Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Ändrade regler för CFC-beskattning (prop. 2003/04:10)

Betänkande 2003/04:SKU6

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
4 december 2003

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

PDF
Ändrade regler för CFC-beskattning (prop. 2003/04:10)(pdf, 2 MB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2003/04:6 Ändrade regler för CFC-beskattning (prop. 2003/04:10)

Beslut

Ändrade regler för CFC-beskattning (SkU6)

Reglerna för CFC-beskattningen ändras. De nya CFC-reglerna (Controlled Foreign Company) innebär att svenska delägare i utländska bolag i vissa fall ska beskattas löpande för det utländska bolagets inkomster. Reglerna är ett komplement till det beslut som riksdagen tog i våras om gynnsammare beskattning vid försäljning av dotterbolag (se 2002/03:SkU14 ). Syftet är att motverka omfattande skatteplanering till följd det tidigare beslutet. De nya CFC-reglerna börjar gälla den 1 januari 2004. Riksdagen gav också regeringen i uppdrag att undersöka om den så kallade filialregeln utformats på rätt sätt.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen med tillkännagivande om fortsatt arbete med utformningen av den s.k. filialregeln. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottet.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 5
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2003-11-20
Justering: 2003-11-25
Trycklov: 2003-11-26
Trycklov: 2003-11-27
Trycklov till Gotab och webb: 2003-12-04
Reservationer: 8
Betänkande 2003/04:SKU6

Alla beredningar i utskottet

2003-10-28, 2003-11-13, 2003-11-20

Ändrade regler för CFC-beskattning (SkU6)

Reglerna för CFC-beskattningen ändras. De nya CFC-reglerna (Controlled Foreign Company) innebär att svenska delägare i utländska bolag i vissa fall ska beskattas löpande för det utländska bolagets inkomster. Reglerna är ett komplement till det beslut som riksdagen tog i våras om gynnsammare beskattning vid försäljning av dotterbolag (se 2002/03:SkU14). Syftet är att motverka omfattande skatteplanering till följd det tidigare beslutet. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2004. Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag, men vill att regeringen får i uppdrag att undersöka om den så kallade filialregeln utformats på rätt sätt. Ledamöter från Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet ifrågasätter om de nya CFC-reglerna är förenliga med EG-fördraget och har lämnat motförslag. De har annonserat att om majoriteten i riksdagen inte röstar på deras förslag, kan de komma att stödja ett motförslag från Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Motförslaget handlar om inkomster från så kallade coordination centres i Belgien.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2003-12-03
Stillbild från Debatt om förslag 2003/04:SKU6, Ändrade regler för CFC-beskattning (prop. 2003/04:10)

Debatt om förslag 2003/04:SKU6

Webb-tv: Ändrade regler för CFC-beskattning (prop. 2003/04:10)

