Ytterligare förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling
Betänkande 2020/21:SfU19
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 19 maj 2021
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Hela betänkandet
Beslut
Förstärkta avdrag på arbetsgivaravgiften för forskning och utveckling (SfU19)
Möjligheten att göra avdrag på arbetsgivaravgiften för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska förstärkas ytterligare. Redan i dag kan arbetsgivare göra avdrag för denna grupp, men enligt ett förslag från regeringen ska det högsta sammanlagda avdraget höjas från 450 000 kronor till 600 000 kronor per månad. Avdraget gäller totalt för alla anställda som arbetar med forskning och utveckling hos en och samma arbetsgivare.
Vidare sänks kravet på den faktiska arbetstid som den anställde ska ha arbetat med forskning och utveckling, från minst tre fjärdedelar till minst hälften av arbetstiden.
Riksdagen sa ja förslaget. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2021.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motionsyrkanden.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Ytterligare förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utvecklingProposition 2020/21:110
Motioner från ledamöterna
- Motion 2020/21:3903 av Julia Kronlid m.fl. (SD) med anledning av prop. 2020/21:110 Ytterligare förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling
- Motion 2020/21:3906 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) med anledning av prop. 2020/21:110 Ytterligare förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling
Beredning, Genomförd
Justering: 2021-05-06
Trycklov: 2021-05-12
Betänkande 2020/21:SfU19
Alla beredningar i utskottet
Förstärkta avdrag på arbetsgivaravgiften för forskning och utveckling (SfU19)
Möjligheten att göra avdrag på arbetsgivaravgiften för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska förstärkas ytterligare. Redan i dag kan arbetsgivare göra avdrag för denna grupp, men enligt ett förslag från regeringen ska det högsta sammanlagda avdraget höjas från 450 000 kronor till 600 000 kronor per månad. Avdraget gäller totalt för alla anställda som arbetar med forskning och utveckling hos en och samma arbetsgivare.
Vidare sänks kravet på den faktiska arbetstid som den anställde ska ha arbetat med forskning och utveckling, från minst tre fjärdedelar till minst hälften av arbetstiden.
Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen ska säga ja till förslaget. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2021.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2021-05-19
Debatt om förslag 2020/21:SfU19
Webb-tv: Ytterligare förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling
Dokument från debatten
- Onsdag den 19 maj 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:123
- Protokoll 2020/21:123 Onsdagen den 19 majProtokoll 2020/21:123 Ytterligare förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling
- Onsdag den 19 maj 2021 (preliminär)Talarlista 2020/21:20210519
Protokoll från debatten
Anf. 97 Julia Kronlid (SD)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation 2.
Vi debatterar nu socialförsäkringsutskottets betänkande 19 gällande regeringens proposition om att ytterligare förstärka nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning och utveckling.
Nedsättning av arbetsgivaravgifter för företag som arbetar med forskning och utveckling infördes 2014, och 2020 gjordes en ytterligare förstärkning av dessa. Nu har regeringen lagt fram förslag på ytterligare förstärkningar.
Fru talman! Förstärkningarna i den aktuella propositionen innebär bland annat att arbetstidsvillkoret, alltså kravet på hur stor del av arbetstiden under kalendermånaden som den anställde ska ha arbetat med forskning eller utveckling för att avdrag ska få göras, ska vara minst hälften i stället för minst tre fjärdedelar av arbetstiden, som tidigare gällde.
Vidare höjs det sammanlagda avdrag från arbetsgivaravgifterna som får göras från 450 000 kronor till 600 000 kronor per månad. Detta medför att taket för nedsättning av den allmänna löneavgiften för personer som arbetar med forskning eller utveckling höjs i motsvarande mån. Lagändringarna föreslås träda i kraft den l juli 2021 och tillämpas på ersättning som utges efter den 30 juni 2021.
Fru talman! Goda förutsättningar för forskning och utveckling är av stor betydelse för Sverige för att skapa tillväxt i en globaliserad ekonomi, och Sverigedemokraterna står därför bakom propositionen. Dessa förstärkningar är också viktiga för att företag ska kunna ges goda förutsättningar att bedriva forskning och utveckling på internationellt sett konkurrenskraftiga villkor.
