Hemlig teleavlyssning, m.m.

Betänkande 2004/05:JUU21

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
20 april 2005

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Hemlig teleavlyssning (JuU21)

Regeringen har i en skrivelse redovisat användningen av hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning vid förundersökning i brottmål under år 2003. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
Utskottets förslag till beslut
Skrivelsen till handlingarna. Avslag på motionerna
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2005-03-03
Justering: 2005-03-22
Trycklov till Gotab och webb: 2005-03-29
Trycklov: 2005-03-29
Reservationer: 1
Betänkande 2004/05:JUU21

Alla beredningar i utskottet

2005-03-03

Hemlig teleavlyssning (JuU21)

Regeringen har i en skrivelse redovisat användningen av hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning vid förundersökning i brottmål under år 2003. Justitieutskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet utan att besluta något mer. I en gemensam reservation föreslår fem partier i utskottet (m, fp, kd, c, mp) att riksdagen gör ett uttalande om innehållet i regeringens redovisning. Regeringen arbetar med att förbättra redovisningen, men detta arbete har, enligt partierna, pågått i flera år utan att någon nämnvärd förbättring skett. En tydlig och snar förändring av redovisningens innehåll är nödvändig för att riksdagen ska kunna kontrollera hur tvångsmedlen tillämpas. Partierna har majoritet när riksdagen ska rösta i kammaren. Majoriteten i utskottet (s, v) vill inte föregripa regeringens arbete med att förbättra redovisningen och säger därför nej till de andra partiernas förslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2005-04-13
Stillbild från Debatt om förslag 2004/05:JUU21, Hemlig teleavlyssning, m.m.

Debatt om förslag 2004/05:JUU21

Webb-tv: Hemlig teleavlyssning, m.m.

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 263 Cecilia Magnusson (M)
Herr talman! Partierna i alliansen är överens om att vi behöver ha de här mycket ingripande tvångsmedlen för att kunna bedriva en effektiv brottsbekämpning i det här landet. Då gäller det inte bara grova narkotikabrott, som är det vanligaste, utan det gäller naturligtvis också grova våldsbrott och till exempel mord. Personligen har jag på mycket nära håll fått se hur man löste ett taximord nere i Halland för ett par år sedan just genom att använda teleavlyssningsinstrument. Vi vill alltså behålla dessa medel, men vi måste ha ordentlig kontroll över dem. Riksdagen har då att utföra en parlamentarisk kontroll, och det ska vi göra med utgångspunkt från en skrivelse från regeringen. Jag har tittat tillbaka några år på tidigare skrivelser och tidigare debatter och kan konstatera att det är väldigt mycket av repriser. Men det sker en del förändringar, även om det går sakta. En del av de här förändringarna är vi mycket tillfredsställda över. Det är de offentliga ombuden som har kommit in i bilden. Det ska bli intressant att se, när vi så småningom får redovisningar från den här tidsperioden, vad det kommer att betyda. Vi är naturligtvis också tillfredsställda över att man har tillsatt en kommitté om integritetsskyddet, och nyligen kom en proposition om överskottsinformationen. De här sakerna kan man alltså se i protokollen åtskilliga år tillbaka, då de har varit uppe till debatt. Det som återstår är då själva utformningen av den här skrivelsen från regeringen. Vad är det då som gör att det inte sker någon förändring trots löften, mycket klart uttalade löften, i debatter år efter år? Nedprioriterar man arbetet i regeringen? Vill man inte, eller kan man inte? Jag vet inte. I rättegångsbalkens 27 kap. 20 § står det om teleavlyssning att åtgärden ska vara av synnerlig vikt för utredningen. Det här begreppet finns ju inte i skrivelsen över huvud taget, vilket innebär att vi inte kan göra några som helst jämförelser om just detta rekvisit. Vi har försökt fråga oss: Vad menas med att åtgärden haft betydelse för förundersökningen? Är det någon som kan svara på vad man egentligen menar där? Är det ett rimligt resultat att mellan 40 och 50 % av fallen har betydelse för förundersökningen? Ja, det är för oss omöjligt att svara på. Vi skulle vilja veta hur många fall av teleavlyssning som leder till åtal och fällande dom. Det vet vi ingenting om. Vi skulle gärna vilja veta om brottsrubriceringen vid tillståndsgivningen överensstämmer med den brottsrubricering som kommer vid fällande dom. Det vet vi ingenting om. Det är alltså många frågor och inga svar. Jag menar att riksdagen helt enkelt inte kan fullgöra den kontroll som vi har i uppdrag att utföra. Vi bara måste ha förbättringar från regeringens sida på den här punkten. Det kommer säkert att också i dag utlovas att det ska bli förbättringar till kommande år, men kan vi få höra något konkret om vad som ska komma innan vi står här igen om ett år och ser en skrivelse som i stort sett är en kopia av tidigare års skrivelser? Det skulle vara väldigt bra. Jag yrkar bifall till reservationen i det här ärendet.