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Arne Kjörnsberg (S)
Anf. 181 Arne Kjörnsberg (S)
Herr talman! Ändrade regler för CFC-beskattning handlar det nu om. Som Martin Luther sade om andra och mycket viktigare frågor: Vad är det? Jo, så här är det. I våras beslutade riksdagen att skattebefria juridiska personers innehav av näringsbetingade andelar i andra företag. Detta gjordes för att vi inte skulle ha ett system med kedjebeskattning, som principiellt var tveksamt eller kanske till och med helt felaktigt. Som en följd av detta beslut följer vi nu upp frågan för att förhindra eller försvåra skatteplaneringsåtgärder som annars skulle kunna leda till att svenska skattebaser urholkas. Dessa nya regler bör leda till en större förutsebarhet för företagen och också för skattemyndigheterna. Ett syfte är att skattereglerna i sig inte ska bidra till att snedvrida konkurrensen. I denna fråga som i så många andra frågor som skatteutskottet har att bereda är detta ett viktigt inslag i våra förslag. Dessa frågor är det inte helt enkelt att överblicka eller i varje fall att i vissa delar förutse resultatet av. Därför utgår skatteutskottet - närmast som vanligt - från att regeringen på sedvanligt sätt kommer att följa frågan för att se hur detta utvecklas. Till sist, herr talman, vill jag påminna om att vi alla, när riksdagen i våras ändrade bestämmelserna vad gäller skattefriheten för näringsbetonade andelar, var klara över att detta beslut krävde en uppföljning. Det är det som nu sker. Med detta, herr talman, överlämnar jag ärendet till kammaren för debatt.
Ulf Sjösten (M)
Anf. 182 Ulf Sjösten (M)
Herr talman! Processen kring CFC-beskattningens utformning har dragit ut på tiden. Resultatet av denna långdragna process har dock blivit att de föreslagna förändringarna nu är mer rimligt utformade än de tidigare presenterade förslagen. Detta är positivt. Emellertid innebär förseningen att den tid som står till buds för företagen för en anpassning till den nya lagstiftningen blir knappt en månad om ikraftträdande fastställs enligt regeringens förslag. Herr talman! För att kunna göra en korrekt beräkning av det skattepliktiga underlaget kommer det att krävas en detaljerad redovisning från det utländska företaget, i många fall utöver det som företagens hemvist kräver. En minoritetsägare har inga möjligheter att tvinga ett företag till en mer noggrann redovisning eller till att lämna speciell information till vissa delägare. Mot denna bakgrund anser Moderaterna och Kristdemokraterna i vår reservation att gränsen för vad som anses utgöra kontroll sätts till ett innehav av 50 % av kapitalet eller 50 % av rösterna. Först då har en ägare faktisk kontroll. Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 2.
Gunnar Andrén (Fp)
Anf. 183 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Hur ska vi få fler företag och fler jobb till Sverige? Det är den övergripande frågan för Folkpartiets tillväxtpolitik. Den fråga vi nu behandlar är väldigt tydlig i ett enda avseende: Det här kommer att leda till att fler företag överväger att flytta ut ur landet. Jag säger alltså inte att de kommer att göra det, utan jag säger att de kommer att överväga att göra det. Som det står i propositionen syftar dessa regler till att förhindra eller försvåra skatteplaneringsåtgärder genom sådana transaktioner med lågbeskattade utländska juridiska personer som leder till att den svenska skattebasen urholkas. Det väsentliga är alltså att man tror att den svenska skattebasen urholkas. Det dunkelt skrivna blir stundom det dunkelt tänkta. Regeringens förslag om ändrade regler för beskattningen av Controlled Foreign Company - på vanlig omodern svenska skulle vi kunna säga att det handlar om utlandsägda dotterföretag men det låter finare med CFC än att tala om utlandsägda dotterföretag - är inte tillräckligt underbyggt, vilket inte minst Lagrådet har framhållit. Man kan också ta utskottsmajoritetens egen sammanfattning av synen på föreliggande förslag som grund för tveksamhet. Så här står det i betänkandet: "Sammantaget anser utskottet, som strax återkommer med ställningstaganden beträffande vissa regler vars utformning har ifrågasatts i tre av motionerna, att regeringens förslag till nya CFC-regler innehåller sådana förbättringar att propositionen bör läggas till grund för lagstiftning." Men, snälla vänner, hur kan största tveksamhet uttryckas bättre? Det är pliktskyldighetens tunga kappa som gör att man godkänner en lagstiftning med sådana brister. Härtill är jag nödd och tvungen, skrev biskop Brask på lappen under sitt sigill. Det räddade hans liv. Också utskottets majoritet vill vara på den säkra sidan genom att tala om "sådana förbättringar att propositionen bör läggas till grund för lagstiftning". Detta är inte ett riktigt övertygande resonemang. Så sent som i våras tog vi, som utskottets ärade ordförande framhöll, i grund och botten ställning till en del av de här frågorna. Redan nu tycker man alltså att det behövs ändringar i förslaget. Vi i utskottet har läst de olika förslagen. Även om det inte finns med i det här betänkandet har det beträffande royalty i tidigare handlingar funnits med en formulering som säger att när det gäller frågan om i vilket fall royalty ska utgöra finansiell inkomst bör ledning dock i första hand kunna hämtas från rättstillämpningen. Herr talman! En sådan lagstiftning kan man inte ha! Företaget och skattebetalarna måste veta vad det är som gäller. Man kan inte söka detta i rättstillämpningen, utan det måste finnas sådana förarbeten att man vet vad som ska gälla. Herr talman! Eftersom timmen börjar bli sen inskränker jag mig till att yrka bifall till reservation 1.
Per Landgren (Kd)
Anf. 184 Per Landgren (Kd)
Herr talman! I kväll debatterar vi ett betänkande från skatteutskottet som har arbetats fram med stor möda. Ärendet har stötts och blötts i utredning, remissomgång, departementspromemoria, remissomgång och proposition. Sedan har det bordlagts i utskottet på grund av oklarheter och, herr talman, jag skulle vilja påstå att många, för att inte säga de flesta, av oklarheterna kvarstår. Socialdemokraternas hantering av ärendet har i sig skapat förvirring. Det vi nu debatterar, en proposition om CFC-reglerna, borde vi givetvis ha beslutat om för ett halvår sedan när riksdagen fattade beslut om regeringens proposition 2002/03:96 Skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar . Att dessa två propositioner borde ha varit en ansåg även Lagrådet. Resultatet blir att en riksdagsmajoritet nästan i blindo fattar beslut utan att behärska lagstiftningsärendet i sin helhet. Socialdemokraterna i riksdagen och stödpartierna gör det man blir ombedd av regeringen att göra. Hade Arne Kjörnsberg hört detta hade han nog blivit ilsken. Man ändrar de lagar man blir ombedd att ändra. Man ställer inte kritiska frågor som det faktiskt ankommer på en lagstiftare att ställa till regeringen, som föreslår lagstiftning. Slav på den socialdemokratiska triumfvagnen är stundom Vänsterpartiet, stundom Miljöpartiet. De viskar kanske inte: Memento mori , minns att du är dödlig, men de ställer en och annan besvärande fråga, har invändningar och till och med villkor. Under alla förhållanden finns en obalans i maktfördelningen mellan regering och riksdag. Det är otillfredsställande. Denna obalans förstärks av samarbetet mellan regering och stödpartier; det blir ett slags samarbete som konstitutionen inte är skriven för. Men nu lämnar vi detta. Nåväl, oklart är också hur riksdagsmajoritetens lagförslag förhåller sig till EG-rätten. Är det förenligt med EG-rättens etableringsfrihet att straffbeskatta ett svenskt företag som försöker bedriva sin verksamhet i ett annat EU-land? Förmodligen är det inte det, och det verkar ju även utskottsmajoriteten inse då man skriver i betänkandet att till dess EG-domstolen gjort ett utlåtande kan det väl vara som regeringen föreslår. Även i denna del anser Lagrådet att det rättsliga läget är oklart. Herr talman! Man skulle kunna säga att Socialdemokraterna - regeringen och majoriteten - beter sig klumpigt. Av rädsla att skatteintäkter ska minska stiftar man lagar som verkar vitt och brett. Man slår liksom med en lie efter ogräs i rabatten och får dessvärre med sig seriösa företag som växer och blommar i länder som tillhör samma europeiska union som Sverige. Det är en misstänksamhetens skörd regeringen vill hösta in. Jag förstår att Socialdemokraterna är så - förstå bildspråket - "paranoida" på denna triumfvagn. Vi har hög beskattning i Sverige, och det finns anledning att tro att skattebaser försöker lämna landet av den orsaken. Detta verkar vara en grundförutsättning som Socialdemokraterna tyvärr ser som given och är till synes helt ovilliga att förändra. Men sedan kom ju regeringsdeklarationen. Det skulle vara så stimulerande om Socialdemokraterna och stödpartierna för ett ögonblick frågade sig: Hur ska vi gå till väga för att skattebaser skulle se anledning att förflytta sig till Sverige i stället för från Sverige? I Kristdemokraternas motion fanns ett yrkande som kammaren alltjämt kan ansluta sig till, även om jag, även i ett idealistiskt tillstånd, inser att det är föga troligt. Det skulle hindra att svenska företag som har verksamhet utomlands hotas. För det första vill vi att hela EU och länder inom Norden ska innefattas av den så kallade kompletteringsregeln. På så sätt skulle etableringsfriheten och därmed den grundläggande EG-rätten inte bestridas. För det andra anser Kristdemokraterna att bevisbördan för skatteundandragande ska ligga på statsmakten och inte på skattesubjektet, vilket riksdagsmajoriteten vill. Vi tycker att riksdagen borde skriva en generalklausul som beivrar allt skattefusk. Skatteverket skulle utifrån den kunna kontrollera vem som helst som man på skälig grund misstänker. Socialdemokraterna väljer i stället att misstänkliggöra och fälla alla företag som verkar i länder som har för låg skatt - vad det nu är. Inser inte riksdagsmajoriteten att man nu bara ger företag ännu ett skäl att lämna landet? Kristdemokraterna har med anledning av propositionen yrkat att gränsen för CFC-beskattning ska gå vid 50 procents röstinnehav. Där har vi en reservation tillsammans med Moderaterna. Vi anser det naturligt av två orsaker. För det första uppstår kontroll av bolaget vid mer än 50 procents röstinnehav, vilket gör att man kan agera och undandra skatter först därefter. För det andra är det svårt för en liten ägare av ett utländskt bolag att få tag i all erforderlig information som krävs. Även om regeringen inser detta, men finner att 25 procents innehav är en "lämplig" gräns, ägnar utskottsmajoriteten inte en tanke åt detta utan skriver helt kort att regeringens avvägning förefaller lämplig. Jag för min del tycker att det vore klädsamt om majoritetens företrädare ändå i kvällens debatt utvecklade något vad denna lämplighet består av eftersom det inte finns utvecklat i utskottsbetänkandet.
