Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad (prop. 2006/07:19)
Betänkande 2006/07:SkU7
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Trycklov
- 2006-12-12
- Debatt
- 2006-12-18
- Avgörande
- 2006-12-19
- Beslut fattades
- 2006-12-19
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Utvidgning av uppskovsregler vid försäljning av privatbostad (SkU7)
De svenska reglerna om uppskov med kapitalvinst vid försäljning av privatbostad utvidgas till att även omfatta försäljningar och köp av bostäder inom EU och EES (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet). Tekniken för uppskovsavdrag förändras och ersätts av ett uppskovsbelopp. De skattskyldiga kan vid valfri tidpunkt begära framskattning av hela eller del av uppskovsbeloppet. Uttrycket uppskovsavdrag slopas. Reglerna börjar gälla den 1 februari 2007. Om den skattskyldige begär det får reglerna tillämpas på avyttringar som skett den 1 januari 2006 eller senare.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 proposition och 2 motioner.
Från regeringen
Från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Betänkandet bereddes senast i utskott 5 december 2006, justerades 7 december 2006 och fick trycklov 11 december 2006.Reservationer: 1
Alla beredningar i utskottet
2006-12-05
Utvidgning av uppskovsregler vid försäljning av privatbostad (SkU7)
De svenska reglerna om uppskov med kapitalvinst vid försäljning av privatbostad utvidgas till att även omfatta försäljningar och köp av bostäder inom EU och EES (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet). Tekniken för uppskovsavdrag förändras och ersätts av ett uppskovsbelopp. De skattskyldiga kan vid valfri tidpunkt begära framskattning av hela eller del av uppskovsbeloppet. Uttrycket uppskovsavdrag slopas. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 februari 2007. Om den skattskyldige begär det får reglerna tillämpas på avyttringar som skett den 1 januari 2006 eller senare. Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till förslaget.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2006/07:SkU7
Webb-tv: Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad (prop. 2006/07:19)
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 151 Marie Engström (V)
Herr talman! Nu är det EU-kommissionen som inte tycker om våra regler för uppskovsavdrag för reavinstbeskattning. Därför föreslår nu regeringen en anpassning av våra regler så att vi inte ska förhindra den fria rörligheten av personer och kapital. Dessutom inför man en upplysningsskyldighet. Det ska ankomma på den skattskyldige att, vad jag förstår en gång om året, lämna denna typ av information till Skatteverket så att man fortfarande har möjlighet att få detta avdrag.
Jag tycker att det här handlar om merarbete och merkostnader för Skatteverket. Detta tema har vi haft uppe i många andra sammanhang, och här har vi ytterligare ett sådant ärende.
I denna fråga har det också startats en debatt om vilken typ av bostad som ska omfattas av avdraget på europeisk nivå. De utvidgade reglerna handlar ju bara om de boendeformer som finns i Sverige just nu. Den som köper en lägenhet i utlandet kan därmed komma att få skatta för den vid övergången till ett annat ägande. I praktiken kanske det blir så att uppskovet enbart kommer att gälla villor eller egnahem.
Vänsterpartiet har en reservation i betänkandet. Vi tycker att det finns anledning att ifrågasätta hela uppskovssystemet. Vi menar att det är negativt för sådana hushåll som inte är etablerade på privatbostadsmarknaden. De missgynnas i förhållande till hushåll som redan finns på den marknaden. Här finns ett hinder för att ta sig in. Vi menar också att det faktum att det här finns en skattekredit kan göra att priserna pressas upp. Man pratar om en kapitaliseringseffekt. Precis som jag sade förut tror vi också att detta kan medföra mycket mer hanterings- och kontrollproblem för Skatteverket.
Det visar sig att det redan nu finns ett uppskovsbelopp på ca 130 miljarder kronor. Det handlar alltså om reavinster som inte har tagits fram till beskattning. Det finns i princip inte heller någon bortre gräns för hur lång kredit man kan få, utan det handlar hela tiden om vilken typ av boende man väljer att ha.
Jag ställde frågan till RUT vilka inkomster staten skulle få nästa år om vi inte hade denna typ av uppskov. Det visade sig handla om 6-7 miljarder kronor med nuvarande beskattningsregler.