Ytterligare förstärkt nedsättning av arbets-givaravgifter för per-soner som arbetar med forskning eller utveckling
Sedan avdraget infördes 2014 har en majoritet av remissinstanserna tillstyrkt förslaget. Genom förslaget förbättras exempelvis också svenska företags möjligheter att attrahera utländska experter och forskare, vilket bland annat remissinstansen Karolinska institutet tidigare lyft fram i sitt remissvar. Karolinska institutet anser att förslaget leder till att de får ökade möjligheter att behålla kvalificerad forskningspersonal i Sverige, vilket är av stor betydelse och vikt inte minst i en tid då vi står mitt i en allvarlig pandemi.
Fru talman! Att satsa på forskning och utveckling kan också långsiktigt bidra till ökad produktivitet och sysselsättning i andra branscher samt ge positiva effekter på samhällsekonomin.
Vänsterpartiet är kritiskt till förslaget därför att man menar att det riskerar att ta resurser från välfärden. Men vi sverigedemokrater menar att om man inte investerar i svensk företagsamhet, innovation, forskning och utveckling stannar svensk ekonomi och företagsamhet, som faktiskt är med och finansierar just vår välfärd. Däremot är det självklart viktigt att satsningarna är effektiva och ger avsedd effekt.
Vi hade därför önskat att regeringen hade utfört den utvärdering som utlovades redan i budgetpropositionen 2014, när förslaget infördes och innan ytterligare förstärkningar infördes. Vi framförde detta förra gången förstärkningar lades fram och infördes 2020, och vi framför det nu igen. Eftersom detta är en viktig reform för företag som arbetar med forskning och utveckling tillstyrker vi propositionen i sak, men vi tycker att det nu är på tiden att regeringen inom två år genomför en utvärdering av effekterna samt utvärderar risken för och eventuell förekomst av missbruk och fusk.
Fru talman! Flera remissinstanser, däribland Ekonomistyrningsverket, Konjunkturinstitutet, LO, TCO och Tillväxtanalys, har påpekat detta och efterfrågar också en utvärdering av den nuvarande nedsättningen. Regeringen har som sagt länge utlovat en utvärdering och gör så även i denna proposition. Men det har ännu inte skett, och vi vill därför särskilt påpeka vikten av att en utvärdering faktiskt nu också genomförs.
Anf. 98 Ida Gabrielsson (V)
Fru talman! Nu står vi här igen och ska göra ineffektiva skattesubventioner som inte leder till fler jobb. Och det är endast Vänsterpartiet som är berett att försvara våra socialförsäkringssystem. Det är illa.
Den del av arbetsgivaravgiften som ska gå till sjukförsäkringen, akassan och arbetsskadeförsäkringen har minskat rejält. I stället har det som kallas den allmänna löneavgiften mångdubblats. Den infördes 1995 för att finansiera Sveriges medlemskap i EU men var då bara 1 ½ procent av lönen.
Sjukförsäkringsandelen har mer än halverats sedan 2006. Den har aldrig varit lägre än i dag. Givetvis finns det ett samband mellan det och alla utförsäkringar av personer som är sjuka och egentligen har rätt till ersättning. Den som påstår något annat är inte ärlig, och ärlig ska man vara.
Alliansen gav bort vårt avstådda löneutrymme i enorma skattesänkningar på hundratals miljarder. De gav våra pengar till dem som har mest. Pensionärer, arbetslösa och sjuka straffades till och med med högre skatt, straffskatter som endast vi i Vänsterpartiet föreslog att helt ta bort i vår budget för i år.
Nu tömmer vi skattkistan igen. De andra partierna tar av de surt förvärvade kronorna och kallar det för satsningar. Det vi diskuterar i dag - hur vi ska stimulera forskning och senare, i nästa betänkande, stödja företag med få anställda - måste sättas i ett större perspektiv. Vänsterpartiet vill också göra just detta, men med helt andra och mer effektiva åtgärder.