Per Rosengren (V)
Anf. 185 Per Rosengren (V)
Herr talman! Det föreliggande betänkandet är som ordföranden i skatteutskottet sade ett resultat av att vi har tagit bort kapitalvinstbeskattningen avseende näringsbetingade aktier. Till grund för det ligger Kapitalvinstutredningen, som lade fram sitt betänkande i slutet av 90-talet. Utredaren, som höll på med de här frågorna ganska länge, villkorade i princip också borttagandet av kapitalvinstbeskattningen för näringsbetingade aktier med just att man var tvungen att utvidga CFC-beskattningen. Utan CFC-beskattning skulle det inte bli en särskilt bra beskattning. Alla som har sysslat med det här professionellt anser att det måste till en ändrad CFC-beskattning om det ska fungera i det nya systemet. Varför tog vi bort kapitalvinstbeskattningen i näringsbetingade aktier? Ja, det beror på att det var en förlustaffär för staten bland annat. Genom att sälja företag till ett holdingbolag i till exempel Holland kunde man sedan sälja det vidare och kringgå detta. Då blir det ingen skatt. När underskott däremot uppstod vid den här typen av försäljningar tog man hem dem och drog av dem som underskott i Sverige. Nu kunde man ha häcklat och sagt, och gjorde så i storfinansen, att det var omoraliskt. Det är lite svårt att göra det när vi vet att även statliga företag som Telia, med en före detta statsminister som styrelseledamot, går in på samma upplägg. Då inser man kanske att det är fel i systemet. Det har vi nu rättat till, och det tycker jag är väldigt bra. När vi tog bort en del av detta införde vi också en stopplagstiftning. När allting blev tillrättalagt skulle man återkomma med en CFC-beskattning. Jag tycker att det föreliggande förslaget till stora delar, som ni kanske förstår, är bra. Jag har lite svårt att förstå mig på yrkandet om avslag totalt rakt med tanke på den bakgrund som finns. Som ordföranden anförde inledningsvis, när han lämnade över ärendet till kammaren, var det faktiskt enighet när vi antog förslaget om slopad kapitalvinstbeskattning för näringsbetingade aktier om att vi skulle komma med en ändrad CFC-beskattning. Representanter för Svenskt Näringsliv har också varit lite konfunderade över avslagsyrkandet. De vill ha en CFC-lagstiftning. Att den inte nödvändigtvis ska se ut som i det förslag som vi har på bordet har kanske framgått. Det finns en hel del som man kan diskutera när det gäller CFC-beskattning. Det är ett oerhört svårt och krångligt område. Jag skulle vilja säga att det är en av de svåraste skattelagstiftningar som vi har arbeta med. Men vi ska också veta att det inom EU pågår ett arbete med exakt samma inriktning. Ni vet att det finns en kommission som jobbar med problemet med internprissättningar. Den försöker på samma sätt att se till att man betalar skatt där man har sin verksamhet. Det är inte meningen att man genom olika typer av upplägg ska komma undan skatt. När det gäller den intressanta diskussionen om när någon är huvudägare och har total kontroll har man fastnat för 25 %. Men märk väl att enligt den andra delen av lagstiftningen gällde tidigare 25 % - och nu avser jag slopad kapitalvinstbeskattning för näringsbetingade aktier. När är det näringsbetingade aktier? Jo, förut var det ett innehav på 25 %. Det sänktes till 10 %. Då är det intressant att konstatera att en del av borgerliga vill gå upp till 50 %, men i fråga om den andra biten går de ned till 10 %. Någonstans måste ni vara konsekventa, kamrater. Vi är konsekventa såtillvida att vi yrkade på 25 % i samband med kapitalvinstbeskattningen, och vi står fast vid 25 % nu också. Vi är de enda som är konsekventa. Tänk på det! Sedan finns det naturligtvis vissa problem med detta. Vi har fått en skrivelse från Svenskt Näringsliv avseende filialverksamhet. Det finns ett företag som har filialverksamhet i stället för dotterbolag, och det företaget kommer inte i åtnjutande av detta. När man vet att Svenskt Näringsliv har varit med under hela processen är det lite märkligt att det kommer en skrivelse, inte fem i tolv utan fem över tolv. Men vi föreslår i alla fall ett tillkännagivande om att man ska se vad det får för konsekvenser om också filialverksamhet inlemmas i det här systemet. Man kan inte bara rusa åstad och göra det utan att se om det kan innebära konsekvenser. Därför har vi bett regeringen att återkomma. Det finns en annan fråga där vi har haft en lite annan uppfattning än regeringen. Vi har varit med i processen med denna proposition. Det framgår också av reservation 4 att vi inte är helt eniga. Det handlar om coordination center , alltså när man har verksamhet i ett annat land, till allra största delen befinner sig där och sedan länge har haft ett avtal med den staten. Det är i och för sig ganska märkligt att den belgiska staten tillåter att företag de facto omvandlar högbeskattade inkomster till lågbeskattade. Då kan man fråga sig: Har vi någon anledning att bryta den överenskommelse som finns med tanke på att det aldrig har varit meningen att man skulle skatta för den verksamheten i Sverige? Både vi och regeringen menar att denna överenskommelse mellan det företaget och den belgiska staten ska fortsätta att gälla. När den huvudsakliga delen däremot ska vara internt i Belgien hamnar man på 75 %. I och med att detta företag ligger på omkring 75 % och att man skulle få problem vid en eventuell revision samtidigt som det skulle medföra väldigt mycket extraarbete föreslår vi att man i stället skriver två tredjedelar. Då undanröjer man det problemet, och det finns inte heller något annat företag som kommer i åtnjutande av detta. Det är bara att se till att allting förblir som det tidigare har varit. Det tror jag är ganska bra. Det har förekommit förslag på Finansdepartementet om att man ska ta kontakt med företaget och skattemyndigheten och reda ut vilka regler som gäller. Jag tycker inte om den typen av separatlösningar för enskilda företag. Jag tycker att det klart ska framgå av lagstiftningen vad det är som gäller. Man ska inte ge fribrev och binda upp händerna på skattemyndigheterna. De ska få granska det som de vill granska. Gunnar Andrén säger inte att företag kommer att flytta ut, men att det finns risk för det. Jag har svårt att se att CFC-lagstiftningen skulle innebära att företag flyttar från landet. Vi har fortfarande en väldigt låg bolagsskatt här i landet. Gunnar Andrén pratar om att företag kan flytta ut för att de vill omvandla inkomster som egentligen ska beskattas i Sverige till lågbeskattade kapitalinkomster i ett annat land. På den grunden yrkar han avslag på detta med CFC-beskattningen. Det är just den typen av beteende som vi ska stoppa. Jag har väldigt svårt att förstå det. Företagen får ändå betala den här skatten. Det är ju precis det som CFC-lagstiftningen är till för, för att förhindra att den möjligheten ska finnas och för att förhindra att man ska kunna flytta från landet och på det sättet få en lägre beskattning. Det var någon som sade här att vi gör som vi blir ombedda att göra och att vi inte ställer kritiska frågor. Förslaget var från början att även finansiella institut skulle omfattas av det hela, men det togs bort. Både regeringen och vi insåg att det inte hade varit så särskilt klokt. Jag vill också erinra om vår reservation. Den innebär inte att vi har lagt oss platt precis. Men i övrigt kan jag säga att generellt sett och vid internationella jämförelser anses nog den CFC-lagstifning som föreslås här vara väldigt generös. När det gäller reservation 4 kan jag också säga att det bara är fråga om en övergångslösning. Efter 2010 existerar inte det här problemet över huvud taget. Då har EU förbjudit den typen av överenskommelser som det här företaget har med den belgiska staten. Därmed är det problemet ur världen. Sedan är det väldig roligt att lyssna på Per Landgren och Gunnar Andrén. De säger att det ska vara klara spelregler och att företagen ska veta precis vad som gäller. Och så föreslår Kristdemokraterna en generalklausul som är det som näringslivet hatar mest av allt. Då vet man inte ett dugg om vad som gäller. Per Landgren vill införa något liknande skatteflyktsklausulen. Det går inte att införa en generalklausul och samtidigt få den konkret. Då är CFC-lagstiftningen betydligt tydligare och klarare. Försök att förklara för företagen varför ni föreslår en generalklausul! För näringslivet är den det mest hatade som finns. Ändå tycker jag att skatteflyktsklausulen kunde utvecklas och bli bättre. Men det är en helt annan sak. Herr talman! Jag yrkar alltså bifall till reservation 4.
Gunnar Andrén (Fp)