Vi tycker att man i ett sådant här läge skulle kunna tänka sig att se över reavinstbeskattningen. Kanske är det bara den reala värdestegringen som ska beskattas fullt ut och inte den värdestegring som har sin grund i inflationen. Vi tycker att det skulle vara ett mycket bättre och renare sätt att genomföra den här typen av kapitalbeskattning.
Vi talar ju om skatt efter bärkraft. Att betala denna skatt när man avyttrar fastigheten handlar också om att betala skatten när man faktiskt har pengar i handen.
Herr talman! Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation.
Anf. 152 Lennart Hedquist (M)
Herr talman! Jag ska börja med att yrka bifall till skatteutskottets förslag.
Jag vill erinra om att denna proposition innebär att de svenska reglerna anpassas till att gälla även i EES-området. När så sker är det viktigt att komma ihåg att de flesta länder inte har någon reavinstbeskattning vid försäljning av bostäder. I den mån de har reavinstbeskattning har de en betydligt lägre sådan. Det finns väl inget land som tillämpar uppskjuten reavinstbeskattning på det sätt som Sverige gör. Därför har det blivit en något speciell situation. Eftersom Sverige tillämpar uppskjuten reavinstbeskattning för att det inte ska vara något hinder mot den fria rörligheten, bör man låta de svenska reglerna gälla även i EES-området.
Regeringen hanterade ärendet, som hade förberetts av den tidigare regeringen, när man så småningom kom fram till att Sverige måste anpassa sig, så att det enbart ska gälla den typen av bostäder som har uppskjuten reavinstbeskattning i Sverige. I Sverige gäller den inte genomgående. Den gäller till exempel inte oäkta bostadsrättsföreningar och därmed i praktiken vissa andelshus. I Sverige har vi inte heller lägenheter med lagfart som man har i andra länder, nämligen ägarlägenheter. Det har nu skett en anpassning till de regler för överlåtelser av bostäder som gäller enligt svensk lag. Det finns naturligtvis anledning att fundera på vad som skulle hända om vi i Sverige skulle införa ägarlägenheter eller om vi ändrade reglerna beträffande äkta och oäkta bostadsrättsföreningar. Från utskottets sida framför vi att om detta sker finns det anledning att grunna lite ytterligare på hur lagstiftningen ska anpassas till EU.
I Vänsterpartiets reservation förs det fram att man närmast bör kunna avveckla hela systemet med uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad. Den frågan hänger i hög grad samman med det som Marie Engström tar upp, nämligen vilken skattesats man har och vad som ska beskattas. Nu säger Marie Engström att här skulle man kanske kunna nöja sig med en beskattning av den reala värdestegringen. Det innebär i praktiken en sänkning av den nuvarande skatten. Det är ingen tvekan om att dessa två frågor hänger ihop. Men vad som därutöver sägs i Vänsterpartiets reservation är att man ska avskaffa systemet helt och hållet, vilket naturligtvis är en ganska dramatisk åtgärd utifrån nuvarande förhållande i Sverige.
Min fråga till Marie Engström är närmast: Är det inte så att om man ska avveckla det här systemet, måste man göra det stegvis och därmed till exempel bevilja uppskov med halva reavinsten eller motsvarande? Om man inte avvecklar systemet stegvis, blir effekten som sagt ganska dramatisk. Tänker ni er att avveckla det stegvis är det ändå nödvändigt att göra denna anpassning utifrån EG-rätten. Det gör att jag är lite förvånad över att ni yrkar avslag på regeringens proposition. Jag tror att det hade varit rimligare för er att i stället föra fram ståndpunkten att ni i fortsättningen skulle vilja att enbart den reala värdeökningen beskattas och att ni samtidigt skulle se ett minskat behov av uppskov i samband med en sådan förändring.
Anf. 153 Marie Engström (V)
Herr talman! Är det inte så, Lennart Hedquist, att ett sådant system i det här läget skulle uppfattas som orättvist utifrån hur diskussionerna går i dag? Om man köper en fastighet nere i Europa får man uppskov med reavinstskatten, men om man köper en lägenhet får man det inte. Det måste väl ändå upplevas som en orättvisa.
