Avdrag för s.k. sponsring

Betänkande 2004/05:SKU6

Skatteutskottets betänkande2004/05:SKU6

Avdrag för s.k. sponsring

Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse 2003/04:175,
som innehåller en redovisning av resultatet av en genomförd prövning av
skattereglerna kring s.k. sponsring, och de motioner som har väckts med
anledning av skrivelsen.
Efter att ha tagit del av regeringens analys av frågan har utskottet
stannat för att det är bättre att försöka komma till rätta med eventuella
tolkningsproblem med hjälp av de rekommendationer som Skatteverket avser
att utfärda och att avvakta utvecklingen i rättspraxis än att försöka
utforma detaljerade lagregler om sponsring. Utskottet avstyrker därmed
de motionsvägen väckta förslagen om att lägga fast särregler om sponsring
genom lagstiftning i ett försök att undvika tolkningsproblem och för
att uppmuntra företag till ökade sponsringsinsatser. Också ett i
sammanhanget väckt motionsyrkande om avdragsrätt för gåvor till internationellt
biståndsarbete avstyrks.
Till betänkandet har lämnats en reservation (m, fp, kd, c) om sponsring
och en reservation om avdragsrätt för gåvor (fp, kd).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Avdrag för s.k. sponsring
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk1, 2004/05:Sk2, 2004/05:Sk3 och
2004/05:Sk4 yrkande 1 och lägger skrivelse 2003/04:175 till handlingarna.

Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. Avdragsrätt för gåvor till internationellt bistånd
Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk4 yrkande 2.
Reservation 2 (fp, kd)

Stockholm den 12 oktober 2004
På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s),
Anna Grönlund Krantz (fp), Per Erik Granström (s), Ulla Wester (s), Per
Landgren (kd), Marie Engström (v), Per-Olof Svensson (s), Ulf Sjösten
(m), Lennart Axelsson (s), Jörgen Johansson (c), Mats Berglind (s),
Stefan Hagfeldt (m), Catharina Bråkenhielm (s), Barbro Feltzing (mp),
Fredrik Olovsson (s), Maud Ekendahl (m) och Anne-Marie Ekström (fp).

Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I skrivelse 2003/04:175 redovisar regeringen för riksdagen resultatet
av en genomförd prövning av de skatteregler som styr avdragsmöjligheterna
för s.k. sponsring. Med anledning av skrivelsen har väckts fyra motioner.
Motionärernas förslag framgår av bilaga.
Föreningen Kultur och Näringsliv uppvaktade skatteutskottet våren 2002
och redovisade en studie av hur sponsring behandlas i Danmark, Storbritannien,
Tyskland och Frankrike. Denna studie återges i sammanfattning i
regeringens skrivelse.