Anf. 186 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Det är alltid fascinerande att debattera med herr Rosengren. Herr Rosengren använder ofta ordet vi. Då ställer jag mig ofta frågan: Vem är vi? Är det vi i Vänsterpartiet, är det vi i de samverkande partierna eller är det vi i regeringen? Det blir väldigt oklart vem vi är. Jag vill ge herr Rosengren rådet att använda ordet vi lite tydligare eller i lite mindre omfattning. Det är väldigt intressant att höra när Per Rosengren tar upp de svenska storföretag - som han kallar storfinansen - som har skatteplanerat. Också Folkpartiet är för att vi ska ha en lagstiftning om bolagsbeskattning och CFC-regler som är väldigt tydlig och bra. På den punkten råder inga delade meningar, men vi tycker att det här förslaget inte uppfyller dessa kriterier. Det finns en del goda saker här också, men vi tar inte avstånd från CFC-lagstiftningen. Däremot har vi en annan grundsyn när det gäller hur bolagsbeskattning i Sverige ska vara i förhållande till andra länder, och den grundsynen tror jag att vi delar med flera andra partier. Det ska vara så goda bolagsvillkor i Sverige att det inte behövs den här typen av lagstiftning över huvud taget. Företagen ska välja att inte skatteplanera. Det är det som är själva finessen. Där har Folkpartiet och de övriga partierna god anledning att välkomna det som statsministern sade i regeringsförklaringen den 17 september: Vi behöver öka Sveriges konkurrenskraft. Det tycker jag är det viktigaste. Tyvärr är den här typen av lagstiftning betingad av att alltför många företag - till exempel Telia - i skatteplaneringssyfte har gjort storaffärer i andra länder. Det är bra om man kan låta bli sådana affärer.
Per Rosengren (V)
Anf. 187 Per Rosengren (V)
Herr talman! Vi är nog eniga om att lagstiftningen ska bygga på tillväxt. Skattelagstiftningen ska inte utgöra hinder för tillväxt. Jag hoppas att vi också överens om att företag inte ska kunna omvandla skatterna i det land där de bedriver som verksamhet till lägre skatter i ett annat land. För detta krävs det en CFC-lagstifning. Jag skulle vilja se den typ av CFC-lagstifning som Folkpartiet vill ha, för det har vi ju inte sett. Inte någonstans har ni visat hur ni vill utforma CFC-beskattningen. Här har vi ett förslag som faktiskt i internationell jämförelse är generöst. Man kan konstatera det. EU är berett att gå mycket längre i den typen av frågor för att inte underlätta för illojal skattekonkurrens. När jag pratar om "vi" tror jag att jag pratar om Vänsterpartiet. Det finns ett annat parti som alltid inleder med att säga "vi" och sedan partinamnet. Det har man nog lärt sig på Bommersvik. Jag ska inte säga vilket parti det handlar om! Så är det. När jag säger "vi" menar jag faktiskt Vänsterpartiet - oftast. Ibland kan det väl vara så att även samarbetspartierna innefattas i detta, men normalt sett tror jag att det är Vänsterpartiet jag menar. Det är i alla fall inte vi, "Staten och kapitalet", utan det är någonting annat.
Gunnar Andrén (Fp)
Anf. 188 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Jag ber att få tacka för detta klarläggande! I sakfrågan är det viktigt att hålla med herr Rosengren att vi inte ska ha illojal skattekonkurrens. Det är någonting som inte tillhör den goda delen av näringslivet och etiken. Men därför anser vi inte att alla delar i detta förslag är dåligt. Det säger vi inte. Vi säger att vi vill ha tillbaka ett ännu bättre förslag. Det är därför Centerpartiet och Folkpartiet yrkar på att detta förslag ska avvisas, och vi vill ha tillbaka ett bättre förslag. Vi tycker att det finns goda grunder för det. Det lämnar mycket i övrigt att önska. Majoriteten, som jag refererade till inledningsvis, tycker inte att det är glasklart på alla punkter i det här betänkandet. Vi ska inte strida mer om denna sak. Det är viktigt att se till att det blir bättre villkor för de svenska företagen så att vi slipper skatteplanering och att fler företag flyttar ut.
Per Rosengren (V)
Anf. 189 Per Rosengren (V)
Herr talman! Vi är säkert eniga. Jag välkomnar det folkpartistiska förslaget när det gäller CFC-lagstiftning. Det här gäller väl också Centerpartiet, men de får redogöra för det sedan. Hur skulle ni vilja utforma det? Vad är det som är konkret fel i det nuvarande? Det är lätt att avfärda propositionen och be om något nytt. Men om man kommer med något nytt som är ännu tuffare och ser annorlunda ut? Man är ganska ödmjuk när man lägger fram ett betänkande av denna art. Det är väl ganska naturligt. Jag tror att de flesta skattejurister kan verifiera att det inte finns något område som är så krångligt och svårt eftersom det dessutom har internationella konsekvenser. Det är så många tentakler som ska sträckas ut för att det här ska funka. Det är oerhört viktigt när den här lagstiftningen har satts i sjön att den också följs upp. Det är bra att det finns ett tillkännagivande om filialerna. Det är en sak som har hamnat mellan stolarna, och vi vet inte vilka effekter en ändring i propositionen skulle ha fått. Det finns många andra saker som måste följas upp. Även propositionen andas en ödmjukhet som jag tycker är bra och som vi måste ta till oss. Det är möjligt att det finns saker som ska ändras - till och med ganska snabbt - både åt det ena och det andra hållet. Det är kanske till och med så att man blir tvingad till en skärpning eftersom det kan dyka upp så kallade kryphål. Det brukar göra det. Ju krångligare en lagstiftning är ju finurligare kryphål brukar dyka upp. Vi får se. Jag är övertygad om att denna lagstiftning säkert kommer att förändras under resans gång.
Per Landgren (Kd)
Anf. 190 Per Landgren (Kd)
Herr talman! Per Rosengren talar om vad Svenskt Näringsliv tycker. Svenskt Näringsliv och alla som över huvud taget seriöst har arbetat med frågan om CFC-beskattning ska vara överens om att den behövs. I någon fason behövs den, men redan nu talas det om i olika länder att med den struktur vi nu har anammat kan det hända att den inte är nödvändig. Rosengren pressar Folkpartiet vad gäller CFC, men det finns redan ett slags CFC-lagstiftning i nuvarande lagstiftning, i inkomstskattelagen, även om den inte är tillfyllest. Per Rosengren ondgör sig över frågan om generalklausul. Vi har skrivit "ett slags generalklausul". Vi vet att generalklausul är som ett rött skynke. Men vi talar om en överordnad lagstiftning som ska beivra det som samma lagstiftning som Rosengren prisar ska beivra. Så farligt är det inte. Vi har bara vänt på bevisbördan. I stället för att misstänkliggöra vartenda bolag som har sin verksamhet utomlands, vilket Rosengren tycker är rimligt - har man för låg skatt blir man misstänkt för skattefusk - vill vi vända på steken och i det här fallet ge myndigheten Riksskatteverket möjligheten att agera utifrån misstanke. Så sker i alla möjliga andra sammanhang. Vi vet att generalklausuler kan missbrukas. Det kan vara farligt. Men det här har föreslagits av Svenskt Näringsliv. Rosengren blandar bort korten. En sådan farlig främmande fågel är det inte fråga om.
Per Rosengren (V)
Anf. 191 Per Rosengren (V)
Herr talman! Generalklausulen ska vara något överordnat, men den ska innehålla samma saker - om jag uppfattade Per Landgren rätt - som CFC-lagstiftningen ska förhindra. "Något slags generalklausul." Hur luddig får man vara när man lägger fram förslag eller när man skriver reservationer? Man måste väl ha någon tydlighet om var gränsen går, vilken typ av inkomst, vilka typer av transaktioner, som ska vara tillåtna eller inte tillåtna. Man måste på något sätt åtminstone ange en färdriktning än bara säga "något slags generalklausul". I övrigt var det Per Landgren sade ett under av tydlighet - eller otydlighet. Jag återkommer till frågan om 50 % av kapitalet. Det är då man har total kontroll. Samtidigt har ni näringsbetingade aktier. För näringsbetingade aktier räcker det med 10 %. Vad är det för konsekvens i er politik? Ni är så ultimata att hela tiden gynna näringslivet. Där ska det vara 50 %, och där ska det vara 10 %. Är det inte naturligt att man har samma begrepp inom samma område? Vi har försökt att säga när vi har diskuterat slopad kapitalvinstbeskattning att i fråga om näringsbetingade aktier är det fråga om 25 % innehav. Då skulle det ha stämt överens med denna också. Det är lite tråkigt att fastna vid 10 %. Det var bara Vänsterpartiet som var emot. Då hade vi haft någon form av konsekvens i det hela. Moderaterna och Kristdemokraterna vill ha 50 %. Jag förstår hur ni resonerar: Det gäller att gynna och gynna och ställa sig in hos en viss del i samhället utan att titta på konsekvenserna av den egna politiken.
Per Landgren (Kd)
Anf. 192 Per Landgren (Kd)
Herr talman! Nej, nu vill Rosengren polemisera, och det kan vara roligt. Men det är bra om det finns faktaunderlag för polemiseringen. Vi börjar med frågan om generalklausul. Nu har han läst innantill "ett slags generalklausul"! Man kan inte vara nog tydlig. Det handlar om en överordnad lagstiftning där bevisbördan är den omvända till vad Rosengren vill. Vi har i vår motion och i vår lilla reservation talat om intern frisättning och ränteavdragsarbitrage och så vidare. Det är fråga om den typen av skattefusk. Vi behöver inte specificera mer. Det känns som lite smålarvigt onödigt kriarättande. Sedan var det frågan om 50-procentsregeln. Vi kan göra som Rosengren säger att regeringen och Finansdepartementet kommer att göra. Man kommer att samla upp de saker som man har hittat och som inte stämmer. Sedan ändrar och justerar man. Det är kanske inte bra, men jag är beredd att säga att vi kanske ska justera den gräns vi talade om i våras, när undertecknad för övrigt var familjeledig. Jag hade inte samma inflytande då som nu. Motiveringen till 50 % här och nu är glasklar i vår gemensamma reservation med Moderaterna. Vi säger tydligt att "minoritetsägare har inga möjligheter att tvinga ett företag till en mer noggrann redovisning eller att lämna speciell information till vissa delägare". Det är faktum. Sedan kan Rosengren orda lite fram och tillbaka om att det ska vara 25 %. Du har inte på något sätt i utskottsbetänkandet problematiserat och förklarat varför. Det är väl samma godtycke som regeringen visat: Ja, 25 kan vara bra - vi sticker upp fingret lite grann. Det där imponerar inte på mig. Jag ska passa på att yrka bifall till reservation nr 3. Moderaterna har redan yrkat bifall till reservation nr 2.
