft av riksdagsledamot. Det är ett hot mot den lagstiftning som Leif Pettersson med flera har varit med om att stifta i Sveriges riksdag. Det är ett mycket allvarligt påstående. Det är ett stort ansvar, vilket Tysklind nämnde, att omreglera en marknad och gå från ett statligt monopol till en mångfald. Det kräver en väldig omsorg. Det är mot den bakgrunden som riksdagen har beslutat att den statliga myndigheten Transportstyrelsen ska kontrollera att fordonsbesiktningsmarknaden fungerar väl med avseende på trafiksäkerhet, miljö, prisutveckling, teknikutveckling och så vidare. Transportstyrelsen följer utvecklingen och återrapporterar marknadsutvecklingen till regeringen med väldigt täta intervall. Transportstyrelsen lämnar årligen en rapport om fordonsbesiktningen. På Transportstyrelsens hemsida kan den som har intresse följa utvecklingen av hela fordonsbesiktningsmarknaden. Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, gjorde år 2013 en uppföljning av effekterna av omregleringen inom bilprovningen. Fru talman! Mot bakgrund av Transportstyrelsens årliga och VTI:s särskilda undersökning blir man väldigt frågande till den nya utredning som en utskottsmajoritet bestående av socialdemokrater, sverigedemokrater, vänsterpartister och miljöpartister vill genomföra. Det är det enda konkreta som finns i den snömosiga text som utgör majoritetstext av S, SD, V och MP i denna del av betänkandet. Det enda man orkade ena sig om är att ytterligare vilja utreda det som redan är utrett på längden och tvären. Varför gör man på detta viset? Är det därför att Transportstyrelsens grundliga granskande inte stöder den hypotes av jämmer och elände som majoriteten S, SD, MP och V predikar? Det blev inte så hemskt som ni sade, så låt oss mäta en gång till och kanske er eländeshypotes får stöd. Är det detta som driver majoriteten i denna fråga? Man har årligen sedan omregleringen predikat utifrån ett eländesscenario. Då är det självklart bekymmersamt för utskottsmajoriteten i den här frågan att Transportstyrelsens årliga rapporter visar att den geografiska tillgängligheten till besiktning av lätta fordon har ökat med nästan 16 procent att det sker nyetableringar i kommuner som tidigare saknat besiktningsstation att antalet besiktningsstationer för lätta fordon ökat sedan besiktningsmarknaden avreglerades att de företag som har trätt in på marknaden för besiktning av lätta fordon håller en likvärdig besiktningskvalitet på sina förrättningar. Detta framgår alltså av den årliga kontroll som riksdag och regering ålagt Transportstyrelsen att utföra. Verkligheten sådan den beskrivs av statliga Transportstyrelsen är självklart återreglerarnas värsta fiende. Men hur var det då med prisutvecklingen? Det har väl blivit förskräckligt dyrt att besiktiga sin bil eller mc efter att det blivit fler stationer att välja på? Till min stora förvåning - säkert även till andras förvåning - drar utskottsmajoriteten in Finland i den svenska debatten. Det man hade trott skulle ske i Sverige, en kraftig prisökning, skedde inte. Dock har det skett i Finland, där man haft en tuffare prisutveckling. Vi har säkert anledning att diskutera Finland en och annan gång här i kammaren, fru talman, men att använda det som skedde i Finland som evidens för det som inte skedde i Sverige är bara ytterligare ett kvalitetsexempel på betänkandetexten just i detta avsnitt. Verkligheten är den - återigen enligt Transportstyrelsens rapport - att de farhågor som fanns inför omregleringen om högre priser i glesbygd där konkurrensen är låg liksom ett minskat utbud av besiktningsstationer inte har besannats. Det är givetvis bra att också vänsterpartierna i kammaren vurmar för att hela landet ska leva och ha tillgång till bilbesiktningar. Låt oss därför glädjas åt att utskottet i sin helhet är enigt i synen på en annan fråga som behandlas i betänkandet och som har ännu större betydelse för att hela landet ska leva. Jag citerar ur betänkandet: "Utskottet noterar med tillfredsställelse att den statliga medelstilldelningen till enskilda vägar fortfarande ligger på historiskt höga nivåer." Allianspolitiken gör skillnad. I detta anförande instämde Annelie Enochson (KD).