Bakgrund
Våren 2002 föreslog skatteutskottet enhälligt med delvis bifall till
sex motioner (m, fp, kd, mp) att riksdagen skulle tillkännage för
regeringen att en prövning borde göras av reglerna kring den skattemässiga
behandlingen av utgifter i samband med sponsring. Riksdagen följde
utskottet (bet. 2001/02:SkU21, rskr. 2001/02:202).
Bakgrunden till uppdraget var att det gjorts gällande från kultur- och
näringslivshåll att sponsring av kultur inte kunde dras av i samma
omfattning som sponsring av idrott. I ett uppmärksammat mål (Procordias
sponsring av Operan, mål nummer 2677-1998) hade Regeringsrätten godkänt
avdrag för den del av ett sponsorbidrag som kunde hänföras till lokal-,
representations-, personal- och reklamkostnader. Sponsringsavtalet gav
bolaget rätt till bl.a. egna föreställningar, fasta platser, biljetter,
tillgång till representationslokaler och möjligheter att ordna egna
evenemang. Den del av sponsorbidraget som inte kunde hänföras till
direkta motprestationer från Operan, utan utgjorde ett mer allmänt stöd
av institutionens verksamhet, ansågs vara gåva eftersom det saknades en
sådan anknytning mellan företagets och Operans verksamheter som ändå
kunde motivera en avdragsrätt. Att gåvor inte får dras av finns det en
uttrycklig regel om i 9 kap. 2 § andra stycket inkomstskattelagen
(1999:1229). Regeringsrätten uttalade att sponsring träffas av förbudet
mot avdrag för gåvor om mottagaren inte tillhandahåller någon direkt
motprestation och ersättningen inte heller avser en verksamhet hos
mottagaren som har ett sådant samband med sponsorns verksamhet att
ersättningarna kan ses som indirekta omkostnader i denna. Den omständigheten
att sponsringen är ägnad att förbättra sponsorns goodwill och därigenom
kan vara kommersiellt motiverad innebär således inte i sig att sponsringen
förlorar sin karaktär av gåva.
Regeringsrätten uppskattade den avdragsgilla delen till omkring hälften
av det totala beloppet eftersom det inte var möjligt att med någon större
grad av precision fastställa hur Procordias bidrag till Operan fördelade
sig på avdragsgilla respektive icke avdragsgilla utgifter.
I ett annat avgörande i Regeringsrätten (Falcon AB:s sponsring av projekt
Pilgrimsfalk, mål nummer 2982-1996) ansågs däremot kravet på anknytning,
som saknades i Procordiamålet, vara uppfyllt. Falcon hade pilgrimsfalken
som symbol och varumärke och gav bidrag med förhållandevis blygsamma
belopp till två föreningar som arbetade med ett projekt som syftade
till att säkra pilgrimsfalkens fortlevnad i Sverige.
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen gör regeringen en översyn av den skattemässiga behandlingen
av sponsring med anledning av att riksdagen efter förslag från
skatteutskottet tillkännagivit för regeringen att en prövning av nuvarande
regler bör ske. Regeringen kommer till den slutsatsen att det med givna
utgångspunkter vare sig är möjligt eller lämpligt att införa en reglering
i syfte att precisera avdragsrätten för sponsring.