Per Rosengren (V)
Anf. 193 Per Rosengren (V)
Herr talman! När det först gäller procentsatsen anser ni att man med 10 % i den ena lagstiftningen har tillräcklig kontroll över företagen - då är det näringsbetingade aktier. Det är precis vad ni skrev under på när ni tog lagstiftningen om slopad kapitalvinstbeskattning. Då sänkte man den från 25 till 10. Då var det argumenterat från regeringens sida, vilket ni köpte, att det för de flesta företag räcker med 10 % för att ha det stora inflytandet. Det köpte ni då. Nu kräver ni 50 % och säger att det är först då man har kontroll. Gå tillbaka och läs det betänkande ni skrev under förut! Nu kräver ni 50 %, som sagt var. Det är så inkonsekvent. En generalklausul kan aldrig vara exakt och tydlig. Då säger Per Landgren att det är bara för att vi ska vända på bevisbördan. Men varför ska vi vända på bevisbördan just i en del av hela skattelagstiftningen? I så fall skulle man ha omvänd bevisbörda i hela skattelagstiftningen. Man kan väl inte plocka ut just CFC-beskattning och säga att där ska man ha en särskild ordning. Det blir fullkomligt knepigt. Jag måste nämna en rolig sak. Per Landgren sade att han hade varit "familjeledig". Jag tycker att det är ett trevligt begrepp.
Roger Tiefensee (C)
Anf. 196 Roger Tiefensee (C)
Herr talman! Jag är helt överens med Per Rosengren om att det finns just en teoretisk risk. Men min fråga gällde det som regeringen inte har lyckats påvisa: Hur går det här till i praktiken? I praktiken har Sverige en låg, konkurrenskraftig bolagsskatt. I praktiken finns det också en fortsatt valutaosäkerhet, eftersom svenska folket tog beslut om att vi inte ska gå in i EMU. Eftersom Per Rosengren är så övertygad om behovet av den här skärpta CFC-lagstiftningen antar jag att han har en uppfattning om vad som händer om vi har oförändrade regler. Hur skulle det påverka skattebasen? Något slags storleksordning skulle vara på sin plats. Hur skulle dessutom de regler som införs nu påverka skattebasen i och med att koncerner med sitt säte i Sverige missgynnas jämfört med andra koncerner? Det är klart att man måste göra en sådan riskanalys. Det är det vi och Folkpartiet har begärt i vår reservation.
Per Rosengren (V)
Anf. 197 Per Rosengren (V)
Herr talman! När vi slopade kapitalvinstbeskattning av näringsbetingade aktier var det en förutsättning att CFC-lagstiftning skulle till. När det gäller hur det i praktiken går till försökte jag förklara att man för ut pengar till ett dotterbolag, lånar tillbaka pengarna och sedan drar man dem mot den 28 %-iga bolagsskatten. Sedan beskattas man under kapital för 4-5 % i ett annat land. De procenten uppskattas nog hos vissa företag. Det skulle som exempel till och med kunna innebära att företag som har verksamhet i Belgien skulle kunna omvandla ytterligare till lågbeskattat i det landet. Det är väldigt svårt för mig att kvantitativt uppskatta hur mycket det här skulle innebära i minskade skatteintäkter. Det kan man bara spekulera i, och jag vill inte gå in och spekulera i det. Jag tror inte att det finns någon som tar de här frågorna på allvar, som forskar på det och arbetar med det som har någon annan uppfattning än att vi måste ha en CFC-beskattning för att inte skattebaserna ska urholkas runtom i landet. Den föreslagna CFC-beskattningen är i ett internationellt perspektiv mycket generös. Det finns faktiskt länder som till och med inlemmar finansinstitut och så vidare i det här. Det har Sverige valt att plocka undan. Det finns också ett antal andra undantag. Den lagstiftning som nu ligger här är generös. Jag skulle vilja se den lagstiftning som Folkpartiet och Centern vill sätta i sjön. Vi har inte sett den. Vi har inte ens sett antydningar till hur den skulle se ut.
Roger Tiefensee (C)
Anf. 198 Roger Tiefensee (C)
Herr talman! Det är precis som jag sade förut. Jag förstår det teoretiska resonemanget kring räntearbitrage. Men problemet är att den här lagstiftningen drabbar företag som Ericsson som är verksamt på Cypern, som sysslar med vanlig verksamhet där, inte håller på med räntearbitrage, utan bara är verksamt i ett land med låg bolagsskatt. Då har man skapat en lagstiftning som är generell och föser in alla i samma fålla. Det är underförstått att alla håller på med räntearbitrage. Då har man skapat en lagstiftning som inte löser problemet utan skapar nya problem. Så har vi det här med EG-rätten. Det bygger på att man har en rätt att etablera sig i ett annat EU-land och verka där som företag under samma förutsättningar som gäller i det landet. För mig är det här rätt så klart. Det berör Estland, ett kommande EU-land. Det berör Irland, Luxemburg, Nederländerna, ett antal länder i EU. Det är rätt så klart för mig att det här påverkar och bryter mot den etableringsfriheten. Min fråga till Per Rosengren är om man kan garantera att de här förslagen inte bryter mot etableringsfriheten.
Fredrik Olovsson (S)
Anf. 200 Fredrik Olovsson (S)
Herr talman! Det var intressant att höra förändringen från de bombastiska uttalandena från talarstolen innan till replikskiftet mellan Per Rosengren och några borgerliga representanter, den ödmjukhet som plötsligt infann sig när det visade sig vara ganska svårt och besvärligt. Det är det nämligen. Som Arne Kjörnsberg inledde med fattade riksdagen i maj beslut om att från halvårsskiftet i år avskaffa skatten på kapitalvinster på näringsbetingade innehav av andelar i andra företag. När vi gjorde de förändringarna var vi tydliga med att vi ansåg att det var nödvändigt att återkomma med en ny CFC-lagstiftning, bland annat för att de inte skulle komma att utnyttjas på ett sätt som skulle urholka den svenska bolagsskattebasen. Då var det bara Moderaterna som reserverade sig och menade att det nog ändå inte skulle behövas någon ny CFC-lagstiftning. Men det är inte de som yrkar avslag i dag. Nu har vi ett förslag på bordet om ny CFC-lagstiftning, ett förslag som alltså inte ska ses enskilt utan kopplat till de förändringar som vi gjorde från halvårsskiftet. Syftet med CFC-reglerna är, som tidigare har sagts, att förhindra eller i vart fall försvåra skatteplanering. Reglerna ska göra det svårare att genom olika former av transaktioner med lågbeskattade utländska juridiska personer komma undan skatt i Sverige. De CFC-regler som vi föreslår är på många sätt en kompromiss mellan olika intressen. Att vara helt utan sådana här regler skulle göra det möjligt för företag att via olika former av upplägg undgå beskattning av inkomster som faktiskt borde beskattas i Sverige, vilket självklart inte är en rimlig ordning. Det är också viktigt att alla svenska företag lever med samma skatteregler. Vi tycker inte att vi ska medverka till att öppna dörren för olika former av skatteplanering som vissa framför allt större företag kan göra medan mindre bolag som inte kan använda sig av utländska dotterföretag får hålla till godo med andra och indirekt strängare skatteregler. Samtidigt måste CFC-reglerna utformas på ett sätt som gör att svenska företag kan verka på relativt lika villkor som företag i andra länder. Det är utskottets eller i varje fall majoritetens uppfattning att så är fallet när det gäller förslagen i det här betänkandet. Vi klarar balansgången mellan de olika intressena. Herr talman! CFC-regler är heller ingenting nytt eller märkligt. Vi har det som sagt redan i Sverige. De flesta andra länder inom såväl EU som övriga OECD-området har det också. Jag vill dessutom hävda att CFC-reglerna krävs om Sverige ska leva upp till de krav som ställs utifrån den uppförandekod för företagsbeskattning som EU:s medlemsstater är överens om. Uppförandekoden går ut på att undanröja åtgärder som leder till skadlig skattekonkurrens inom EU. Sverige har varit en aktiv och pådrivande aktör i det jobbet. Vi saknar ju för egen del sådana här skadliga åtgärder i vår skattelagstiftning. Det vore därför dumt att skaffa oss ett regelverk som innebär att vi kanske inte riktigt klarar det. CFC-reglerna ska ju se till att vi fixar den gränsen också när vi har avskaffat skatten på kapitalvinster på näringsbetingade innehav. Genom att avstå från de reglerna eller genom att luckra upp dem som exempelvis genom att göra övergångsreglerna för coordination centres i Belgien lite lösligare ökar risken för att vi inte riktigt håller rågången. Andra länder som exempelvis Tyskland tar inte samma hänsyn som vi i Sverige gör redan i majoritetens förslag. Där beskattar man sina företag fullt ut för inkomster från ett belgiskt coordination centre i de fall som de anses vara lågbeskattade. Herr talman! Som jag inledde med ska man samtidigt säga att det här är ett svårt och krångligt område. Det har klart framgått av beredningen av det här ärendet, som också Per Rosengren beskrev, med utredningar, promemorior och nya utredningar fram och tillbaks i utskottet. Just därför är vi nöjda med att regeringen i sin proposition aviserar att Skatteverket redan i vår ska få ett uppdrag att tämligen omedelbart påbörja att utvärdera den nya lagstiftningen. Samtidigt föreslår utskottet att man ska göra en förnyad prövning av filialregeln. Jag vet också att regeringen, som den alltid gör, kommer att följa hela det här komplexa området för att kunna vidta åtgärder om det skulle visa sig vara nödvändigt, åt både det ena och det andra hållet får man väl säga. Herr talman! Jag vill yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
