Ny försäkringsavtalslag
Betänkande 2004/05:LU4
- 1, Förslag
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 16 februari 2005
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Hela betänkandet
Beslut
Starkare skydd för försäkringstagare (LU4)
Det blir svårare för försäkringsbolagen att vägra någon att teckna sjukförsäkring. Det är en av nyheterna i regeringens förslag till ny försäkringsavtalslag som riksdagen har antagit. Den nya lagen stärker försäkringstagarnas skydd vid alla typer av försäkringar. Det gäller konsumentförsäkringar, företags- och personförsäkringar samt olika kollektiva försäkringar. Försäkringsbolag ska bara få neka någon att teckna en personförsäkring, som till exempel en sjukförsäkring, om det finns särskilda skäl. Nekar bolaget ska beslutet kunna prövas i domstol. Lagändringarna innebär också att gruppförsäkringar och kollektivavtalsgrundade försäkringar regleras i lag och att försäkringsbolagen får ett utökat informationsansvar. Försäkringsavtalslagen börjar gälla den 1 januari 2006.
- Utskottets förslag till beslut
- Delvis bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag
Ärendets gång
Förslag
Motioner: 6
Propositioner: 1
Propositioner: 1
Från regeringen
- Ny försäkringsavtalslagProposition 2003/04:150
Motioner från ledamöterna
- Motion 2004/05:L1 av Yvonne Andersson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2003/04:150 Ny försäkringsavtalslag
- Motion 2004/05:L2 av Inger René m.fl. (M) med anledning av prop. 2003/04:150 Ny försäkringsavtalslag
- Motion 2004/05:L3 av Viviann Gerdin m.fl. (C) med anledning av prop. 2003/04:150 Ny försäkringsavtalslag
- Motion 2004/05:L348 av Helena Bargholtz (FP) Försäkringsavtalslagen
- Motion 2004/05:L393 av Anita Brodén (FP) Efterlevandes situation i försäkringssammanhang
- Motion 2004/05:L4 av Mia Franzén m.fl. (FP) med anledning av prop. 2003/04:150 Ny försäkringsavtalslag
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2004-11-25
Justering: 2005-02-01
Trycklov: 2005-02-07
Trycklov till Gotab och webb: 2005-02-08
Trycklov: 2005-02-08
Justering: 2005-02-01
Trycklov: 2005-02-07
Trycklov till Gotab och webb: 2005-02-08
Trycklov: 2005-02-08
Reservationer: 1
Betänkande 2004/05:LU4
Betänkande 2004/05:LU4
Alla beredningar i utskottet
2004-10-14, 2004-11-25
Starkare skydd för försäkringstagare (LU4)
Det ska bli svårare för försäkringsbolagen att vägra någon att teckna sjukförsäkring. Det är en av nyheterna i ett regeringsförslag om ny försäkringsavtalslag som lagutskottet föreslår att riksdagen godkänner. Den nya lagen ska stärka försäkringstagarnas skydd vid alla typer av försäkringar. Den ska gälla konsumentförsäkringar, företags- och personförsäkringar samt olika kollektiva försäkringar. Ett försäkringsbolag ska bara få neka någon att teckna en personförsäkring, som till exempel en sjukförsäkring, om det finns särskilda skäl. Nekar bolaget ska beslutet kunna prövas i domstol. Lagförslaget innebär också att gruppförsäkringar och kollektivavtalsgrundade försäkringar regleras i lag och att försäkringsbolagen får ett utökat informationsansvar. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2006.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2005-02-16
Debatt om förslag 2004/05:LU4
Webb-tv: Ny försäkringsavtalslag
Dokument från debatten
- 2005-02-16Protokoll 2004/05:77
Protokoll från debatten
Anf. 32 Pia Nilsson (S)
Herr talman! Jag vill påannonsera lagutskottets betänkande LU4
Ny försäkringsavtalslag
. I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition
Ny försäkringsavtalslag
och fyra motioner som väckts med anledning av propositionen. Därutöver behandlar utskottet två motioner från den allmänna motionstiden 2004.
Den nya försäkringsavtalslagen föreslås ersätta 1927 års lag om försäkringsavtal och 1980 års konsumentförsäkringslag.
Lagförslaget innehåller bestämmelser om konsumentförsäkringar, till exempel hemförsäkringar, villaförsäkringar och fordonsförsäkringar. Även personförsäkringar, gruppförsäkringar och kollektivavtalsgrundande försäkringar omfattas av den nya lagen. Genom den föreslagna reformen görs en nödvändig modernisering av lagstiftningen.
Grundsyftet, herr talman, är att ge försäkringstagaren ett starkt skydd vid alla typer av försäkringar. Regeringen anser att detta är angeläget med tanke på den stora sociala betydelse som försäkringarna har för många.
Den nya lagen är avsedd att träda i kraft den 1 januari 2006.
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag, med några smärre justeringar, och att samtliga motioner avstyrks. I betänkandet finns en reservation och ett särskilt yttrande.
För övrigt vill jag tillägga att detta är en proposition i samverkan med Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Därmed lämnar jag över ärendet till debattörerna.
Anf. 33 Bertil Kjellberg (M)
Herr talman! Det ärende vi behandlar i dag är ett av denna mandatperiods mest omfattande lagstiftningsarbete. Det är kanske inte det mest uppmärksammade, men det har stor betydelse både för medborgarna och för en viktig bransch inom näringslivet, nämligen försäkringsbranschen.
Inledningsvis vill jag peka på att trots att ärendet tagit närmare 30 år att förbereda är man i försäkringsbranschen missnöjd med sina möjligheter att få påverka lagstiftningens utformning. Det måste vara ett underbetyg åt regeringens förmåga att forma svår och omfattande lagstiftning när en bransch som är så beroende av lagstiftningen inte anser sig ha kommit till tals.
Vi moderater yrkar i en reservation till betänkandet avslag på regeringens proposition och ber regeringen återkomma med ett förbättrat förslag. Vi är missnöjda med lagförslaget och anser att regeringen borde kunna bättre. Sverige är värt en bättre försäkringsavtalslag. Vi ställer oss positiva till att 1927 års lag och andra lagar i samband med denna byts ut mot en ny och modernare lagstiftning. Denna lagstiftning borde vara mer marknadsinriktad. För försäkringstagarna är det allra viktigast att de har tillgång till ett brett utbud av försäkringar till rimliga premier. Det förslag som vi nu behandlar anser vi snarare försvårar än förenklar för konsumenterna att få bra och billiga försäkringar.
Ett av förslagen i propositionen är att den rätt till försäkring som finns i dag inom konsumentområdet vad gäller sakförsäkringar utvidgas till att gälla även personförsäkringar. Detta förslag förs fram utan att regeringen gjort den nödvändiga analysen av var gränsen går mellan vad vi gemensamt ska svara för inom ramen för socialförsäkringssystemet och vad den enskilde ska svara för genom de privata försäkringarna.
Vi får aldrig glömma att försäkringsbolagen är vinstdrivande bolag som till skillnad från staten inte har några andra inkomstkällor än de premier som kunderna betalar. Genom att lägga på försäkringsbolagen ett socialt ansvar som vi gemensamt rimligen borde svara för fördyrar vi försäkringarna och gör det ännu svårare för många att på grund av bristande ekonomisk förmåga skaffa sig ett fullgott försäkringsskydd. Det blir helt enkelt för dyrt.
Det är en oroväckande utveckling när staten retirerar och låter företagen ta ett allt större ansvar. I varje fall ska ett sådant överförande analyseras noggrant. Det har inte gjorts i den här propositionen. Förslaget har också lanserats som en rätt till försäkring när det i själva verket är en rätt att få sin sak prövad i domstol. Det kan ge utsatta grupper falska förhoppningar.
Herr talman! Ytterligare ett skäl att säga nej till propositionen är att lagregleringen vad gäller företagsförsäkringen är tvingande, det vill säga att företagen fråntas sin möjlighet att själva avgöra hur de på lämpligast sätt vill utforma sina avtal med försäkringsbolagen. Detta är ett avsteg från gällande praxis när det gäller avtal mellan näringsidkare. Där är huvudregeln normalt att avtalsfrihet ska gälla vid avtal mellan olika näringsidkare. Vi anser att i varje fall när det gäller så kallade stora risker, det vill säga avtal mellan större företag, bör avtalsfrihet råda så att näringslivet får tillgång till så många försäkringsbolag som möjligt.
Genom att vi i Sverige inför nationellt särpräglade regler försvårar vi för utländska försäkringsbolag att etablera sig här. Den svenska försäkringsmarknaden blir mer monopoliserad. Vi får sämre konkurrens och högre premier. Regeringens ointresse för konkurrensaspekten visas också av att Konkurrensverket inte fått möjlighet att yttra sig för att analysera förslagets konkurrensrättsliga konsekvenser.
Herr talman! Försäkringsområdet med gruppförsäkringar och försäkringsavtal som slutits som resultat av kollektivavtal på arbetsmarknaden har tidigare varit oreglerat. Sådana försäkringsavtal träffas mellan professionella avtalsparter där båda parterna representeras av personer med gedigen kunskap om försäkringsrätt. Vad jag har förstått har det här området inom försäkringsrätten fungerat väl, och parterna har avtalat om hur försäkringslösningarna ska fungera för vart och ett av de olika områdena. Alla har varit nöjda. Något egentligt behov av lagstiftning har inte funnits. Jag och Moderaterna anser i varje fall att reglerna borde vara dispositiva, det vill säga att de borde ge möjlighet för parterna att träffa avtal som avviker från lagstiftningen. Genom att göra lagstiftningen tvingande försvårar och fördyrar regeringen utvecklingen av försäkringsprodukter på det här området.
När man genomför en så stor reform på ett område medför det omfattande kostnader för de inblandade parterna att anpassa sig till reformen. Det är ofta nödvändiga kostnader. Men det är olyckligt att man som nu, i det aktuella ärendet, inte lämnar alla förslag samtidigt. Regeringen har i propositionen aviserat att förändringar kommer inom företagsförsäkringsområdet och att det kommer nya preskriptionsregler. Dessa förändringar borde rimligtvis ha varit med i denna proposition så att försäkringsbranschen haft möjlighet att ha med dem när den gör anpassningar till den nya lagen. Ett sådant förfarande sparar pengar till gagn för försäkringstagarna.
Till sist, herr talman: Som jag nämnde inledningsvis är detta ett av de största lagstiftningsärendena under denna mandatperiod. Jag anser då att det hade varit klädsamt om vår justitieminister hade deltagit i debatten. Jag förstår att deltagande i denna debatt inte ger några rubriker på kvällstidningarnas löpsedlar, men genom att delta i debatten hade justitieministern kunnat markera både riksdagens och ärendets betydelse. Det är uppenbart att civilrätten, som är så viktig för Sverige, kommit i strykklass på Justitiedepartementet under det nuvarande statsrådet.
Jag yrkar slutligen bifall till reservationen i ärendet.
Anf. 34 Mia Franzén (Fp)
Herr talman! Jag vill härmed yrka bifall till reservationen, som innebär avslag på regeringens proposition
Ny försäkringsavtalslag
. Folkpartiet sympatiserar med flera av de syften som man anger i propositionen. Det gäller det som rör att stärka och skydda sjuka och handikappade. Att stärka konsumentskyddet och skyddet för småföretagarnas möjligheter är också lovvärt. Framför allt är det en modernisering, och vi behöver en långsiktigt hållbar lagstiftning på försäkringsområdet.
