Till innehåll på sidan

Sekretess för uppgifter om jägare hos länsstyrelsen och Polismyndigheten

Betänkande 2023/24:KU6

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
7 mars 2024

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Sekretess införs för vissa uppgifter om jägare hos länsstyrelsen och hos Polismyndigheten (KU6)

Riksdagen sa ja till ändringar i offentlighets- och sekretesslagen.

Lagändringarna innebär bland annat att uppgifter som en länsstyrelse behöver registrera om verksamheter för livsmedelskontroll i vissa fall ska omfattas av sekretess. Sekretessen ska gälla uppgifter om jägare som hos länsstyrelsen gör en anmälan om att överlåta små mängder vildsvin eller kött av vildsvin direkt till slutkonsumenter. Lagändringarna innebär också att sekretess ska gälla för uppgifter i Polismyndighetens register över uppdragstagare inom Nationella viltolycksrådet.

Syftet med lagändringarna är att minska risken för att registrerade uppgifter om bland annat skjutvapen hos jägare sprids.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Propositioner: 1

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2024-02-08
Justering: 2024-02-29
Trycklov: 2024-02-29
Betänkande 2023/24:KU6

Alla beredningar i utskottet

2024-02-08

Sekretess införs för vissa uppgifter om jägare hos länsstyrelsen och hos Polismyndigheten (KU6)

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till ändringar i offentlighets- och sekretesslagen.

Lagändringarna innebär bland annat att uppgifter som en länsstyrelse behöver registrera om verksamheter för livsmedelskontroll i vissa fall ska omfattas av sekretess. Sekretessen ska gälla uppgifter om jägare som hos länsstyrelsen gör en anmälan om att överlåta små mängder vildsvin eller kött av vildsvin direkt till slutkonsumenter. Lagändringarna innebär också att sekretess ska gälla för uppgifter i Polismyndighetens register över uppdragstagare inom Nationella viltolycksrådet.

Syftet med lagändringarna är att minska risken för att registrerade uppgifter om bland annat skjutvapen hos jägare sprids.

Lagändringarna föreslås börjar gälla 15 april 2024.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2024-03-06
Debatt i kammaren: 2024-03-07

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Malin Larsson (S)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i konstitutionsutskottets betänkande 6 om sekretess för uppgifter om jägare hos länsstyrelsen och Polismyndigheten.

Fru talman! I början av 1980-talet fanns uppskattningsvis färre än 100 fritt strövande vildsvin i Sverige. De hade rymt ur ett hägn. År 1987 beslutade Sveriges riksdag att vildsvinet åter skulle betraktas som en naturlig del av den svenska faunan, och i början av 1990-talet fanns det cirka 500 vilt levande vildsvin i Sverige.

Sedan ökade populationen snabbt. Under 2000-talet fanns det gott om vildsvin i stora delar av Götaland och Svealand. Enligt olika bedömare fanns det 2006 mellan 50 000 och 80 000 individer vildsvin i Sverige, som fortsatt blev fler och fler. År 2021 beräknades det finnas nästan 300 000 vilt levande vildsvin i Sverige, och under jaktåret 2020/2021 sköts rekordmånga vildsvin - hela 161 000 djur.

Fru talman! Den stora populationen av vildsvin orsakade stora skador i jordbruket och stod för många trafikolyckor. Samtidigt är vildsvinskött ett klimatsmart och smakrikt kött. Detta gjorde att den förra socialdemokratiskt ledda regeringen satsade resurser i ett efterlängtat vildsvinspaket med flera uppdrag till bland annat Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Länsstyrelsen Kronoberg och Statens veterinärmedicinska anstalt.

