Anställning under viss kompletterande utbildning
Betänkande 2015/16:UbU8
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 20 januari 2016
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Hela betänkandet
Beslut
Undantag ska få fler att bli lärare (UbU8)
Det råder brist på lärare i vissa ämnen. Personer med särskilda kunskaper i ämnen där det är brist på lärare, ska därför kunna undervisa trots att de saknar lärarlegitimation. Regeringens förslag införs som en försöksverksamhet för att skapa möjlighet för personer som inte uppfyller skollagens krav på legitimation och behörighet att arbeta som lärare. De som anställs ska ha motsvarande ämneskunskaper som krävs för en lärarexamen i ämnet och parallellt med anställningen gå en kompletterande pedagogisk utbildning. Anställningen är tidsbegränsad till högst två år, men kan förlängas till tre år om det finns särskilda skäl.
Riksdagen anser att det behövs alternativa vägar in i läraryrket för att möta bristen på lärare och sa ja till regeringens förslag.
Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2016.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Anställning under viss kompletterande utbildningProposition 2015/16:23
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Justering: 2015-12-17
Trycklov: 2015-12-18
Betänkande 2015/16:UbU8
Alla beredningar i utskottet
Undantag ska få fler att bli lärare (UbU8)
Det råder brist på lärare i vissa ämnen. Personer med särskilda kunskaper i ämnen där det är brist på lärare, ska därför kunna undervisa trots att de saknar lärarlegitimation. Regeringens förslag införs som en försöksverksamhet för att skapa möjlighet för personer som inte uppfyller skollagens krav på legitimation och behörighet att arbeta som lärare. De som anställs ska ha motsvarande ämneskunskaper som krävs för en lärarexamen i ämnet och parallellt med anställningen gå en kompletterande pedagogisk utbildning. Anställningen är tidsbegränsad till högst två år, men kan förlängas till tre år om det finns särskilda skäl.
Utbildningsutskottet anser att det behövs alternativa vägar in i läraryrket för att möta bristen på lärare. Utskottet är positiv till ovanstående förslag om försöksverksamhet och föreslår därför att riksdagen säger ja till regeringens förslag.
Lagändringen ska börja gälla den 1 juli 2016.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2016-01-20
Debatt om förslag 2015/16:UbU8
Webb-tv: Anställning under viss kompletterande utbildning
Dokument från debatten
- Onsdag den 20 januari 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:55
- Onsdag den 20 januari 2016 (preliminär)Talarlista 2015/16:20160120
Protokoll från debatten
Anf. 23 Robert Stenkvist (SD)
Herr talman! Jag yrkar bifall till vår följdmotion 3249.
Vi anser att regeringens förslag i UbU8 är nödvändigt i det akuta läge med lärarbrist som vi har nu. Vi föreslår i vår egen politik att man kanske till och med skulle kunna gå ännu längre än det här förslaget.
Förslaget innebär att personer som har dokumenterat tillräckliga ämneskunskaper ska kunna arbeta under två år under förutsättning att de underkastar sig en pedagogisk grundkurs. Därefter ska de få full behörighet.
Vi är för legitimationskrav rent allmänt. Vi röstade för införandet av legitimation. Men kraven har kanske på vissa områden gått för långt, speciellt med lärarbristen tagen i beaktande. Eftertankens kranka blekhet, kan man säga. Som situationen ser ut i dag måste vi ha lärare som kan undervisa rent ämneskunskapsmässigt. Det står mellan regeringens liggande förslag och att legitimerade lärare utan ämneskunskaper bedriver undervisningen, eller - det värsta scenariot - vikarier som inte har någon utbildning alls. Då är naturligtvis det här liggande förslaget att föredra.
Herr talman! Vi har lärarbrist i dag, främst inom naturvetenskaperna. Vi tycker att förslaget borde gälla samtliga ämnen, vilket det kanske också gör - i propositionen nämns "ämnen där det råder brist", och det kan i och för sig bli alla ämnen. Men vi tycker att förslaget borde ha formulerats tydligare på denna punkt.
Den akuta lärarbristen kan under nästa år förmodligen öka på grund av det inflöde av asylsökande vi haft. En del av dem ska in i skolsystemen. Då kommer vårt skolsystem verkligen att sättas på prov. Det här är ett förslag för att lösa den akuta situationen, men vi tror inte att det kommer att räcka i framtiden. Vi kommer själva att lägga fram flera förslag i den här riktningen.
En av orsakerna till att vi yrkar på att det här inte ska införas på försöksbasis utan i stället på permanent basis är att vi inte ser vad som ska hända efter att försöksperioden tar slut. Vad händer om det då saknas legitimerade lärare i de aktuella ämnena? I så fall måste vi fortsätta med det här förslaget.