Tyvärr innehåller förslaget trots många års beredning sådana betydande brister att vi ser oss tvungna att i dag yrka avslag på hela propositionen. Jag kommer bara att ha möjlighet att ta upp huvuddragen i vår kritik, men detta kommer jag att göra. För det första visar förslaget en hopblandning av hur försäkringsbranschen fungerar och hur statliga myndigheter finansieras. Här blandas medborgarrätt och konsumenträtt ganska vilt. Med ökade krav på försäkringsbranschen och med ett större socialt ansvarstagande kommer per automatik ökade premiekostnader för den enskilde - detta ovanpå vårt redan i dag höga skattetryck.
Redan i dag känner många att de inte har råd med ett fullgott försäkringsskydd. Vissa lägger helt sonika undan räkningen på hemförsäkringen för att de har så många andra, dagsakuta, kostnader. Detta innebär att de bland annat i dag inte har något rättsskydd, något som tidigare var statligt finansierat, med andra ord möjlighet till advokat om olyckan skulle vara framme. Brinner deras hem ned får de ingenting kvar och ingenting i kompensation. Detta är oroande. Rättstryggheten har blivit en plånboksfråga liksom tryggheten i hemmet.
Folkpartiet har länge krävt att regeringen ser över gränsdragningen mellan vad vi kan förvänta oss finansieras via den höga skatten, av social trygghet, och vad vi kan kräva att var och en klarar att finansiera själv, av privat försäkringsskydd. Detta har inte skett. Fortfarande finns ingen ordentlig helhetssyn på detta viktiga område. Nu föreslår i stället Socialdemokraterna, med stödpartierna, att försäkringsbolagen ska erbjuda alla en personförsäkring. Premien ska dock sättas utifrån riskbedömningen. Då blir beloppet högre för den som ofta är sjuk och lägre för den som är kärnfrisk.
Så fungerar försäkringarna för att gå ihop. Det solidariska ansvaret är här begränsat. Det är med andra ord inte alls så som skatten ska fungera. Den ska ge alla rätt till en grundtrygghet oavsett hälsostatus, kön, handikapp eller andra saker. Den personliga hälsotryggheten, inklusive olycksfall, livdelen och sjukförsäkringen, har alltså blivit en plånboksfråga.
När polisen inte längre ges möjlighet att skydda medborgarna har också privata vaktbolag och försäkringar ersatt dessa. I dag vet vi att människor som är bosatta i brottsutsatta områden inte bara lever i en otrygg miljö utan också tvingas betala högre premier för sina försäkringar - hög risk innebär högt belopp, och många inbrott innebär högt belopp. Även tryggheten mot brott har alltså blivit en plånboksfråga, detta med en regering som är socialdemokratisk. Med stöd av Miljöpartiet och Vänstern har även denna del blivit en plånboksfråga. Det är ett osolidariskt system.
Men hur ska vi då kunna försvara välfärden när människor alltmer upptäcker att vi har världens högsta skattetryck utan koppling till hög servicenivå. Den höga skattenivån innebär inte att vi skyddar ens våra svagaste och mest utsatta grupper i samhället. Till och med de svaga och utsatta skriker efter möjligheten att försäkra sig i dag. Men den som inte har råd blir utan.
Det är dags att tänka om, och det är dags att ta det ansvar som en regering borde ta - det solidariska - och inte skjuta över ansvaret på försäkringsbranschen som är privatfinansierad.
Dra tillbaka propositionen och se över skyddet för rånutsatta småföretagare i detta sammanhang! Men våga då se till helheten. Vad ska vara privat, och vad ska finansieras via skatten?
Ta inte heller bort möjligheten som funnits hittills för arbetare att få en försäkring till en mycket låg premie via sin arbetsgivare eller via sitt fackförbund. Dra tillbaka propositionen och gör om förslaget gällande gruppförsäkringarna!
Jag vädjar i dag till alla mina kollegers och alla riksdagsledamöters förnuft och solidaritetskänsla. Jag vädjar till er att ni ska rösta för bifall till reservationen och avslag på propositionen.
Anf. 35 Viviann Gerdin (C)
Herr talman! De sociala klyftorna ökar i samhället, och det är inte längre självklart att alla människor omfattas av trygghetssystemen. Med hänsyn till de förändringar som sker och med beaktande av att privata försäkringar av olika slag kommer att få ökad betydelse framöver är det ett gott syfte att stärka konsumenternas ställning. Flera har också påpekat i remissvaren att det är nödvändigt att uppmärksamma att konsumenterna själva åläggs ett större ansvar i försäkringsfrågorna framöver.
Från Centerpartiets sida välkomnar vi det mesta i förslaget. Det är ett förslag som främst syftar till att stärka konsumenternas ställning. Men vi är kritiska på en punkt, och det är en mycket viktig punkt för oss, nämligen att regeringen inte har velat stärka småföretagens ställning inom försäkringsområdet. För oss har det varit en kärnfråga att större likheter skulle uppnås mellan konsumenters och företagares skydd. Vi hade gärna velat ha detta med. Det har varit avgörande för att vi yrkar avslag på propositionen.
Vårt krav kvarstår, nämligen att regeringen bör göra en översyn av småföretagens försäkringssituation och återkomma med förslag innan den nya lagen genomförs.
Det är inte bara vi från Centerpartiet som för fram dessa krav på att stärka småföretagens ställning. Det finns även flera motioner från allmänna motionstiden där i princip samma frågor tas upp.
Sveriges riksdag har under flera decennier stiftat en mängd konsumentlagar men inte anpassat dem för just de små näringsidkarnas behov. Det finns flera hundra tusen småföretagare, många ensamföretagare, som i dag behöver ett bättre försäkringsskydd och dessutom på rimliga villkor.
I våra grannländer Finland och Norge har man infört tvingande regler till förmån för såväl konsumenter som näringsidkare. I Norge gäller skyddsreglerna inte bara för de allra minsta företagen utan för företag med upp till 250 anställda.
I en PM från 1993 föreslogs ett mer likvärdigt skydd mellan konsumenter och småföretagare. Men regeringen har nu valt att förvägra småföretagen detta. Varför diskriminerar man småföretagen på detta sätt?
Jag vill också ta upp kontraheringsplikten. Den har vi inte tagit upp i vår motion.
Det är ett behjärtansvärt syfte i lagen att alla ska ha lika rätt att teckna en försäkring, men det föreligger även en risk för att det skapar falska förhoppningar.
Den nu föreslagna utvidgningen av kontraheringsplikten medför att konsumenterna får en stärkt ställning i kontakterna med försäkringsbolagen. Det tycker vi är bra. Men samtidigt innebär det också att försäkringsbolagens ökade risktagande kommer att synas i premiesättningen.
Sammantaget gjorde vi då bedömningen att den utvidgade kontraheringsplikten, som den framställs, i realiteten kommer att få endast marginell betydelse för de breda grupperna. Försäkringsbolagen kommer att "prisa ut" de försäkringstagare som de inte vill försäkra. Riskbedömningen och premienivån går alltså hand i hand, och det kommer slutligen att vara avgörande. Med ett ökat risktagande som följer på kontraheringsplikten kan vi också räkna med höjda premier för samtliga försäkringstagare. Det finns alltså skäl att påpeka att dessa effekter borde ha analyserats lite närmare.
Med hänsyn till att försäkringsbolagen verkar i en marknadsekonomi och att socialförsäkringssystemen skattefinansieras borde vi allmänt reflektera över vilka principer som ska styra ansvarsfördelningen mellan de skattefinansierade försäkringarna och de privata försäkringarna.
Gruppförsäkringar av olika slag har under en längre tid utvecklats och blivit ett mycket gott alternativ för många som har svårigheter att teckna individuella försäkringar. Vi från Centerpartiet anser att det är självklart att parterna på arbetsmarknaden får denna frihet att själva avgöra vilka kollektivavtalsförsäkringar som ska tecknas och hur.
Vi i Centerpartiet yrkar bifall till reservationen.
Anf. 36 Christina Nenes (S)
Herr talman! Vi har i dag att ta ställning till en ny försäkringsavtalslag, på vissa ställen i mitt anförande förkortat Fal, som behandlas i lagutskottets betänkande 4. Jag vill redan nu yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på reservationen och motionerna.
Herr talman! Ledamöter och kära åhörare! Jag kommer i mitt anförande efter inledningen att i huvudsak ägna mig åt avsnitten där konsumentförsäkring, företagsförsäkring och preskriptionsreglerna tas upp samt reservationen och motionerna inom dessa avsnitt. Resterande avsnitt i detta stora betänkande kommer min kamrat Anneli Särnblad att ta upp i sitt anförande. Vi har gjort denna uppdelning för att kunna belysa detta för alla människor så viktiga betänkande på ett så bra sätt som möjligt.
Herr talman! Försäkringar är något som har förekommit i Sverige mycket länge, ända sedan landskapslagarna där den äldsta enligt uppslagsverken är från ca 1220, nämligen Västgötalagen. På den tiden ålåg det häradets invånare att hjälpa varandra vid oförvållade olyckor. Invånarna i häradet var bland annat skyldiga att samla pengar i en brandstod som man sedan använde om någon häradsbos egendom av en olyckshändelse brann upp.
De här skyldigheterna fördes sedan vidare i byggningabalken. I samma lag togs även in föreskrift om att häradsborna på varje landsort skulle bilda en förening som skulle bestämma hur mycket som skulle betalas i brandstod för varje nytt hus.
När det sedan gäller den frivilliga försäkringen var det försäkring mot sjöfara som först blev föremål för lagstiftning.
Herr talman! På detta sätt har det ständigt pågått ett arbete för att förbättra försäkringarna och deras innehåll. I början av 1900-talet startade arbetet inom de nordiska länderna kring den centrala civilrättsliga lagstiftningen. Det samarbetet ledde till att försäkringsavtalslagar såg dagens ljus i de nordiska länderna. Här i Sverige kom lagen den 8 april 1927.
Herr talman! Med denna lilla tillbakablick vill jag visa att försäkringar är något som alltid har varit betydelsefullt för människors möjligheter att få hjälp den dagen olyckan är framme och att det ligger i det allmännas intresse att det finns goda förutsättningar för en väl fungerande försäkringsverksamhet.
Därför måste också lagstiftningen om försäkringsavtal vara anpassad till de samhällsförhållanden som nu gäller, samtidigt som vi kan säkra en långsiktighet. Det här är särskilt tydligt för en ersättningsrättslig ordning som vår svenska, som sedan länge bygger på att försäkringar har en framskjuten ställning i förhållande till skadestånd.
Ett starkt skydd för försäkringstagare och ersättningsberättigade ger bäst förutsättningar för goda marknadsförhållanden, vilket naturligtvis också måste ligga i försäkringsbolagens eget intresse.
Sedan början av förra seklet, då arbetet med att ta fram nuvarande lagstiftning började, har samhället genomgått betydande och grundläggande förändringar. Det är uppenbart att de ekonomiska förutsättningarna är helt annorlunda nu jämfört med när 1927 års Fal trädde i kraft. I dag har vi tillgång till helt andra försäkringar, och försäkringsavtal ingås både på distans och elektroniskt.
