Studiemedelsfrågor m.m.

Betänkande 2002/03:UBU7

Utbildningsutskottets betänkande2002/03:UBU7

Studiemedelsfrågor m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 26 motionsyrkanden från
allmänna motionstiden 2002 om olika
studiestödsfrågor. Samtliga yrkanden avstyrks av
utskottet.

Yrkandena handlar om studiefinansieringssystem för
högskoleutbildning och vuxenutbildning, studiestöd
för vuxna romer, studiestöd vid
deltidssjukskrivning, studiemedel för
utlandsstudier, studiemedelsvillkor vid vissa
yrkesutbildningar, återbetalning m.m. av studielån,
underättelse till föräldrar när elev som är myndig
skolkar, examensbonus samt studiemedelsvillkor m.m.
för elitidrottare.
I betänkandet finns reservationer från Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,
Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de
Gröna.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut.

1. Nytt studiestödssystem

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub452 yrkande 1 och
2002/03:Ub487 yrkande 1.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (kd)

2. Studiestöd för vuxna romer

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub484 och
2002/03:Sf293 yrkande 4.
Reservation 3 (mp)

3. Studiestöd för vuxenutbildning i
övrigt

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub355,
2002/03:Ub395,
2002/03:Ub452 yrkande 5,
2002/03:Ub490 yrkande 6 och
2002/03:Ub548.
Reservation 4 (kd)

4. Barntillägg i studiemedelssystemet

Riksdagen avslår motion
2002/03:So454 yrkande 3.

5. Studiemedel vid deltidssjukskrivning

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub405,
2002/03:Ub439 och
2002/03:Ub482.

6. Studiemedel vid utlandsförlagd svensk
högskoleutbildning

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub359.
Reservation 5 (m)

7. Studiemedel vid studier utomlands

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub254 yrkandena 1 och 2.
Reservation 6 (m, fp, kd, c)

8. Studiemedel vid vissa
yrkesutbildningar

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub394 och
2002/03:Ub467.

9. Avskrivning av studielån för att främja
bosättning i glesbygd

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub344,
2002/03:Ub529 och
2002/03:N302 yrkande 2.

10. Bonus vid förtida återbetalning av
studielån

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Ub284 yrkande 2 och
2002/03:Ub452 yrkande 10.
Reservation 7 (kd)

11. Underrättelse till föräldrar när elev
som är myndig skolkar

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub429 yrkande 10.

12. Examensbonus

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub323 yrkande 5.
Reservation 8 (fp)

13. Studiemedelsvillkor m.m. för
elitidrottare

Riksdagen avslår motion
2002/03:Kr297 yrkande 5.

Stockholm den 13 mars 2003

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Ulf Nilsson (fp), Inger Lundberg (s),
Majléne Westerlund Panke (s), Inger Davidson (kd),
Nils-Erik Söderqvist (s), Per Bill (m), Louise
Malmström (s), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen
(c), Anna Ibrisagic (m), Mikael Damberg (s), Mikaela
Valtersson (mp), Christer Adelsbo (s), Marie Nordén
(s), Tobias Billström (m) och Lennart Gustavsson
(v).

2002/03

UbU7

Redogörelse för ärendet

Under allmänna motionstiden 2002 väcktes 90
motionsyrkanden om studiestödsfrågor. Ett drygt
sextiotal av dessa behandlades i utskottets
budgetbetänkande för utgiftsområde 15 Studiestöd
(bet. 2002/03:UbU2). Återstående yrkanden behandlas
här.

Först tar utskottet upp yrkanden med övergripande
förslag om studiefinansieringssystem för
högskoleutbildning och vuxenutbildning. Därefter
behandlas frågor om studiestöd för vuxna romer,
studiestöd vid deltidssjukskrivning, studiemedel för
utlandsstudier, studiemedelsvillkor vid vissa
yrkesutbildningar, återbetalning m.m. av studielån
samt slutligen några övriga frågor.
Utskottets överväganden

Utskottet tar först upp övergripande förslag om ett
nytt studiestödssystem. Därefter går utskottet i tur
och ordning in på förslag som gäller studiestöd för
vuxenstuderande, studiemedel vid
deltidssjukskrivning, studiemedel för studier
utomlands, studiemedel vid vissa yrkesutbildningar,
avskrivning och återbetalning av studielån samt
vissa övriga frågor.

Nytt studiestödssystem

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att Moderaternas och
Kristdemokraternas förslag om nytt
studiestödssystem avslås.
Jämför reservationerna 1 (m) och 2 (kd).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Moderata samlingspartiet föreslår i motion
2002/03:Ub487 yrkande 1 ett tillkännagivande om
nödvändigheten av ett reformerat studiestödssystem,
som skall vara heltäckande. Motionärerna räknar upp
ett antal avgörande principer för ett sådant system.
Det skall vara ekonomiskt hållbart och överblickbart
både för student och samhälle. Högre utbildning
skall löna sig även ekonomiskt, bl.a. genom att
skuldsättningen skall minska. Systemet skall
motverka social snedrekrytering, skulderna skall
återbetalas och systemet skall ha större
flexibilitet än för närvarande, så att även längre
studier kan finansieras med studiemedel. Systemen
skall skilja mellan sådana kostnader som är
relaterade till studierna och andra kostnader, t.ex.
för bostad under studietiden. För de senare måste
särskilda låneformer skapas, heter det i motionen.
Moderaterna vill också att Centrala
studiestödsnämnden (CSN) skall konkurrensutsättas
och att alla studenter skall ha rätt till
privatekonomisk rådgivning och information om vilken
kvalitet olika utbildningar har, innan de gör sitt
viktiga investeringsbeslut.