Anf. 264 Jan Ertsborn (Fp)
Herr talman! I den förra rundan om det betänkande som behandlades här strax innan utlovade jag att hålla mig ganska kort. Jag vet inte om jag levde upp till det riktigt eller nådde ända fram - det var nog ett gränsfall. Här kan jag säga att jag ska hålla mig mycket kort, och den här gången ska jag försöka uppfylla mitt löfte till talmannen och till övriga här. Vi behandlar nu alltså den här skrivelsen. Jag har inte varit med i riksdagen så länge, men jag känner igen de här skrivningarna, det vill säga att de inte har blivit bättre fastän man hela tiden har utlovat att bli bättre. Det är rätt viktigt ändå att veta så att vi ska kunna göra en genomgång av det hela. Antalet avlyssningar har ju stigit. 2003 var det alltså fler tillstånd än under den sista tioårsperioden. Det är en stor inskränkning, och det blir fler och fler fall, och då måste vi veta vad resultatet av detta har blivit. Precis som sades här strax innan konstaterar man i 46 % av fallen 2003 hade teleavlyssningen haft betydelse för förundersökningen. Det innebär att mer än hälften har inte haft någon betydelse alls. Vi måste då få veta vad det beror på. Och när det gäller betydelsen, har det haft avgörande betydelse för åtal, domar och så vidare? Herr talman! Vi måste få en bättre redovisning för att själva kunna ta ställning till detta, och vi är ganska överens med majoriteten som också vill ha det. Det är bara takten - även här - som är helt annorlunda. Vi kan inte vänta längre. Vi har väntat så många år, men utskottsmajoriteten tycker att vi kan vänta ytterligare. Jag yrkar bifall till den gemensamma alliansreservationen.