Synen på försäkringars uppgift och ställning inom rättssystemet har också ändrats. Vi vet att försäkringar har en stor social och ekonomisk betydelse för många. Om inte annat har vi blivit påminda om detta efter den fruktansvärda flodvågskatastrofen i Thailand.
Samtidigt ska försäkringarna vara utformade så att man också underlättar för försäkringsbolagen att bedriva verksamheten på ett ekonomiskt, rationellt och konkurrenskraftigt sätt och så att de försäkringsbehov som finns kan tillgodoses.
Herr talman! Sedan år 1974 har det pågått ett omfattande utredningsarbete inom försäkringsrättens område. Det arbetet ledde till att vi år 1981 fick en särreglering när det gäller konsumentförsäkringar.
När det gäller övriga försäkringar, till exempel personförsäkring och företagsförsäkring, har det inte skett några stora förändringar under den tid Fal har gällt.
Det saknas också helt uttryckliga regler när det gäller de så viktiga kollektiva och kollektivavtalsgrundade försäkringarna. Det kommer Anneli Särnblad senare att belysa.
Vidare kan det kanske tyckas konstigt att det nu liggande lagförslaget grundar sig på förslag som har rätt många år på nacken. Men vi får inte glömma att ett omfattande och upprepat arbete har pågått i referensgrupper där man har tagit upp angelägna frågor om den senaste tidens utveckling på försäkringsområdet. Man har också diskuterat och stämt av när det gäller förslag till lagtext.
I de här grupperna har företrädare från framför allt försäkringsbranschen och berörda myndigheter deltagit.
Lagrådsremissen, som kom år 2002, har också varit ute på en remissrunda - detta för att få in ytterligare synpunkter.
Med detta kan vi konstatera att det har funnits många tillfällen att lämna synpunkter och förslag till förändringar.
Herr talman! Någon gång måste man dock sätta ned foten. Det gör vi i dag när vi tar beslut om den nya Fal.
Försäkringsbolagen är i regel inte bara den ekonomiskt starkare parten utan har också en överlägsen sakkunskap på detta komplicerade men oerhört viktiga område. Därför föreslår vi en rad förbättringar som stärker konsumenternas ställning.
Lagen ska som huvudregel vara tvingande till försäkringstagarens förmån. Men möjlighet att frångå lagens skydd genom avtal ska framför allt gälla för företagsförsäkringen.
Lagstiftningen ska utgå från avtalsfrihet, men denna kan få ge vika när det finns ett samhälleligt intresse av det, till exempel för att tillgodose sociala hänsyn eller jämlikhet i avtalsförhållandet.
Samtidigt är det viktigt att lagen inte hindrar försäkringsbolagen från att utveckla nya försäkringsformer för att möta nya behov som kommer.
Den här lagen ska bland annat innehålla bestämmelser om informationsskyldigheten. Det handlar då om
i vilka fall det finns rätt till försäkring,
uppsägningstider,
vilka begränsningar som försäkringsbolaget får göra gällande för sitt ansvar,
när och hur premien ska betalas,
hur försäkringsersättningen ska beräknas,
skaderegleringen,
vem som har rätt till försäkringsersättningen och
förmånstagarförordnande och vilket skydd som finns mot utmätning.
Herr talman! När jag nu kommer in på konsumentförsäkringar blir det inte så många stora nyheter.
De informationsbestämmelser som i dag finns i konsumentförsäkringslagen förs i stort sett vidare men får ett vidgat tillämpningsområde.
Vi stärker konsumentskyddet genom att försäkringsbolaget ska informera om sina produkter innan en försäkring tecknas - detta för att underlätta för konsumenten att välja rätt försäkring. Man ska kunna bedöma kostnaden och omfattningen av den försäkring som erbjuds.
När man sedan bestämt sig för vilken försäkring man behöver ska man få en bekräftelse från försäkringsbolaget, av vilken bland annat ska framgå vilka eventuella begränsningar av försäkringsskyddet som gäller och vilka säkerhetsföreskrifter man är skyldig att följa så att man som konsument vet vad man har för försäkringsskydd.
Om försäkringsbolaget inte fullföljer de här informationsbestämmelserna kan man med hjälp av marknadsföringslagen ålägga försäkringsbolaget att lämna informationen.
Herr talman! Som konsumenter är vi olika. Tycker man sig inte behöva den här informationen innan man tecknar en försäkring behöver försäkringsbolaget naturligtvis inte lämna informationen.
Kontraheringsplikten, rätten att teckna en försäkring, som också finns i gällande konsumentförsäkringslag förs också vidare till den nya lagen. Ett försäkringsbolag ska alltså inte kunna neka försäkring om det inte finns särskilda skäl.
I den nya lagen tas också in bestämmelser om möjlighet till domstolsprövning om försäkringsbolaget vägrar att teckna försäkring.
När det sedan gäller företagsförsäkringen kommer i huvudsak den ordning som i dag gäller att föras vidare i den nya lagen. Men med hänsyn till de mindre och medelstora företagarnas situation ska bestämmelserna om information enligt principer liknande de som finns i konsumentförsäkringen gälla. Men om man kan anta att företagarna av olika skäl inte har behov av information ska försäkringsbolaget inte heller då behöva lämna sådan.
Vi vet ju att behovet av information varierar mycket mellan olika företag. Stora företag har ofta tillgång till expertis i försäkringsfrågor, medan många småföretagare inte har den möjligheten.
Försäkringen kan ha väsentlig betydelse för företagarens ekonomiska trygghet. Om det till exempel inträffar en större skada kan ju detta få förödande konsekvenser inte bara för företagaren själv utan även för familjen och för anställda och eventuella borgenärer. Därför är det viktigt att man får tydlig information om vad försäkringen täcker.
När det gäller preskriptionsreglerna överförs nu gällande reglering till den nya lagen.
Herr talman! Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet har i en gemensam reservation yrkat avslag på propositionen i dess helhet och föreslår att den omarbetas i flera avseenden.
Skälen till detta är, tycker jag, väldigt olika. Ni har alltså väldigt olika förslag bakom avslagsyrkandet.
I föreliggande reservation tar man bland annat upp att
den nya lagen skulle motverka ett brett utbud av försäkringsprodukter till rimliga priser,
det blir svårare och dyrare för konsumenten att få teckna försäkringar,
remisstiden har varit för kort,
det finns inga nya regler om preskription och
alla ändringar när det gäller företagsförsäkring ska införas samtidigt.
Herr talman! De flesta av dessa synpunkter har jag redan berört i mitt anförande, men det är några saker jag vill förtydliga.
Reservanterna tycker att det är anmärkningsvärt att regeringen fortfarande överväger vissa frågor som gäller företagsförsäkringar. Här tycker utskottsmajoriteten att det är bra att man fortsätter arbetet på de områden som inte är kompletta i lagen.
Vi vet att det under den senare tiden har inneburit bekymmer för många småföretagare när de ska teckna en lämplig försäkring och att det behövs en stärkt rätt för den gruppen. I dagsläget finns tyvärr inget underlag för ny lagstiftning på det här området, och det har inte heller utretts i Försäkringskommittén eller tagits upp i remissbehandlingen. Men inom Justitiedepartementet pågår nu ett arbete för att tillsätta en utredning för att just se över frågan om hur man ska kunna stärka möjligheten för små och medelstora företag att teckna försäkring.
Reservanterna undrar också varför det inte finns några nya regler om preskription. Det beror på att frågan har kommit upp så sent i beredningsarbetet. Den kom upp först efter det att Högsta domstolen hade gjort ett par avgöranden som inneburit en mycket konsumentvänlig inställning. Det var alltså positivt för de försäkrade. Vi är medvetna om att reglerna kanske behöver ses över, men i dagsläget saknas också underlag för en reformering av preskriptionsreglerna. Vi utgår från att regeringen återkommer så snart som möjligt när det finns ett underlag framme.
När det sedan gäller den kritik som framförts av företrädare för Sveriges försäkringsförbund mot den föreslagna propositionen har utskottet haft möjlighet att få svar på sina frågor och betänkligheter både skriftligt och muntligt vid en utfrågning av företrädare för Justitiedepartement.
Slutligen, herr talman, vill jag säga att det är mycket positivt att Yvonne Andersson och Kristdemokraterna har insett att vi behöver en ny försäkringsavtalslag nu som stärker konsumenternas rätt.
Det här är ett omfattande betänkande, som också har framförts av tidigare talare. Det kommer säkert att behöva kompletteras framöver, men det är ingenting som dagens beslut hindrar.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner och reservationer.
Anf. 37 Bertil Kjellberg (M)
Herr talman! Jag tänkte ta upp två frågor. Christina Nenes säger att det är bra att man fortsätter att bereda. Men nu har man berett detta sedan 1974! Jag började läsa juridik 1973. Man började alltså strax efter det, och jag har varit verksam i så många år. Om man har hållit på i 30 år är det väl ändå rimligt att man har hela paketet klart?
Företagsförsäkringarna borde man ha uppmärksammat under beredningstiden. Preskriptionsreglerna är ingen nyhet - det är ett gammalt problem vad gäller framför allt skadereglering. Nu avgjorde Högsta domstolen detta på ett sätt, och det borde departementet ha förutsett.
Jag tänkte också ta upp en annan sak, nämligen problemet med nationella särregler. Det kan låta bra att vi ligger i framkant vad gäller konsumenträtt och alla möjliga regler i förhållande till övriga Europa. Men det är också ett problem när vi har en försäkringsbransch med så få aktörer. Det finns alldeles för få försäkringsbolag i Sverige som kan lämna försäkringar. Inte minst kommunerna drabbas av detta. Det dyker nu upp olika former av
captive
-bolag som agerar på försäkringsmarknaden. Ett av skälen till att det finns så få försäkringsbolag är att vi har nationella särregler. Bristen på konkurrens är ett problem. Jag skulle vilja höra Christina Nenes kommentar till det.
Anf. 38 Christina Nenes (S)
Herr talman! Det är riktigt att man har hållit på att bereda underlaget i många år. Men underlaget är ju inte så gammalt som från 1974, då man började. Som jag sade i mitt anförande har man bedrivit ett ständigt pågående arbete under de här åren. Man har haft olika referensgrupper med bland andra olika representanter från försäkringsbranschen, Finansinspektionen, Konsumentverket, Konsumenternas försäkringsbyrå och Sveriges advokatsamfund. De har hela tiden kunnat lämna synpunkter och förslag på förändringar.
Departementet har också anordnat en hearing där bland andra försäkringsbranschen deltog. Där fick man också möjlighet att berätta om den senaste utvecklingen och ge synpunkter på utkastet till lagrådsremiss.
Även Lagrådet har tagit ställning till frågan om att det är ett ålderdomligt och otillräckligt beslutsunderlag. Lagrådet har uttalat sig och sagt att lagstiftningsärendet har beretts på ett godtagbart sätt. Även Försäkringsförbundet har fått vara med och har kommit och lämnat synpunkter på Lagrådets utlåtande.
Det var en massa saker som togs upp här. Det gällde också det här med att det kommer att införas nya harmoniserade bestämmelser .
(BERTIL KJELLBERG (m): Det gällde att vi har särregler i Sverige.)