Kristdemokraterna beskriver i motion 2002/03:Ub452
yrkande 1 strukturen för det nya studiestödssystem
som partiet vill införa. För grundskole- och
gymnasiestudier skall ett studiestöd gälla för
elever upp till 25 år och ett annat för elever
mellan 25 och 55 år. Universitets- och
högskolestudier skall kunna finansieras med
studiemedel, medan det för yrkesverksamma som vill
studera skall finnas utbildningskonton.
Kristdemokraterna vill införa det nya systemet i två
etapper.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivanden.
Ett reformerat studiemedelssystem trädde i
funktion den 1 juli 2001 (prop. 1999/2000:10, bet.
UbU7, rskr. 96). Som övergripande mål för det nya
systemet gäller att det skall vara enkelt och
överblickbart för den enskilde, det skall verka
rekryterande, ha en utjämnande verkan mellan
individer och grupper i befolkningen och ha en god
effekt på samhällets ekonomiska hushållning över
tiden. Det nya systemet gör den enskildes ansvar för
upptagna lån tydligare än vad tidigare
studiemedelssystem gjorde. En princip bakom det nya
systemet - liksom det föregående
studiemedelssystemet - är att skillnader i
omkostnader mellan olika studerande beroende på
t.ex. höga bostadskostnader inte skall tillgodoses
inom studiestödssystemets ram.
Skuldsättningen begränsas genom att bidragsdelen i
de nya studiemedlen har höjts. Möjligheterna för en
student att ytterligare begränsa sin skuldsättning
genom att skaffa sig arbetsinkomster under
studietiden har ökats i det nya systemet, där det
s.k. fribeloppet har höjts kraftigt.
Liksom i det tidigare studiemedelssystemet finns
en gräns för hur lång tid som man kan beviljas
studiemedel. Den är vid heltidsstudier 240 veckor,
vilket motsvarar sex studieår av normal längd. Genom
att studenterna får tydlig information i förväg om
för hur lång tid de kan få studiemedel markerar
samhället behovet av väl planerade och målinriktade
studier och skuldsättningen hålls nere. Utskottet är
inte berett att tillstyrka en återgång till den
mycket generösa dispensgivning som förekom före den
1 juli 2001 på denna punkt.
Moderaternas förslag om att konkurrensutsätta CSN
har behandlats av utskottet många gånger, senast i
betänkande 2002/03:UbU1 s. 87 f. Utskottet anser
även nu att nuvarande ordning, nämligen att CSN
sköter både utbetalning och återbetalning av
studiemedel, har fördelar både för staten och
studenterna.
Möjligheterna för en student att bilda sig en
uppfattning om kvaliteten i olika utbildningar vid
olika lärosäten har ökat kraftigt de senaste åren.
Högskoleverkets utvärderingar av ämnen och program
hålls tillgängliga för allmänheten på webbplatsen
www.studera.nu.
När det gäller Kristdemokraternas förslag till
struktur konstaterar utskottet att det nya
studiemedelssystem som infördes 2001 tillgodoser
behovet av ett förmånligare studiestöd för vuxna
över 25 år som bedriver studier på grundskole- eller
gymnasienivå. Detta sker i det nya systemet genom
att sådana studerande kan beviljas studiemedel med
högre bidragsdel (ca 82 % av totalbeloppet).
Dessutom finns möjlighet till tilläggslån för den
studerande som är över 25 år och har haft
arbetsinkomster över 415 % av prisbasbeloppet under
de tolv månader som ligger före studiestarten.
Utskottet anser inte att vuxenstuderande i
åldersintervallet 20-25 år skall vara hänvisade till
samma studiestöd som elever under 20 år som går i
gymnasieskolan. Föräldrar har inte
underhållsskyldighet mot sina barn när de fyllt 20
år. De unga vuxna som vill bedriva studier på
gymnasial nivå efter den åldern bör ha tillgång till
ett studiestöd som räcker för deras försörjning.
När det gäller utbildningskonto för yrkesverksamma
konstaterar utskottet att riksdagen under förra
riksmötet godkände ett förslag från regeringen om
grunderna för ett system med konton för individuellt
kompetenssparande (prop. 2001/02:175, bet. AU10,
rskr. 322). Ett förslag till slutlig utformning av
systemet är alltjämt under beredning i
Regeringskansliet.

Studiestöd för vuxenutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå två motionsyrkanden om
studiestöd till vuxna romer.
Jämför reservation 3 (mp).
Utskottet avstyrker Kristdemokraternas förslag till
studiestöd vid vuxenstudier på grundskole-
och gymnasienivå.
Jämför reservation 4 (kd).
Motionsyrkanden om översyn av det nuvarande
studiestödssystemet för vuxenstudier på
grundskole- och gymnasienivå samt om
barntillägg i studiemedlen avstyrks också,
det sistnämnda med hänvisning till pågående
utredning.

Gällande bestämmelser

För studier på grundskole- och gymnasienivå kan
vuxna, dvs. personer som fyller minst 20 år,
beviljas studiemedel. Den som är minst 25 år kan i
många fall beviljas bidrag på den högre nivån,
varvid ca 82 % av totalbeloppet är bidrag.
Möjligheten att få studiemedel upphör normalt vid
utgången av det kalenderår då man fyller 50 år.

En person som fyllt 20 år och som saknar
grundskoleutbildning kan få studiemedel för studier
på grundskolenivå i 80 veckor. Om den studerande
behöver färdighetsträning i att läsa, skriva eller
räkna kan studiemedel beviljas för ytterligare 20
veckor, alltså totalt 100 veckor, vilket anses
motsvara fem terminer.
Sedan den 1 januari 2003 finns ett särskilt
rekryteringsbidrag, som infördes efter förslag i
proposition 2001/02:161 (bet. UbU15, rskr. 312).
Syftet med rekryteringsbidraget är att ge kommunerna
förutsättningar att rekrytera till studier de
personer med kort tidigare utbildning som har
särskilt svårt att ta steget in i studier. En person
kan beviljas rekryteringsbidrag tidigast det år hon
eller han fyller 25 år och senast det år hon eller
han fyller 50 år. Rekryteringsbidraget kan ges för
studier på heltid eller på 20, 50 eller 75 % av
heltid. Oavsett omfattningen kan rekryteringsbidrag
lämnas under högst 50 veckor. Beloppet motsvarar vad
en studerande kan få i studiemedel vid studier av
motsvarande omfattning, men till skillnad från
studiemedel är rekryteringsbidrag i sin helhet ett
skattefritt bidrag. Till personer som året före
studierna har haft en heltidsinkomst kan
rekryteringsbidrag utgå med ett högre belopp, 122,5
% av totalbeloppet i studiemedel.

Motioner och utskottets ställningstaganden

Miljöpartiet tar i motion 2002/03:Sf293 yrkande 4
upp situationen för äldre romer i det svenska
samhället. Många av dem är analfabeter och för dem
krävs det särskilda utbildningsinsatser, anser
motionärerna. Ett förlängt och riktat
vuxenstudiestöd för analfabeter som saknar
grundskolekompetens skulle vara en lösning, heter
det i motionen.