Lennart Hedquist framför lite mer formella invändningar mot Vänsterpartiets förslag. Förslaget kanske inte är hundraprocentigt färdigtänkt, men meningen är att det ska bli en renare kapitalbeskattning, att reala värden ska beskattas men inte det som har tillkommit på grund av inflation. Det tycker jag ändå är en utgångspunkt för en diskussion. Det är inte bara vi som lyfter den diskussionen, utan jag har också hört den från annat håll.
Alldeles långt bort i tok är det inte, för det är ju också viktigt att skapa rättvisa mellan olika boendeformer, vilket jag inte riktigt tycker att man gör här. Samtidigt skapar man kanske hinder för unga människor att komma in på den privatägda bostadsmarknaden.
Anf. 154 Lennart Hedquist (M)
Herr talman! Det vore mig fjärran att rubricera det resonemang som Marie Engström förde som långt bort i tok. Jag tycker att hon förde ett mycket intressant resonemang i sitt inlägg om något som inte framgår tydligt av reservationen, nämligen att man skulle kunna förändra reavinstbeskattningen så att man bara beskattar real värdestegring. Det är klart att en sådan förändring möjligen skulle kunna öppna för att överväga en ändring av systemet med uppskov med kapitalvinst eller att åtminstone minska beloppen. Det är ju ingen tvekan om att de uppskjutna beloppen är väldigt stora. I det avseendet är det en något konstig situation vi alltmer hamnar i.
Vad min kritik närmast går ut på är att vi med de regler vi i dag har i Sverige är i den situationen att vi måste ändra lagen så att den även gäller för EES-området. Regeringen har då valt att göra exakt de regler som vi har i Sverige giltiga även för övriga Europa. Marie Engström har en poäng i att det finns vissa bostadstyper som inte finns med då, men så är det ju även i Sverige. Det sker även i dag avyttringar av vissa bostadsrättslägenheter som inte ger detta uppskov. På samma sätt blir det automatiskt så att lagstiftningen inte träffar ägarlägenheter utomlands eftersom vi inte har ägarlägenheter i Sverige. Men, precis som utskottet skriver, kan förhållandena komma att ändras beroende på framtida förändringar av svensk lagstiftning. I så fall får vi ta de frågorna då.
Anf. 155 Marie Engström (V)
Herr talman! Lennart Hedquist säger hela tiden att vi måste göra det här. Min poäng är att det snarare vore vettigt att ta tillfället i akt att påbörja en förändring i och med att systemet blir alltmer komplicerat. Det byggs ju upp enorma kapital som inte reavinstbeskattas. Vi ska nu utvidga systemet på ett sätt som jag tror att många kommer att uppleva som svårbegripligt och orättvist helt enkelt. Det kommer att medföra mycket krångel.
Jag skulle vilja att Lennart Hedquist ändå säger något om den diskussionen som har startat nu om detta. Det är många som är väldigt oroliga och inte riktigt förstår varför majoriteten föreslår den här typen av beslut.
Anf. 156 Lennart Hedquist (M)
Herr talman! Man kan ju inte från den ena dagen till den andra avskaffa hela systemet, och jag skulle kraftigt motsätta mig det. Däremot kan jag tänka mig att pröva en del av Marie Engströms tankegångar här. Men vi är faktiskt tvingade att göra något åt saken. Vi kan inte bara ta emot att vi får en dom i EG-domstolen mot Sverige i det här fallet.
Sedan överdriver Marie Engström ganska kraftigt det merarbete som det här skulle innebära för Skatteverket. Vi har ju redan i dag den situationen att vi har uppskov när det gäller vissa utländska aktier i anslutning till exempelvis förvärv av utländska företag som har gjorts av svenska företag och där man har kunnat få uppskov i samband med att man har övertagit aktierna - Pharmacia-Pfizer är ju ett sådant exempel. Det är ju bara att man som skattskyldig då talar om för Skatteverket varje år om man har kvar sina aktier. På samma sätt kommer det att vara för dem som har uppskov för sin bostad: De får tala om för det svenska skatteverket att de har kvar sin bostad fortfarande. Jag tycker därför inte att det borde vara någon sorts kritisk punkt och att det skulle åstadkomma väldigt stort merarbete för det svenska skatteverket.