Anf. 85 Tony Wiklander (SD)
Fru talman! Det är ibland en fördel att komma långt ned på talarlistan; det mesta är då redan avverkat. Jag börjar med att yrka bifall till reservation nr 4, som handlar om en fossiloberoende fordonsflotta. Vi vill slå det slag vi kan för närvarande för utvecklingen av elbilar. Vi tycker att infrastrukturen för elbilar måste bli bättre om vi någonsin ska få någon fräs på den utvecklingen. I övrigt står jag givetvis bakom de ytterligare reservationer som SD har, men för tids vinnande nöjer jag mig med att yrka bifall till reservation 4 under punkt 2. Jag vill gärna deklarera för Sverigedemokraternas räkning att vi står bakom och accepterar tyngre lastbilar. Vi följer också med största spänning utvecklingen av eldrivna lastbilar. Jag har pratat med dem som håller på med det här, och jag ska vid första tillfälle på plats ta del av hur detta går. Vad gäller de tyngre lastbilarna får man därvidlag inte glömma att vägarna också måste ha en viss anpassning. Det gäller i första hand skogslänen vad jag förstår, särskilt där järnväg inte existerar. Det gäller också gruvnäringen, där man glädjande nog redan har satt i gång med att förbättra och förstärka vägarna. Den fråga som uppenbarligen är kontroversiell här i dag är fordonsbesiktningen. Jag kan väl säga att jag personligen var en av dem som bedömde detta vara en av de sämre av regeringens utförsäljningar, och det säger inte så lite. Den ifrågasätts nu med rätta. Jag ansåg vid införandet - och jag anser det än i dag - att detta är myndighetsutövning som inte bör kombineras med vinstintresse. Det finns andra delar av samhället där man aldrig hade accepterat att så skett. Orsaken till vårt ställningstagande framgår av utskottets ställningstagande och vad bland annat Leif Pettersson redan framfört. Utskottet konstaterar att omregleringen av fordonsbesiktningsmarknaden inte har lett till förväntade pressade priser eller högre kvalitet. Transportstyrelsens rapport visar att besiktningsmarknaden i stort fungerar på samma sätt som före omregleringen. Dock har snittpriset ökat betydligt. Alla konkurrensivrare borde väl sträva efter att göra det bättre för konsumenterna. I det här fallet förväntade man sig bättre tillgänglighet. Man hade även förväntat sig sänkta priser. Det blev ingenting med det. Vad jag också tycker är synnerligen allvarligt är att man inte kan se någon teknikutveckling inom branschen. På min lilla hemort har det dykt upp en ny besiktningscentral. Jag tror att det är Mekonomen som ska driva den. Men lastbilarna får åka någon annanstans, för den delen har man inte tagit åt sig. Här är det bara att hänvisa till förslaget i utskottets betänkande, vilket jag yrkar bifall till. Jag skulle kunna säga mycket mer och läsa ur texterna, men det är redan gjort. En del anser att det är snömos. Det tycker inte jag.

Anf. 85 Tony Wiklander (SD)
Fru talman! Det är ibland en fördel att komma långt ned på talarlistan; det mesta är då redan avverkat. Jag börjar med att yrka bifall till reservation nr 4, som handlar om en fossiloberoende fordonsflotta. Vi vill slå det slag vi kan för närvarande för utvecklingen av elbilar. Vi tycker att infrastrukturen för elbilar måste bli bättre om vi någonsin ska få någon fräs på den utvecklingen. I övrigt står jag givetvis bakom de ytterligare reservationer som SD har, men för tids vinnande nöjer jag mig med att yrka bifall till reservation 4 under punkt 2. Jag vill gärna deklarera för Sverigedemokraternas räkning att vi står bakom och accepterar tyngre lastbilar. Vi följer också med största spänning utvecklingen av eldrivna lastbilar. Jag har pratat med dem som håller på med det här, och jag ska vid första tillfälle på plats ta del av hur detta går. Vad gäller de tyngre lastbilarna får man därvidlag inte glömma att vägarna också måste ha en viss anpassning. Det gäller i första hand skogslänen vad jag förstår, särskilt där järnväg inte existerar. Det gäller också gruvnäringen, där man glädjande nog redan har satt i gång med att förbättra och förstärka vägarna. Den fråga som uppenbarligen är kontroversiell här i dag är fordonsbesiktningen. Jag kan väl säga att jag personligen var en av dem som bedömde detta vara en av de sämre av regeringens utförsäljningar, och det säger inte så lite. Den ifrågasätts nu med rätta. Jag ansåg vid införandet - och jag anser det än i dag - att detta är myndighetsutövning som inte bör kombineras med vinstintresse. Det finns andra delar av samhället där man aldrig hade accepterat att så skett. Orsaken till vårt ställningstagande framgår av utskottets ställningstagande och vad bland annat Leif Pettersson redan framfört. Utskottet konstaterar att omregleringen av fordonsbesiktningsmarknaden inte har lett till förväntade pressade priser eller högre kvalitet. Transportstyrelsens rapport visar att besiktningsmarknaden i stort fungerar på samma sätt som före omregleringen. Dock har snittpriset ökat betydligt. Alla konkurrensivrare borde väl sträva efter att göra det bättre för konsumenterna. I det här fallet förväntade man sig bättre tillgänglighet. Man hade även förväntat sig sänkta priser. Det blev ingenting med det. Vad jag också tycker är synnerligen allvarligt är att man inte kan se någon teknikutveckling inom branschen. På min lilla hemort har det dykt upp en ny besiktningscentral. Jag tror att det är Mekonomen som ska driva den. Men lastbilarna får åka någon annanstans, för den delen har man inte tagit åt sig. Här är det bara att hänvisa till förslaget i utskottets betänkande, vilket jag yrkar bifall till. Jag skulle kunna säga mycket mer och läsa ur texterna, men det är redan gjort. En del anser att det är snömos. Det tycker inte jag.