Romernas situation tas upp också i motion
2002/03:Ub484 (s) där motionären vill att regeringen
skall följa upp möjligheterna att finansiera studier
på grundskolenivå för vuxenstuderande som saknar
tidigare förvärvsarbete. I motionen nämns att det
t.ex. i Stockholms län bedrivs grundskole- och
gymnasieutbildning för finskspråkiga romer i en
folkhögskola som under flera år haft en kvalificerad
utbildning riktad till den romska minoritetsgruppen.
Många elever tackar nej till erbjuden plats i
utbildningen när deras hemkommuner nekar dem
socialbidrag under studietiden. Det nu gällande
studiestödet ger enligt motionären inte tillräckligt
ekonomiskt stöd. Man vill inte skuldsätta sig och
väljer därför att avstå från utbildningen, vilket
gör att vederbörande återigen blir arbetslös och
beroende av socialbidrag.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivande.
Det är mycket viktigt att de vuxna som har lägst
tidigare utbildning stimuleras att skaffa sig mer
kunskaper. Kommunerna har ett särskilt ansvar för
att ge stöd till vuxnas lärande. Varje kommun skall
aktivt verka för att nå dem i kommunen som har rätt
till grundläggande vuxenutbildning och för att
motivera dem att delta i utbildningen (11 kap. 9 §
skollagen 1985:1100).
Det nya rekryteringsbidraget gör det möjligt för
kommunerna att erbjuda personer med låg utbildning
och stort behov av ytterligare kunskaper tillfälle
att studera under 50 veckor utan att behöva
skuldsätta sig. Rekryteringsbidraget inverkar inte
på rätten att därefter få studiemedel. En person som
har börjat studier på grundskolenivå med
rekryteringsbidrag kan alltså efter de 50 veckorna
med sådant bidrag få studiemedel i 80 eller 100
veckor, beroende på om han eller hon även behöver
färdighetsträning i att läsa, skriva eller räkna. En
sådan studerande, som är mellan 25 och 50 år, kommer
i normalfallet att få studiemedel med högre
bidragsdel, vilket innebär att skuldsättningen blir
måttlig.

Fem motioner tar upp andra frågor om studiestöd för
vuxenutbildning.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2002/03:Ub452
yrkande 5 ett nytt vuxenutbildningsstöd för
studerande som saknar betyg från grund- eller
gymnasieskola. Det skall gälla vuxna i åldrarna
mellan 25 och 55 år och skall innebära ett
skattefritt bidrag som motsvarar totalbeloppet
(bidrag + lån) i studiemedel. Detta bidrag skall
utgå under den del av året då studier bedrivs. Det
skall kunna kompletteras med en lånedel på upp till
3 000 kr per månad. Studerande som redan har en hel
gymnasieutbildning men vill läsa ytterligare på
gymnasial nivå skall vara hänvisade till de vanliga
studiemedlen. Samma förslag framförs i
Kristdemokraternas motion 2002/03:Ub490 yrkande 6.
I motion 2002/03:Ub355 (m) föreslår motionären en
total översyn och förenkling av studiestödssystemet
för studerande i komvux. Det finns enligt hennes
mening en snårskog av olika särregler och
studiestödsformer, beroende på ålder och i vissa
fall på tidigare inkomst.
En översyn av möjligheterna att förbättra
villkoren för vuxna att bedriva studier begärs i
motion 2002/03:Ub395 (s). Motionärerna anser att de
flesta av dagens system är anpassade för studenter
som är förhållandevis unga. Ju äldre man blir, desto
fler dörrar stängs, heter det i motionen. Som
exempel nämns åldersgränsen för bostadsbidrag (29
år), begränsningen i lånemöjlighet fr.o.m. 41 års
ålder och att rätten till studiestöd i stort sett
upphör vid 51 års ålder.
Enligt motion 2002/03:Ub548 (s) bör studiestödet
till vuxna utvecklas vidare. Den flexibilitet som i
dag finns inom studiemedelssystemet när det gäller
studiernas omfattning är begränsad till att
studiemedel kan lämnas för studier på heltid eller
på 50 eller 75 % av heltid. I framtidens
utbildningar, med flexibel intagning och studier
utifrån personlig studieplanering, kommer studiernas
omfattning att variera mer. Både
rekryteringsbidraget och studiemedlen bör utvecklas
så att de möter det behov av flexibilitet som nya
studerandegrupper har, anser motionären.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Det nya studiemedelssystem som gäller sedan den 1
juli 2001 innebär en betydande förenkling jämfört
med den flora av olika studiestöd för vuxenstudier
(studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd, särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa och särskilt
utbildningsbidrag) som fanns dessförinnan. De
variationer som ryms i det nya studiemedelssystemet
behövs för att systemet på ett rimligt sätt skall
tillgodose behoven hos studerande i olika
livssituationer och därmed kunna verka rekryterande.
Ett system enligt Kristdemokraternas förslag med
ett vuxenstudiebidrag på 100 % av studiemedlens
totalbelopp till alla mellan 25 och 55 år som saknar
grundläggande kompetens eller gymnasiekompetens och
som önskar komplettera dessa kunskaper skulle enligt
utskottet öka kostnaderna för staten betydligt.
Bostadsbidrag ingår inte i studiestödet. En
studiesocial utredning arbetar för närvarande med
frågor om samspelet mellan studiestödssystemet och
andra förmånssystem (dir. 2002:120). En utgångspunkt
för det nya studiemedelssystemet har varit att lånen
skall återbetalas i sin helhet. Avtrappningen av
lånemöjligheterna fr.o.m. 41 års ålder har införts
för att säkerställa detta. Reglerna innebär dock att
t.ex. en studerande som är 48 år kan få studielån
för 80 veckors studier.
Utskottet är inte berett att föreslå något
ställningstagande från riksdagen till huruvida
studiemedel bör beräknas i direkt proportion till
studiernas omfattning. Mot bakgrund av de problem
som har funnits under senare år när nya
studiestödsformer och nya regler har införts, anser
utskottet att det bör vara regeringens sak att
överväga vilka ytterligare inslag av flexibilitet
som eventuellt kan tillföras studiemedelssystemet.
Utskottet utgår från att regeringen kontinuerligt
bevakar hur systemet tillämpas och hur det samspelar
med utvecklingen av utbildningen på olika nivåer och
att regeringen vid behov lägger fram förslag om
förbättringar.

För att vuxna med barn skall våga ta steget att
börja studera bör man enligt motion 2002/03:So454
(s) yrkande 3 överväga möjligheten att införa ett
barntillägg i studiemedelssystemet.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Den studiesociala utredningen har nyligen fått
tilläggsdirektiv (dir. 2003:13) att även analysera
förutsättningarna för att införa ett barntillägg
till studerande. Syftet med analysen skall vara att
undersöka vilka möjligheter det finns att på ett
effektivt sätt underlätta den ekonomiska situationen
för studerande med barn. Utredaren skall särskilt
analysera hur ett eventuellt barntillägg kan påverka
samspelet mellan studiestödssystemet och andra
förmånssystem samt vilka ekonomiska och andra
konsekvenser det kan få för den enskilde studerande.
Motionsyrkandet är alltså tillgodosett.

Studiemedel vid deltidssjukskrivning

Utskottets förslag i korthet

Motioner om att studiemedel för
deltidsstudier skall kunna kombineras med
sjukpenning på deltid bör avslås, eftersom
frågan behandlas i en pågående utredning.