Om vi har legitimerade lärare i ämnena löser sig problemen själva. Detta är självgenererande. Systemet kommer inte att sättas i bruk om det finns legitimerade lärare i de aktuella ämnena. Vi har lite svårt att förstå varför just det här förslaget av alla skulle genomföras på försöksbasis. Dessutom har vi sådana här förslag i vår politik. Det är ytterligare ett skäl till att vi inte vill att detta ska införas på försöksbasis.
Sedan vill vi sätta lite fokus på vilka förslag från regeringen som man inför på försöksbasis respektive permanent basis. Det finns förslag som har införts på permanent basis men som det skulle vara mer befogat att införa på försöksbasis. Jag tycker att regeringen får fundera på den frågan.
Anf. 24 Gunilla Svantorp (S)
Herr talman! Vi debatterar betänkandet om anställning under viss kompletterande utbildning för lärare. I propositionen föreslår regeringen en ändring i skollagen som innebär att den myndighet som regeringen bestämmer i skollagen ska bemyndigas att meddela föreskrifter om en försöksverksamhet med tidsbegränsade anställningar.
Detta innebär undantag från skollagens krav på legitimation och behörighet för att få undervisa i skolan. Undantaget gäller dock bara personer som ska bedriva undervisning i ämnen där det råder en bristsituation. Förutsättningar för undantag är också att personen i fråga har ämneskunskaper som motsvarar en behörighetsgivande examen samt att denne genomför en kompletterande pedagogisk utbildning för att uppnå en behörighetsgivande lärarexamen. Man kan få anställas under högst två år, med möjlighet till förlängning till högst tre år om det finns särskilda skäl för detta.
Det här är ett mycket bra förslag. Det råder brist på lärare framför allt i vissa naturvetenskapliga ämnen, teknik och moderna språk, samtidigt som det är få sökande till just dessa ämneslärarutbildningar. Då är det viktigt att man försöker att skapa alternativa vägar till läraryrket. Det här är ett av regeringens förslag där viljan är att göra läraryrket mer attraktivt.
Det här förslaget är också viktigt för att det kommer att skapa trygghet för personer med akademisk utbildning som är intresserade av läraryrket att våga ta språnget att vidareutbilda sig när de vet att de har stora chanser att bli tillsvidareanställda. Därmed vågar de kanske lättare byta yrkesinriktning.
Som med allt nytt som införs är det viktigt att man först prövar hur det fungerar innan man inför det i stor skala. Därför är förslaget att det ska införas som en försöksverksamhet under en begränsad tid och också enbart gälla ämnen där det i dag råder stor brist på lärare. Det är bra eftersom man då inte riskerar att införa något som slår fel, utan man får en chans att utvärdera och rätta till det som eventuellt inte fungerat så bra under tiden som försöket pågått.
Regeringen tar flera initiativ för att göra läraryrket mer attraktivt. Detta förslag är ett av dem. Ett annat är lärarlönesatsningen. Ett som är på gång, som vi kunde se i propositionslistan som kom häromdagen, är kompletterande pedagogisk utbildning för personer med examen på forskarnivå. Nu jobbar man också intensivt med att få in nyanlända med pedagogisk kompetens i skolan.
Mycket är på väg åt rätt håll när det handlar om lärarfrågorna. Jag yrkar med det bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Anf. 25 Michael Svensson (M)
Herr talman! I detta ärende instämmer vi i regeringens proposition, och därmed skulle jag kunna hålla tyst. Men jag tycker att det ändå förtjänar vissa kommentarer, framför allt om vad som inte står i propositionen.
Till att börja med tycker vi att det är positivt att vi i detta läge när vi har en stor brist på lärare öppnar upp för fler vägar. Det är viktigt att betona att lärarlegitimationen inte får tas bort eller holkas ur mer. Den är en garanti för att vi håller kvalitet och att vi har välutbildade lärare i Sveriges skolor.
Trots vad Gunilla Svantorp sa tycker vi inte att regeringen visat någon större handlingskraft i skolfrågorna, även om Gustav Fridolin hade ambition med sina 100 dagar. Den har enbart levererat ett tiotal propositioner till riksdagens utbildningsutskott. Många av dem var initierade under alliansregeringen.
Till skillnad från regeringspartierna har vi utvecklat vår skolpolitik. Vi har bland annat tillsatt Skolinitiativet. Där har vi samlat experter och skolforskare för att diskutera hur skolans framtida utmaningar ska mötas.
Propositionen som kom är som jag sa bra. Men det är en droppe i havet. Det krävs mycket mer. Vi behöver höja läraryrkets status ytterligare. Vi ligger fortfarande efter i internationella kunskapsmätningar, så mycket mer behöver göras.
Vi har också stora utmaningar. Under 2015 har över 70 000 barn varav 35 000 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige. Det ställer helt nya krav på det svenska skolsystemet. Där förväntar vi oss mycket mer av regeringen. Att döma av propositionslistan som nyligen kom till riksdagen lyser förslagen med sin frånvaro.