Vildsvinspaketet var en del av den nationella livsmedelsstrategins handlingsplan. Syftet var att ge konsumenterna större tillgång till ett utbud av vildsvin som livsmedel. Satsningarna riktade sig mot hela den potentiella marknaden och inkluderade måltidsupplevelser i hemmet och på restaurang men även offentliga måltider. Vildsvinspaketet innehöll även marknadsföring och kunskapshöjande åtgärder med fokus på förädling och vidareutveckling av en smittsäkrad besättning tamgris, där skydd mot afrikansk svinpest förstås särskilt betonades.

Fortfarande subventioneras undersökningar av vildsvinen efter trikiner och radioaktivt cesium-137 efter kärnkraftshaveriet i Tjernobyl 1986. Anslaget tillfördes medel för att incitamenten för vildsvinsjakt skulle öka och för att man samtidigt skulle uppnå en mer resurseffektiv handläggning av subventioner av kostnader för analyser av vildsvinskött.

Uppdrag gavs också att revidera de regionala förvaltningsplanerna med tydliga målsättningar för vildsvinsförvaltningen. För att vildsvinsförvaltningen ska fungera med viltet som en resurs i livsmedelsstrategin gav också den socialdemokratiskt ledda regeringen uppdraget att underlätta försäljningen av små mängder vildsvinskött direkt från jägare till konsument.

Där är vi i dag, fru talman. I dag säger vi socialdemokrater ja till förslaget som innebär att de uppgifter som en länsstyrelse behöver registrera om jägares verksamhet när det avser överlåtelser av små mängder vildsvin eller kött av vildsvin direkt till slutkonsumenter under vissa förutsättningar ska omfattas av sekretess och att sekretess på motsvarande sätt ska gälla för uppgift som hänför sig till Polismyndighetens register över uppdragstagare inom Nationella Viltolycksrådet.

Nationella Viltolycksrådet, NVR, är ett forum för samverkan om viltolycksfrågor. I samverkan ingår Polismyndigheten, Trafikverket, Naturvårdsverket, Svenska Jägareförbundet och Jägarnas Riksförbund. NVR:s övergripande mål är att minska antalet viltolyckor så att människor inte dödas eller skadas samt att minska viltets lidande i samband med viltolyckor.

Våra eftersöksjägare och deras hundar gör en stor och många gånger farlig insats för oss övriga medborgare men också för djuren som skadas i samband med trafikolyckor genom att förkorta lidandet för skadat vilt. Därför ska vi lagstiftare också göra det vi kan för att skydda våra jägare - både eftersöksjägare och jägare som vill sälja vildsvinskött.

Dessa viktiga förslag syftar till att förebygga brott i samhället genom att förhindra att skjutvapen enligt vapenlagen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin som jägare innehar hamnar i orätta händer till följd av registerföring av jägares personuppgifter.

Helheten handlar också om att vildsvin är en viltresurs som ska förvaltas på ett sätt som minskar skador i trafik och i jordbruket. Jägare ska tryggt kunna sälja kött och de vildsvin de skjuter, och fler ska få möjlighet att äta detta klimatsmarta och goda kött.

Vi socialdemokrater är glada att vi nu går i mål med denna pusselbit.

(Applåder)


Anf. 2 Mattias Eriksson Falk (SD)

Fru talman! Vi debatterar i dag konstitutionsutskottets betänkande 6 Sekretess för uppgifter om jägare hos länsstyrelsen och Polismyndigheten. Förslaget är att lagändringarna ska träda i kraft den 15 april 2024. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Offentlighets- och sekretesslagen är något att vara stolt över. Jag tänker på att vi i många fall kan ha ett öppet samhälle där uppgifter finns tillgängliga för medborgare eller massmedier att granska för att säkerställa att den demokratiska kontrollen i vårt samhälle upprätthålls och just går att granska. Likaväl som riksdagens ledamöter har möjlighet att granska regeringen behöver även riksdagen eller exempelvis kommunfullmäktige kunna granskas. Det är trots allt så vi bidrar till att upprätthålla medborgarnas förtroende för samhällets institutioner.