Motioner och utskottets ställningstagande

Motionerna 2002/03:Ub405 (s), 2002/03:Ub439 (s) och
2002/03:Ub482 (s) tar upp problemet att den som blir
sjukskriven på deltid inte kan uppbära studiemedel
på deltid och sjukpenning på deltid. Ingen kan leva
på ett halvt studiestöd när man inte kan arbeta
eller vara sjukskriven på den andra halvan av tiden,
heter det i den förstnämnda motionen. Motionärerna
vill att det skall göras möjligt att samtidigt
uppbära studiemedel på deltid och sjukpenning på
deltid, för att man på det sättet skall kunna
förkorta personens väg till ett nytt arbete.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivande.
Den pågående utredningen om skyddstider för
sjukpenninggrundande inkomst (dir. 2001:104) har i
uppdrag bl.a. att uppmärksamma regelsystemets
effekter för personer som på grund av nedsatt
studieförmåga vill kombinera deltidsstudier med
sjukskrivning på deltid. När det gäller frågan om
att kombinera deltidsstudier med sjukskrivning på
deltid skall utredaren särskilt uppmärksamma samt ta
hänsyn till effekterna av eventuella förslag i
förhållande till andra studerandegrupper. Utredaren
skall samråda med den studiesociala utredningen.
Uppdraget skall redovisas senast den 30 april 2003.

Studiemedel vid utlandsstudier

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
studiemedel vid utlandsförlagd svensk
högskoleutbildning och om utredning av
reglerna för studiemedel vid studier
utomlands.
Jämför reservationerna 5 (m) och 6 (m, fp,
kd, c).

Motioner och utskottets ställningstaganden

I motion 2002/03:Ub359 (m) föreslås ändringar i
bestämmelserna om studiemedel vid utlandsförlagd
svensk högskoleutbildning. Studenter som läser vid
Göteborgs universitet vid en institution som av
universitetet har förlagts till Sussex i England bör
få studiemedel med samma belopp som svenska
studenter som läser vid brittiska universitet, anser
motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Motsvarande yrkande har behandlats av utskottet
flera gånger tidigare, senast i betänkande
2001/02:UbU2. Då skrev utskottet (s. 19) att
riksdagen inte borde uttala sig för en ändring i de
regler som CSN, i enlighet med givet bemyndigande,
har utfärdat och som innebär att en förutsättning
för att få studiemedelsbeloppet anpassat till
kostnadsläget utomlands är att man är antagen till
studier vid ett utländskt universitet. Detta är även
nu utskottets uppfattning.
Enligt 3 kap. 24 § andra stycket
studiestödsförordningen (2000:655) skall CSN
fastställa lånebeloppet för studier vid en utländsk
läroanstalt (kurs. här) med beaktande av
levnadsomkostnaderna i varje land. För studier vid
universitet och högskolor i Storbritannien är
lånebeloppet vid heltidsstudier våren 2003 drygt 800
kr högre per vecka än för studier i Sverige.
Studenterna vid Göteborgs universitet som läser vid
filialen i Sussex är inte antagna vid någon utländsk
läroanstalt. CSN har därför ansett sig förhindrad
att bevilja dessa studenter det högre lånebelopp som
svenska studenter som läser vid brittiska
universitet kan få.

I motion 2002/03:Ub254 (fp) föreslås ett
tillkännagivande om behovet av att utreda reglerna
för studiemedel vid studier utomlands (yrkande 1).
Motionären anser vidare att CSN:s regler när det
gäller krav på folkbokföring i Sverige för att få
studiemedel för studier utomlands behöver ändras
(yrkande 2). En svensk student som efter gymnasiet
skaffar sig arbete i England och då - helt enligt
reglerna - skriver sig där, kan inte beviljas
svenska studiemedel när han sedermera vill börja
studier i England. Anledningen är att han inte
uppfyller kravet på att ha varit folkbokförd i
Sverige de två senaste åren.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Kravet på folkbokföring i Sverige de två senaste
åren finns i 3 kap. 23 § studiestödsförordningen
(2002:655). Där sägs också att om det finns
särskilda skäl, får studiemedel lämnas även om detta
villkor inte är uppfyllt. CSN avgör vad som skall
anses som särskilda skäl.
Enligt EG-rätten om fri rörlighet borde en student
som den som beskrivs i motionen ha rätt till
studiestöd i värdlandet. En svensk som har bosatt
sig i England och efter att ha arbetat där vill
börja studier där, kan som EU-medborgare få bidrag
från den brittiska staten för sina studieavgifter.
Däremot kan han enligt de nuvarande brittiska
reglerna inte beviljas brittiskt studielån eller
kompletterande bidrag för sina levnadskostnader,
vilket brittiska medborgare kan. Mot denna bakgrund
har CSN hösten 2002 ändrat sin praxis när det gäller
vad som skall betraktas som särskilda skäl att göra
undantag från kravet på folkbokföring. Enligt vad
utskottet inhämtat från CSN skulle en student som
den i motionen beskrivne numera få svenskt
studiestöd utan hinder av folkbokföringskravet.
Motionärens yrkande 2 får därmed anses vara
tillgodosett. Utskottet anser inte att det finns
anledning att begära en generell utredning om
villkoren för studiemedel vid utlandsstudier.

Studiemedel vid vissa
yrkesutbildningar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå två motionsyrkanden om
möjligheter för vuxna att få studiestöd under
längre tid för utbildning på gymnasial nivå.

Gällande bestämmelser

Den som redan har en treårig gymnasieutbildning
eller motsvarande kan få studiemedel för högst 80
veckors ytterligare studier på gymnasienivå. Om man
saknar treårig gymnasieutbildning kan studiemedel
beviljas för högst 120 veckors gymnasiala studier.

Motioner och utskottets ställningstagande

I motion 2002/03:Ub394 (s) föreslås ett
tillkännagivande om vikten av att skapa
förutsättningar för fler att utbilda sig, inte minst
inom bristyrken. Den studerande som har gått igenom
grundläggande utbildning innan hon eller han
genomgår utbildning till t.ex. undersköterska har
enligt motionärerna ofta förbrukat de 120 veckor som
nuvarande regelverk medger för studiemedel till
vuxna på gymnasial nivå. Regelverket för
aktivitetsstöd ger inte möjligheter för denna grupp,
hävdar motionärerna.