Anf. 265 Peter Althin (Kd)
Herr talman! Som lagstiftare måste vi alltid fundera på om en tvångslag är så väl motiverad att en kränkning av den personliga integriteten är nödvändig. Vid all tvångsmedelsanvändning måste en avvägning ske mellan vilken nytta den kan föra med sig och graden av intrång i den enskildes personliga integritet. Vi diskuterar nu hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning. Det är de hemliga tvångsmedel som polisen i Sverige kan använda för att avslöja grova brott. För mig råder det ingen tvekan om att det finns mycket goda skäl till att kränka vissa människors integritet för att lösa brott och för att få tag i grova brottslingar. Polisen behöver de tvångsmedel som vi nu talar om och skulle också behöva ytterligare tvångsmedel, till exempel hemlig rumsavlyssning, det vill säga buggning. Buggning har vi debatterat hur många gånger som helst i den här kammaren. Det enda som jag tänkte säga i dag är detsamma som jag sade i motsvarande debatt i februari förra året: Vi väntar fortfarande på ett förslag från regeringen. Herr talman! Även om jag och säkert många av mina borgerliga kolleger vill att polisen ska få använda bättre metoder för att åtminstone ha en chans i kapplöpningen mot den organiserade brottsligheten vill vi ändå värna om rättssäkerheten för alla människor. Vi vill ha effektivare metoder som säkert kan betecknas som tuffare och hårdare tag, men vi vill inte tumma på rättssäkerheten. En del av rättssäkerheten är regeringens redovisning till oss i riksdagen för hur de hemliga tvångsmedlen har använts. Denna skrivelse ska regeringen lämna en gång per år. Man skulle kunna tro att den skrivelse som vi diskuterar handlar om 2004, men så är det inte. Vi debatterar nu det som hände 2003 och ligger alltså nästan två år efter. Så lång tid tog det för regeringen att komma med den här skrivelsen som i princip är en kopia av föregående års skrivelse. Man har bara ändrat siffrorna. Ännu allvarligare är att regeringen år efter år lovar att man ska förbättra redovisningen för att vi ska kunna utöva den parlamentariska kontroll som lagen säger att vi ska göra. Men jag uppfattar det så att regeringen inte har hållit sitt löfte. Från Justitiedepartementet säger man även denna gång att man arbetar med frågan. Men jag har tappat tron på att regeringen ska göra detta utan en ordentlig påtryckning från riksdagen, och nu ser det faktiskt ut som att det skulle kunna bli en påtryckning eftersom vi är fem partier som står bakom reservationen. Fungerar bara kvittningen, vilket den tyvärr inte gjorde tidigare i dag vid några tillfällen, ska vi få majoritet för reservationen, och det känns bra. Med detta vill jag yrka bifall till reservationen under punkt 2 angående redovisningens innehåll.

Anf. 266 Johan Linander (C)
Herr talman! I det här betänkandet behandlas skrivelsen om hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning vid förundersökning i brottmål under 2003. Den här skrivelsen överlämnades 2004 till riksdagen, så man har ju inte tagit lång tid på sig. I skrivelsen redovisas i vilken omfattning dessa hemliga tvångsmedel har använts, vid vilka slags brott och i hur många fall användandet har haft betydelse för förundersökningen. Att avlyssna någons telefon, att övervaka vilka telefonkontakter som har tagits med en misstänkts telefon eller att i hemlighet övervaka någons göranden eller låtanden med kamera är omgärdat med ett regelverk och får inte användas om det inte finns ett behov, om det inte finns ett ändamål eller om det inte är en proportionerlig åtgärd. Åtgärden får alltså ej användas om inte skälen för den uppväger det intrång som det innebär för den misstänkte. I den reservation som är fogad till betänkandet krävs att redovisningen måste vara utförligare och av större kvalitet. I reservationen efterlyser man bland annat en redovisning som svarar på om åtgärderna haft sådan betydelse i förundersökningen att det lett till åtal och fällande dom. Jag medger gärna att en sådan information vore bra. Det skulle ge riksdagen ett bättre underlag för den parlamentariska kontrollen över tvångsmedlens användning. Men jag är inte beredd att delta i ett beslut om ett tillkännagivande eftersom uppdraget om en utförligare redovisning än den som vi nu har för handen redan har givits till berörda myndigheter. Arbete pågår för att väsentligt förbättra redovisningen. Exakt på vilket sätt man ska eller kan förbättra den är för tidigt att säga. Jag har inte den kunskapen, utan den besitter man ju naturligtvis på departementet tillsammans med de berörda myndigheterna. Vissa förändringar och förbättringar har genomförts under de senaste åren. Sedan 2002 beskrivs orsaken till varför avlyssning inte hade någon betydelse för förundersökningen. Sedan 2003 anges hur många avlyssningar som gjorts med stöd av lagen om internationell rättslig hjälp vid brottmål. När man läser oppositionens reservation och lyssnar på era anföranden kan en utomstående nog få uppfattningen att ingenting har hänt under de senaste åren på det här området. Men det har det, och det har ju också Jan Ertsborn erkänt. Det har ändå hänt något, även om det inte går så fort som man från högeralliansen önskar. Redovisningen har blivit något bättre. Jag säger inte att den är fullständig, men den är bättre. Offentliga ombud som har att bevaka enskildas integritetsintressen i allmänhet har inrättats. Regler har förtydligats. Viss utvidgning av användandet har genomförts. I antågande är behandlingen av regeringens proposition om reglering av överskottsinformation. Dessutom har en parlamentarisk kommitté om skyddet för den personliga integriteten tillsatts - och allt detta inom loppet av bara några år. Oppositionen kan naturligtvis hävda att man har framfört dessa krav gång på gång. Javisst, under denna mandatperiod äger det en viss sanning. Men jag kan också påstå att inför denna mandatperiod ställdes inga krav, väcktes inga motioner, fanns inga reservationer från oppositionen i denna riktning med anledning av regeringens skrivelse. Förändringar av det slag som jag har redovisat här tar trots allt några år, både att mejsla ut problemen och att därefter föreslå åtgärder till förbättringar. Förändringar har skett och förändringar kommer att ske. Vi kommer att fortsätta att arbeta för att redovisningen ska bli tydligare och för att förstärka den parlamentariska insynen i tillämpningen av tvångsmedel. Det finns krav på att buggning och användandet av mer verkningsfulla åtgärder ska tillåtas i bekämpningen av den grova, gränsöverskridande brottsligheten. Om detta kunde man läsa ibland annat Dagens Nyheter för en kort tid sedan. Det är frågor som vi säkert får ta ställning till så småningom. Som sagt: Förändringar kommer att ske, och det kommer att ta tid att genomföra en del av dem. Rättssäkerheten och integritetsaspekterna är viktiga och måste noggrant beaktas. Herr talman! Jag vill yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna med motiveringen att pågående arbete bör avvaktas.