Per Landgren (Kd)
Anf. 201 Per Landgren (Kd)
Herr talman! Fredrik Olovsson talade i början om bombastiska uttalanden och bombasmer. Jag vet inte var de fanns någonstans. Bortsett från det har vi först och främst detta med etableringsfriheten. Där har utskottet i betänkandet sagt att man inte tror att detta strider mot den grundläggande EG-rätten. Man säger ungefär att så länge inte domstolen dömer på annat sätt har vi den här lagstiftningen. Jag ifrågasätter detta. Jag tycker självklart att det ska vara lika villkor inom EU och även någon typ av intern konkurrens i skattehänseende. Men det jag framför allt vill fråga Fredrik Olovsson om är detta med att misstänkliggöra och fälla företag som verkar i länder som har för låg skatt. Alla är ju inte skattefuskare. Alla finns ju inte till exempel på Cypern, som vi hörde, för att kunna ha sådana här arbitragelösningar, utan man är där för att bedriva seriös verksamhet. Man kanske också konkurrerar i viss utsträckning med inhemska bolag. Varför det här misstänkliggörandet? Vad är det som motiverar detta? Kan Fredrik problematisera det något? Sedan kan det också vara intressant, även om jag och vi är för en CFC-beskattning, att få höra varför inte nuvarande lagstiftning, som i alla fall förbjuder internprissättning, tillsammans med en sådan här generalklausul - ett slags generalklausul, som jag sagt tidigare - skulle vara tillräcklig. Den problematiseringen har jag inte påträffat någonstans.
Fredrik Olovsson (S)
Anf. 202 Fredrik Olovsson (S)
Herr talman! Jag blev precis som Per Rosengren lite förvånad när jag läste just reservationen om generalklausul eftersom ni tidigare har tagit så kraftigt avstånd från detta. Jag hörde dock i det tidigare replikskiftet att Per Landgren inte tycker att det är någonting vi bör diskutera vidare, så jag får väl avstå. När det sedan gäller rättsläget och EU vet vi ju inget om det. Lagrådet har mycket riktigt påpekat att EG-domstolen har tolkningsföreträde när det gäller den primärrätt som det handlar om, och eftersom man inte har prövat frågan vet vi inte hur det går. Jag tycker dock inte att man redan på förhand ska lägga sig platt exempelvis när det gäller skadlig skattekonkurrens, något jag tycker att det finns flera exempel på också i EU-länder, som sådana här coordination centres . Det finns ingen anledning för oss att lägga oss platt för det. Vi ska ha en lagstiftning i Sverige som vi tycker är bra, och sedan får vi argumentera för den i EU i de fall det behövs.
Fredrik Olovsson (S)
Anf. 204 Fredrik Olovsson (S)
Herr talman! Nu fick vi ta del av de bombastiska uttalandena också i det här replikskiftet. När det gäller CFC-regler är det ju inget konstigt, vilket jag också sade i mitt anförande. Det är inget som vi är unika med i världen. Detta har nästan alla EU-länder och OECD-länder. Det är ju inget märkvärdigt på det sättet. Sedan blev jag förstås förvånad över att just Per Landgren skulle föreslå en generalklausul. I vårt betänkande SkU12, som vi diskuterade den 19 mars i år, skrev han i en reservation: "I rättssäkerhetens idé ligger att reglerna skall vara fasta och tydliga så att medborgarna därigenom kan förutse och förstå konsekvenserna av sitt handlande." I det här fallet ska det tydligen inte vara så, utan här ska man välja en annan modell. Det tycker jag är lite märkligt.
Roger Tiefensee (C)
Anf. 205 Roger Tiefensee (C)
Herr talman! Fredrik Olovsson sade i sitt anförande att det här inte är en enkel lagstiftning, att det är krångliga regler. Jag är först i raden att hålla med. Det är väldigt komplicerat. Det är också komplicerat huruvida det är en lagstiftning som bryter mot EG-rätten eller inte. Det nuvarande EG-fördragets artikel 33 handlar just om etableringsfrihet och att man inte ska få göra inskränkningar för medborgare när det gäller att etablera sig på en annan medlemsstats territorium. Detta rör inte bara medborgarna utan också företag. Man ska ha rätt att bedriva företag med samma regler som de människor som finns i det andra medlemslandet. Det här lagförslaget berör väldigt tydligt inkomster som kommer från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet i Estland, ett blivande medlemsland, och Irland. Det berör också Luxemburg och Nederländerna, inte i hela sin bredd men också när det gäller finansieringsrörelser. Då är min fråga till Fredrik Olovsson om han har någon uppfattning om huruvida de föreslagna reglerna bryter mot EG-rätten eller inte när det gäller just etableringsfriheten.
Roger Tiefensee (C)
Anf. 207 Roger Tiefensee (C)
Herr talman! Det goda sällskap som Tyskland utgör och som Fredrik Olovsson hänvisar till är just en fällande dom i EG-domstolen, Lankhorst-Hohorst-domen. Nu vet jag inte om uttalet var rätt, men Tyskland har alltså har blivit fällt för diskriminering just kopplat till sin CFC-lagstiftning. Det är riktigt att vi inte vet rättsläget. Men jag tycker ändå att man borde ha något slags försiktighetsprincip och snegla på domstolsutslag som redan har fallit. Framför allt borde vi få en lagstiftning som träffar just de här räntearbitragen som vi inte vill ha, i stället för den föreliggande lagstiftningen som träffar all verksamhet i länder som bara har låg bolagsskatt fastän man inte sysslar med några olagligheter. Jag vill inte tro att Ericsson i sin verksamhet på Cypern sysslar med något slags olagligheter eller håller på med räntearbitrage. Men man kommer ändå att träffas eftersom Cypern i den delen har en låg bolagsskatt.
Gunnar Andrén (Fp)
Anf. 209 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Folkpartiet sitter inte i regeringen, icke heller Centerpartiet. Det gör att kraven på att vi ska lägga fram kompletta förslag, som herr Rosengren och nu också herr Olovsson reser, är på gränsen till att vara övermaga. Det står på s. 7 i utskottets majoritetsbetänkande berömmande att Finansdepartementet har lagt ned mycket arbete på att förbättra reglerna. Det borde väl herr Olovsson veta att ett oppositionsparti inte besitter så enorma resurser att man kan lägga fram egna lagförslag på ett sådant här område. Det är faktiskt att begära för mycket. Däremot har vi, som herr Olovsson hade sett om han läst vår reservation tillsammans med Centerpartiet, ett förslag på inriktning. Jag vill läsa in det i protokollet, eftersom det ifrågasätts här: "Vi anser att regeringens förslag till nya CFC-regler bör avslås av riksdagen. I stället för att införa ett nytt generellt regelsystem bör regeringen koncentrera sitt intresse på att undanröja icke önskvärda effekter av de skatteregler som redan gäller för bolag som driver verksamhet i utlandet. Utgångspunkten bör därför vara att snabbt ta bort generellt verkande hinder och bara behålla sådana regler som är helt nödvändiga för att hindra skattefusk." Detta är vad ett oppositionsparti kan åstadkomma av inriktning. Det borde också ni veta som en gång har suttit i opposition. Man kan inte komma med totala skatteförslag. Jag uppskattar mycket att vi betecknas som ödmjuka. Det är också någonting som jag tycker att Socialdemokraterna visar, och den här propositionen som herr Olovsson refererar till är ju en avvägning mellan olika intressen. Det var bra att ni läste in detta till protokollet, tycker jag. För detta är inte lätt. Men att begära att vi ska presentera fullständiga lagförslag i detta ärende duger faktiskt inte.
Fredrik Olovsson (S)
Anf. 210 Fredrik Olovsson (S)
Herr talman! Det var väl inte precis ett komplett lagförslag jag efterlyste. Men jag lovar att jag inte ska göra om misstaget att tro oppositionen om för mycket i framtiden. När det sedan gäller ödmjukheten tycker jag faktiskt att vi ska vara väldigt ödmjuka. Jag tycker att detta är oerhört komplicerat. Och jag är alldeles övertygad om att vi flera gånger, kanske till och med under den här mandatperioden, får skattefrågor som har med detta att göra på vårt bord igen. Jag är faktiskt rätt säker på det.
Gunnar Andrén (Fp)
Anf. 211 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Detta uppskattar vi mycket, eftersom jag anser att detta är mycket svåra frågor. Jag tycker att beskrivningen på s. 8 av avvägningen mellan olika motstridiga önskemål är en viktig och korrekt beskrivning av vad det är fråga om. Det står också helt riktigt att om EG-domstolen skulle komma att träffa avgöranden kan man få ompröva den här lagstiftningen från regeringens sida, trots att Finansdepartementet har lagt ned mycket arbete på detta. Likväl är det på det sättet att det finns sådana oklarheter som enligt Folkpartiets och Centerpartiets mening skulle ha kunnat undanröjas genom en tydligare lagstiftning. Och Lagrådet för sin del har också ansett att det finns oklarheter i det här. Det är klart att jag inte tror att ni bortser från detta, men man får acceptera att vi i Folkpartiet och Centerpartiet hyser den åsikten att man kunde ha lagt ned ännu något mer arbete. Men jag är glad om ni lägger märke till den inriktning som vi har. Den kanske vi till och med kan bli eniga om.
Fredrik Olovsson (S)
Anf. 212 Fredrik Olovsson (S)
Herr talman! Det är bra att vi är överens om att det är svårt. Dessutom är det bra att vi är överens om att vi ska vara ödmjuka i de här frågorna. Det tror jag är nödvändigt.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2003-12-04
Förslagspunkter: 9, Acklamationer: 5, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Avslag på propositionen m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk2 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:Sk5.
    • Reservation 1 (c, fp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (c, fp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1290015
    m47008
    fp23907
    kd23307
    v24006
    c01804
    mp13004
    Totalt23860051
    Ledamöternas röster
  2. Personer hos vilka CFC-beskattning skall ske