Anf. 157 Fredrik Olovsson (S)
Herr talman! Frågan om det svenska systemet med uppskov vid försäljning av privatbostad och hur det fungerar i förhållande till EG-rätten har ju varit en fråga som har diskuterats i flera år nu. De flesta kan väl vara överens om att reglerna i dagsläget inte håller i en domstolsförhandling i Luxemburg utan att Sverige alldeles säkert skulle förlora där.
Under den skriftväxling som pågick mellan den förra regeringen och EU under en tid så var det många som oroades över att det här systemet skulle tas bort helt, trots att det inte var den socialdemokratiska regeringens inriktning. Målsättningen var ju att systemet skulle kunna bibehållas genom att utvidgas på ungefär det sätt som regeringen nu föreslår så att vi i Sverige också skulle ha rimliga möjligheter att värna våra skatteinkomster genom att ha koll på de uppskov som på det här sättet kan tänkas flytta utomlands.
Därför tycker vi socialdemokrater att den proposition som regeringen har lagt på riksdagens bord är rimlig och att den i stort sett följer det arbete som vi socialdemokrater påbörjade. Därför yrkar jag också bifall till förslaget i utskottets betänkande.
Vi tycker fortfarande att det är rimligt att man får göra uppskov av kapitalvinst när man säljer en bostad för att köpa en annan. Skulle uppskovet tas bort så skulle i själva verket en flyttskatt skapas som skulle ha flera negativa konsekvenser, både för ekonomins funktionssätt och för många enskilda. En flyttskatt skulle göra det svårare för det äldre paret att sälja sin gamla villa för att i stället flytta till en bättre anpassad bostadsrätt. Det skulle bli svårare för par som separerar att hitta två skilda boenden, och det skulle bli svårare för den unga familjen som växer att också få bostaden att växa. Därför är det i högsta grad rimligt att behålla uppskovssystemet, som gör att rörligheten på bostadsmarknaden och arbetsmarknaden kan vara lite större än vad den annars skulle bli.
Anf. 158 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Kapitalbeskattning av bostäder är en djungel.
Av propositionen, nr 19, framgår när det gäller gällande rätt att den första uppskovslagen kom 1968. Sedan har väsentliga förändringar inträffat 1976 och 1978, väldigt väsentliga förändringar 1990 i samband med den stora skattereformen, 1993 och 2001, och nu får vi också 2006 en något mindre förändring. Jag håller med Fredrik Olovsson om att det är en ganska marginell förändring det är fråga om.
Jag tillstyrker denna förändring, naturligtvis. Jag tror också att det skulle vara väldigt olyckligt att avveckla det här systemet i sin helhet. Samtidigt håller jag gärna med de andra debattörerna, som har sagt att den totala mängden av uppskovspengar, 130 miljarder, som Marie Engström sade, ju också inger bekymmer eftersom det är fråga om en så pass stor summa som det är. Därför måste man, oavsett vilken regering det är, fundera över hur man ska hantera detta i framtiden - om man ska gå över till någon form av mera real värdestegring. Summan 130 miljarder är ju väldigt nominell, måste man säga.
Uppskovsreglerna är väldigt viktiga för att vi ska kunna ha en bostadsmarknad också där det råder brist på bostäder, framför allt villor, i de områden dit många människor flyttar, annars skulle man inte ha möjlighet att flytta till de arbeten som företrädesvis genereras i dessa områden. Jag håller med de insiktsfulla debattörer som säger att om vi skulle få en flyttskatt så skulle det få väldigt negativa konsekvenser för arbetsmarknaden.
Herr talman! Jag tror att det är på det sättet att bostadsbeskattningen överlag behöver ses över för att vi ska få enskilda människor att förstå varför vi har den beskattning som vi har nu. Det grundläggande problemet är att många människor inte uppfattar att de pengar som man placerar i sin bostad är av samma kapitalslag som dem man kanske placerar på aktiemarknaden eller i andra värdetillgångar, utan man har framför allt bostaden för att bo i. På just det området tror jag att det är dags att från den här regeringen och från oppositionen fundera på om vi inte möjligen skulle behöva mera grundläggande förändringar på bostadsområdets beskattning, därför att nuvarande regler uppfattas av väldigt många människor mest som ett hinder. Man vill väldigt gärna så att säga ta sig förbi dem för att kunna upprätthålla sin boendestandard vid flyttningar.