Anf. 267 Margareta Sandgren (S)
Herr talman! Det här är en viktig fråga. Jag skulle vilja ställa två frågor till Margareta Sandgren eftersom hon, precis som jag, är folkvald i Sveriges riksdag. Anser Margareta Sandgren att hon kan utöva en parlamentarisk insyn och kontroll med det underlag som vi har fått? Vi har från utskottets sida - och inte bara från oppositionens sida - tidigare år uttalat vikten av att skrivelsen förbättras. Vi har alltså varit eniga om att om vi måste ha ett bättre underlag om vi ska kunna utöva vår kontrollskyldighet. Min första fråga är alltså: Anser Margareta Sandgren att hon inför sina väljare kan säga att hon har kontroll över och insyn i att det här sköts på ett bra sätt? Jag går nu över till frågan om skrivelsen och tiden. I augusti 2004 kom detta från Rikspolisstyrelsen. Det kan ju regeringen påverka och skynda på om den anser att det är en viktig fråga. Men sedan har det tagit åtta månader för regeringen att i princip byta ut årtal på skrivelserna. Nu har man lovat detta. Anser Margareta Sandgren då att det är tillfredsställande att man inte uppfyller de löften som man faktiskt har ställt ut till riksdagen från regeringen sida? Det var den andra frågan.

Anf. 268 Cecilia Magnusson (M)
Herr talman! Det beror på vilken parlamentarisk kontroll det gäller. Jag tror aldrig att man i varje skede och i varje detalj kan ha fullständig kontroll, vare sig i det här ärendet eller i andra. Jag tycker att redovisningen ska bli bättre. Jag har ställt mig bakom det som utskottet har uttalat; jag tycker att det ska bli bättre. Det har ställts krav på det här under senare år. Under den förra mandatperioden så tror jag att det bara var Vänsterpartiet som uttalade sådana krav. Jag har gått tillbaka och tittat på redovisningen, så jag är ganska säker på att det är på det sättet. Men det spelar ingen roll nu. Jag tycker kanske inte att man har fullständig kontroll med den redovisning som vi har för handen här. Men jag litar också på att arbetet pågår. Jag kan inte säga något om skälen till att man inte kan göra det här snabbare. Vissa förändringar och förbättringar har trots allt skett. En hel del andra åtgärder har också vidtagits med anledning av hemliga tvångsmedel, vilket jag också redovisade i mitt anförande. Men detta måste ges tid. Man kan inte, Cecilia Magnusson, ställa krav i snart vartenda ärende, som ni gör. Ni frågar: Varför har regeringen inte kommit fram med något? Bryr sig inte regeringen? Ni pratar om segdragenhet och ovilja. Ni frågar om man inte vill göra någonting. Det finns en rad ärenden - ganska tunga lagstiftningsärenden - som ska fram till riksdagens bord. Det måste få ta tid och det måste få bearbetas. Allting kan inte ha första prioritet.