Anf. 86 Anders Åkesson (C)
Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till Sverigedemokraternas företrädare i riksdagens trafikutskott, Tony Wiklander. Transportstyrelsen säger i sin rapport, som jag tycker att vi kan förlita oss på, fru talman, att den geografiska tillgängligheten till besiktning av lätta fordon har ökat med nästan 16 procent, att det sker nyetableringar i kommuner som tidigare saknat besiktningsstationer för fordon, att antalet besiktningsstationer för lätta fordon har ökat från ca 190 till 334 sedan besiktningsmarknaden avreglerades och att de företag som har etablerat sig håller god klass. Såvitt jag bedömer det har servicen till företagare, bilägare och motorcykelägare i vårt land ökat. Vi har längre öppettider och fler platser, detta till priset av en kostnadsökning på ungefär 30 kronor. Fru talman! Jag skulle vilja fråga Tony Wiklander som företrädare för Sverigedemokraterna: Finns det fler samhällsområden än fordonsbesiktningen som Sverigedemokraterna vill återreglera och förstatliga? Borde vi inte klippa till med apoteken också av samma skäl?

Anf. 86 Anders Åkesson (C)
Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till Sverigedemokraternas företrädare i riksdagens trafikutskott, Tony Wiklander. Transportstyrelsen säger i sin rapport, som jag tycker att vi kan förlita oss på, fru talman, att den geografiska tillgängligheten till besiktning av lätta fordon har ökat med nästan 16 procent, att det sker nyetableringar i kommuner som tidigare saknat besiktningsstationer för fordon, att antalet besiktningsstationer för lätta fordon har ökat från ca 190 till 334 sedan besiktningsmarknaden avreglerades och att de företag som har etablerat sig håller god klass. Såvitt jag bedömer det har servicen till företagare, bilägare och motorcykelägare i vårt land ökat. Vi har längre öppettider och fler platser, detta till priset av en kostnadsökning på ungefär 30 kronor. Fru talman! Jag skulle vilja fråga Tony Wiklander som företrädare för Sverigedemokraterna: Finns det fler samhällsområden än fordonsbesiktningen som Sverigedemokraterna vill återreglera och förstatliga? Borde vi inte klippa till med apoteken också av samma skäl?

Anf. 87 Tony Wiklander (SD)
Fru talman! Det var väl Åkesson som använde ordet "snömos" för en stund sedan. Att nu börja föra in apoteksväsendet när vi diskuterar bilbesiktningen är lite långsökt, tycker jag. Jag har inte klagat på tillgängligheten när det gäller besiktning. Det är mycket möjligt att den har blivit bättre. Jag har inte behövt använda den på några år, men det sägs att den har blivit det. Men vad var utvecklingen av det här? Allt som står i utskottets betänkande är inte snömos. Jag tycker faktiskt att det är fakta om hur utvecklingen har varit. Någon klagar också på att vi begär en utredning om det. Ni blir upprörda över att vi då krånglar till det och begär det som redan är på gång. Att begära en utredning är ett sätt att granska de saker som har framkommit, vilket också framkommer av utskottets ställningstagande. Det är en sak att de som är föräldrar till den här så kallade reformen gör en utredning, men man kanske inte kan förvänta sig att de gör något annat än omhuldar sitt barn. Jag tror inte att en sådan utredning får den dignitet som vi efterfrågar.