Utskottets överväganden
Avdrag för s.k. sponsring
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandena om att införa särregler om avdragsrätt
för sponsring och lägger regeringens skrivelse till handlingarna.
Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c).
Gällande rätt
Ordet sponsring brukar användas för att beteckna ekonomiska bidrag från
företag till idrott, kultur eller annan allmännyttig verksamhet.
Avdragsrätten för sponsorbidrag bedöms utifrån de bestämmelser som gäller
för driftskostnader i allmänhet. Huvudregeln, som finns i 16 kap. 1 §
inkomstskattelagen (1999:1229), anger att utgifter för att förvärva och
bibehålla inkomster skall dras av som kostnad. Samma kapitel innehåller
ett antal bestämmelser som preciserar omfattningen av avdragsrätten för
vissa typer av utgifter. Som exempel kan nämnas att särskilda inskränkningar
i avdragsrätten gäller för utgifter för representation, som ofta har
karaktär av levnadskostnader, medan utgifter för forskning och utveckling
bedöms enligt en mer generös regel än huvudregeln. För sponsorbidrag
finns inga regler utöver huvudregeln.
En principiellt viktig inskränkning i avdragsrätten för utgifter är
förbudet i 9 kap. 2 § inkomstskattelagen att dra av sina levnadskostnader
och liknande. Denna regel gäller generellt och inte bara för näringsverksamhet.
Av lagtexten framgår uttryckligen att gåvor räknas som sådana utgifter
som inte får dras av vid inkomsttaxeringen. Som framgår av utskottets
redogörelse för ärendet ovan finns till ledning för rättstillämpningen
avgöranden i Regeringsrätten som illustrerar hur regelsystemet tillämpas
för att avgränsa den del av ett sponsorbidrag som inte kan dras av vid
taxeringen som omkostnad i sponsorns näringsverksamhet.
Tidigare behandling
Olika aspekter på sponsring har behandlats i riksdagen vid återkommande
tillfällen. När det gäller avdragsmöjligheterna för företag som lämnar
sponsorbidrag har den kritik mot reglerna och tillämpningen av dessa
som framförts från kultur- och näringslivshåll tagits upp i motioner
till riksdagen och i interpellationer och frågor till statsråd.
Den prövning av skattereglerna som redovisas i skrivelsen har gjorts
efter det att riksdagen med anledning av ett antal motioner i ett
tillkännagivande till regeringen uttalat att en sådan prövning borde ske.
I det betänkande som ligger till grund för tillkännagivandet (bet.
2001/02:SkU21) konstaterades bl.a. att det hade hävdats att sponsring
som är ägnad att förbättra ett företags image i en kundgrupp inte
beaktades tillräckligt i gällande rätt. Regeringen borde mot denna bakgrund
pröva om reglerna behövde göras tydligare för att det skulle vara lättare
att i förväg bedöma den skattemässiga behandlingen av en sponsring.
Utgångspunkter för prövningen borde vara att reglerna skulle vara
neutrala med avseende på vilket ändamål som sponsringen avser och att
principen om avdragsförbud för gåvor skall ligga fast. Regeringen borde
så snart det kunde ske återkomma till riksdagen och redovisa resultatet
av sitt arbete samt lämna eventuellt förslag till lagändringar.
Skrivelsen
Efter en genomgång av gällande rätt och den kritik som riktats mot
reglerna kommer regeringen till slutsatsen att det med givna utgångspunkter
vare sig är möjligt eller lämpligt att införa en reglering i syfte att
precisera avdragsrätten för sponsring.
Enligt regeringens bedömning hindrar inte nuvarande lagregler och
rättspraxis att det i det enskilda fallet kan göras en nyanserad bedömning
av sponsorns rätt till avdrag och att hänsyn därvid tas till vad som i
jämförelse med andra kostnader i näringsverksamheten utgör särdrag i
fråga om sponsring. Reglerna i sig får sägas vara såväl ändamålsenliga
som neutrala i fråga om sponsring i jämförelse med andra kostnader.
Regeringen förutsätter att det i praxis, med bibehållen respekt för
förbudet mot avdrag för gåvor, skall kunna beaktas imageskapande sponsring
i högre utsträckning. Eftersom sponsring är en jämförelsevis ny företeelse
finns endast ett fåtal vägledande avgöranden från Regeringsrätten.
Nuvarande rättsregler hindrar inte att rättsutvecklingen följer utvecklingen
inom företagen och går mot en större öppenhet i fråga om motprestationens
karaktär. Utgången i de tidigare behandlade Procordia- och Falconmålen
hindrar inte heller motprestationer av olika karaktär.
Särregler som tar sikte på indirekta motprestationer och det imageskapande
inslaget i sponsring skulle medföra att avdragsförbudet för gåvor
riskerar att urholkas eller rentav inte kan upprätthållas. Förutom att
det i princip är omöjligt att utforma regler om avdragsrätt som utesluter
gränsdragningsproblem och som samtidigt är så flexibla att de täcker
alla fall där avdrag skall få göras finns påtagliga risker med detta.
För detaljerade regler leder ofrånkomligen till att vissa utgifter som
egentligen borde få dras av inte blir avdragsgilla. En särreglering av
avdragsrätten för sponsring låser rättsläget och rättstillämpningen
till de i lagtexten angivna kriterierna. Den naturliga rättsutveckling
som sker i rättstillämpningen genom hänsynstagande till utvecklingen i
företagen och samhället kommer att förhindras. Risken är överhängande
att en lagreglering får motsatt effekt i förhållande till vad som avsetts.