Ja, just det. Vi tycker att det är bra att vi får en ny försäkringsavtalslag. Om det skulle påbörjas ett harmoniseringsarbete inom EU tycker vi att det är bra att vi har en stark försäkringsavtalslag som stärker konsumenternas rätt. Redan 1979 lades det fram ett förslag från EG-kommissionen för att försöka få en harmonisering av reglerna. Men det var så stora motsättningar mellan dåvarande medlemsstater att man drog tillbaka detta. Enligt de uppgifter jag har finns det inget arbete för en harmonisering.
Anf. 39 Bertil Kjellberg (M)
Herr talman! Det måste ändå vara ett underbetyg till beredningsarbetet när man har två viktiga frågor som man har lämnat därhän. Skälet till att det är så viktigt att man tar allt på en gång är att detta kostar pengar för försäkringsbolagen. Man bygger upp datasystem, man förändrar administrativa rutiner och sedan, om ett, två eller tre år, ska man ånyo in och börja "grotta" i reglerna. Det gäller kanske framför allt att utbilda personal. Då är det olyckligt att allt inte kommer på en gång.
När det gäller svenska särregler är bristen på konkurrens ett av svenskt näringslivs stora problem. Man får vara försiktig när man har nationella särregler. Vi ska naturligtvis ha konsumentregler som är till gagn för konsumenten, men en av de viktigaste tillgångarna för svenska konsumenter och även för småföretagare är att de har ett brett utbud av försäkringar till hyggliga premier.
Anf. 40 Christina Nenes (S)
Herr talman! När det gäller det här med kostnader och att inte alla förslag kommer samtidigt framfördes det här också när den nya konsumentförsäkringslagen lades fram 1980 - för övrigt av en borgerlig regering. Då sade man från försäkringsbranschens håll och från vissa partier i riksdagen att lagen skulle leda till kraftiga premiehöjningar. Så blev det ju inte! Det medger branschen i dag. Inte heller ledde lagen, såvitt jag känner till, till att det blev ett mindre utbud av försäkringar än tidigare. Jag tycker inte att utskottet har anledning att göra någon annan bedömning nu heller. I andra sammanhang brukar det ju hänvisas till att konkurrens motverkar den utveckling som här påtalas.
När det gäller att lagen inte är komplett och att det inte finns starkare regler för småföretagare är det under de senaste åren som det har påtalats att det kan vara svårt för småföretagare att få försäkringar på grund av att de har drabbats av olika brott.
Det finns inget beredningsunderlag i dag, men regeringen är medveten om att vi måste göra någonting för att stärka småföretagarnas rätt att få en försäkring. Det här kommer inte samtidigt, men detta är ett jättestort betänkande med stora och viktiga frågor. Vi i utskottsmajoriteten tycker att det är viktigt att vi i dag fattar beslut om en ny försäkringsavtalsrätt så att vi stärker konsumenternas rätt. Sedan jobbar vi vidare så att även småföretagarna ska få en stärkt rätt. Den behöver kanske även kompletteras på andra områden.
Anf. 41 Mia Franzén (Fp)
Herr talman! Christina Nenes! Åhörare! Jag har en fråga till Christina. På s. 15 i utskottets övervägande står det att behovet av olika sorters personförsäkringar har ökat markant under senare år. Jag vill fråga Christina om hon har någon teori om vad det beror på.
Dessutom har vi detta med småföretagen. Det är bra att man bereder den här frågan - det är på tiden - och det är bra att den ligger på justitieutskottets bord. Men det man framför allt borde titta på är stärkta brottsförebyggande åtgärder så att man kommer till rätta med den brottslighet som gör att de här rånutsatta småföretagen får orimliga eller väldigt höga premier. Det är bra att det ligger på det bordet, men man kan inte bara titta på vad de privata försäkringsbolagens ska finansiera. Här handlar det om vilket ansvar vi ska ta på socialförsäkrings- och skattesidan.
Gruppförsäkringarna har faktiskt fungerat väl utan lagstiftning, vilket kanske säger en hel del. Gruppförsäkringsföreträdarna varnar för att den låga premie som har varit en förutsättning för att arbetare har kunnat teckna försäkringar via sina fackförbund och via sina arbetsgivare är hotad. De låga premierna är hotade.
Anf. 42 Christina Nenes (S)
Herr talman! Jag vet inte om jag var otydlig i mitt anförande. Jag sade att jag kommer att ta upp konsumentförsäkringar och företagsförsäkringar. De andra försäkringarna kommer min kamrat Anneli Särnblad att beröra. Jag ber dig återkomma med de frågor du har på de områdena när Anneli Särnblad har sitt anförande.
När det gäller småföretagarnas försäkring, den ökade brottsligheten och att vi borde ta tag i det också, ligger inte de frågorna inom lagutskottets område. Justitieutskottet gör ett bra och intensivt arbete inom det området. Därför vill jag inte ytterligare beröra det här.
Anf. 43 Mia Franzén (Fp)
Herr talman! Jag tänkte att jag kunde ställa de här frågorna eftersom det är en socialdemokratisk proposition. Jag trodde att även Christina Nenes skulle kunna svara på dem. Men jag förstår att ni har gjort en viss uppdelning här.
Försäkringsbolagen verkar på en privat finansierad marknad, medan socialförsäkringssystemet ligger inom den skattefinansierade delen. Den lagstiftning som vi har att ta ställning till i dag är historisk. Den har tagit många år på sig. Då vill jag ställa en annan fråga. Varför har man inte gjort en översyn av vad socialförsäkringen ska täcka och vad vi ska finansiera gemensamt och solidariskt via skatten? Varför har man inte gjort den översynen? Jag tycker att det är förvånande. Det är ett så stort förslag, och det saknas en ordentlig helhetsbild av vilken grundtrygghet människor har via komplementet före försäkring och via socialförsäkringen. Jag tycker att det anmärkningsvärt att man inte har tittat på helheten under beredningsarbetet.
Anf. 44 Christina Nenes (S)
Herr talman! Jag tycker inte att man behöver göra någon större utredning och utvärdering av vad vi har rätt att få från socialförsäkringarna och vad som ska täckas av privata försäkringar. Vi har ett bra välfärdssystem som vi socialdemokrater jobbar intensivt med att förbättra så att det ska bli ännu bättre. Privata försäkringar är någonting man tecknar utöver detta. Jag tycker inte att det behöver göras någon stor utredning om det. I motionerna har reservanterna velat sänka skatten. Det gör inte att vi får ett bättre välfärdssystem. Då kanske behovet av privata försäkringar ökar ännu mer.
Anf. 45 Viviann Gerdin (C)
Herr talman! Jag hade också tänkt lyfta upp försäkringsfrågorna. Men innan dess vill jag än en gång understryka att jag tycker att det är bra att man stärker konsumenternas ställning gentemot försäkringsbolagen. Det är ett otroligt komplicerat område. Konsumenterna behöver verkligen känna att de får ett ökat stöd.
Låt mig återgå till det som vi har satt fokus på, det som vi tycker brister. Det gäller framför allt småföretagen. Det finns vissa grupper av småföretag som också har ett stort behov av ett stärkt skydd och en stärkt ställning i kontakterna med försäkringsbolagen. Skillnaderna mellan löntagare och företagare är i många fall enormt små. En uppdragsgivare som agerar som en egen entreprenör har en relation som liknar ett anställningsförhållande men är ändå sin egen. Det kan vara otroligt svårt för många att få det försäkringsskydd som de efterfrågar.
Ni var tidigare i debatten inne på brottsutvecklingen i samhället. Antalet brott stiger, men resurserna till polisen för att förebygga och bekämpa brott är otillräckliga trots att de har ökat. Många företag har enormt svårt att teckna försäkring på grund av att polisen inte utreder brotten, och de leder inte till åtal. Den kärnfrågan är otroligt viktig. Även företagen behöver ett bra försäkringsskydd. Därutöver är de också negativt särbehandlade inom socialförsäkringssystemen i dag. De får försäkringar på helt andra villkor i det allmänna systemet.
Jag tycker att det borde ha funnits med förslag redan i dag i det här försäkringspaketet, i stället för att man ska skjuta in det i efterhand.
Anf. 46 Christina Nenes (S)
Herr talman! Jag tycker att det är mycket positivt att Viviann Gerdin tycker att det är bra att vi i dag antar den här försäkringsavtalslagen som stärker konsumenternas rättigheter. Men det är mer anmärkningsvärt att Centerpartiet yrkar avslag på den här propositionen. Ni tycker ju att den innehåller så många bra saker. Sedan kan jag förstå att ni tycker att det är anmärkningsvärt att småföretagarnas försäkringsskydd inte finns med. Men jag har ju förklarat varför.
Antalet inbrott har ökat de senaste åren. Det har gjort att småföretagarna har fått sämre villkor och i vissa fall inte alls har kunnat få teckna en försäkring. Det har vi tagit till oss nu. Vi tillsätter en utredning där man också ska överväga om en kontraheringsplikt, det vill säga rätt att teckna försäkring, ska gälla även för dem. Vi är medvetna om det här problemet med småföretagarna. Därför vill vi göra någonting åt det.
Anf. 47 Viviann Gerdin (C)
Herr talman! Problemet är ju att vi känner att viljan inte riktigt har funnits. Man har utrett detta under en väldigt lång tid. Och hela tiden har man aktualiserat detta och fört diskussioner på breda områden, men man har ändå inte förmått lägga fram ett förslag eller utreda kontraheringsplikten på företagssidan. Vi känner att viljan inte har funnits.
När vi jämför hur försäkringarna inom det sociala försäkringssystemet ser ut för de allra minsta småföretagen, för dem som har en uppdragsställning och för många entreprenörer kan vi inte tolka detta på annat sätt än att man kanske kommer att dra ut på detta så att det kommer att dröja 20-30 år till. Det tycker vi är oacceptabelt.
Vi befinner oss i en tid då varje individ som verkligen vågar och vill starta företag ska uppmuntras till att göra det. Då måste vi se över detta inom det sociala försäkringssystemet som är skattefinansierat, men vi måste även se över villkoren för att teckna privata försäkringar så att de förbättras. Det är synd att det inte har kommit med nu i det här gigantiska paketet. Trots att det är väldigt omfattande har man ändå inte förmått stärka de allra minsta företagens ställning. Det har man ju gjort i våra grannländer. Jag kan inte förstå varför vi i Sverige så motsträvigt bara skjuter på den frågan.
Anf. 48 Christina Nenes (S)
Herr talman! Som Viviann Gerdin säger har den ökade brottsligheten nu pågått i ett par år. Innan dess hade småföretagarna en större möjlighet att teckna försäkring. Det är det vi ser nu. Brottsligheten har ökat. Inom Justitiedepartementet jobbar man med ökade resurser till polisen. Man gör allt för att stävja brotten och för att de brott som förekommer ska kunna utredas. Jag tycker i stället att det väl är positivt att man nu tagit tag i den här frågan.
Därför kan jag inte förstå att Centerpartiet yrkar avslag på hela propositionen. Det tycks ju gälla bara den frågan, även om den är jätteviktig. Det är den frågan som ni tar upp och frågar varför den inte har kommit med just nu, och jag har förklarat varför. Men jag kan ändå inte förstå varför man yrkar avslag på en proposition som stärker konsumenternas rätt.