Anf. 87 Tony Wiklander (SD)
Fru talman! Det var väl Åkesson som använde ordet "snömos" för en stund sedan. Att nu börja föra in apoteksväsendet när vi diskuterar bilbesiktningen är lite långsökt, tycker jag. Jag har inte klagat på tillgängligheten när det gäller besiktning. Det är mycket möjligt att den har blivit bättre. Jag har inte behövt använda den på några år, men det sägs att den har blivit det. Men vad var utvecklingen av det här? Allt som står i utskottets betänkande är inte snömos. Jag tycker faktiskt att det är fakta om hur utvecklingen har varit. Någon klagar också på att vi begär en utredning om det. Ni blir upprörda över att vi då krånglar till det och begär det som redan är på gång. Att begära en utredning är ett sätt att granska de saker som har framkommit, vilket också framkommer av utskottets ställningstagande. Det är en sak att de som är föräldrar till den här så kallade reformen gör en utredning, men man kanske inte kan förvänta sig att de gör något annat än omhuldar sitt barn. Jag tror inte att en sådan utredning får den dignitet som vi efterfrågar.

Anf. 88 Anders Åkesson (C)
Fru talman! Låt mig vara tydlig, Tony Wiklander. Snömos avsåg den del av betänkandet som är författat av en utskottsmajoritet bestående av Sverigedemokraterna, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. I övrigt är det en utmärkt betänkandetext. Sverigedemokraterna brukar framhäva betydelsen av och tillmäta sig ansvaret för offentliga medel. Likväl argumenterar Wiklander för att vi utöver den myndighetsutövning som statliga Transportstyrelsen årligen utövar på besiktningsväsendet ska avsätta utredningsresurser. Det tycker jag är slöseri. När det gäller föräldraskap är Alliansen och Centerpartiet föräldrar till den politik som innebär att vi i dag har ett mycket större utbud och en mycket större tillgänglighet till bil- och fordonsbesiktning i vårt land än vi hade på den gamla monopoltiden. Tillsynen sker på ett korrekt vis genom den statliga myndigheten Swedac, och myndighetsutövningen sker genom statliga Transportstyrelsen. Swedac har ett tillsynsuppdrag för att kontrollera att de som utför fordonsbesiktning gör det på ett sådant sätt att inga fordon i ett skick som är sämre eller farligt för trafiksäkerheten rullar ut från någon besiktningshall någonstans i vårt land, oavsett vem som äger och driver besiktningshallen. Har även Tony Wiklander hört samma uppgifter som Leif Pettersson tidigare refererade till om att kvaliteten på besiktningen inte är korrekt?

Anf. 88 Anders Åkesson (C)
Fru talman! Låt mig vara tydlig, Tony Wiklander. Snömos avsåg den del av betänkandet som är författat av en utskottsmajoritet bestående av Sverigedemokraterna, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. I övrigt är det en utmärkt betänkandetext. Sverigedemokraterna brukar framhäva betydelsen av och tillmäta sig ansvaret för offentliga medel. Likväl argumenterar Wiklander för att vi utöver den myndighetsutövning som statliga Transportstyrelsen årligen utövar på besiktningsväsendet ska avsätta utredningsresurser. Det tycker jag är slöseri. När det gäller föräldraskap är Alliansen och Centerpartiet föräldrar till den politik som innebär att vi i dag har ett mycket större utbud och en mycket större tillgänglighet till bil- och fordonsbesiktning i vårt land än vi hade på den gamla monopoltiden. Tillsynen sker på ett korrekt vis genom den statliga myndigheten Swedac, och myndighetsutövningen sker genom statliga Transportstyrelsen. Swedac har ett tillsynsuppdrag för att kontrollera att de som utför fordonsbesiktning gör det på ett sådant sätt att inga fordon i ett skick som är sämre eller farligt för trafiksäkerheten rullar ut från någon besiktningshall någonstans i vårt land, oavsett vem som äger och driver besiktningshallen. Har även Tony Wiklander hört samma uppgifter som Leif Pettersson tidigare refererade till om att kvaliteten på besiktningen inte är korrekt?