Vikten av att minska hindren för dem som vill
utbilda sig till teckenspråks- och dövblindtolk
eller till vuxendövtolk tas upp i motion
2002/03:Ub467 (s). För den som vill bli
teckenspråkstolk eller dövblindtolk räcker de två år
under vilka man kan få studiemedel för gymnasiala
studier inte till för att dels gå den tvååriga
teckenspråkslinje som är ett förkunskapskrav, dels
höja betyget i Svenska A och B till Väl godkänd,
vilket också är ett förkunskapskrav. Enligt
motionärerna har vuxendövtolkutbildningen samma
behörighetskrav, men är treårig. Det första av dess
tre år räknas som gymnasiala studier och måste
alltså inrymmas i de två år för vilka man kan
beviljas studiemedel på den nivån.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivanden.
Länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar
upphandlar yrkesutbildningar inriktade mot yrken där
arbetskraftsbrist råder eller bedöms kunna uppstå.
Deltagarna i sådan s.k. arbetsmarknadsutbildning får
aktivitetsersättning och behöver alltså inte anlita
studiestödssystemet. En förutsättning för att bli
antagen till arbetsmarknadsutbildning är att man är
arbetslös eller riskerar att bli det och att man
söker arbete hos arbetsförmedlingen. Utskottet har
från Arbetsmarknadsstyrelsen inhämtat att ca 4 000
personer under 2002 slutförde
undersköterskeutbildning som
arbetsmarknadsutbildning. I genomsnitt omfattade
utbildningen knappt sju månaders heltidsstudier,
främst i karaktärsämnena inom omvårdnadsområdet.
Den som inte är eller riskerar att bli arbetslös
är normalt hänvisad till yrkesutbildning inom det
reguljära utbildningsväsendet. Kommunernas stöd till
vuxnas lärande skall utgå från den enskildes behov
och intresse. Enligt den strategi som riksdagen
antog efter förslag i propositionen Vuxnas lärande
och utvecklingen av vuxenutbildningen (prop.
2000/01:72, bet. UbU15, rskr. 229) skall individens
lärande och kunskapssökande stödjas genom rådgivning
och vägledning, baserad på erkännande av faktiska,
redan förvärvade kunskaper. Utskottet anser det
mycket viktigt att den kompetens som vuxna
utbildningssökande redan har förvärvat genom icke
formellt eller informellt lärande tas till vara och
att deras studieprogram utformas med utgångspunkt i
denna.
Undersköterskeutbildning för vuxna inom ramen för
det numera avslutade Kunskapslyftet har enligt vad
utskottet inhämtat från Skolverket vanligen omfattat
tre terminers heltidsstudier.
De nuvarande reglerna lämnar utrymme för den
blivande teckenspråks- eller dövblindtolken att med
studiemedel skaffa sig den tvååriga utbildning på
teckenspråkslinje som krävs för att komma in på
tolkutbildningen. Möjligheten att få lägst betyget
Väl godkänd i svenska finns redan under tiden i
gymnasieskolan. Utskottet anser inte att det bör
erbjudas extra studiestödstid för att höja
gymnasiebetyget i svenska. Från Strömbäcks
folkhögskola, som är den enda som i dag anordnar
vuxendövtolkutbildning, har utskottet inhämtat att
den tvååriga teckenspråkslinjen inte är ett
behörighetsvillkor för tillträde till sådan
tolkutbildning. Bestämmelserna om längsta tid för
studiemedel på gymnasial nivå lägger därmed inte
hinder i vägen för den som vill utbilda sig till
vuxendövtolk.
I det stöd till vuxnas lärande som kommunerna
numera är skyldiga att ge ingår vägledning.
Utskottet anser det viktigt att vuxna som vill
utbilda sig för ett nytt yrke får adekvat hjälp att
orientera sig i utbudet av utbildningar och
villkoren för studierna, så att de kan planera sin
utbildning på bästa sätt.

Studielån

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
avskrivning av studielån vid bosättning i
glesbygd och om bonus vid förtida
återbetalning av studielån.
Jämför reservationerna 7 (kd) och 8 (fp).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Tre motioner tar upp frågor om avskrivning av
studielån som ett medel för att locka
högskoleutbildade att bosätta sig eller stanna i
glesbygd.

Enligt motion 2002/03:Ub344 (kd) befinner sig
många glesbygdskommuner i en nedåtgående spiral och
saknar unga människor med kompetens. Därför föreslår
motionären en försöksverksamhet med avskrivning av
statliga studielån för ungdomar som väljer att bo
och arbeta i glesbygden. Detta system bör
finansieras inom ramen för studiestödssystemet.
Motionären hänvisar till att liknande åtgärder
prövas i en kommun i norra Norge. Också motion
2002/03:Ub529 (c) hänvisar till förebilder i Norge.
Motionärerna anser att avskrivning av studielån är
ett träffsäkert och samtidigt relativt billigt
styrmedel, och de vill att ett sådant system skall
införas i Sverige. I motion 2002/03:N302 (mp)
yrkande 2 begärs en utredning av effekterna av en
avskrivning av studielånen för de nyexaminerade
akademiker som flyttar till avfolkningshotade
kommuner.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivanden.
Liknande yrkanden behandlades av riksdagen under
förra riksmötet (bet. 2001/02:UbU2 s. 18). Utskottet
hänvisade då till att regeringen hade aviserat en
utredning. Denna har numera tillsatts (dir.
2002:80). Ett av syftena är att främja tillgången på
nyckelpersoner i mindre, lokala
arbetsmarknadsregioner. Utredaren skall, om
bedömningen är att det finns behov av det, lämna
förslag till rörlighetsstimulanser. Erfarenheter
gjorda i jämförbara länder skall beaktas. Enligt vad
utskottet har inhämtat studerar utredningen bl.a.
Norge. Uppdraget skall slutredovisas senast den 31
mars 2003.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2002/03:Ub452
yrkande 10 att någon form av system för bonus vid
förtida återbetalning av studielån bör utarbetas och
genomföras snarast. Även i motion 2002/03:Ub284 (kd)
yrkande 2 föreslås ett sådant system. I båda
motionerna hävdas att ett bonussystem skulle medföra
en avsevärd vinst för staten.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Enligt 4 kap. 20 § studiestödslagen (1999:1395)
får regeringen, i syfte att stimulera en snabb
återbetalning av studielån, meddela föreskrifter om
premier till låntagare som betalar tillbaka större
belopp än det fastställda årsbeloppet. Regeringen
har alltså redan möjlighet att införa ett
bonussystem. Det bör ankomma på regeringen att
bedöma om det i dagsläget skulle vara till fördel
för staten att göra det.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om rätt
för skolan att underrätta föräldrar till
myndig elev om att eleven skolkar,
examensbonus och studiemedelsvillkor m.m. för
elitidrottare.
Jämför reservationerna 8 (fp) och 9 (m).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Centerpartiet föreslår i motion 2002/03:Ub429
yrkande 10 att det skall skrivas in i skollagen att
läraren har rätt att underrätta föräldrar till
myndiga elever om att eleverna skolkar. En familjs
ekonomi kan drabbas hårt om elevens studiebidrag
dras in på grund av skolk, framhåller motionärerna.
De anser det bekymmersamt att föräldrarna har
försörjningsansvaret intill 20 års ålder för
gymnasieelever, men inte någon självklar rätt till
information om elevernas uppförande, t.ex. om att de
skolkar.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Skollagskommittén har nyligen, i betänkandet
Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU
2002:121), lagt fram förslag om en bestämmelse i
skollagen att skolan skall vara skyldig att
informera föräldrar i de fall en elev är frånvarande
i sådan utsträckning att det kan påverka rätten till
studiehjälp. Detta skall gälla även om eleven fyllt
18 år. Utskottet anser att riksdagen inte bör
föregripa regeringens beredning av ärendet.