Anf. 49 Yvonne Andersson (Kd)
Herr talman! Jag tycker att det här är en väldigt spännande dag. Det är ett spännande ärende: att ersätta en nästan 80 år gammal försäkringsavtalslag och därtill den del som fanns i 1980 års konsumentförsäkring. Det är också ett gediget arbete som ligger bakom det förslag som ligger i dag. Det tycker jag är rätt fantastiskt. Det är väldigt många, ända sedan 1974, som till och från har fått möjlighet att tycka till. Det har skrivits hundratals motioner i de här ärendena under de år som man har arbetat. Det har skrivits interpellationer, artiklar, synpunkter hit och dit, klaganden och lovord.
Nu har regeringen satt ned foten och överlämnat en proposition till oss att ta ställning till. Jag är ingen gammal jurist, men jag har vett och förstånd nog att titta på gamla motioner och se: Vad har vårt parti tyckt? Vad har man egentligen velat efterlysa under den här tiden för att hjälpa de människor som det här förslaget ska vara en hjälp för?
Då har jag sett att det är de svagaste i samhället som ska ha stöd och hjälp av konsumentlagar och försäkringar av olika slag. Vår partiledare, Göran Hägglund, brukar säga att Kristdemokraterna vill skapa ett samhälle där ingen bromsas och ingen lämnas efter. För oss har detta omfattande arbete lett till att man har kommit med en rad viktiga förslag just för att stärka de svaga.
Just för att stärka försäkringstagare och för att stärka konsumenten samtidigt är vi också medvetna om att det finns delar som man kanske inte har täckt just nu, men när kommer vi någonsin att vara klara med något förslag i politiska sammanhang? Är det inte så att det växer med samhällets utveckling och de behov som finns av människor som lever där? Det växer med de förhållanden som finns, och så får nya förslag komma till, vilket också står här. Man börjar en utvärdering och uppföljning redan den dag då den här lagen ska träda i kraft, den 1 januari 2006. Då börjar man en uppföljning och en utvärdering, vilket också vi kristdemokrater har arbetat för. Det finns i betänkandetexten. Sedan får man komma tillbaka om man ser att: Hoppsan - just den här delen kanske inte blev som vi hade tänkt oss, trots att vi har berett ärendet i 20 år. Trots att det har kommit synpunkter i 50 år blev det inte så. Det är väl inget ovanligt - det är så i hela samhällsprocessen - och därför är utvärderingarna väldigt viktiga.
Från vår och min horisont kan jag säga: Äntligen får Sverige en försäkringsavtalslag som erkänner alla människors lika värde! Nu tänker jag inrikta det här anförandet på just den svaga grupp som är liten men ack så viktig. De är människor som aldrig har fått chansen att teckna försäkring eller prövas som försäkringstagare. Jag tänker då beröra en mycket liten grupp: barn med utvecklingsstörning eller annat handikapp. De har regelmässigt hittills - och det är fortfarande så - undantagits från möjligheten att få försäkring.
Herr talman! När jag gick i skolan fick jag lära mig att värdefulla saker ska försäkras på motsvarande sätt som man försäkrar människor. Ifall något skulle hända och man inte hade råd att betala, sade mamma och pappa, skulle man ha försäkring. Man skulle ha försäkring för glasögon, för personskador, för det man skulle kunna göra och så vidare. Man har försäkringar för tavlor, hundar och hästar. Men de föräldrar som har sökt en försäkring för sitt utvecklingsstörda barn har fått nej.
När jag fick veta det sökte jag försäkringsbolag. Jag var tvungen att höra om detta är sant. I går använde jag lite tid för att fråga några människor i min omgivning: Vet du vad som gäller? Inte ens de trodde att detta var sant.
Herr talman! Det var sant. Somliga hade nekats därför att de hade, som man sade, en högre riskbild. Men när jag kikade i statistiken stämde inte det alls. En liten tös med utvecklingsstörning till exempel innebar inte alls så stor risk som en tolvårig helt frisk kille. Och om så hade varit vill vi ändå ha solidaritet i vårt samhälle.
Herr talman! Christina Nenes har väldigt tydligt redogjort för en stor del av de här försäkringarna, och Anneli Särnblad kommer att återkomma. Men vi kristdemokrater har en ambition att alla människor har samma höga värde, alldeles oavsett om vi föds med eller har olika förutsättningar. När det får genomslag i lagtexten kan vi inte annat än känna oss nöjda. I och med denna nya lag ska alla prövas som försäkringstagare. Ett försäkringsbolag måste ange ett skäl till sin hantering av en försäkringsansökan.
Herr talman! Nu ska jag vara personlig. När jag fick mitt yngsta barn fick samtidigt en väninna till mig ett utvecklingsstört barn. Jag har alltså på nära håll fått följa föräldrars engagemang och önskemål att nå dit som andra föräldrar nått, människor som av själva livet inte erbjudits samma förutsättningar. Jag fick, när jag kom in i riksdagen, möjlighet att arbeta med Carlbeckkommittén, som arbetade med att särskolan skulle reformeras, alltså skolan för dem med utvecklingsstörning. I dag är jag stolt och väldigt glad och tacksam för att det här lagförslaget kommer så att de ska få känna och få ett erkännande av sitt verkliga mänskliga värde genom att de prövas.
Herr talman! Den nya lagstiftningen stärker konsumenten och ger försäkringstagaren ett ökat skydd. Det har vi kristdemokrater länge eftersträvat i motioner, interpellationer och artiklar. I vår motion på regeringens proposition tydliggjorde vi att vi vill ha kvar gruppförsäkringarna i sitt nuvarande skick. Vi tycker att de är bra. De ger skydd åt människor som av olika skäl inte själva skulle ha vare sig förmåga eller kanske vilja att söka och orientera sig i den djungel av försäkringar och försäkringsvillkor som marknaden erbjuder. Våra krav på gruppförsäkringar är i praktiken tillgodosedda eftersom vi i granskning av lagförslaget gör bedömningen att den föreslagna lagregleringen blir så flexibel att den inte hindrar nuvarande former för gruppförsäkringar. Den ger också möjlighet att avtala om försäkringsvillkor.
Hela det här förslaget ska, som jag sade inledningsvis, följas upp och utvärderas successivt. Utskottsmajoriteten har tydligt skrivit i betänkandet att regeringen återkommer med vissa delar som ännu inte finns med i förslaget. Det finns till exempel mer att hämta när det gäller småföretagares situation. Det arbetar man med, och Kristdemokraterna följer naturligtvis också det arbetet.
Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet, och jag har klargjort Kristdemokraternas ställningstagande i ett särskilt yttrande.
Anf. 50 Mia Franzén (Fp)
Herr talman! Jag har ett par frågor till Yvonne Andersson. Tycker Yvonne Andersson att sjuka och handikappade, de svaga som hon talar så varmt och fint om, blir stärkta av att erbjudas försäkringar som motsvarar den risk man bedömer att det innebär, alltså försäkringar med en skyhög premie? Är det bättre att bli erbjuden en försäkring till en väldigt hög premie än att inte alls få teckna en försäkring? Borde inte vårt socialförsäkringssystem kunna trygga tillvaron för våra svagaste grupper och de mest utsatta?
Jag ser människovärdet som mycket större än bara kopplat till huruvida man har en hemförsäkring eller en personförsäkring. Människovärdet kan inte mätas materiellt. Skulle jag ha mer eller mindre människovärde på grund av en försäkring med låg eller hög premie? Jag förstår inte det resonemanget.
Jag vill också fråga Yvonne Andersson en annan sak. Gruppförsäkringsföreträdarna har varnat för att det blir svårare för arbetarna att teckna en försäkring via sin arbetsgivare till låga premier i och med den nya lagstiftningen, med stora tvingande inslag. Ser du de varningarna som nonsens?
Anf. 51 Yvonne Andersson (Kd)
Herr talman! För det första vill Kristdemokraterna ha ett mycket starkt socialförsäkringssystem. Det tydliggörs i andra debatter än just här.
För det andra tycker jag att alla ska prövas. Det är grymt att människor ska få nej utan ett motiv eller egentligt skäl. Ingen riskbedömning är gjord. Man kan inte veta om det har att göra med att premien blir högre. Som jag sade visar statistiken något annat än vad som har varit praxis i den pågående diskussionen. När man går i clinch med dem som arbetar för försäkringsbolagen och säger detta erkänner de att det inte stämmer.
Att man prövas som försäkringstagare är en symbol. Människovärdet är självklart mycket större. Det är på två områden som den lilla gruppen utvecklingsstörda, som jag valde som exempel, har diskriminerats i vårt samhälle. Det är de två områden jag har tagit upp. De kommer inte i fråga som försäkringstagare för att de har en typ av störning som själva livet har gett dem. Det tycker jag är jättegrymt. Jag menar att det är en symbol för människovärdet, på samma sätt som att de får en regelrätt skolgång. Regeringen jobbar med det nu. Jag tycker att det här är väldigt viktigt.
Det är tur att vi har haft gruppförsäkringar för många av de här grupperna. Särskolebarnen har faktiskt blivit försäkrade därför att de går i skolan och inte därför att man har prövat var och en. Gruppföreträdarna har också delade uppfattningar om det här. En del kan säga att det blir svårare medan andra säger att det inte påverkar alls, för det är regler som ändå gäller enligt den praxis som är i dag. I detta fall stärks också reglerna när det gäller skadeståndsansvar och annat, om något skulle hända. Jag tycker till och med att gruppförsäkringarna är bra.
Anf. 52 Mia Franzén (Fp)
Herr talman! Försäkringsbolagen har självklart en viss hantering för att hålla nere kostnaderna. Därför grupperar man människor i olika riskgrupper, så att säga. Den som är helnykterist har till exempel möjlighet att få en lägre premie för bilförsäkringen. Det finns många olika delar i det här. Man grupperar människor, och ibland blir det fel. Jag kan hålla med Yvonne om det. Men försäkringsbolagen har också sagt att man skulle kunna självreglera sig. Man följer utvecklingen. Kvinnor lever till exempel inte längre så många fler år än männen. Det sker hela tiden en självreglering. Kostnaderna för rättsskyddet har stigit, och då har man också lagt in ett större rättsskydd i försäkringarna.
Att på detta sätt införa en kontraheringsplikt är, enligt vårt förmenande, mycket tveksamt. Vi tror att det kommer att bli ett slag i luften. Premierna kommer att sättas så högt att man ändå blir tvungen att avstå, hur svår och utsatt situation man än befinner sig i.
Anf. 53 Yvonne Andersson (Kd)
Herr talman! Vi får se i en utvärdering om premierna blir högre. Det ska bli jättespännande. De farhågorna fanns också när det gällde konsumentförsäkringslagen, och det blev inte så. Det blev inte högre premier för att man stärkte konsumentens ställning. Det är riktigt.
Människor förstår att det görs en riskbedömning. De får föra en dialog där de kan utbyta erfarenheter. Mia Franzén talar om att försäkringsbolagen utan vidare skulle självreglera. Det har de inte ens gjort när det gäller skillnaderna i pensionsförsäkringar mellan kvinnor och män. Det återkommer vi till. Vi kristdemokrater vill att kvinnor och män ska ha lika villkor när det gäller pensionsförsäkringar. Det har funnits många yttringar under flera år från olika håll, men försäkringsbolagen har fortfarande inte ändrat det. Jag tror inte så mycket på självreglering av allt utan att det kommer viljeyttringar också från den här salen.