Anf. 89 Tony Wiklander (SD)
Fru talman! Jag får tacka Anders Åkesson för svaret att snömos handlar om den utredning som vi i oppositionen har ställt oss bakom. Min uppfostran förbjuder mig att gå vidare i just den frågan, men vi kan ta det en annan gång. Du ska däremot få ett klart svar angående avregleringar. Ja, Sverigedemokraterna omprövar gärna fler avregleringar. Centern, som ju får nöja sig med att bara hålla med och existera i dag, får gärna ta åt sig det.

Anf. 89 Tony Wiklander (SD)
Fru talman! Jag får tacka Anders Åkesson för svaret att snömos handlar om den utredning som vi i oppositionen har ställt oss bakom. Min uppfostran förbjuder mig att gå vidare i just den frågan, men vi kan ta det en annan gång. Du ska däremot få ett klart svar angående avregleringar. Ja, Sverigedemokraterna omprövar gärna fler avregleringar. Centern, som ju får nöja sig med att bara hålla med och existera i dag, får gärna ta åt sig det.

Anf. 90 Bengt Berg (V)
Fru talman! Vissa vägtrafikfrågor och funderingar kring fordon och hur vi hanterar vår miljö är givetvis viktiga saker. Mycket har sagts, och jag ska tillfoga ett litet bidrag. Förutom vägtrafiken och fordonen handlar det om två viktiga saker, nämligen miljön och den geografiska jämlikheten. Det handlar om hur vi genom en omställning till förnybara drivmedel ska kunna hejda den olycksbådande klimatförändringen. Vi har ett gemensamt partipolitiskt gränsöverskridande ansvar för detta. Genom att fortsätta samma huvudlösa klimatpolitik som hittills sågar vi långsamt av den gren på världsträdet Yggdrasil som vi alla sitter på tillsammans. Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1, där Vänsterpartiet tillsammans med Miljöpartiet yrkar avslag på regeringens förslag i § 3 om att ändra säljställenas försäljningsvolym till 1 500 kubikmeter per år. Detta regeringsförslag skulle säkert minska Trafikverkets hantering av dispensärenden, men det skulle näppeligen främja miljön om förnybara drivmedel blir alltför svåra att nå på den svenska landsbygden. För Vänsterpartiet är det ett viktigt argument att de samhälleliga villkoren på landsbygden ska göra det möjligt för folk att fortsätta sina liv, sin verksamhet och sin utveckling där. Genom den senaste järnvägsskandalen med försvunna järnvägsmiljarder har landsbygdens kommunikationer åter hamnat i en ännu djupare skugga. Och Trafikverkets Gunnar Malm ursäktar sig nästan med att det nu gäller att prioritera. Det gäller att prioritera platser och områden där flest människor finns, och det är inte på landsbygden. Fru talman! Oavsett var i landet vi bor måste vi kunna begära samma grundläggande förutsättningar för kommunikation och transport. God landsbygdsutveckling äger också en oerhörd framtidspotential på miljöområdet. Här utgör lanthandeln och de små bensinstationerna viktiga nav, både för det sociala livet och för sysselsättningen. Regeringens förslag om att minska antalet gröna mackar som tillhandahåller förnybara drivmedel är att stirra sig blind i backspegeln i stället för att möta framtidens nödvändiga krav och utmaningar. När vi i Sverige behöver mångdubbelt fler tankställen med förnybara bränslen låter regeringen vårt fossilberoende fortsätta som om ingenting hade hänt sedan 2005, då den så kallade pumplagen kom till. Fru talman! Låt mig också ta upp en annan fråga som har behandlats och diskuterats i trafikutskottet. Det handlar förstås om fordonsbesiktningen som alliansregeringen lät konkurrensutsätta i början av denna mandatperiod. Fordonsbesiktningen regleras i en fordonslag och i en fordonsförordning. Vad blev resultatet? Hur gick det? Vänsterpartiet ser med stor tillfredsställelse på att trafikutskottets majoritet ställer sig bakom kravet på att regeringen snarast genomför en utredning om hur utförsäljningen av Svensk Bilprovnings besiktningsstationer påverkat priser och tillgänglighet på den öppna marknaden. Ytterligare försäljning av besiktningsstationer bör inte göras förrän denna utredning presenterats. Det förtjänar att påpekas att en framtida fordonsbesiktning ska garanteras i hela landet och att besiktningsstationerna ska ligga inom rimliga avstånd från där folk finns och bor. Än en gång: Hela Sverige ska leva, inte bara på sommarlovet utan året runt! Jag yrkar bifall till reservation 1 och 4.