Mandatperioden inleddes med att Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna röstade fram en höjning av straffskatten som sjuka, arbetslösa och pensionärer skulle få betala. Januaripartierna valde sedan att sänka skatten för dem med inkomster över 60 000 i stället för att höja pensionerna rejält eller göra skatten rättvis för sjukskrivna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ytterligare förstärkt nedsättning av arbets-givaravgifter för per-soner som arbetar med forskning eller utveckling
Den tillfälliga sänkningen av arbetsgivaravgiften, som vi skattebetalare fick hosta upp 30 miljarder för, är enorm. Det är mer än vad vi lägger på flera kärnområden i välfärden. Det är inte riktade satsningar till branscherna med de största behoven, som Vänsterpartiet föreslagit. Givetvis ska man inte behöva gå omkull på grund av pandemin, men det är helt orimligt att oavsett hur lönsamt ett företag är ska vi undvara våra avgifter som i stället hade kunnat rusta upp sjukförsäkringen. Det är en oansvarig politik. Så gör inte den som också bryr sig om ifall människor går omkull.
Berättelserna är många om dem som har drabbats av försämringarna i sjukförsäkringen. Folk som inte orkar resa sig ur sängen friskförklaras av Försäkringskassan. Marie-Louise, som vi tidigare i år fick möta genom ett reportage i tv:s Uppdrag granskning där hon berättade att hon länge nekats ersättning, har nu fått rätt. Trots att hon var väldigt sjuk fick hon inga pengar från vårt, sitt, trygghetssystem. Nu har hon äntligen fått upprättelse. Efter att under flera år ha underkänts av Försäkringskassan kunde hon nu knappt tro att det var sant. Att hon orkat kämpa vidare är helt otroligt. Jag skulle ha lagt mig ned och dött för länge sedan.
En del gör just det. Vi nås av besked om människor som inte ser någon annan utväg än att ta sitt eget liv.
Är du politiker måste du ta ansvar. Så varför gör vi inte det? Ska välfärdslandet Sverige bygga på att man blir medialt uppmärksammad? Är det rättssäkerhet?
Finansminister Magdalena Andersson sa tidigare om sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga att det var en dyr reform utan effekter på sysselsättningen. Men det var då, för nu har hon själv gett bort 18 miljarder av vårt gemensamma avstådda löneutrymme utan att ett enda nytt jobb skapats, som hon själv sa 2012. Våra pengar hamnar i fickorna på arbetsgivare som exempelvis McDonalds. Den här mandatperioden blev ett rejält Happy Meal till eliten, får man nog konstatera.
Vi andra ser hur folk knappt har råd med hyran. Bostadstillägget för sjukpensionärer höjs inte ens till den nivå ålderspensionärer ligger på - småslantar i sammanhanget, som skulle betyda extremt mycket för den enskilde. Men där håller man hårt i plånboken.
Fru talman! Det är skillnad på folk och folk. Hur tänker man när man agerar så vårdslöst med våra pengar? För det är ju precis vad det är: våra pengar. Det är ingen allmosa; det är vårt avstådda löneutrymme.
Alliansens egeninrättade finanspolitiska råd säger att sänkta arbetsgivaravgifter för unga är en dyr och ineffektiv åtgärd. Riksrevisionen och alla nationalekonomer från höger till vänster håller med.
Fru talman! Varför satsar vi inte riktat till exempel på unga som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, på företag som går på knäna eller på forskning och utveckling i framtidsbranscher som kan växa? Svaret är sorgligt men enkelt: Det är inte en politik för fler jobb man vill ha utan en politik som gynnar ägarna.
I regeringens vårproposition slås fast att arbetslösheten ska ligga på en hög nivå även efter pandemin. De tror alltså inte ens på detta själva.
Flera remissinstanser kritiserar även de ärenden vi har på bordet i dag. Nedsättningen av arbetsgivaravgiften för forskning har inte ens, till skillnad från alla de andra genomförda sänkningarna av sociala avgifter, utvärderats ordentligt. Ändå går man fram med en utbyggnad innan man vet hur det slår. Det är anmärkningsvärt att det trots detta är endast Vänsterpartiet som vill avslå propositionerna i dag. Ekonomistyrningsverket, Konjunkturinstitutet, LO, TCO, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar med flera säger som vi: Detta riskerar att urholka socialförsäkringssystemen ytterligare. Men politikerna lyssnar inte. Så då ryker flera hundra miljoner till som kunde ha lagts på sjukförsäkringen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ytterligare förstärkt nedsättning av arbets-givaravgifter för per-soner som arbetar med forskning eller utveckling
Fru talman! Sverige har chans att gå in i en ny guldålder. I stället för att, som resten av gänget vill, öka kapitalkoncentrationen ytterligare vill Vänsterpartiet genomföra stora investeringar som ger jobb och välstånd. Elnätet måste byggas ut, bostäderna måste bli fler, järnvägen måste rustas upp och vägarna på landsbygden måste fungera att köra på. Forskning ska vi satsa massivt på, inte genom försämrade socialförsäkringar utan med riktade satsningar som kan bidra till omställning och en långsiktig näringspolitik.