Sekretessdelen i lagen är nödvändig. Det kommer att finnas tillfällen när sekretess råder och det finns hinder mot att personuppgifter sprids. Det handlar till exempel om att förhindra att känslig information kommer kriminella till gagn och kan nyttjas för att utpressa eller hota. Offentlighet och sekretess står visserligen rakt emot varandra, men båda delarna behövs i en demokrati och en rättsstat.

Precis som utskottet redogör för i sitt betänkande innebär förslaget följande: "Sekretess ska gälla hos en länsstyrelse för uppgift som hänför sig till register över verksamheter för livsmedelskontroll, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att skjutvapen enligt vapenlagen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin kommer till brottslig användning. Vidare innebär förslagen att sekretess på motsvarande sätt ska gälla för uppgift som hänför sig till Polismyndighetens register över uppdragstagare inom Nationella viltolycksrådet."

Det är en förändring som vi sverigedemokrater ställer oss bakom. Detta är en fråga som vi har drivit i många år, och det är därför glädjande att denna förändring till gagn för den enskilde, i detta fall jägaren, innebär en större säkerhet.

Fru talman! Som jägare hamnar du lätt i en utsatt roll, särskilt om dina personuppgifter finns tillgängliga som offentlig handling hos myndigheter. Det är ingen hemlighet att organisationer som starkt motsätter sig jakt skulle kunna nyttja dessa uppgifter, men även kriminella gäng och den organiserade brottsligheten skulle kunna nyttja dem för att söka rätt på vapen, ljuddämpare eller magasin att stjäla och använda för allvarlig brottslighet.

Tyvärr har vi fått ett samhälle där de i dag föreslagna förändringarna är nödvändiga för att skydda den enskilda personen från att utsättas för brott eller trakasserier därför att man är jägare eller har tillgång till vapen. Det ligger också i samhällets intresse att stärka sekretessen för dessa uppgifter och på så sätt i allt större utsträckning förhindra att de missbrukas.

Fru talman! Sverigedemokraterna är ett jaktvänligt parti. Vi vill underlätta för jägare att jaga samtidigt som vi ska säkerställa att de inte riskerar problem just därför att de är jägare. Att vara jägare, oavsett om man jagar på fritiden eller arbetar åt en myndighet, är en livsstil som hundratusentals personer i Sverige bär med sig.

Jag har stor respekt för den kunskap, erfarenhet och vilja som många jägare besitter när det gäller att hantera vapen, jakt och djur - kunskap som har förts vidare från generation till generation, givetvis med lite förändring, för ny kunskap och erfarenhet kommer alltid längs vägen.

När jägare hjälper exempelvis det offentliga behöver även det offentliga hjälpa jägarna. Undan för undan ska vi se till att göra det bättre och lättare i Sverige, och det förslag som vi i dag ska fatta beslut om är ett steg på vägen dit.

(Applåder)

I detta anförande instämde Lars Andersson, Matheus Enholm, Runar Filper, Victoria Tiblom och Martin Westmont (alla SD).


Anf. 3 Erik Ottoson (M)

Fru talman! Låt mig inleda med att yrka bifall till konstitutionsutskottets förslag i betänkandet.

Det är inte jätteofta som vi i konstitutionsutskottet får möjlighet att behandla ärenden som har med jägare, jakt och vilt att göra, men när vi får det blir man som jägare och KU-ledamot lite extra engagerad. Kanske är det därför jag är den enda KU-ledamoten som deltar i denna debatt och resten kommer från miljö- och jordbruksutskottet, vad vet jag.

De förändringar som vi genomför i dag är förändringar som jag menar har behövts under lång tid, framför allt den del som rör Nationella viltolycksrådet. Som det står i propositionen är det förändringar som behöver göras dels för att skydda vapen, magasin och ljuddämpare från att komma i orätta händer, dels för att vi har en tilltagande hotbild gentemot dem som i statens namn utför en uppgift som är mycket viktig för det etiska förhållningssättet till vilt.