Anf. 269 Margareta Sandgren (S)
Herr talman! Margareta Sandgren tycker att det här är en viktig fråga, och det är det ju eftersom våra väljare har gett oss uppdraget att kontrollera vägningen mellan den personliga integriteten, de intrång som tvångsmedlen gör möjliga för myndigheterna och samhällsintresset. Det är vår skyldighet att kontrollera det här. Vi ska ställa höga krav på att vi kan sköta den kontrollen. Det måste bli bättre, sade Margareta Sandgren. Då blir det lite konstigt med det yttrande som Socialdemokraterna har valt att avge. Det står om regeringens årliga skrivelse att kvaliteten vidmakthålls och om möjligt förbättras. Man kan ju undra vem det är som tror på regeringens förmåga. Är det dess eget parti, Socialdemokraterna, som verkar tveksamma, eller är det vi, som kräver och tror att en regering kan åstadkomma bättre än det som den har lyckats med? Det här är allvarliga frågor. Det gäller inte bara i förhållandet gentemot våra väljare i det här skedet utan utifrån det som många har talat om i sina anföranden. Vi behöver fler verktyg när det gäller integritetskränkande. Ser inte Margareta Sandgren att om inte den parlamentariska kontrollen kan upprätthållas och ökas så riskerar vi att allmänheten inte ger oss möjlighet att använda de verktyg som de rättsvårdande myndigheterna behöver för att bekämpa brottsligheten?

Anf. 270 Cecilia Magnusson (M)
Herr talman! Ja, vi ska ha en parlamentarisk kontroll. Redovisningen är en del av den kontrollen. Den andra delen är inrättandet av ett offentligt ombud. Den tredje är också ett slags parlamentarisk kontroll - en kontroll över att man hanterar tvångsmedlen på ett sätt som har en integritetsaspekt för medborgarna. Det handlar också om hur man reglerar överskottsinformationen. Vi har ställt krav på det, och regeringen har lagt fram ett förslag om detta. Det kommer vi att få ta ställning till så småningom. Vi har alltså flera olika möjligheter att utöva den här insynen och kontrollen. Vi har skrivit ett särskilt yttrande därför att vi vet att vi inte har majoritet i riksdagen här. Ni kommer möjligen med Miljöpartiets hjälp att få igenom er reservation. Det innebär att vi vill förklara att vi tycker att man ska avvakta. Det pågår ett arbete, och jag tycker att regeringens arbete i de här frågorna har stor tillförlitlighet. Vi har också sagt att man även ska titta på hur man ska förstärka den parlamentariska kontrollen. Det tror vi på, och det är därför vi har skrivit det särskilda yttrandet till ärendet.