Efter att noggrant ha vänt och vridit på den nya försäkringsavtalslagen, utifrån det lilla förstånd jag har, tycker jag att den är bra. Den stärker den svaga människan. Därför vågar jag stå upp också i en ickeetraditionell situation gentemot mina vänner. Vad jag inte förstår är hur något parti kan säga att man håller med till fullo om syftet, att stärka konsumenten och den svagaste parten, och sedan avslå hela paketet. Man kunde väl åtminstone ha godkänt en del, där alla kan vara överens. Men att man avslår rubbet, det kan jag inte förstå.
Anf. 54 Tasso Stafilidis (V)
Herr talman! Jag vill börja med att instämma i det anförande och de repliker som Christina Nenes stod för. Jag vill även instämma i de mycket kloka och väl valda ord som Yvonne Andersson och Kristdemokraterna står för, i den här debatten. Man har ibland önskat att Yvonne hade kunnat använda exakt samma argument om prövning och så vidare i andra debatter. Vi får komma tillbaka till det. Det var mycket bra!
Herr talman! Jag ska uppehålla mig vid den i propositionen föreslagna kontraheringsplikten, som fått en hel del kritik, från både försäkringsbranschen och Moderaterna tillsammans med Folkpartiet och Centern, i alla fall i reservationen. Centern följer sedan inte upp det utan säger att man ändå tycker att det är bra. I viss mån tycker även Folkpartiet det, men man vill ändå avslå förslaget.
Först vill jag än en gång poängtera att Vänsterpartiet så klart står bakom den här samarbetspropositionen och den nya försäkringsavtalslagen, även om vi på vissa punkter skulle kunna tänka oss att gå ännu längre än regeringen för att stärka konsumenternas skydd. När det gäller till exempel hemförsäkringen ser vi inte att det skulle vara ett problem att uttryckligen reglera försäkringsvillkoren i lagstiftningen så att kvinnor som misshandlats av sina män kan få ersättning via överfallsskyddet.
Den nya försäkringsavtalslagen öppnar upp för att detta blir möjligt. Av 4 kap. 8 § andra stycket i förslaget framgår att så kallad identifikation ska kunna undvikas när synnerliga skäl talar för det. I förarbetena nämns att detta kan komma i fråga till exempel när någon av ren illvilja förstör sin makes eller sambos egendom.
Eftersom hemförsäkringen även innehåller ett moment av personförsäkring ska bestämmelsen tolkas så att detta även ska gälla i de fall när en man eller kvinna misshandlat sin make, maka, registrerad partner eller sambo. Försäkringsbolagen ska alltså tolka den nya lagen så att en kvinna som till exempel blivit misshandlad av sin make ska kunna få ersättning från överfallsskyddet i hemförsäkringen.
Det är en förändring som vi i Vänsterpartiet arbetat för, och vår stora förhoppning är att försäkringsbolagen ska tolka den nya bestämmelsen i enlighet med riksdagens intentioner. Jag kommer att följa utvecklingen på det här området, herr talman. Det ska bli spännande att se hur försäkringsbolagen når upp till detta. Om det finns behov återkommer Vänsterpartiet med krav på en uttrycklig reglering av hemförsäkringens villkor.
För Vänsterpartiet är det en självklarhet att även privata bolag måste ta ett visst socialt ansvar. Det, herr talman, anser inte Moderaterna, Folkpartiet och Centern i sin reservation. I grunden handlar det naturligtvis om en ideologisk skillnad mellan å ena sidan Vänsterpartiet och Socialdemokraterna och å andra sidan de borgerliga partierna. Vem är det egentligen som ska ta ansvar?
Förra veckan fick de borgerliga partierna tillsammans med Miljöpartiet igenom ett tillkännagivande om en utredning som syftar till att konsumentskyddslagstiftningen ska tillämpas även när det gäller offentliga tjänster. För mig känns det märkligt att då hävda att vissa grupper av konsumenter inte ska ha rätt till en försäkring. Om inte det offentliga ska ta ansvar måste rimligtvis någon annan göra det, och då återstår bara att föra över en del av ansvaret på de privata aktörerna. Eller menar reservanterna att en viss sorts konsumenter inte ska omfattas av lagens skydd?
Vidare är det ett märkligt resonemang med tanke på att det redan i dag råder kontraheringsplikt när det gäller sakförsäkringar, vilket också tidigare sagts från talarstolen. Tycker reservanterna verkligen att det är rimligt att ha ett sämre skydd för människor än för saker?
Eftersom privata försäkringar blivit så viktiga i samhället måste huvudregeln vara att alla som vill ska ha rätt att teckna en försäkring. Det är ett minimikrav. Vänsterpartiet är inte för en sådan utveckling där privata initiativ blir viktigare än offentligt finansierade. Vi brottas varje dag med att hålla fast vid kraven på en tydlig och stark offentlig finansiering av vårt socialförsäkringssystem. Men eftersom det finns en sådan tendens måste vi stärka skyddet också på det civilrättsliga området.
Den nya försäkringsavtalslagen är i det här avseendet en ramlagstiftning som sätter gränser för och reglerar vilka krav de privata aktörerna kan ställa på försäkringstagarna. Det handlar dock inte om att försäkringsbolagen plötsligt ska ta ett överväldigande stort ansvar för den sociala välfärden - en bild som reservanterna försöker måla upp.
På andra områden där skyddande lagstiftning för konsumenterna införts har det visat sig att branschens farhågor varit betydligt överdrivna. Tänk på det, Mia Franzén från Folkpartiet, som gång på gång varnat för att premierna kommer att bli skyhöga. Jag hoppas att Mia Franzéns farhågor inte blir besannade, framför allt när vi ser att försäkringsbolagen för 2004 redovisar miljardbelopp i vinster. Vad är det för marknad som gäller, Bertil Kjellberg?
Man måste dessutom, herr talman, väga en marginell kostnadsökning för branschen eller försäkringstagarna mot det ökade skydd som tillkommer en stor grupp människor. Tanken med en försäkringslösning är ju att sprida riskerna och därigenom kostnaderna över hela gruppen försäkrade. Det är orimligt att utestänga människor från rätt till personförsäkring för att premierna ska bli billigare och villkoren bättre för en privilegierad grupp. Någon måste, som sagt, ta ansvar, och jag tycker att vi som ställer oss bakom förslaget gör det. Men vad är det egentligen ni vill, ni som reserverar er, när ni tycker att vissa saker är bra men ändå vill avslå allt?
Herr talman! Jag vill också poängtera det som tas upp i propositionen om vikten av en utvärdering av det här arbetet. Den utvärderingen måste komma i gång så fort som möjligt för att man ska kunna upptäcka och därmed försöka åtgärda de eventuella problem som kan dyka upp.
Om Mia Franzén mot all förmodan skulle få rätt om kostnadsökningarna är det en fråga som absolut måste åtgärdas. Jag hoppas och tror att även Mia Franzén tycker att sådant så fort som möjligt måste rättas till. Att som reservanterna föreslår inte göra någonting i dag skulle totalt slå undan benen för det arbete som under lång tid utförts av många duktiga tjänstemän på Justitiedepartementet, liksom för det långa och intensiva beredningsarbetet.
Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i samarbetspropositionen och LU-betänkandet och avslag på reservationen.
Anf. 55 Mia Franzén (Fp)
Herr talman! Man kan inte undvika att begära replik när man till och med blir angripen med namn. Det är ju jättetrevligt.
När det gäller det som sades om skyhöga premier för den enskilde tror jag att jag måste förtydliga den delen. Framför allt vid själva erbjudandet ska försäkringsbolagen ha en plikt att se till samtliga försäkringstagares situation, och även ekonomin för försäkringsbolagen. Det är alltså vid själva premieinsättningen i det enskilda fallet som premien riskerar att bli väldigt hög eftersom den ska sättas efter risken.
Beträffande själva omorganisationen är det ju så att det kommer en helt ny lagstiftning. Det kommer att kosta mycket pengar att strukturera om. De ökande administrationskostnaderna kommer att bli höga. Det är klart att detta kommer att märkas. Vars och ens premie kanske inte blir så skyhög, men däremot kommer den som har hög risk - är sjuk eller svag eller oftare utsätts för brott - att få en hög premie.
Det är bra att Tasso tar upp den ideologiska skillnaden och vem som ska ta ansvar, och Vänstern förtydligar också detta. Vem är det som ska ta ansvar för förebyggandet av brott? Ja, vi anser i alla fall inte att det är försäkringstagarna som kollektivt ska finansiera den delen. I stället anser vi att det är rimligt att man tar ett ansvar från samhällets sida, från regeringens sida, från vår sida. Vi anser också att det är helt rimligt att vi tar ett stort socialt och solidariskt ansvar där skatten betalas av den som kan. Den som inte har råd ska ändå ha rätt till samtliga förmåner.
Vi föreslår avslag på rubbet. Jag hade ingen chans att svara på Yvonne Anderssons fråga när det gäller detta, men Tasso tog ju upp den igen. Vi föreslår alltså avslag på rubbet. Det innebär dock inte att vi inte ser att det finns ett stort behov av en ny försäkringsavtalslag. Tyvärr har vi inte möjlighet att återremittera ärendet. Det här arbetet har utförts under ett antal år, men vi anser inte att det är färdigt.
Anf. 56 Tasso Stafilidis (V)
Herr talman! I våra senaste debatter i lagutskottet har vi haft en förmåga att tydligt gå in på andra utskotts beredningsområden. Nu talar vi om brottsförebyggande åtgärder som justitieutskottet handhar, om socialförsäkringar, om skattepolitik och annat. Det är intressant att Mia Franzén är så tydlig beträffande den politik som Vänsterpartiet driver, nämligen att vi ska ha en skatt just för att kunna betala socialförsäkringarna, att ha ett gemensamt finansierat socialförsäkringssystem där man betalar efter förmåga. Det är intressant att även Folkpartiet nu tycker det, trots att de lägger fram förslag i riksdagen om enorma skattesänkningar.
Att ny lagstiftning träder i kraft kan inte, herr talman, vara en nyhet, och definitivt inte för försäkringsbolagen. Det har de vetat om under lång tid. Dessutom skulle den här lagen ha kunnat klubbas igenom och trätt i kraft redan tidigare, men den har faktiskt skjutits fram lite grann i tiden. Detta kan alltså inte ha gått någon obemärkt förbi.
Det är en lagstiftning som har många år bakom sig av beredningsarbete. De som har medverkat i beredningsarbetet har kanske inte tagit det ansvar som jag hade önskat att till exempel försäkringsbranschen skulle ta. Den borde ha varit mer aktiv i slutskedet än vad den var när den helt och hållet hoppade av och inte ville delta i vissa av remissmötena.
Så till frågan om premiesättningen. Det tyckte jag att Yvonne Andersson redogjorde för väldigt bra. Uträkningen av risken är inte samma sak som hur man sedan bedömer premiesättningen. Jag kommer tillbaka till det.
Anf. 57 Mia Franzén (Fp)
Herr talman! Det handlar om att man ser saker och ting i olika fack. Medborgarna har så svårt att begripa varför vi särskiljer de olika områdena, och det är därför jag tar upp det. Jag tar upp även de områden som vi i vårt utskott inte har att handlägga eftersom jag ser det som otroligt viktigt att vi sätter in det i sitt sammanhang.