Folkpartiet framhåller i motion 2002/03:Ub323
yrkande 5 att det är mycket viktigt för samhället,
och inte minst för den studerande själv, att inledda
högskolestudier avslutas med en examen. Studenter
borde enligt motionärerna få en extra stimulans att
vara flitiga och fullfölja sina studier. Därför
föreslås i motionen att möjligheterna att införa en
examensbonus i form av viss nedskrivning av
studieskulder skall utredas.

U t s k ot t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Det är ett faktum att ganska många studenter
lämnar högskolan utan att ha avlagt examen. Detta
måste ses mot bakgrund av både studenternas egna mål
för studierna och hur högskoleutbildning tas emot
och betraktas i arbetslivet. Många som börjar
studera vid universitet och högskolor har inte för
avsikt att avlägga examen utan har ett mera
begränsat mål för sina studier. Detta är enligt
utskottets mening helt legitimt och ett bevis på att
högskolan fungerar också som ett instrument för
livslångt lärande. Högskoleverkets kartläggningar
har också visat att en betydande andel av dem som
lämnat högskolan utan att ha avlagt examen likväl
har skaffat sig 120 poäng eller mera, vilket
motsvarar tre års heltidsstudier. För flertalet av
dessa handlar det enligt verket om en utbildning som
i många avseenden är jämförbar med en avlagd examen.
I en del fall handlar det bara om att studenterna
inte har ansökt om att få ut sin examen
(Studenternas resultat. Högskoleverkets rapport
2001:28R). Vilken värdering som görs på
arbetsmarknaden av att examen är avslutad spelar
säkerligen också stor roll. Det är tydligt att
studenter i vissa arbetsmarknadslägen rekryteras
till jobb innan de har slutfört den examen de haft
som mål.
Det är självfallet viktigt både för studenten och
samhället att studierna ger resultat. Ett viktigt
mått på effektivitet i högskoleutbildningen är
förhållandet mellan antalet helårsstudenter och
antalet helårsprestationer. Denna kvot har de
senaste åren i genomsnitt legat på 0,83 och tenderar
inte att sjunka.
Mot bakgrund av det som nu sagts anser utskottet
att det inte finns anledning att begära en utredning
om införande av examensbonus.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion
2002/03:Kr297 yrkande 5 ett tillkännagivande om
studiemedelsvillkor m.m. för elitidrottare. Enligt
motionärerna bör elitidrottare kunna få dispens från
kraven på studieresultat inom viss tid, så att de
kan hålla en lägre studietakt och ändå behålla
studiemedlen. I konsekvens med detta bör de också
kunna få studiemedel under längre tid än tolv
terminer. Motionärerna förordar även s.k.
ortsföreträde för elitidrottare, dvs. att en
högskolestuderande som är utövare av elitidrott
skall få möjlighet att byta till den studieort där
de bästa tränings- och tävlingsförutsättningarna
finns.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Motsvarande yrkande har behandlats av utskottet
flera gånger tidigare, senast i betänkande
2001/02:UbU11 s. 12. Utskottet ansåg då att
idrottsutövning på elitnivå inte bör föranleda
större skuldsättning för studenten än normalt,
vilket skulle bli konsekvensen om motionärernas
förslag genomförs. Det är fortfarande utskottets
uppfattning. I fråga om ortsföreträde hänvisar
utskottet liksom tidigare till att Högskoleverket
har funnit att det inte är förenligt med gällande
bestämmelser om antagning till grundläggande
högskoleutbildning. Utskottet anser inte heller nu
att det finns anledning för riksdagen att föreslå
någon ändring i dessa för att främja elitidrotten.

Utskottet

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i reservationen.

1. Nytt studiestödssystem (punkt 1) - m

av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias
Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub487 yrkande 1
och avslår motion
2002/03:Ub452 yrkande 1.

Ställningstagande

Det behövs av flera anledningar politisk enighet
kring ett långsiktigt, hållbart och överblickbart
studiefinansieringssystem. Det nya
studiemedelssystem som infördes 2001 är inte
hållbart, särskilt vad gäller
skuldsättningsproblematiken. Regeringen bör
konstruktivt söka lösningar till ett heltäckande
studiefinansieringssystem som tillgodoser följande
avgörande principer:

Systemet skall vara ekonomiskt hållbart och
överblickbart både för den enskilda studenten och
för samhället.
Högre utbildning skall löna sig även ekonomiskt.
Studenterna skall ges möjlighet att arbeta utan att
få minskade studiemedel, så att de kan minska sin
skuldsättning. Fribeloppet bör helt tas bort.
Systemet skall bidra till minskad social
snedrekrytering. Många vågar av olika skäl inte ta
steget in i den akademiska världen. Det avgörande är
att högre studier skall löna sig. Studier utomlands
skall inte missgynnas.
Skulderna skall betalas tillbaka.
Systemet skall skilja mellan sådan finansiering
som är relaterad till studierna och sådan som inte
kan direkt hänföras till detta område, t.ex. bostad
under studietiden. För sådana kostnader måste
särskilda låneformer tillskapas.
Alla studenter skall ha rätt till såväl
privatekonomisk rådgivning som information om vilken
kvalitet olika utbildningar har, innan de fattar ett
av de viktigaste investeringsbesluten i sina liv.
Ett större mått av flexibilitet måste tillåtas, så
att även längre studier kan finansieras via
studiemedel och de som så vill kan erbjudas
studiemedel i mer än tio månader per år.
CSN måste konkurrensutsättas genom att man skapar
möjlighet för de studenter som vill att få sina
studielån via sin bank eller annat låneinstitut.

2. Nytt studiestödssystem (punkt 1) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub452 yrkande 1
och avslår motion
2002/03:Ub487 yrkande 1.

Ställningstagande

Det är nödvändigt att ta ett samlat grepp över hur
människor i olika faser i livet skall kunna
finansiera sina studier. Dagens system präglas av
oklara gränsdragningar mellan arbetsmarknads- och
utbildningspolitik, vilket drabbar den enskilde.
Många, särskilt kvinnor, faller mellan stolarna när
det gäller stöd till studier efter arbete och
barnafödande. Det är viktigt att reglerna är tydliga
och förutsägbara, så att man snabbt kan få en
uppfattning om hur stort bidrag den enskilde kan få
av staten, vilka krav som är kopplade till bidraget
och hur länge detta delas ut.

Ett nytt heltäckande studiefinansieringssystem bör
införas och vara strukturerat enligt följande:
1. Grundskole- och gymnasiestudier
2.
- upp till 25 år
- mellan 25 och 55 år
· Universitets- och högskolestudier
·
· Utbildningskonto för yrkesverksamma
·
Det nya systemet bör införas i två etapper med
början fr.o.m. andra halvåret 2004. Det skall vara
helt genomfört 2005.