Det finns länder där man inte funderar så mycket över vad som händer med trafikskadat vilt, fru talman. Det smäller, och sedan blir det ett försäkringsärende. Vad som händer med viltet är en annan fråga. I Sverige har vi dock valt en annan väg, en betydligt mer etisk väg, där målbilden alltid är att söka upp och förkorta lidandet så mycket det bara går. Detta är en mycket svår uppgift som kräver stort engagemang från den enskilde jägaren och som inte varje jägare och definitivt inte varje jakthund klarar av.

Träningsarbete är en förutsättning för att få en bra eftersökshund som klarar av att reda ut ett trafikeftersök. Detta är ett arbete som man många gånger inte klarar av genom att bara ha en hund. Många gånger krävs det att man har två hundar som är tränade på olika uppgifter för att klara av eftersöket i dess helhet, och man kan behöva ta hjälp av vänner och kollegor för att klara av hela uppgiften.

I det läget, när man utför denna uppgift på allmänhetens uppdrag, kan man bli hotad av djurrättsterrorister som tycker att vi inte borde ha ett sådant etiskt förhållningssätt. Det finns eftersöksjägare som får sina bilar sönderslagna och vandaliserade när de utför denna uppgift, om det just den gången råkar vara en varg och detta blir känt. De uppgifter som går att få tag på används för att hitta personen och hota och skrämma den till tystnad. Detta är vedervärdigt och oacceptabelt i en demokrati.

När vi införde tryckfrihetsförordningen i Sverige en gång för länge sedan var målet att skapa förutsättningar för transparens i statsförvaltningen, kunna hålla makten ansvarig och se vad som sker i statsförvaltningen. Det var en tid med betydligt färre personuppgifter lagrade inom ramen för statsförvaltningen.

Barriärerna för att begära ut personuppgifter var betydligt högre före digitaliseringens genombrott. Balansen i den svenska offentlighetsprincipen har skiftat på ett sätt som kanske inte riktigt förutsågs, och där har vi i denna tidsålder en viktig uppgift i att försöka finna en rimlig balans.

Det har under ett flertal år blivit allt tydligare att hotet, hatet, våldet och vandaliseringen gentemot eftersöksjägare inom ramen för NVR, men även andra former av jakt, växer och blir ett allt större problem. Låt mig därför, fru talman, uttrycka min förvåning över att förslaget kommer först nu när den här regeringen har tillträtt och förmår leverera det till riksdagens bord.

Detta är en principiellt viktig fråga för att vi ska kunna se våra NVR-jägare i ögonen när vi skickar ut dem på kvällar eller nätter, ofta mitt i natten, i skymningen eller precis i gryningen klockan 4, då de med sin egen säkerhet som insats ska försöka inleda ett trafikeftersök längs en ofta tungt trafikerad väg tillsammans med en av sina käraste vänner - den jakthund som många gånger är en livskamrat.

Att vi med tanke på denna risk dessutom, fram till i dag, har sagt att vi inte ens tänker skydda jägarna från dem som hotar och hatar dem har för mig framstått som oanständigt och obegripligt under en ganska lång tid.

Det som har utlöst detta nu är ironiskt nog något helt annat, nämligen möjligheten att sälja mindre mängder vildsvinskött direkt till konsument och att man måste registrera sig för att göra detta. Detta är såklart också en viktig del, men det som jag tycker är det absolut tyngsta argumentet och som är viktigast för mig är att alla de som, vid sidan av sina vanliga liv, har jour dygnet runt för att på ett etiskt sätt ta hand om trafikskadat vilt och avsluta viltets lidande ska få heder och ära, som sig bör.

Med detta vill jag återigen yrka bifall till konstitutionsutskottets förslag.

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Resare (M).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 10.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2024-03-07
Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Ändring i offentlighets- och sekretesslagen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:61.