För att samhället ska funka krävs trygga och starka löntagare som vet att om man blir sjuk finns de pengar man har avstått till hands. Och när man går i pension ska man kunna leva gott, inte bara överleva.
Under lång tid har vi i Sverige gått från att vara ledande i industripolitik, jobb och välfärdsbygge till att knappt kunna hålla oss över ytan. I stället toppar vi ligan i snabbast ökande ekonomiska klyftor.
Fru talman! Jag kan inte låta bli att undra varför dagens ledare gett sig in i politiken. Förr ville Socialdemokraterna bygga välfärden. Åtminstone en del högerpolitiker hade idéer för långsiktigt företagande. I dag verkar dock ingen vara intresserad av att visa handlingskraft. Man backar undan och säger att det där får marknaden lösa. Just därför händer det inget. Eller ska bemanningsbranschen måhända fixa det här också? Finns det inga jobb - ring Poolia, säger Finansdepartementet och kaosprivatiserar Arbetsförmedlingen.
Marknadskrafterna härjar fritt, och man har totalt tappat kontrollen över den koloss som utarmar välfärden och gör vinst på våra skattepengar, gör sjukvården dyrare och gör skolorna sämre. Lata ägare till välfärdsföretag premieras i stället för innovativa företag som kan bidra till samhället. Och nu när hela välfärden krackelerar och våra socialförsäkringar är tömda har man börjat skylla det på invandringen. Nej du, den gubben går vi inte på! Det är inte invandrarna som har släppt lös vinstjakten i omsorgen. Det är inte de som har dränerat sjukförsäkringen. Det har politiker i den här kammaren gjort alldeles själva genom sina marknadsexperiment och skattesubventioner. Där har vi den stora bluffen.
Vänsterpartiet är i dag det främsta partiet för jobb och företagande. Vi förstår att endast genom omfattande investeringar kan vi få igång ekonomin igen, bygga välfärden stark och få det här landet på fötter. Då kommer jobben. Då kan småföretagen få uppdrag som underleverantörer och annat. Med trygga löntagare som har pengar i plånboken, oavsett om man blir pensionär eller drabbas av sjukdom, kan ekonomin stimuleras. Har man inte så mycket lägger man inte pengar på hög. Då köper man nya gummistövlar till barnen eller tar familjen på restaurang för att fira födelsedagen.
Fru talman! Nedsättningarna fungerar i praktiken som en försvagning av socialförsäkringssystemet. Jag yrkar därför bifall till Vänsterpartiets reservation.
Anf. 99 Rikard Larsson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ytterligare förstärkt nedsättning av arbets-givaravgifter för per-soner som arbetar med forskning eller utveckling
Fru talman! Vi kommer nu att behandla två betänkanden som båda handlar om nedsättning av arbetsgivaravgifter. Förslagen har lite olika inriktning men syftar i grunden till samma sak: att stärka Sveriges konkurrenskraft och stärka svenska företag och därmed öka sysselsättningen och minska arbetslösheten.
Detta kan göras på många olika sätt. I grunden behövs en stark utbildningspolitik och en aktiv arbetsmarknadspolitik för att stärka den enskildes möjligheter till jobb. Det behövs offensiva satsningar på infrastruktur och på en vård och omsorg där personalen räcker till för de behov vi har när vi blir sjuka. Detta har tydligt visats i samband med den pandemi vi just nu brottas med, och för oss som länge pekat på behovet av ökade offentliga satsningar och fler arbetskamrater till vårdpersonalen är det naturligtvis bra att allt fler sluter upp bakom den tanken.
Detta är grunden. Men i den situation vi nu befinner oss i och som vi delar med resten av världen behöver vi använda alla våra tillgängliga verktyg för att få fart på sysselsättningen och få ned arbetslösheten. Det är i det sammanhanget som förslaget om ytterligare förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning och utveckling ska ses.