Anf. 90 Bengt Berg (V)
Fru talman! Vissa vägtrafikfrågor och funderingar kring fordon och hur vi hanterar vår miljö är givetvis viktiga saker. Mycket har sagts, och jag ska tillfoga ett litet bidrag. Förutom vägtrafiken och fordonen handlar det om två viktiga saker, nämligen miljön och den geografiska jämlikheten. Det handlar om hur vi genom en omställning till förnybara drivmedel ska kunna hejda den olycksbådande klimatförändringen. Vi har ett gemensamt partipolitiskt gränsöverskridande ansvar för detta. Genom att fortsätta samma huvudlösa klimatpolitik som hittills sågar vi långsamt av den gren på världsträdet Yggdrasil som vi alla sitter på tillsammans. Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1, där Vänsterpartiet tillsammans med Miljöpartiet yrkar avslag på regeringens förslag i § 3 om att ändra säljställenas försäljningsvolym till 1 500 kubikmeter per år. Detta regeringsförslag skulle säkert minska Trafikverkets hantering av dispensärenden, men det skulle näppeligen främja miljön om förnybara drivmedel blir alltför svåra att nå på den svenska landsbygden. För Vänsterpartiet är det ett viktigt argument att de samhälleliga villkoren på landsbygden ska göra det möjligt för folk att fortsätta sina liv, sin verksamhet och sin utveckling där. Genom den senaste järnvägsskandalen med försvunna järnvägsmiljarder har landsbygdens kommunikationer åter hamnat i en ännu djupare skugga. Och Trafikverkets Gunnar Malm ursäktar sig nästan med att det nu gäller att prioritera. Det gäller att prioritera platser och områden där flest människor finns, och det är inte på landsbygden. Fru talman! Oavsett var i landet vi bor måste vi kunna begära samma grundläggande förutsättningar för kommunikation och transport. God landsbygdsutveckling äger också en oerhörd framtidspotential på miljöområdet. Här utgör lanthandeln och de små bensinstationerna viktiga nav, både för det sociala livet och för sysselsättningen. Regeringens förslag om att minska antalet gröna mackar som tillhandahåller förnybara drivmedel är att stirra sig blind i backspegeln i stället för att möta framtidens nödvändiga krav och utmaningar. När vi i Sverige behöver mångdubbelt fler tankställen med förnybara bränslen låter regeringen vårt fossilberoende fortsätta som om ingenting hade hänt sedan 2005, då den så kallade pumplagen kom till. Fru talman! Låt mig också ta upp en annan fråga som har behandlats och diskuterats i trafikutskottet. Det handlar förstås om fordonsbesiktningen som alliansregeringen lät konkurrensutsätta i början av denna mandatperiod. Fordonsbesiktningen regleras i en fordonslag och i en fordonsförordning. Vad blev resultatet? Hur gick det? Vänsterpartiet ser med stor tillfredsställelse på att trafikutskottets majoritet ställer sig bakom kravet på att regeringen snarast genomför en utredning om hur utförsäljningen av Svensk Bilprovnings besiktningsstationer påverkat priser och tillgänglighet på den öppna marknaden. Ytterligare försäljning av besiktningsstationer bör inte göras förrän denna utredning presenterats. Det förtjänar att påpekas att en framtida fordonsbesiktning ska garanteras i hela landet och att besiktningsstationerna ska ligga inom rimliga avstånd från där folk finns och bor. Än en gång: Hela Sverige ska leva, inte bara på sommarlovet utan året runt! Jag yrkar bifall till reservation 1 och 4.