Trots de tolkningssvårigheter en generell lagstiftning kan medföra är
en sådan enligt regeringens mening ändå att föredra framför en mer
detaljrik lagstiftning, som inte skulle komma till rätta med tolkningsproblemen
men hindra rättsutvecklingen. Ett sätt att komma till rätta med
tolkningssvårigheter är enligt skrivelsen att Skatteverket utfärdar
rekommendationer på området. Sådana kan ange typiska situationer när avdrag
bör erhållas och riktlinjer för storleken av godtagbara belopp.
Rekommendationer har i förhållande till lagstiftning den fördelen att de
kan ta hänsyn till en kontinuerlig utveckling på rättsområdet i stort.
Skatteverket kommer först i kontakt med företagen och är genom sin
kunskap om företagens förhållanden väl lämpat att utforma rekommendationer
på området.
Regeringen har inhämtat att Skatteverket avser att se över rekommendationerna
på området. Regeringen å sin sida avser att följa hur utvecklingen på
området fortskrider.
Motionerna
Fyra motioner har väckts med anledning av skrivelsen.
I motion Sk1 av Kent Olsson m.fl. (m) ifrågasätts att Skatteverket skall
kunna bringa klarhet och formulera tydliga rekommendationer som gör
frågan om t.ex. kultursponsring tydlig för näringslivet. Enligt motionen
bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med förslag på tydliga
regler för sponsring på såväl idrotts- som kulturområdet, liksom för
den ideella sektorn i stort. Motionärerna anför att det är väsentligt
att företagare och föreningar får tydliga och förutsägbara regler, vilket
enligt motionen skulle ge ett ökat incitament för företag att i större
utsträckning än vad fallet är i dag vara med och finansiera framför
allt kulturaktiviteter.
Också i motion Sk2 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd) förordas en ändrad
lagstiftning i syfte att uppmuntra företag till ett ökat samhällsansvar
genom sponsring av allmännyttig verksamhet, t.ex. kultur, idrott och
annan ideell verksamhet. Enligt motionen måste regleringen ha en generös
utformning och uppmuntra företagen till att vilja ta ett ökat samhällsansvar.
Motionärerna anser att dagens regler särskilt missgynnar sponsring av
kultur. De påpekar att i andra länder, som t.ex. Danmark och Storbritannien,
görs ingen distinktion mellan direkta och indirekta motprestationer,
vilket förenklar möjligheterna till sponsring. Etiska riktlinjer för
hur sponsringen skall genomföras bör enligt motionen utformas mellan
parterna.
Enligt motion Sk3 av Birgitta Sellén och Roger Tiefensee (c) behöver
oklarheterna kring företagens avdragsrätt för sponsring av kultursektorn
undanröjas och avdragsrätten vara jämställd med sponsring av idrott.
Enligt motionärerna innebär kravet på motprestation också en diskriminering,
dels av kultursektorn, dels av mindre idrottsarrangemang. I Storbritannien
finns en lagstiftning som enligt motionärerna gör det möjligt för företag
och privatpersoner att sponsra kultur utan att behöva skatta för detta.
Storbritanniens lagstiftning kan enligt motionärerna vara värd att
inhämta kunskap från.
En ändrad lagstiftning för att underlätta sponsring av kultur förordas
i motion Sk4 yrkande 1 av Anne-Marie Ekström m.fl. (fp). Dagens regler
är enligt motionärerna otydliga och medför att företag inte kan förutse
kostnaden för sponsring. De medför också att det är betydligt lättare
att sponsra idrottsverksamhet än kultur. Regeringens tanke att Skatteverket
skall utforma rekommendationer är enligt motionen inte tillfyllest. I
motionen föreslås en lagändring som innebär att skatteavdrag till hundra
procent blir möjligt för företag även vid sponsring av kultur, och även
i fråga om sponsring som bara ger indirekta motprestationer, t.ex. att
sponsorn får rätt att dra nytta av en kulturinstitutions image.
Utskottets ställningstagande
I ett par motioner har hänvisats till hur sponsring behandlas i vissa
andra länder, bl.a. i Danmark. Föreningen Kultur och Näringsliv har
gått igenom gällande rätt i Danmark, Storbritannien, Tyskland och
Frankrike och presenterat resultatet i en studie. I studien görs bedömningen
att det i princip inte är någon större skillnad mellan den danska och
den svenska regleringen. Rättspraxis i Danmark uppfattas dock som mycket
generös. I de fall avdrag har nekats har de i de flesta fall rört sig
om små verksamheter där det funnits en koppling mellan ägarens
fritidsintressen och föremålet för sponsringen. Enligt studien har dock praxis
i Danmark på ett mycket bättre sätt anpassat sig till det moderna
samhällets marknadsföringsmetoder i det att man tillerkänner imageskapande
sponsring samma kommersiella värde som traditionell reklam via annonser
eller reklamskyltar. Av studien framgår emellertid också att den danska
lagstiftningen innehåller regler som gör det möjligt att i viss begränsad
omfattning få avdrag för gåvor till välgörande ändamål eller till att
betala löpande driftskostnader hos vissa specifikt uppräknade föreningar
och stiftelser. Detta anses medföra att en del av de gränsdragningsproblem
som kan uppstå i Sverige mellan ej avdragsgilla gåvor och sponsringskostnader
inte blir aktuella i Danmark. Även de andra undersökta länderna har
avdragsrätt för gåvor i någon form.
Det är ett grundläggande inslag i den svenska inkomstbeskattningen att
gåvor i princip inte får dras av som en utgift vare sig av företag eller
privatpersoner. Att försöka överföra regler om avdragsrätt för sponsring
från andra länders rättsordningar ter sig därför vanskligt i den mån
dessa rättsordningar även innehåller regler som medger avdragsrätt vid
inkomstbeskattningen för gåvor. Utskottet delar regeringens uppfattning
att en särreglering i fråga om sponsring innebär risker för att
avdragsförbudet för gåvor inte kan upprätthållas. Härtill kommer att en
detaljerad reglering skulle ge upphov till olika nya gränsdragningsproblem
och kunna hindra en fortsatt utveckling av rättspraxis på området.
Utskottet har stannat för att det är bättre att försöka komma till rätta
med eventuella tolkningsproblem med hjälp av de rekommendationer som
Skatteverket avser att utfärda och att avvakta utvecklingen i rättspraxis
än att försöka utforma detaljerade lagregler om sponsring. Som regeringen
har anfört har rekommendationer den fördelen i förhållande till
lagstiftning att de kan ta hänsyn till en kontinuerlig utveckling på
rättsområdet i stort. Utskottet fäster också vikt vid att regeringen har
för avsikt att följa hur utvecklingen på området fortskrider.
Det anförda innebär att utskottet avstyrker motionerna Sk1, Sk2, Sk3
och Sk4 yrkande 1. Utskottet föreslår vidare att riksdagen lägger
regeringens skrivelse till handlingarna.
Avdragsrätt för gåvor till internationellt bistånd
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet om att införa en avdragsrätt för gåvor
till internationellt bistånd.
Jämför reservation 2 (fp, kd).
Gällande rätt
Enligt 9 kap. 2 § inkomstskattelagen får den skattskyldiges levnadskostnader
och liknande utgifter inte dras av. Utgifter för gåvor räknas enligt
paragrafen till sådana utgifter.
Motionen
I motion Sk4 yrkande 2 av Anne-Marie Ekström m.fl. (fp) föreslås en
avdragsrätt för gåvor till internationellt bistånd. En sådan avdragsrätt
har enligt motionärerna mycket lite att göra med sponsring. Den som ger
en gåva av solidaritet till en biståndsorganisation förväntar sig inte
någon motprestation, varken direkt eller indirekt. En avdragsrätt skulle
enligt motionen uppmuntra människor att dela med sig av sitt välstånd.