Vi behöver fler och bättre vägar för att lära sig svenska. Därför vill vi öppna för att även folkhögskolorna ska kunna erbjuda språkintroduktion.
Vi vill ändra skollagen för gymnasiet så att man ska kunna kombinera ett gymnasieprogram med både språkintroduktion och yrkesintroduktion.
Vi har betonat vikten av att undanta pensionerade lärare från kravet på lärarlegitimation så att fler kan komma tillbaka och undervisa.
Vi vill vidare att svenska som andraspråk ska vara obligatoriskt på lärarutbildningen. Det är något som inte finns med i betänkandet som vi ska fatta beslut om.
Alltjämt är det viktigt att vi får fler lärare, att vi får fler lärare som har hoppat av komma tillbaka till yrket och att vi får fler människor som kommit till vårt land som har undervisningserfarenhet att hjälpa till i skolsystemet.
Herr talman! Som jag tidigare sa stöder vi propositionen.
Anf. 26 Gunilla Svantorp (S)
Herr talman! Jag hade absolut inte tänkt att ta replik eftersom vi egentligen tycker samma i den här frågan. Men när Michael Svensson retar upp mig måste jag ju ta replik. Michael Svensson säger att vi inte gör någonting eller att vi gör för lite. Han säger att Moderaterna har tillsatt en skolgrupp av något slag. Jag kommer inte ihåg vad du kallade det.
Regeringen har tillsatt en skolkommission och startat en nationell samling för läraryrket. Regeringen är ute och talar med människor som är inom skolområdet för att göra rätt saker och slippa att införa saker som man sedan måste ändra på gång på gång, som vi såg under förra mandatperioden. Jag håller inte riktigt med dig, Michael Svensson. Regeringen gör väldigt mycket för att få läraryrket att bli mer attraktivt.
Anf. 27 Michael Svensson (M)
Herr talman! De utmaningar som vi nu ser började vi kunna skönja redan i augusti, september och oktober förra året med en stor våg som kom till Sverige. Vi hade redan problem tidigare i skolan. Jag hade förväntat mig fler propositioner på den lista som har presenterats. Jag vet att det finns tankar, som Gunilla Svantorp mycket riktigt nämnde innan.
Det finns många handlingskraftiga människor ute i vårt land. Jag ska inte nämna något namn här. Det finns någon som jag talat med som har en del att säga till om på det lokala planet som sa: I detta läge är det bättre att be om ursäkt i efterhand än att fråga om lov, eftersom vi måste handla nu. Egentligen ska handlingskraften och initiativet komma från regeringen. Det är där vi kan vara lite besvikna.
Anf. 28 Gunilla Svantorp (S)
Herr talman! Jag håller inte med. Har man ansvar för skolan lokalt och nationellt, som vi har i det här fallet, har man mycket handlingsfrihet oavsett vilken nivå man än sitter på. Jag tycker nog att vi gör väldigt mycket för att möta den våg av människor som nu kommer hit.
Vi har inte minst avsatt 10 miljarder till kommunerna och dessutom 200 miljoner extra, om jag kommer ihåg rätt, till just skolan. Visst försöker vi att göra rätt saker. Man ska också komma ihåg att under hela förra året regerade regeringen med en budget som inte var vår budget. Det är klart att det har sina begränsningar.
Det ni ville prioritera i er budget, som var den som gick igenom, handlar inte lika mycket om skolan som vår budget gjorde. Vi hade vissa begränsningar i att genomföra vad vi ville göra. Vi har också ett parlamentariskt läge som inte är helt enkelt.
Jag hoppas att vi är överens om att skolan är en viktig arena där vi behöver komma överens över alla blockgränser för att göra det bra för våra barn och ungdomar.
Anf. 29 Michael Svensson (M)
Herr talman! Det var vår budget som gällde förra året, som Gunilla Svantorp sa. Det är väl därför som statsministern och finansministern kunde säga att svensk ekonomi fortfarande går som tåget. Det är glädjande.
Det är inte helt konstigt att vi har lite olika syn jag och Gunilla på hastigheten och initiativkraften. Men det är bra att vi verkar dela analysen att vi har många utmaningar i svensk skola.
Jag tror att det vi ser nu bara är en västanfläkt mot när vi har kommit tre, fyra, fem år framåt. Där är vi från oppositionen beredda att hjälpa till att lösa problemen.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 10.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2015/16:55 Onsdagen den 20 januariProtokoll 2015/16:55
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Anställning under viss kompletterande utbildning
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:23.Permanent införande av förslaget och i alla ämnen
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2015/16:3249 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD).- Reservation 1 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 105 0 0 8 M 76 0 0 8 SD 0 41 0 7 MP 22 0 0 3 C 19 0 0 3 V 19 0 0 2 L 17 0 0 2 KD 14 0 0 2 - 0 0 0 1 Totalt 272 41 0 36