3. Studiestöd för vuxna romer (punkt 2) - mp

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Sf293 yrkande 4
och bifaller delvis motion
2002/03:Ub484.

Ställningstagande

Alltför många romer upplever att de inte tillhör
eller ingår i det svenska samhället. Romer
diskrimineras på arbetsmarknaden på grund av sitt
ursprung, och det råder mycket stor arbetslöshet
bland dem. Många äldre romer är analfabeter, och för
dem krävs det särskilda utbildningsinsatser. I dag
begränsas vuxenstudiestödet för studier på
grundskolenivå till fem terminer. Ett förlängt och
riktat vuxenstudiestöd för analfabeter som saknar
grundskolekompetens skulle kunna vara en lösning.

4. Studiestöd för vuxenutbildning i övrigt
(punkt 3) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2002/03:Ub452 yrkande 5 och
2002/03:Ub490 yrkande 6
och avslår motionerna
2002/03:Ub355,
2002/03:Ub395 och
2002/03:Ub548.

Ställningstagande

Det bör införas ett nytt vuxenutbildningsstöd för
studerande i åldrarna 25-55 år. Alla i denna
åldersgrupp som saknar betyg från grund- eller
gymnasieskola skall erbjudas ett skattefritt bidrag
som motsvarar 100 % av totalbeloppet i
studiemedelssystemet, under den del av året som
studier bedrivs. Den studerande skall därutöver ges
möjlighet att komplettera med en lånedel på upp till
3 000 kr per månad. CSN bör göra bedömningen av
lämplig nivå på lånet med hänsyn till den
studerandes ålder och återbetalningsförmåga.
Grundprincipen att lånet skall återbetalas skall
gälla. Studerande som läser på grund- och
gymnasienivån av eget intresse, för att bredda sin
redan fullföljda gymnasieutbildning eller för att
höja redan givna betyg, skall hänvisas till det
ordinarie studiemedelssystemet.

5. Studiemedel vid utlandsförlagd svensk
högskoleutbildning (punkt 6) - m

av Per Bill (m), Anna Ibrisagic (m) och Tobias
Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub359.

Ställningstagande

Det är viktigt att svenska studenter kan få
ekonomiska möjligheter att studera vid utländska
universitet och att studenter från andra länder får
erfarenheter och kunskap från svenska universitet.
Svenska studenter kan numera få studiemedel för
studier utomlands, vilket är bra. Det finns dock
ingen anledning att diskriminera studenter som
deltar i utbildning som ett svenskt universitet har
förlagt utomlands, såsom nu sker med studenter som
läser vid Göteborgs universitets filial i England.
Dessa får inte möjlighet till studielån av samma
omfattning som svenska studenter som läser vid
brittiska universitet. Studiemedelsförordningen bör
snarast ändras så att studenter inte missgynnas
ekonomiskt då de valt att studera vid sitt eget
universitets utlandsfilial.

6. Studiemedel vid studier utomlands (punkt 7)
- m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Per
Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c),
Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub254 yrkande 1
och avslår motion
2002/03:Ub254 yrkande 2.

Ställningstagande

De nuvarande reglerna för bidrag vid utlandsstudier
behöver enligt vår mening utredas. Inriktningen bör
vara att en student som kan få studiemedel för
studier i Sverige också skall ha möjlighet att få
studiemedel för att studera utomlands.

7. Bonus vid förtida återbetalning av
studielån (punkt 10) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2002/03:Ub284 yrkande 2 och
2002/03:Ub452 yrkande 10.

Ställningstagande

Vid två tillfällen, nämligen under andra halvåret
1983 och under hela 1986, erbjöds låntagare att mot
en premie frivilligt i förtid återbetala sin
studieskuld. Premien var mellan 5 och 20 % beroende
på antalet återstående betalningar. Ett sådant
bonussystem ökar de förtida återbetalningarna till
staten och minskar avskrivningarna, dvs. de innebär
netto en besparing för staten. Därför bör på nytt
någon form av bonussystem utarbetas och genomföras
snarast.

8. Examensbonus (punkt 12) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2002/03:Ub323 yrkande 5.

Ställningstagande

Det är mycket viktigt för samhället, och inte
minst för den studerande själv, att inledda
högskolestudier avslutas med en examen. Studenter
borde få en extra stimulans att vara flitiga och
fullfölja sina studier. En möjlighet är att införa
en examensbonus i form av viss nedskrivning av
studieskulder. Motsvarande system kan införas också
för doktorander som disputerar. Detta skulle främja
effektivitet i utbildningen utan att högskolorna
tvingas tumma på kvalitetskraven. Möjligheterna att
införa ett system med examensbonus bör snarast
utredas.
Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.

1. Nytt studiestödssystem (punkt 1) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Folkpartiet har i reservation 3 i betänkande
1999/2000:UbU7 Ett reformerat studiestödssystem
redovisat sitt förslag till hur ett nytt system
borde vara beskaffat. Vi har därefter följt upp
detta i våra motioner om budget för
studiestödsområdet, senast i motion 2002/03:Ub338. I
vårt förslag ingår att totalbeloppet bör höjas, att
bidragsdelen på sikt bör öka till 50 % av
totalbeloppet, att den högre bidragsnivån för
vuxenstuderande på gymnasial nivå bör vara 60 % av
totalbeloppet och att inkomstprövningen för att få
studiemedel bör mildras för att på sikt avskaffas.
Ökade möjligheter att få dispens från den hårda 12-
terminersregeln bör införas. Servicen hos CSN måste
förbättras. Vi anser att myndigheten skall åläggas
att betala en omvänd straffavgift till studenter som
inte får sina studiemedel eller svar på sin ansökan
inom en viss tid. Fler än CSN bör få möjlighet att
hantera utbetalningen av studiemedel och eventuellt
också återbetalningen. Olika modeller för detta bör
utredas. Vi anser också att studier för lite äldre
studerande skall kunna finansieras med
kompetenskonton samt under ett år med lån från det
allmänna pensionssystemet.

2. Nytt studiestödssystem (punkt 1) - kd

av Inger Davidson (kd).

Kristdemokraterna har i reservation 4 i betänkande
1999/2000:UbU7 Ett reformerat studiestödssystem
redovisat sitt förslag till hur ett nytt system
borde vara beskaffat. Vår ambition är att den
generella bidragsnivån skall vara 50 % av
totalbeloppet. Det skall inte vara något "först-
till-kvarn-system" för den högre bidragsnivån.
Inkomstprövningen bör i princip avskaffas.
Möjligheten till undantag från tolvterminersgränsen
bör ges en mer flexibel utformning. Bedömningar av
vilka utbildningar som skall berättiga till
studiemedel skall inte ha befintliga ekonomiska
ramar som utgångspunkt utan göras utifrån kvalitets-
och nivåkrav. Studieskuldräntorna bör vara
avdragsgilla vid beskattningen. Det skall inte
finnas någon fast åldersgräns vid vilken återstående
skuld avskrivs, men det skall finnas möjlighet till
total avskrivning om det finns särskilda skäl för
detta. CSN skall ges rimliga förutsättningar att
sköta sitt uppdrag att handha
studiestödsadministrationen. Regeringen bör
tillsätta en utredning för att se över vilka
valmöjligheter den enskilde i framtiden kan ges när
det gäller låneutbetalningen.