Anf. 91 Lars Tysklind (FP)
Fru talman! Det är inte ofta som jag begär ordet igen, men nu vill jag ge Leif Pettersson en chans till. Leif Pettersson sade ungefär så här i debatten: Jag har hört att vissa bolag godkänner fordon som ej borde godkännas. Var menar Leif Pettersson att han har hört detta? Tydligen har tillsynsmyndigheterna inte upptäckt det. Det blir lite oseriöst att stå och påstå en sådan sak i riksdagens talarstol och inte kunna verifiera uppgiften. Än en gång: Vad finns det för belägg för detta påstående? Jag har ytterligare en fråga som jag kan ge Leif Pettersson en chans att svara på när jag ändå är uppe i talarstolen: Är den satsning som nu görs på elektrifiering av den tunga trafiken bra eller dålig? Per Bondemark, ordförande i Näringslivets transportråd, uttrycker sig så här i tidningen Byggindustrin: Att kombinera lastbilens flexibilitet med järnvägens låga koldioxidutsläpp är tilltalande. Kan Leif Pettersson instämma i det uttalandet? Är det dåligt att det nu satsas 1 miljon per projekt från Trafikverket för att projektera fyra pilotprojekt och demonstrationsprojekt, varav två ska starta redan 2015, och att det finns 100 miljoner avsatta till detta i offentliga medel? Är det bra eller dåligt, Leif Pettersson? Nu har jag gett honom chansen att svara en gång till på dessa frågor. I detta anförande instämde Annelie Enochson (KD).

Anf. 91 Lars Tysklind (FP)
Fru talman! Det är inte ofta som jag begär ordet igen, men nu vill jag ge Leif Pettersson en chans till. Leif Pettersson sade ungefär så här i debatten: Jag har hört att vissa bolag godkänner fordon som ej borde godkännas. Var menar Leif Pettersson att han har hört detta? Tydligen har tillsynsmyndigheterna inte upptäckt det. Det blir lite oseriöst att stå och påstå en sådan sak i riksdagens talarstol och inte kunna verifiera uppgiften. Än en gång: Vad finns det för belägg för detta påstående? Jag har ytterligare en fråga som jag kan ge Leif Pettersson en chans att svara på när jag ändå är uppe i talarstolen: Är den satsning som nu görs på elektrifiering av den tunga trafiken bra eller dålig? Per Bondemark, ordförande i Näringslivets transportråd, uttrycker sig så här i tidningen Byggindustrin: Att kombinera lastbilens flexibilitet med järnvägens låga koldioxidutsläpp är tilltalande. Kan Leif Pettersson instämma i det uttalandet? Är det dåligt att det nu satsas 1 miljon per projekt från Trafikverket för att projektera fyra pilotprojekt och demonstrationsprojekt, varav två ska starta redan 2015, och att det finns 100 miljoner avsatta till detta i offentliga medel? Är det bra eller dåligt, Leif Pettersson? Nu har jag gett honom chansen att svara en gång till på dessa frågor. I detta anförande instämde Annelie Enochson (KD).

Anf. 92 Bengt Berg (V)
Herr talman! Jag ber om ursäkt - jag blev så exalterad av mitt eget anförande att jag yrkade bifall till fel reservation. Jag yrkade bifall till reservation 6 i stället för reservation 4. Jag beklagar detta.

Anf. 92 Bengt Berg (V)
Herr talman! Jag ber om ursäkt - jag blev så exalterad av mitt eget anförande att jag yrkade bifall till fel reservation. Jag yrkade bifall till reservation 6 i stället för reservation 4. Jag beklagar detta.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2014-06-04
Beslut: 2014-06-04
Förslagspunkter: 16, Acklamationer: 12, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Lättnad i lagen om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:181 och avslår motionerna
    2013/14:T6 av Siv Holma m.fl. (V) och
    2013/14:T7 av Stina Bergström m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 1 (MP, V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (MP, V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S950017
    M900017
    MP01906
    FP20004
    C19004
    SD18002
    KD17002
    V01702
    Totalt25936054
    Ledamöternas röster
  2. Främjande av en fossiloberoende fordonsflotta

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2012/13:T510 av Helena Leander m.fl. (MP) yrkande 9,
    2013/14:T268 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1,
    2013/14:T269 av Karin Nilsson och Göran Lindell (båda C),
    2013/14:T394 av Josef Fransson (SD),
    2013/14:T510 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 18 och 20,
    2013/14:T511 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 11,
    2013/14:T517 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 24, 27, 28 och 30,
    2013/14:T526 av Stina Bergström m.fl. (MP) yrkandena 29, 35 och 45,
    2013/14:MJ332 av Thomas Finnborg (M) och
    2013/14:N238 av Kew Nordqvist m.fl. (MP) yrkande 13.
    • Reservation 2 (S)
    • Reservation 3 (MP, V)
    • Reservation 4 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S095017
    M910016
    MP00196
    FP20004
    C19004
    SD00182
    KD17002
    V00172
    Totalt147955453
    Ledamöternas röster
  3. Miljözoner