Utskottets ställningstagande
Riksdagen har med hänvisning till principiella och kontrolltekniska
skäl och gränsdragningssvårigheter under en lång följd av år avvisat
förslag om avdrag för gåvor, även en sådan mer begränsad avdragsrätt
som avses i motion Sk4. Senast i betänkande 2003/04:SkU20 avstyrktes
motioner om avdragsrätt för gåvor till olika ideella ändamål, bl.a.
gåvor till internationellt bistånd i syfte att uppmuntra människor att
dela med sig av sitt välstånd. Enligt utskottet är det viktigt att det
finns en demokratisk process bakom det stöd som samhället ger till
frivilligarbete i kyrkliga organisationer, idrottsorganisationer, humanitära
organisationer, internationellt biståndsarbete m.m. En avdragsätt för
gåvor till den här typen av verksamhet skulle minska utrymmet för det
samhälleliga stödet och öka dessa viktiga verksamheters beroende av
enskilda personers förmögenheter, förmåga och vilja att bidra.
Det är vidare önskvärt att skattesystemet så långt möjligt hålls fritt
från inslag som inte hänger samman med dess grundläggande funktion att
utgöra en säker bas för finansieringen av den gemensamma sektorn. Att
belasta Skatteverket med en kontroll av den här typen av stöd är enligt
utskottets mening inte lämpligt. En ytterligare nackdel med att lämna
stödet som ett skatteavdrag är att det inte på vanligt sätt blir föremål
för en årlig och samlad prövning i samband med budgetberedningen.
Utskottet är av dessa skäl inte berett att medverka till en omläggning
som innebär att gåvor till olika ändamål blir avdragsgilla. Utskottet
avstyrker följaktligen även det nu föreliggande yrkande 2 i motion Sk4
om avdragsrätt för gåvor till biståndsorganisationer.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Avdrag för s.k. sponsring, punkt 1 (m, fp, kd, c)
av Anna Grönlund Krantz (fp), Per Landgren (kd), Ulf Sjösten (m), Jörgen
Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m), Maud Ekendahl (m) och Anne-Marie
Ekström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om ändring av regler för avdrag för att underlätta
sponsring. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk1,
2004/05:Sk2, 2004/05:Sk3 och 2004/05:Sk4 yrkande 1 och lägger skrivelse
2003/04:175 till handlingarna.
Ställningstagande
Som gällande skatteregler tillämpas innebär de att ett företag för att
få avdrag för sponsring måste få direkta motprestationer i form av t.ex.
inträdesbiljetter och lokalutlåning motsvarande den summa som företaget
betalat. Indirekta vinster för företaget som att dess namn förknippas
med en kulturinstitution, s.k. imageskapande sponsring, bedöms olika
från fall till fall. Detta drabbar särskilt sponsring av kultur. Kulturen
får på så sätt inte ta del av näringslivets marknadsföringspengar, vilket
är olyckligt. Vid sponsring av idrottsarrangemang är det oftast lättare
att ge direkta motprestationer, t.ex. i form av stora reklamskyltar,
men detta gäller inte utan vidare för sponsring av mindre idrottsarrangemang.