Anf. 271 Margareta Sandgren (S)
Herr talman! Det finns stor anledning att kontinuerligt och kritiskt granska och diskutera användningen av de hemliga tvångsmedlen. Det handlar i detta sammanhang om hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning. Vänsterpartiet har avgett ett särskilt yttrande till dagens betänkande. Jag vill ytterligare utveckla några tankar om tvångsmedlen. Vänsterpartiet har i många andra sammanhang tidigare uttalat kritiska synpunkter, som Margareta Sandgren berörde, på utformning och tillämpning av lagstiftning om hemliga tvångsmedel, även om vi förstår att det kan vara nödvändigt. Vår kritik och våra farhågor handlar om värnandet av grundläggande rättsäkerhetsaspekter och skydd av den personliga integriteten. Jag vill gärna understryka att dessa kritiska synpunkter också har uttalats från andra organisationer och andra partier. Under senare år har användningen av hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning tydligt ökat. Det kan vi ta del av i skrivelsen. Vi menar att det är avgörande att ständigt vara medveten om att all tvångsmedelsanvändning måste vägas noggrant mot rättssäkerhetsaspekterna och skyddet av personlig integritet. Grundläggande principer med bäring på innehållet i regeringsformen ska gälla vid alla beslut om användning av tvångsmedel. Således ska befogenheterna att använda tvångsmedlet vara bundet till den ändamål för vilket tvångsmedlet beslutats. Tvångsmedlet ska dessutom användas bara när det finns ett påtagligt behov och det inte räcker med en mindre ingripande åtgärd. Slutligen ska tvångsåtgärden till utformningen stå i rimlig proportion till vad som går att vinna med åtgärden. Det är utomordentligt centrala och viktiga principer att hela tiden hålla i minnet. Herr talman! Det tycks råda ganska stor enighet om vikten av att förbättra dagens redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel. Vissa smärre förbättringar har vidtagits. Men som många påpekar finns det fortsatta behov av förtydliganden och åtgärder på en rad områden. Det handlar bland annat om precisering av vad som menas med uttrycket i skrivelsen att tvångsmedel var av betydelse för undersökningen. Vi förväntar oss till exempel också att det kommer förklaringar och kommentarer till att så relativt få ansökningar om tvångsmedel avslås. Herr talman! Vissa smärre förbättringar har alltså gjorts. Vi ser fram emot fler. Jag vill i sammanhanget för fullständighetens skull också understryka att Vänsterpartiet ser det som positivt att Integritetsskyddskommittén nu börjar sitt arbete. Det blir allt viktigare med en heltäckande genomlysning av hur integritetsskyddet fungerar och överväganden om ifall det behöver förstärkas. Som ett led i förstärkningen av rättssäkerheten bör också noteras att systemet med offentliga ombud i dessa ärenden infördes den 1 oktober 2004. Herr talman! Vänsterpartiet anser dock inte att det räcker med dessa åtgärder, och inte heller med aldrig så genomarbetade förändringar, förbättringar, av den årliga skrivelsen om hemlig teleavlyssning med mera som naturligtvis är nödvändiga. Vi ska ha klart för oss att det arbetas för fullt med frågor som på olika sätt anknyter till de hemliga tvångsmedlen. En sådan fråga är propositionen om överskottsinformation som vi har framför oss att behandla här i kammaren, som flera har varit inne på. Därutöver diskuteras också i olika sammanhang införande av ytterligare nya tvångsmedel, lagring av trafikdata med mera. Behovet av förstärkt parlamentarisk kontroll är redan nu mycket påtagligt anser vi i Vänsterpartiet. Det kommer också att växa om den nuvarande användningen av hemlig teleavlyssning och teleövervakning fortsätter att öka och det dessutom tillkommer nya varianter av tvångsmedel. Vänsterpartiet anser att det behövs ett bättre helhetsgrepp över tvångsmedelsanvändningen, som är vidare än enbart en årlig skrivelse, för att förstärka tillsynen och den parlamentariska kontrollen av användningen av hemliga tvångsmedel. Herr talman! Vänsterpartiet har i tidigare motioner tagit upp kravet på förstärkt parlamentarisk kontroll av tvångsmedlen. Vi fortsätter att driva detta. Vi kan tänka oss att detta kan ske genom exempelvis ett brett parlamentariskt sammansatt kontroll- och tillsynsorgan. Jag har i dagarna lämnat en skriftlig fråga om detta till justitieministern. Jag vill understryka att dessa tankar inte står i motsättning till utveckling och förbättring av skrivelsen, bland annat på de punkter som jag tidigare berört och som jag förutsätter att vi kommer att få se. Men den parlamentariska kontrollen och tillsynen bör alltså vidgas till något mer än en årlig skrivelse.