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen godtar regeringens förslag om hur stort ägandet i eller kontrollen av ett utländskt företag skall vara för att CFC-beskattning skall aktualiseras.
    Riksdagen godtar regeringens förslag om hur stort ägandet i eller kontrollen av ett utländskt företag skall vara för att CFC-beskattning skall aktualiseras.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:10 i denna del och avslår motionerna 2003/04:Sk3 yrkande 2 och 2003/04:Sk4 yrkande 1 i denna del.
    • Reservation 2 (m, kd)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (m, kd)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1290015
    m04708
    fp110307
    kd02517
    v24006
    c10174
    mp13004
    Totalt178724851
    Ledamöternas röster
  3. Inkomster på vilka CFC-reglerna skall tillämpas

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen godtar regeringens förslag om vilka inkomster de föreslagna CFC-reglerna skall tillämpas på.
    Riksdagen godtar regeringens förslag om vilka inkomster de föreslagna CFC-reglerna skall tillämpas på.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:10 i denna del och avslår motionerna 2003/04:Sk3 yrkande 1 och 2003/04:Sk4 yrkande 1 i denna del.
    • Reservation 3 (m, kd)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (m, kd)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1290015
    m04708
    fp60357
    kd02607
    v24006
    c10165
    mp13004
    Totalt173735152
    Ledamöternas röster
  4. Övergångsregler för inkomster från s.k. coordination centres i Belgien