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2013/14:T483 av Jan-Olof Larsson (S) och
    2013/14:T526 av Stina Bergström m.fl. (MP) yrkande 23.
    • Reservation 5 (MP, V)
  4. Bilpooler

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2013/14:C419 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkande 8,
    2013/14:T517 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 31,
    2013/14:T526 av Stina Bergström m.fl. (MP) yrkande 26 och
    2013/14:T535 av Teres Lindberg och Börje Vestlund (båda S).
    • Reservation 6 (S, MP, V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (S, MP, V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S095017
    M910016
    MP01906
    FP19104
    C19004
    SD18002
    KD17002
    V01702
    Totalt164132053
    Ledamöternas röster
  5. Vinterdäck

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2013/14:T403 av Lars Beckman och Ulf Berg (båda M),
    2013/14:T404 av Lars Beckman och Ulf Berg (båda M),
    2013/14:T458 av Johan Hultberg (M) och
    2013/14:T523 av Julia Kronlid (SD).
    • Reservation 7 (SD)
  6. Parkeringsfrågor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2013/14:T268 av Markus Wiechel (SD) yrkande 2 och
    2013/14:T526 av Stina Bergström m.fl. (MP) yrkandena 17 och 19.
    • Reservation 8 (MP)
    • Reservation 9 (SD)
  7. Lastbilars längd och vikt

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2013/14:T319 av Karin Nilsson och Helena Lindahl (båda C),
    2013/14:T478 av Karin Åström och Sven-Erik Bucht (båda S),
    2013/14:T510 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 19,
    2013/14:T517 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 29 och
    2013/14:T532 av Roger Tiefensee (C).
    • Reservation 10 (S)
    • Reservation 11 (MP, V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 10 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S095017
    M910016
    MP18106
    FP20004
    C19004
    SD18002
    KD17002
    V00172
    Totalt183961753
    Ledamöternas röster
  8. Övergivna fordon

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2013/14:T214 av Jan Ertsborn och Anita Brodén (båda FP),
    2013/14:T273 av Lennart Axelsson (S),
    2013/14:T406 av Eva Sonidsson och Susanne Eberstein (båda S) och
    2013/14:T423 av Isak From m.fl. (S) yrkande 2.
    • Reservation 12 (S)
  9. Fordonsbesiktning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att en utredning snarast bör genomföras kring hur utförsäljningen av AB Svensk Bilprovnings besiktningsstationer har påverkat priser och tillgänglighet på fordonsbesiktningsmarknaden samt att någon ytterligare försäljning av bolagets besiktningsstationer inte bör göras förrän utredningen är färdigställd och behandlad.
    Därmed bifaller riksdagen motion
    2013/14:T517 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 39,
    bifaller delvis motion
    2013/14:T417 av Isak From och Maria Stenberg (båda S) och
    avslår motion
    2013/14:T382 av Edip Noyan (M).
    • Reservation 13 (M, FP, C, KD)
  10. Enskilda vägar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2013/14:C392 av Per Åsling (C) yrkande 2 och
    2013/14:T447 av Emil Källström (C).
  11. Vägskyltning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2013/14:T228 av Cecilia Widegren (M) och
    2013/14:T247 av Solveig Zander (C).
  12. Påställningsavgift

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2013/14:T259 av Jan Ericson (M).
  13. Förarlösa fordon

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2013/14:T444 av Emil Källström (C).
  14. Registreringsskyltar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2013/14:T221 av Cecilia Widegren (M) och
    2013/14:T286 av Boriana Åberg (M).
  15. Tjänstebil och arbetspendling

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2013/14:Sk304 av Sven-Erik Bucht (S).
  16. Förenklad behandling

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2013/14:T255 av Kurt Kvarnström och Carin Runeson (båda S),
    2013/14:T258 av Kurt Kvarnström och Carin Runeson (båda S),
    2013/14:T294 av Lars Gustafsson (KD),
    2013/14:T295 av Lars Gustafsson (KD),
    2013/14:T307 av Eva Sonidsson (S),
    2013/14:T387 av Per Lodenius och Ola Johansson (båda C),
    2013/14:T399 av Lars Beckman (M),
    2013/14:T418 av Isak From och Per Svedberg (båda S),
    2013/14:T495 av Catharina Bråkenhielm (S) och
    2013/14:N238 av Kew Nordqvist m.fl. (MP) yrkandena 3 och 10.