Att vi har företag i Sverige som är starka när det gäller forskning och utveckling är avgörande för vår konkurrenskraft. Men det är också en ökad risk som företaget tar, en risk som förhoppningsvis betalar sig både för företaget och för samhället men framför allt en nödvändig risk för att svenska företag ska vara med på en världsmarknad och utveckla nya produkter och idéer.
För att stimulera till ökad forskning och utveckling, inte minst i den situation som vi har framför oss där ekonomin behöver återstartas, föreslår regeringen nu en ytterligare förstärkning av nedsättningen av arbetsgivaravgiften relaterat till forskning och utveckling.
Detta görs på två sätt för att underlätta för både små företag och företag som har lite större volym av forsknings- och utvecklingsarbete.
Den första delen handlar om den tid som den anställde ska arbeta med forskning och utveckling för att omfattas. Den tiden sänks nu till att den anställde under en kalendermånad ska ha arbetat minst hälften av arbetstiden med forskning och utveckling. Det bedöms att detta ska kunna träffa fler personer och i många fall mindre företag.
Den andra delen handlar om utökningen när det gäller det högsta sammanlagda avdraget för dem som arbetar med forskning och utveckling i ett företag, som nu föreslås höjas till 600 000 kronor per månad.
I reservationerna framförs kritik mot den bristande utvärderingen. Jag håller med om att det behövs en ordentlig utvärdering, men jag tycker inte att det behövs ett tillkännagivande om det utan nöjer mig med regeringens besked om att det ska göras men att det gått för kort tid.
Däremot innebär ju inte avsaknaden av en sådan utvärdering av vi helt saknar en bild av vilken typ av företag som använder stödet. Vi har en bra bild av hur stödet har utnyttjats genom den statistik som SCB tagit fram under 2018. Där visar det sig att bedömningen att många mikroföretag skulle använda sig av avdraget stämde. I mer än hälften av de företag som använde avdraget var det färre än tio anställda. Den delen kan också väntas förstärkas, inte minst när det gäller justeringen av hur stor del av arbetstiden som ska vara knuten till forskning och utveckling.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ytterligare förstärkt nedsättning av arbets-givaravgifter för per-soner som arbetar med forskning eller utveckling
Det bör som sagt göras en utvärdering, och jag har förtroende för att så sker. Men att nu sända signalen att staten inte tycker att det är angeläget med fortsatta satsningar på forskning och utveckling vore minst sagt olyckligt mot bakgrund av den återhämtning som behövs i ekonomin och för att motverka stigande arbetslöshet.
Fru talman! Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag.
Anf. 100 Mats Berglund (MP)
Fru talman! Sverige är en ledande forskningsnation. Svensk forskning står sig mycket starkt i internationella jämförelser. Vi satsar stora resurser på forskning, totalt en bra bit över 150 miljarder kronor varje år. Av den summan står staten för ungefär en tredjedel medan näringslivet, företagssektorn, står för ungefär det dubbla. Det är bra. Det placerar Sverige bland de få nationer som satsar allra mest på forskning och utveckling. Vi hamnar i topp fem bland OECD-länderna i de utvärderingar som Vetenskapsrådet brukar göra ungefär vartannat år.
Det är framför allt den offentliga finansieringen som är särskilt stark i internationell jämförelse. Företagssektorn satsar faktiskt något mindre än jämförbara länder, och tittar vi lite längre tillbaka i historien ser vi också en nedåtgående trend för företagens forskningssatsningar under 2000-talet. Coronapandemin har bromsat ytterligare. Därför vidtar regeringen åtgärder.
För att lärosätena inte ska drabbas nu under corona har 500 miljoner kronor extra fördelats till lärosätena via basanslagen redan i år genom den forskningspolitiska propositionen, som vi antog här i riksdagen för nästan exakt en månad sedan. Det är medel som ska stötta upp befintliga forskarmiljöer på lärosätena och i samverkansprojekt med näringslivet och stärka upp där företagssektorn har tappat. Men det behövs ytterligare stimulansåtgärder för att få igång forskningen på våra företag, och det ärende som vi debatterar i dag är en sådan åtgärd.