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 återgivna förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) såvitt avser punkt 3 av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna.
    Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 återgivna förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) såvitt avser punkt 3 av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:10 i denna del och avslår motion 2003/04:Sk1.
    • Reservation 4 (v, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (v, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1290015
    m21448
    fp10398
    kd10248
    v02406
    c01624
    mp01304
    Totalt1335410953
    Ledamöternas röster
  5. Filialregeln m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen godtar regeringens förslag om att införa en filialregel och tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om att regeringen bör göra en förnyad prövning av regelns ändamålsenlighet och redovisa resultatet av denna prövning till riksdagen.
    Riksdagen godtar regeringens förslag om att införa en filialregel och tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om att regeringen bör göra en förnyad prövning av regelns ändamålsenlighet och redovisa resultatet av denna prövning till riksdagen.
    Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2003/04:10 i denna del.
  6. Beräkning av lågbeskattade inkomster

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen godtar att införa regler för beräkning av lågbeskattad inkomst i enlighet med vad regeringen har föreslagit.
    Riksdagen godtar att införa regler för beräkning av lågbeskattad inkomst i enlighet med vad regeringen har föreslagit.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:10 i denna del och avslår motion 2003/04:Sk4 yrkande 1 i denna del.
    • Reservation 5 (m)
  7. Ikraftträdandetidpunkt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen godtar regeringens förslag i fråga om ikraftträdandetidpunkt den 1 januari 2004.
    Riksdagen godtar regeringens förslag i fråga om ikraftträdandetidpunkt den 1 januari 2004.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:10 i denna del och avslår motion 2003/04:Sk4 yrkande 2.
    • Reservation 6 (m)
  8. Lagförslagen i övrigt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 återgivna förslag till
    1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) till den del lagförslaget inte omfattas av punkt 4 ovan,
    2. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
    3. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,
    4. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), och
    5. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.
    Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 återgivna förslag till
    1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) till den del lagförslaget inte omfattas av punkt 4 ovan,
    2. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
    3. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,
    4. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), och
    5. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.

    Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:10 i denna del.
    • Reservation 7 (m)
  9. Generalklausul mot skatteundandragande genom utländska dotterbolag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk3 yrkande 3.
    • Reservation 8 (kd)