3. Nytt studiestödssystem (punkt 1) - c

av Sofia Larsen (c).

Centerpartiet har i reservation 2 i betänkande
1999/2000:UbU7 Ett reformerat studiestödssystem
redovisat sitt förslag till hur ett nytt system
skall byggas. Vårt förslag innebär att bidrag och
lån skall utgöra vardera 50 % av totalbeloppet i
studiemedelssystemet. Fribeloppet höjs till två
basbelopp. Återbetalningen utformas som ett
modifierat annuitetslån på 20-25 år. Med vårt
förslag blir skuldbördan hanterlig för alla
studenter och möjligheten att undvika lån blir
större än tidigare genom ett höjt fribelopp. Ett
studiefinansieringssystem måste vara hållbart och
förutsägbart över tiden, såväl för den enskilde
studenten som för staten. Med ett nytt system i
enlighet med denna modell kan också den sociala
snedrekryteringen minskas. I förening med
Centerpartiets skatteförslag kommer detta att
möjliggöra för stora grupper att minska sin
lånebörda redan under studietiden. Därmed blir det
också lättare för personer från studieovana hem att
ta steget in i högskolan.

4. Studiemedel vid deltidssjukskrivning (punkt
5) - v

av Lennart Gustavsson (v).

Vänsterpartiets principiella inställning är att
studier skall jämställas med arbete. Mot bakgrund av
detta ser vi det som naturligt att det skall vara
möjligt att kombinera deltidsstudier med
sjukskrivning på deltid. Förutom det principiella
ställningstagandet menar vi att en sådan möjlighet
kan underlätta en persons förutsättningar att komma
tillbaka in i arbetslivet. Eftersom pågående
utredning inom kort skall lägga fram förslag i
frågan avvaktar vi med slutligt ställningstagande.

5. Studiemedel vid vissa yrkesutbildningar
(punkt 8) - kd

av Inger Davidson (kd).

Kristdemokraterna anser att det är viktigt att
riksdagen tar det ökande behovet av teckenspråks-
och dövblindtolkar på allvar. Vi vill påminna om att
Kristdemokraterna vill införa ökade möjligheter till
dispens från det antal veckor eller terminer som
studiemedel maximalt kan ges, när det finns
särskilda skäl. Sådana dispensregler skulle kunna få
betydelse för dem som vill utbilda sig till
teckenspråks- eller dövblindtolkar.

6. Underrättelse till föräldrar när elev som är
myndig skolkar (punkt 11) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Per
Bill (m), Ana Maria Narti (fp), Sofia Larsen (c),
Anna Ibrisagic (m) och Tobias Billström (m).
Just nu remissbehandlas Skollagskommitténs förslag
till ny skollag. Vi vill dock markera att vi delar
den uppfattning som våra partiers företrädare i
kommittén har redovisat, att det måste vara en
självklarhet att en elevs vårdnadshavare informeras
om att en elev är ogiltigt frånvarande från sina
lektioner även i gymnasieskolan, långt innan
studiestödet är i fara.
Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner

Motioner från allmänna motionstiden 2002

2002/03:Ub254 av Runar Patriksson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att
utreda reglerna för bidrag vid utlandsstudier.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ändra Centrala
studiestödsnämndens regler för studiemedel vid
utlandsstudier.

2002/03:Ub284 av Tuve Skånberg och Per Landgren
(kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att mot en bonus
ge möjlighet för dem som önskar att i förtid
återbetala sina studieskulder.

2002/03:Ub323 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utreda en
examensbonus för studenter.

2002/03:Ub344 av Erling Wälivaara (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om försöksverksamhet med
avskrivning av statliga studielån för ungdomar som
väljer att bo och arbeta i glesbygden, och att den
bör finansieras inom ramen för
studiefinansieringssystemet.

2002/03:Ub355 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
behovet av en total översyn och förenkling av
studie- och bidragssystemet för studerande vid
komvux i enlighet med vad som anförs i motionen.

2002/03:Ub359 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att ändra
studiemedelssystemet vid institution utomlands.

2002/03:Ub394 av Anne Ludvigsson och Louise
Malmström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av att skapa
förutsättningar för fler att utbilda sig, inte minst
inom bristyrken.

2002/03:Ub395 av Louise Malmström och Anne
Ludvigsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att se över möjligheterna
att förbättra vuxnas villkor att genomföra studier.

2002/03:Ub405 av Carin Lundberg och Lars Lilja (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om sjukpenning till
deltidssjukskrivna studerande.

2002/03:Ub429 av Sofia Larsen m.fl. (c):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att skriva in
i skollagen att läraren har rätt att underrätta
föräldrar till myndiga elever om de skolkar.

2002/03:Ub439 av Kurt Kvarnström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att studiestöd kan utges på
deltid i samband med deltidssjukskrivning.

2002/03:Ub452 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett nytt
heltäckande studiestödssystem.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett nytt
vuxenutbildningsstöd för studerande som saknar
betyg från grund- eller gymnasieskola.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en bonus för den
som i förtid återbetalar sina studieskulder.

2002/03:Ub467 av Ulla Wester (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av att minska
hindren för dem som vill utbilda sig till
teckenspråks- och dövblindtolkar samt
vuxendövtolkar.

2002/03:Ub482 av Kurt Kvarnström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om rekryteringsbidrag vid
vuxenstudier.

2002/03:Ub484 av Sinikka Bohlin (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vuxenstuderande utan
tidigare förvärvsarbete.

2002/03:Ub487 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.
(m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av
ett reformerat studiemedelssystem.

2002/03:Ub490 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om studiestöd för
vuxenutbildningen.

2002/03:Ub529 av Jörgen Johansson och Viviann Gerdin
(c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om införande av ett system för
avskrivning av studielån.

2002/03:Ub548 av Christina Axelsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en fortsatt utveckling av
studiestödet till vuxna.

2002/03:Sf293 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att se över och
lägga fram förslag angående särskilda
utbildningsinsatser för romer m.fl.

2002/03:So454 av Anita Jönsson och Kerstin Engle
(s):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att möjligheten
att införa ett barntillägg i studiemedelssystemet
bör övervägas.

2002/03:Kr297 av Kent Olsson m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om studiemedel,
studietid i högskolan samt ortsföreträde för
elitidrottare.

2002/03:N302 av Ingegerd Saarinen och Lotta N
Hedström (mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utreda
effekterna av en avskrivning av studielånen för de
nyutexaminerade akademiker som flyttar till
avfolkningshotade kommuner.