Regeringen säger sig i skrivelsen ha förståelse för att det kan upplevas
som svårt att i olika situationer förutse om avdrag får göras och i så
fall med vilket belopp. Emellertid ställer regeringen i skrivelsen sitt
hopp till att Skatteverket skall bringa klarhet genom rekommendationer
som gör frågan om t.ex. kultursponsring tydlig för näringslivet. Vi är
inte övertygade om att Skatteverket kommer att lyckas med denna uppgift.
Vi är däremot övertygade om att klara och tydliga regler på sponsringsområdet
skulle ge ett ökat incitament för företag att i större utsträckning än
vad fallet är i dag vara med och finansiera framför allt kulturaktiviteter.
Med regeringens lösning blir reglerna fortsatt otydliga och oförutsägbara.
Det är därför önskvärt att regeringen formulerar ett förslag till
lagregler som erkänner att värdet av imageskapande sponsring är minst
lika högt som annan typ av reklam. En sådan regel bör kunna utformas på
ett sätt som gör att den inte skall behöva hindra att rättspraxis
fortlöpande anpassar sig till företagsekonomiska realiteter och hur
sponsring faktiskt används i näringslivet.
Vi tillstyrker därför motionärernas förslag om ett nytt tillkännagivande
till regeringen om behovet av tydliga och förutsägbara lagregler om
sponsring. Lagreglerna skall vara utformade så att de klargör att avdrag
skall medges även för s.k. imageskapande sponsring och så att de bidrar
till att företag i ökad utsträckning kommer att vilja engagera sig i
denna form av sponsring.

2. Avdragsrätt för gåvor till internationellt bistånd, punkt 2 (fp,
kd)
av Anna Grönlund Krantz (fp), Per Landgren (kd) och Anne-Marie Ekström
(fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om avdragsrätt för gåvor till internationellt
bistånd. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk4 yrkande 2.

Ställningstagande
Regeringen redogör i skrivelsen för hur förslag om rätt till avdrag för
gåvor behandlats tidigare. Det exempel som tas upp är ett förslag till
rätt till avdrag för gåvor till organisationer med inriktning på
internationell biståndsverksamhet som skulle gälla för fysiska personer.
Detta exempel har mycket lite att göra med sponsring. Den som ger en
gåva av solidaritet till en biståndsorganisation förväntar sig inte
någon motprestation, varken direkt eller indirekt.
Många människor känner i dag att de vill dela med sig av sitt välstånd
och behovet är stort ute i världen. En lagändring som föreslås i motionen
skulle uppmuntra människor att dela med sig av sitt välstånd. Vi
tillstyrker detta förslag.

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Skrivelsen
Regeringens skrivelse 2003/04:175 Avdrag för s.k. sponsring.
Följdmotioner
2004/05:Sk1 av Kent Olsson m.fl. (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tydliga regler för sponsring.
2004/05:Sk2 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om avdragsrätt för s.k. sponsring av allmännyttig verksamhet.
2004/05:Sk3 av Birgitta Sellén och Roger Tiefensee (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att oklarheterna kring möjligheten att göra avdrag för företag
som sponsrar kultursektorn behöver förtydligas och vara jämställd med
sponsring till idrotten.
2004/05:Sk4 av Anne-Marie Ekström m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ändring av regler för avdrag för att underlätta
sponsring av kultur.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om avdragsrätt för gåvor till internationellt bistånd.