Anf. 272 Rolf Olsson (V)
Herr talman! Jag har med mycket stort intresse försökt att följa vad Rolf Olsson egentligen menar i det här anförandet, och jag kan inte förstå annat än att vi faktiskt är väldigt överens. I det särskilda yttrandet har Vänsterpartiet skrivit att man väljer att inte reservera sig för att man vet att det pågår ett arbete med att förbättra redovisningen. Jag skulle vilja börja med att fråga: Vad är det Vänsterpartiet vet som vi inte har fått reda på här i dag och som gör att man intog den inställningen när man justerade betänkandet i utskottet?

Anf. 273 Jan Ertsborn (Fp)
Herr talman! Jag tycker att Margareta Sandgren här redogjorde för det vi vet kring regeringens arbete på de här områdena. Jag har inte så mycket mer att tillägga när det gäller kunskaper om det exakta arbetsläget. Jag är övertygad om att det kommer förbättringar. Det är en förtröstan och en tillit som jag har till samarbetspartiet, Socialdemokraterna i det här fallet.

Anf. 274 Rolf Olsson (V)
Herr talman! Det är kanske något märkligt, för vad Vänsterpartiet har framfört här är ju egentligen krav som går längre än vad något av de övriga partierna i debatten har. Här vill man inte nöja sig med att skrivelsen ska göras utförligare. Här ska tas helt nya grepp beträffande hur man ska ansvara för integriteten beträffande de här mycket ingripande tvångsmedlen. Jag är mycket förvånad över Vänsterpartiets inställning och att man inte i detta läge väljer att ställa sig bakom en reservation och verkligen tala om för regeringen att här är det dags att göra någonting.

Anf. 275 Jan Ertsborn (Fp)
Herr talman! Jag kan försäkra Jan Ertsborn att vi i Vänsterpartiet talar om för regeringen vad vi vill göra på det här området. Jag lämnade som sagt också in en fråga i dagarna där jag förtydligar och vill ha svar på ett antal frågor kring hur man kan förstärka den parlamentariska kontrollen. Jag kan inte se, måste jag ärligt säga, de avgörande skillnaderna mellan innehållet i reservationen och det som man i betänkandet kommer fram till. Jag tycker att det finns, tydligt uttryckt i betänkandet, en strävan att utveckla, förbättra och förtydliga innehållet i den årliga skrivelsen. Det finns en del områden som jag tycker att reservanterna pekar på förtjänstfullt och som jag definitivt anser kan ingå i de här förbättringarna. I Vänsterpartiet har vi som sagt sedan ett antal år tillbaka också idéer om att ytterligare utveckla den parlamentariska kontrollen. Det var i det sammanhanget jag nämnde ett parlamentariskt tillsyns- och kontrollorgan som vi, som sagt, kommer att fortsätta arbeta med - i dialog med regeringen och Socialdemokraterna naturligtvis.

Anf. 276 Rolf Olsson (V)
Herr talman! Det har sagts väldigt mycket, och jag lovar att vi ska vara klara med debatten före klockan nio. Jag tycker att det i det här fallet faktiskt verkar som att det sju partier som är helt överens. I sak har vi kommit väldigt långt, och jag tycker att det känns lite grann som att vi har dragit den här frågan en bit i positiv riktning. Nu ska jag säga det jag skulle säga: Polisen har fått utökade möjligheter att kontrollera och övervaka medborgarna, företrädesvis de kriminella, men även dem som är helt oskyldiga men har en viss anknytning till kriminella. Då kan man följa den gamla romerska regeln att det är viktigt att väktarna övervakas. Då tycker jag att den här reservationen är ett steg för att förbättra den parlamentariska kontrollen, för att se till att väktarna inte övervakar fel. Därför yrkar jag bifall till den reservation som vi gemensamt har skrivit.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2005-04-20
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Regeringens skrivelse

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger skrivelse 2004/05:36 till handlingarna.
  2. Redovisningens innehåll

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju27 yrkande 1, 2004/05:Ju28 och 2004/05:Ju29 yrkande 3.
    • Reservation 1 (m, c, fp, kd, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1330011
    m05005
    fp04305
    kd02904
    v24005
    c01903
    mp01403
    -1000
    Totalt158155036
    Ledamöternas röster