Vi har urholkat socialförsäkringssystemet under ett antal år. Därför vill man skjuta över mer av socialt ansvar och mer av brottsförebyggande ansvar på försäkringsbolagen. Man klarar inte att ta hand om brottsligheten. Människor måste åtminstone få något slags ekonomisk kompensation, och det ska man slå ut över flera. Jag tycker att det är upprörande.
På s. 29 i utskottets överväganden står det att man kan överväga att göra någon form av översyn av gränsdragningen mellan socialförsäkringar och det privata försäkringssystemet. Men varför inte göra det innan man kommer med ett så stort lagförslag? Det är förvånande. Det vi har att ta ställning till i dag känns så ofullständigt.
Människor står i dag utan försäkring. Det finns många som har försäkringsnöd. Många väljer bort sin hemförsäkring. De har inte råd. Det är plånboken som avgör. Därför är jag förvånad över att Tasso Stafilidis med kolleger i Vänsterpartiet har valt att biträda denna stora proposition.
Anf. 58 Tasso Stafilidis (V)
Herr talman! Det som tas upp på s. 29 handlar om på vilket sätt vi skulle utforma kontraheringsplikten. Vi skulle till exempel kunna ha en kontraheringsplikt där försäkringsbolagen skulle kunna tvingas till en hundraprocentig försäkringslösning.
Det var då vi kom in på att det i dag finns ett bra socialförsäkringsskydd inom det offentliga socialförsäkringssystemet. Det går inte att stoppa in det offentliga socialförsäkringsskyddet i försäkringsavtalslagen. Frågan ska ses över just därför att man inte ska göra de sammanblandningarna som ni gör i er reservation, Mia Franzén.
Som Mia Franzén också påpekar i sitt anförande är det inte enligt propositionen meningen att försäkringsavtalslagen ska reglera socialförsäkringssystemet och de socialförsäkringar som är bekostade gemensamt med offentligt finansierade medel.
Herr talman! Frågan om brottsförebyggande arbete och alla andra frågor som har tagits upp här är självfallet väldigt viktiga. Det är frågor som man arbetar med väldigt hårt. Till saken hör att vi inte hela tiden kan lyfta in allt annat. Människor behöver inte försäkringar om de inte utsätts för brott, blir bestulna och så vidare. Men det vi reglerar i dag är den nya försäkringsavtalslagen.
Anf. 59 Ulf Holm (Mp)
Herr talman! Det har varit en ovanligt faktaspäckad och bra debatt. Jag satt på mitt rum och lyssnade på de första anförandena och blev imponerad. Men jag blev lite förvånad över tonläget, framför allt från den halva splittrade borgerliga alliansen som har valt att lägga fram en reservation.
Jag förstår ärligt talat inte riktigt. Vi har en försäkringsavtalslag från 1970-talet. Nu hör jag att flera av debattörerna säger att den är från 1927, och det är ännu värre. Inser ni inte att samhället har förändrats, och vilken betydelse försäkringar har numera jämfört med tidigare? Det är väl självklart att även den lagen måste moderniseras.
Jag har full respekt för åsikten som bland annat Mia Franzén för fram. Många väljer i dag bort att teckna en försäkring. Jag kan förstå det. Men det är inget argument mot att förbättra den nu gällande lagen för att försöka stärka konsumentskyddet. Det kan jag inte förstå.
Vi från Miljöpartiets sida tycker inte heller att man ska se något slags motsatsförhållande mellan privata försäkringar och socialförsäkringssystemet. De kompletterar varandra på ett sätt som vi kanske inte trodde kunde vara möjligt tidigare, men de gör det i dag.
Vi har ett ansvar som lagstiftare att se till att lagstiftningen är så bra som möjligt. Min och Miljöpartiets utgångspunkt är att den ska vara så stark som möjligt för den enskilde konsumenten. Det måste vara utgångspunkten. Jag tror att det finns mer att göra inom detta område. Men detta är trots allt ett steg framåt.
Tasso Stafilidis från Vänstern påminde mycket riktigt om den uppgörelse vi hade i riksdagen i förra veckan om stärkt medborgarmakt. Det är viktigt att vi ser på det i ett sammanhang. Då kommer denna förändring mycket väl till pass och är ett steg i rätt riktning.
Herr talman! Även om detta inte är en samarbetsproposition där Miljöpartiet är med måste jag ändå ge den mitt gillande. Jag kan absolut inte tänka mig att stödja reservationen, och jag yrkar avslag på reservationen från Moderaterna, Folkpartiet och Centern.
Anf. 60 Anneli Särnblad (S)
Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkande LU4 och avslag på reservationen.
Vi ser tydliga skiljelinjer i svensk politik och även inom detta viktiga område. De tidigare anförandena visar just dessa skiljelinjer. Jag blir också lite konfunderad över vad reservationen egentligen handlar om. Man spretar otroligt mycket mellan partierna i reservationen.
Jag vill ge en stor eloge till Yvonne Andersson och Kristdemokraterna för stödet i denna viktiga fråga. Hennes anförande var mycket bra. Det kändes riktigt bra i hjärtat att lyssna på det. Man lägger bort prestige och ställer sig bakom de svagas rätt. Det är vi socialdemokrater mycket glada för.
I propositionen belyses de förändringar vi har gått igenom sedan försäkringsavtalslagen infördes 1927. De tidigare talarna har belyst många saker. Min partivän Christina Nenes tog upp en del av försäkringsavtalslagen, och jag kommer nu att gå in på den andra delen.
Nya produkter har utvecklats. Många av dem har kommit efter det att den nya lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2000 med ändringarna av försäkringsrörelsereglerna. Reformen syftade till att ge bolagen möjlighet till nya försäkringar. Därför anser vi socialdemokrater att det är viktigt att ändra lagstiftningen på området.
Herr talman! Ska konsumenterna ges större makt? Vi socialdemokrater ser konsumentmakten även på försäkringssidan som viktig för den enskilde. Det lagförslag som nu ligger här i kammaren kommer att förbättra den enskildes rättigheter. Vad händer då? Moderaterna ställer inte upp, Folkpartiet ställer inte upp och Centern ställer inte upp. Viviann Gerdin har i sitt anförande berättat varför. Men det är ändå anmärkningsvärt att inte Centern är med.
De är inte med när vi stärker de svagas ställning och ger dem rätt att teckna försäkring i personförsäkringen, det vill säga i liv-, olycksfalls- och sjukförsäkringen som betyder så mycket för våra medborgare. Lagstiftningen gör att fler kommer att få försäkringsskydd. Om försäkringsbolagen skulle avslå en ansökan kommer det att krävas tydligt motiverade avslagsbeslut. Här kommer förändringen in, möjligheten att få sin sak prövad i domstol. I många fall kommer man säkerligen att driva grupprocesser och få hjälp via Konsumentombudsmannen.
Herr talman! Det här ger många svaga grupper - barn, som Yvonne var inne på - en stor och viktig möjlighet som de tidigare inte har haft. Vi i Sverige går igenom denna lagstiftning främst när det gäller konsumentperspektivet på försäkringsrätten. Men det är även viktigt att vi nu följer utvecklingen av lagstiftningen och fortlöpande ser över om ytterligare förändringar behöver göras.
Vi socialdemokrater delar inte de farhågor som har uppkommit i debatter om att det skulle försämra för konsumenter genom att det blir högre premier. Som Christina nämnde sade man precis samma sak när kontraheringsplikten infördes i konsumentförsäkringslagen, att det skulle bli dyrt och leda till avsevärda premiehöjningar. Men så blev det inte. Premierna höjdes inte.
Vi socialdemokrater tror inte heller att ett starkt civilrättsligt försäkringstagarskydd i den svenska lagstiftningen påverkar bolagen negativt i förhållande till utländska bolag. I Sverige gäller svensk lag. Svenska och utländska försäkringsbolag som kommer till Sverige får konkurrera på precis samma villkor.
Den informationsskyldighet som föreslås precis som för konsumentförsäkringar leder till att konsumenterna ges mera makt och kunskap. De får information om förändringar, om vad försäkringen innehåller, om vad som behöver kompletteras för ett fullgott skydd och om hur försäkringen är utformad. Upplysningar om konsumenträtten är otroligt viktigt.
Debatten här i kammaren i dag visar att man ser många spöken som egentligen inte finns i denna lagstiftning. Bolagen får för mycket skyldigheter, säger man. Då ser man inte den lilla människan. Man ställer sig på försäkringsbolagens sida, inte på de svagas.
Information är väl bra för båda parter? Försäkringsbolagen borde ju vara glada över att konsumenterna får bra information och att man har en bra dialog. Det är bra för båda parter med tydlighet.
En annan fråga som lyfts upp och som det även finns en motion om, L393, gäller att förebygga att dödsbon genom preskription går miste om de rättigheter som följer den avlidnes försäkringar. Vi socialdemokrater vill understryka betydelsen av att följa denna fråga.
Herr talman! Gruppförsäkringen är för många ett viktigt kompletterande skydd. Den fyller en social funktion för personer som av någon anledning inte tecknat individuell försäkring. FAL ska reglera både frivillig och obligatorisk gruppskade- och gruppersonförsäkring. Vid frivillig gruppförsäkring anses gruppmedlemmen i lagstiftningen som försäkringstagare. Vid obligatorisk gruppförsäkring däremot anses den som slutit gruppavtalet som försäkringstagare. Men om det skulle hända någonting är det naturligtvis gruppmedlemmen som får ersättningen.
Kollektivavtalsgrundad försäkring ska tillämpas under förutsättning att försäkringen tecknas av arbetsgivaren för dennes anställda och meddelas enligt ett i försäkringsvillkoren angivet kollektivavtal. Vidare ska försäkringen tecknas hos ett försäkringsbolag enligt kollektivavtalet. Information på detta område ska ges innan avtalet är klart. Vissa regler om individuell försäkring, till exempel ansvarsinträde och uppsägning, anses passa mindre bra för ka-försäkring. Därför föreslås de bli ersatta av särbestämmelser.
Vissa partier i den här kammaren hävdar att det är onödigt med lagregler om gruppförsäkring. Man hävdar att om sådana regler införs nu bör de inte vara detaljerade och dessutom dispositiva.
Herr talman! Av samma skäl som det behövs regler om individuell försäkring behövs det för gruppförsäkring. Visst kan man säga att det finns grupper som har företrädare som är väl kompetenta att ta till vara gruppmedlemmarnas intressen. Ett exempel är de fackliga organisationerna som har anställda som kan försäkringsfrågor. Men det finns många grupper som har företrädare som är rena lekmän i försäkringsfrågor. Ett exempel kan vara en liten idrottsförening. I det senare exemplet finns risken att avtal mellan förening och försäkringsbolag blir obalanserade till nackdel för medlemmen. Därför behövs det en lagstiftning, och den bör vara tvingande.
Vi socialdemokrater håller med om att lagstiftningen inte ska vara överdrivet detaljerad, men den bör reglera de praktiskt viktiga frågorna. Det är viktigt för att motverka den risk för obalans som jag var inne på nyss. Dessutom kan reglerna få betydelse för tolkningen när ett avtal är otydligt eller ofullständigt, då en viss fråga inte är reglerad. Då kan lagen komplettera avtalet, här som annars.
Herr talman! Lagen är avsedd att träda i kraft den 1 januari 2006. Det handlar alltså om informationsskyldighet och många andra viktiga frågor som Christina och tidigare talare har nämnt i sina anföranden.