Anf. 159 Lennart Sacrédeus (Kd)
Herr talman! Jag vill från Kristdemokraternas sida yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande och därmed avstyrka den framlagda reservationen. Samtidigt vill jag passa på och tacka Marie Engström för att du på ett väldigt konstruktivt och kreativt sätt har igångsatt en nödvändig debatt, som många andra här i kammaren har bejakat.
I det här enskilda fallet är det ju så att EG-kommissionen har granskat den svenska skattelagstiftningen. Man har befunnit att den inte lever upp till de krav som gäller för fri rörlighet för människor och kapital inom den europeiska unionen och att inte vi i Sverige kan begränsa denna uppskovsrätt till enbart förvärv av villor eller bostadsrätter i vårt eget land utan att detta måste gälla hela Europeiska unionen.
Samtidigt har den tidigare regeringen och den nytillträdda regeringen gjort ändringen så minimal och så begränsad som möjligt genom att bara överföra denna uppskovsrätt till köp av villor. Därför är det viktigt att utskottets majoritet hänvisar till att vid ett eventuellt införande av ägarlägenheter i Sverige så måste man i det sammanhanget, herr talman, aktualisera en utvidgning av uppskovsreglerna även till lägenhetsformen, i det här fallet ägarlägenheten.
När det gäller att en upplysningsskyldighet införs har utskottets ordförande Lennart Hedquist tidigare pekat på att detta också finns för vissa aktier. Pfizer och Pharmacia nämndes tidigare.
Marie Engström har i debatten tidigare aktualiserat de stora belopp som nu finns ackumulerade inom ramen för uppskovsmöjligheterna. Jag skulle vilja säga, förhoppningsvis utan att spetsa debatten alltför mycket här mot slutet, att det är en typ av svensk kluvenhet att både ha kakan och äta den. Vi har en reavinstbeskattning vid avyttring av privatbostad, men samtidigt, för att behålla kakan, har vi en uppskovsmöjlighet. Det är liksom både-och - att både ha en skatt och inte ha en skatt. Det finns goda motiv för de här uppskovsmöjligheterna, till exempel att skapa rörlighet på arbetsmarknaden, där självklart bostaden är en central angelägenhet för den enskilde löntagaren eller för företagaren.
Men att ha en beskattning som innebär att det hela tiden är möjligt att skjuta skatten framför sig - denna skatt har nu ackumulerats till det betydande beloppet av 130 miljarder kronor - gör att man ställer frågan om dessa pengar någonsin, och i så fall vilken volym, kommer att kunna tillföras det allmänna.
I den debatt som har inletts här i dag har vi självklart bara skissat vissa riktlinjer. När det gäller att detta system med uppskovsrätt långsiktigt skulle vara hållbart tror jag innerst inne att det finns en samstämmighet.
Marie Engström har pekat på en modell för hur man kan handlägga detta. Det kan finnas andra sätt.
Men jag tror att det är mer renhårigt att ha en beskattning som verkligen gäller eller att inte ha någon beskattning alls. Men i detta läge har vi en reavinstbeskattning som gäller för en del, men för många andra är det möjligt att skjuta reavinstskatten in i en oändlig framtid, in i något slags oändlighet. Det upplevs knappast som rättvist, långsiktigt eller ens bra för vare sig den enskilda personen eller för den gemensamma statskassan.
Herr talman! Utifrån detta beslut, härtill är vi nödda och tvungna utifrån EU:s regelverk om fri rörlighet, har jag tidigare yrkat bifall. Men jag anser att det finns all anledning för oss att under denna mandatperiod återkomma i sakfrågan när det gäller uppskovsrätten och vad den innebär för framtiden.
Beslut, Genomförd
Betänkandet beslutades i kammaren 19 december 2006.Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
2. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter,
3. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
4. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
5. lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd,
6. lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg för pensionärer m.fl.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:19 och avslår motionerna 2006/07:Sk6 yrkandena 1 och 2 samt 2006/07:Sk7.- Reservation 1 (v)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (v) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 109 0 0 21 m 84 0 0 13 c 25 0 0 4 fp 20 0 0 8 kd 20 0 0 4 v 0 17 0 5 mp 12 0 0 7 Totalt 270 17 0 62
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.