Fru talman! Företag som anställer forskare har sedan 2014 en möjlighet att göra avdrag på arbetsgivaravgifterna för anställda som arbetar med forskning och utveckling. Det handlar om 10 procent och ett tak som tidigare höjts från 230 000 kronor till 450 000 kronor per månad. Det diskuterade vi här i kammaren för ungefär ett år sedan.
Nu höjer vi taket ytterligare till 600 000 kronor per månad. Dessutom ska fler forskare, framför allt eller förhoppningsvis på lite mindre företag, kunna omfattas genom att det ska räcka med att forskningen utgör minst hälften av arbetstiden för den aktuella forskaren i stället för som tidigare tre fjärdedelar av arbetstiden.
Syftet med den här reformen för forskningsstarka företag är naturligtvis att ytterligare stärka Sverige som forskningsnation och stimulera forskning i det svenska näringslivet.
Forskning har ju den naturen att det rör sig om ett stort risktagande. Långt ifrån all forskning leder till slutlig "nytta" i den mening som vi brukar prata om, alltså ny teknik och nya produkter för företagen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ytterligare förstärkt nedsättning av arbets-givaravgifter för per-soner som arbetar med forskning eller utveckling
Forskning som bedrivs av ett företag kan även leda till fortsatt forskning men också vinster i ett annat företag eller i offentlig sektor. Det finns alltså en samhällsekonomisk vinst i att företag stimuleras att våga satsa på mer forskning. Det innebär också en ökad arbetsmarknad för forskare och i förlängningen att vi kan bygga ännu starkare miljöer på våra lärosäten.
Fru talman! Det här är en del i en samlad strategi, skulle man nog kunna säga, för att stärka den företagsnära forskningen. Den forskningspolitiska propositionen som jag nämnde tidigare behandlar ett helt batteri av åtgärder för det vi kallar nytta, det vill säga innovation.
Som några av remissinstanserna i det här ärendet poängterar är det här ett stöd som riktas mot kommersiella aktörer. Jag tycker att det är viktigt att påpeka att också andra sektorer måste komma in i de stöd som avsätts för innovation och samverkan inom forskningen.
I den offentliga utredningen Innovation som drivkraft, som forskningsministern tog emot i vintras av utredaren Alf Karlsson, poängteras exempelvis att innovationsstöden vid lärosätena ska komma alla forskare till del och inte bara dem som är verksamma inom teknik, medicin och naturvetenskap. Humanioran inom akademin är, precis som den idéburna sektorn och civilsamhället, områden som också behöver stimulans. Jag tycker att det kan vara värt att nämna i det här sammanhanget.
Fru talman! Det finns förslag från andra partier som går ut på att vi bör utvärdera det befintliga FoU-avdraget innan vi höjer det ytterligare. Jag håller med om att vi måste följa upp den här typen av åtgärder, men precis som regeringen anför är det än så länge lite för tidigt att göra en större utvärdering.
Jag tror inte att vi ska vänta med viktiga åtgärder. Vi behöver stimulera till mer forskning, och vi behöver stimulera svenska företag att rekrytera fler forskare och ta ytterligare kliv för att stärka Sverige som ledande forskningsnation. Men självklart är det naturligt att vi också följer upp att de företag som tar del av en sådan förmån också levererar - i det här fallet forskning av hög kvalitet. Det kan vi förvänta oss, och det ska vi följa upp.
Vi kan också framöver behöva vidga forskningsbegreppet och definitionen för vilken typ av forskning och vilken typ av företag som ska komma i fråga för den typen av förmåner. Tills vidare och för nu, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 20.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2020/21:123 Onsdagen den 19 majProtokoll 2020/21:123
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Ytterligare förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980).Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:110 och avslår motion
2020/21:3906 av Ida Gabrielsson m.fl. (V).- Reservation 1 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 16 0 0 84 M 11 0 0 59 SD 10 0 0 52 C 5 0 0 26 V 0 4 0 23 KD 3 0 0 19 L 3 0 0 16 MP 3 0 0 13 - 0 0 0 2 Totalt 51 4 0 294 Utvärdering
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2020/21:3903 av Julia Kronlid m.fl. (SD).- Reservation 2 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 16 0 0 84 M 11 0 0 59 SD 0 10 0 52 C 5 0 0 26 V 4 0 0 23 KD 3 0 0 19 L 3 0 0 16 MP 3 0 0 13 - 0 0 0 2 Totalt 45 10 0 294