Det har inkommit frågeställningar i ärendet, bland annat från Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet om regler om kollektivavtalsgrundad personförsäkring i förhållande till pensions- och försäkringsavtalet. Vi socialdemokrater menar att det i dagsläget kräver ett beredningsarbete och ändringsförslag som borde kunna bli föremål för riksdagsbehandling före årsskiftet.
Herr talman! Den nya lagen anpassar försäkringsavtalsrätten till moderna samhällsförhållanden, till dagens och morgondagens försäkringsförhållanden och till ny teknik. Spelreglerna mellan försäkringsbolag och deras kunder blir tydligare.
Det pågår inte något harmoniseringsarbete av försäkringsavtalsrätten i Europa. På sikt skulle vi välkomna en sådan i konsumentskyddande riktning. Den nya svenska lagen kommer att utgöra ett föredöme. I dag skriver vi historia när vi debatterar denna fråga. För många människor kommer den här lagstiftningen att innebära en stor förändring i deras liv. Konsumenterna kommer i fokus i de försäkringsrättsliga frågorna.
Anf. 61 Viviann Gerdin (C)
Herr talman! Jag vill bara än en gång understryka några saker för Anneli Särnblad. Du tog upp att ni ska stärka de svagas ställning. Jag instämmer i det, men det omfattar inte alla. Det är en kärnfråga för oss. Du sade också: om ytterligare förändringar behövs i den nya försäkringslagen. Det finns en tvekan i ordet "om". Vi anser att det behövs förändringar, och återigen: de behövs för vissa grupper, och det är småföretagare.
Du sade också att vi ställer oss på försäkringsbolagens sida. Det vill jag verkligen protestera emot, eftersom vi klart har markerat att vi vill att man utreder kontraheringsplikten även för småföretagare.
Vi har yrkat avslag på förslaget i betänkandet för att det inte har varit möjligt att begära återremiss, enligt den undersökning som jag gjorde. Det var att ta ställning till ja eller nej. Därför blev det ett nej till förslaget. Vi ser större möjlighet att utöva påtryckning om vi kan få regeringen att dra tillbaka det här och komma med de kompletterande försäkringarna så att den nya försäkringslagen verkligen omfattar alla grupper i stället för om vi säger ja till det här och sedan fortsätter att utreda och köra det i långbänk vad gäller småföretagarna.
Ett viktigt skäl är också att de grupper som jag pratar om har ett mycket svagt skydd inom det skattefinansierade socialförsäkringssystemet då det gäller personförsäkringar. Vi gör ett försök att komplettera den brist som är i dag genom att se till att man lättare ska kunna få en privat försäkring.
Anf. 62 Anneli Särnblad (S)
Herr talman! Viviann Gerdin, jag lyssnade på ditt anförande och dina tidigare repliker. Som Christina Nenes sade ska vi se över det som handlar om företagsamheten. Det står även i betänkandet. Det jag reagerar på, Viviann, är att Centern inte ställer upp utan avslår hela paketet. Det har andra också reagerat på väldigt kraftfullt här i kammaren i dag. Vi säger ändå att vi ska se över de saker som gäller företags verksamhet och så vidare.
När det gäller lagstiftningen händer det mycket i samhället. Vi måste ständigt se hur lagstiftningen blev. Är den tillräcklig för att stärka de svagas rätt i samhället, eller behövs ytterligare saker?
Jag reagerar på att Centern ställer upp på reservationen och avslår, och inte tillsammans med oss övriga ställer upp för de svagas ställning så att de får en chans att teckna avtal. Det är något som jag vet att Centern i tidigare anföranden här i kammaren har pläderat starkt för.
Anf. 63 Viviann Gerdin (C)
Herr talman! Vi har lite olika skäl till varför vi avslår. Det som förenar oss är avslaget på propositionen.
Det har tidigare sagts här i dag att det ökade skyddet ska omfatta alla. Det är ju just det det inte gör. Det finns en grupp människor - ca 400 000 enskilda företagare - som är i gränszonen mellan löntagare och företagare som är större och har bättre förutsättningar att skaffa sig ett bra skydd. Just de som är i gränszonen är i dag diskriminerade. De är negativt särbehandlade inom det allmänna socialförsäkringssystemet när det handlar om att försäkra sig själva.
Vi pratar om att vi ska underlätta och vara positiva till alla småföretagare och entreprenörer. Det är många i gränszonen som arbetar enskilt och ändå är fria och betecknas som uppdragstagare som har det svårt. Det finns också grupper som har utsatts för upprepade brott och därmed nekas försäkringar. Det finns faktiskt företag som helt och hållet nekas försäkringar. Det är också de små företagen som står utan försäkringar. Det beror på den brottsutveckling vi har. Vi tycker inte att det är acceptabelt som det ser ut i samhället i dag.
Anf. 64 Anneli Särnblad (S)
Herr talman! Det här är en intressant debatt. Det blir bra ideologiska debatter i lagutskottsärenden numera. Vi ser skiljelinjen i politiken.
Vi kommer att se över denna fråga, och vill verkligen göra det. Jag kan inte förstå att Centerpartiet går med i en reservation där det finns frågor som man själv tidigare har sagt är viktiga och som man måste se över i lagstiftningen och ställa upp på. Men det är väl den taktik som borgerligheten har.
Som jag sade till Yvonne Andersson: Stor heder till Kristdemokraterna som i den här viktiga frågan ställer upp på de svagas sida. Jag vet att Kristdemokraterna också vill ha en översyn av företagssidan och stärka den delen. Man ställer upp på de svagas sida och går samman med oss andra i denna viktiga lagstiftning.
Anf. 65 Mia Franzén (Fp)
Herr talman! Det talas mycket om de svaga grupperna och att det är så hedervärt av Yvonne Andersson att ställa sig på de svagas sida och att vi måste vara något slags spöken. Jag har inte pratat om övriga utskottsledamöter som spöken. Jag ser fortfarande inga spöken, även om vi har en tuff diskussion.
Jag tycker att vi ska analysera vad detta jättestarka skydd för de svaga består i. Splittra upp det. Man pratar om rätt för svaga grupper att teckna försäkring. Det är inte sant. Förslaget innebär att du har rätt att få en premie satt efter ditt hälsotillstånd. Den som är sjuk får en hög premie. Den som är kärnfrisk får en låg premie.
Jag vill ställa en fråga till Anneli Särnblad. Vem ska finansiera de prövningar av avslagsbeslut som görs av domstol? Det står att man kan ta det via hemförsäkringen. Hemförsäkringen är ju också privatfinansierad via försäkringsbolag. Rättsskyddet finns där, men det är privatfinansierat.
Tror Anneli Särnblad att det ger ökade kostnader, eller är det gratis? Kommer det inte att påverka premien alls?
De individualiserade gruppförsäkringarna ger en ökad administrationskostnad med fler blanketter. Tror Anneli Särnblad att det är gratis?
Anf. 66 Anneli Särnblad (S)
Herr talman! Mia Franzén, Folkpartiet, ser många spöken i den här lagstiftningen. Hon ser enbart hinder och inte vad det handlar om. Mia Franzén går in på frågor om socialförsäkring och om detta skulle ge premiehöjning. Det är ingen som i dag kan säga att detta skulle ge en premiehöjning.
Du har tidigare i dag varit inne på frågor om sjukvård och justitiefrågor. Vi vill ha en generell lösning för samhället. Det finns vissa delar som gäller privata lösningar. Där ska samma rätt ges alla människor.
Det jag blir förundrad över här i kammaren är det som Mia Franzén och Folkpartiet säger när det gäller det allmänna. Hur ska Mia Franzén i framtiden kunna bedriva den politiken? Ni vill ju tillsammans med andra partier ha en skattesänkning i samhällssystemet, och ni vill gå mot privata lösningar.
Jag förstår att en del vill ha en översyn eftersom vissa vill öppna upp mot mer privata delar. Vad händer då? Om vi kan se de svårigheter som Mia Franzén talar om, hur blir det då om det mesta av det allmänna ska ligga i privata lösningar? Det undrar jag. Hur ska du kunna bygga upp detta? Vi har som målsättning att stärka det generella. Hur har Folkpartiet tänkt göra det med dessa skattesänkningsprogram?
Anf. 67 Mia Franzén (Fp)
Herr talman! Jag vet inte om jag ska gå in på skattefrågorna. Vi måste ju få fart på Sverige. Då får vi en bra tillväxt och ökade resurser till det sociala. Socialdemokraterna tycker ju också att det vore bra att få lite mer resurser till det offentliga.
Problemet är att det brister i det sociala skyddsnätet. Regeringen och Socialdemokraterna är inte villiga att ens titta på gränsdragningsproblemen. Jag vill se till helheten. Vad kommer det att innebära för de svaga grupper som man talar så varmt om? Kommer vi inte i framtiden att se att de förblir oförsäkrade, att försäkringsnöden består, att allt fler socialt och ekonomiskt utsatta väljer att inte teckna försäkringar alls? Om vi då har brister i det sociala skyddsnätet som är skattefinansierat, vart ska de då vända sig? Är det de stora stygga försäkringsbolagens fel att man inte får någon försäkring och hjälp? Borde vi faktiskt ta vårt ansvar och se till helheten?
Anf. 68 Anneli Särnblad (S)
Herr talman! Vi socialdemokrater vill ha social trygghet i vårt allmänna skydd. Gränsdragningarna är inte otydliga för oss. Folkpartiet kanske ska vända sig till Rut som andra partier gör i många frågor. Vi vet skiljelinjerna i de här frågorna.
Stora stygga försäkringsbolag, säger Mia Franzén. Ni kanske i framtiden vill lägga ut än mer på privata delar med de partier som ni samarbetar med. Det är lite olika inom partierna vilken väg man vill gå. Man kan fråga sig vilka spöken som Folkpartiet och Mia Franzén ser i det samarbetet.
Mia Franzén säger att jag går in på skattefrågor. Mia Franzén har varit inne på många frågor som inte ligger inom vårt utskott och bedömt justitiefrågor och så vidare.
Jag tycker att det är intressant att Mia Franzén inte svarar mig på frågan om skattefinansiering som ändå kommer in i den här debatten. Hon svarar mig inte med ett ord hur man tänker ha en allmän generell välfärd. Du har sagt att Folkpartiet brinner så mycket för det allmänna. Vad svarar Mia Franzén på den frågan? Hur ska hon klara framtiden med det samarbete hon nu har?
Beslut, Genomförd
Beslut: 2005-02-16
Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 2, Voteringar: 1
Protokoll med beslut
- 2005-02-16Protokoll 2004/05:77
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
En ny försäkringsavtalslag m.m.
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen bifaller delvis proposition 2003/04:150 och avslår motionerna 2004/05:L2 yrkandena 1-10, 2004/05:L3 yrkandena 1-3, 2004/05:L4 yrkandena 1-6, 2004/05:L348 och 2004/05:L393.- Reservation 1 (m, c, fp)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 121 0 0 23 m 0 40 0 15 fp 0 40 0 8 kd 28 0 0 5 v 22 0 0 7 c 2 16 0 4 mp 12 0 0 5 - 0 0 0 1 Totalt 185 96 0 68 Gruppförsäkringar
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2004/05:L1 yrkande 1.Uppföljning
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2004/05:L1 yrkande 2.