Ändrade regler för CFC-beskattning (prop. 2003/04:10)
Betänkande 2003/04:SKU6
Skatteutskottets betänkande2003/04:SKU6
Ändrade regler för CFC-beskattning (prop. 2003/04:10)
Sammanfattning Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändrade regler för CFC-beskattning, dvs. de regler som innebär att svenska delägare i utländska juridiska personer i vissa fall beskattas löpande för den utländska juridiska personens inkomster. Förslaget kompletterar riksdagens beslut våren 2003 om skattefrihet fr.o.m. den 1 juli 2003 för juridiska personers näringsbetingade innehav av andelar i andra företag. De nya CFC-reglerna skall motverka att svenska företag kan använda sig av omfattande skatteplanering till följd av det nämnda beslutet. Utskottet föreslår även ett tillkännagivande till regeringen om visst ytterligare arbete med den filialregel som införs genom de nya CFC-reglerna. De motioner som har väckts i ärendet avstyrks. Till betänkandet har 8 reservationer lämnats. I ett särskilt yttrande anför utskottets borgerliga ledamöter att de vid behandlingen i kammaren kan komma att stödja en reservation (v, mp) om en justering i övergångsreglerna. Rättelser: S. 3-4, 20, 22, 27-61
Utskottets förslag till riksdagsbeslut 1. Avslag på propositionen m.m. Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk2 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:Sk5. Reservation 1 (fp, c) 2. Personer hos vilka CFC-beskattning skall ske Riksdagen godtar regeringens förslag om hur stort ägandet i eller kontrollen av ett utländskt företag skall vara för att CFC-beskattning skall aktualiseras. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:10 i denna del och avslår motionerna 2003/04:Sk3 yrkande 2 och 2003/04:Sk4 yrkande 1 i denna del. Reservation 2 (m, kd) 3. Inkomster på vilka CFC-reglerna skall tillämpas Riksdagen godtar regeringens förslag om vilka inkomster de föreslagna CFC-reglerna skall tillämpas på. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:10 i denna del och avslår motionerna 2003/04:Sk3 yrkande 1 och 2003/04:Sk4 yrkande 1 i denna del. Reservation 3 (m, kd) 4. Övergångsregler för inkomster från s.k. coordination centres i Belgien Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 återgivna förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) såvitt avser punkt 3 av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:10 i denna del och avslår motion 2003/04:Sk1. Reservation 4 (v, mp) 5. Filialregeln m.m. Riksdagen godtar regeringens förslag om att införa en filialregel och tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om att regeringen bör göra en förnyad prövning av regelns ändamålsenlighet och redovisa resultatet av denna prövning till riksdagen. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2003/04:10 i denna del. 6. Beräkning av lågbeskattade inkomster Riksdagen godtar att införa regler för beräkning av lågbeskattad inkomst i enlighet med vad regeringen har föreslagit. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:10 i denna del och avslår motion 2003/04:Sk4 yrkande 1 i denna del. Reservation 5 (m) 7. Ikraftträdandetidpunkt Riksdagen godtar regeringens förslag i fråga om ikraftträdandetidpunkt den 1 januari 2004. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:10 i denna del och avslår motion 2003/04:Sk4 yrkande 2. Reservation 6 (m) 8. Lagförslagen i övrigt Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 återgivna förslag till1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) till den del lagförslaget inte omfattas av punkt 4 ovan,2. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624), 3. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,4. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), och5. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:10 i denna del. Reservation 7 (m) - villkorad 9. Generalklausul mot skatteundandragande genom utländska dotterbolag Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk3 yrkande 3. Reservation 8 (kd) Utskottet föreslår att ärendet avgörs efter endast en bordläggning. Stockholm den 25 november 2003 På skatteutskottets vägnar Arne Kjörnsberg Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s), Ulla Wester (s), Per Landgren (kd), Per-Olof Svensson (s), Ulf Sjösten (m), Lennart Axelsson (s), Roger Tiefensee (c), Inger Nordlander (s), Stefan Hagfeldt (m), Catharina Bråkenhielm (s), Barbro Feltzing (mp), Fredrik Olovsson (s), Anne-Marie Ekström (fp) och Per Rosengren (v).
Redogörelse för ärendet Ärendet och dess beredning I proposition 2003/04:10 lägger regeringen fram ett förslag om ändrade regler för CFC-beskattning, dvs. de regler som innebär att svenska delägare i utländska juridiska personer i vissa fall beskattas löpande för den utländska juridiska personens inkomster. Fem motioner har väckts med anledning av propositionen. Regeringens och motionärernas förslag redovisas i bilaga 1. Regeringens förslag till lagtexter återges i bilaga 2. Bakgrund Genom riksdagens beslut våren 2003 reformerades beskattningen av juridiska personers näringsbetingade innehav av andelar i andra företag. Som ett resultat av reformen är kapitalvinster vid försäljning av näringsbetingade andelar skattefria fr.o.m. den 1 juli 2003 och kapitalförluster på sådana andelar kan inte längre dras av. Riksdagens beslut innebär också att definitionen av näringsbetingade andelar har utvidgats, vilket ökar möjligheterna att skattefritt ta emot utdelningar på företagsägda andelar för beskattningsår efter den 31 december 2003 (prop. 2002/03:96, bet. 2002/03:SkU14, rskr. 2002/03:166). Reformen undanröjde en principiellt felaktig kedjebeskattning av vinster i bolagssektorn. Samtidigt åtgärdades en faktisk asymmetri i systemet som uppkommit genom internationell skatteplanering. Näringsbetingade andelar kunde nämligen avyttras genom utländska dotterföretag i stater som inte beskattar denna typ av kapitalvinster. Vinsten kunde sedan tas hem till Sverige som skattefri utdelning. I en förlustsituation avyttrades i stället andelarna i det utländska dotterföretaget och kapitalförlusten kunde då i stället dras av hos det svenska moderföretaget. Enligt den proposition som har legat till grund för de reformerade reglerna måste skattefriheten för kapitalvinster på näringsbetingade andelar kombineras med regler som motverkar transaktioner som leder till att den svenska bolagsskattebasen urholkas. Ett förslag till sådana regler med inriktning på CFC-bolag (CFC står här för Controlled Foreign Company) utgjorde en del av det förslag till reformering av beskattningen av näringsbetingade andelar som lämnades av 1998 års Företagsskatteutredningar i det gemensamma betänkandet SOU 2001:11 Utdelningar och kapitalvinster på företagsägda andelar. De CFC-regler som utredningarna föreslog möttes emellertid av kraftig kritik vid remissbehandlingen. Därför omarbetades utredningsförslaget inom Finansdepartementet. Arbetet har resulterat i ett delvis helt nytt förslag till CFC-beskattning. Det nya förslaget till ändrade CFC-regler har redovisats i en promemoria som har upprättats i Finansdepartementet (dnr Fi 2001/709). Promemorians förslag till förändring av CFC-reglerna har efter remissbehandlingen beretts ytterligare inom Regeringskansliet och synpunkter har under hand inhämtats från Riksskatteverket, Föreningen Svenskt Näringsliv samt Svenska Bankföreningen. Propositionen bygger i väsentliga delar på promemorians förslag. Propositionens huvudsakliga innehåll Regeringen föreslår nya regler för CFC-beskattning. Förslaget innebär att reglerna för beskattning av delägares direkta och indirekta innehav av andelar i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster ändras. Obegränsat skattskyldiga och begränsat skattskyldiga med andelar knutna till ett fast driftställe i Sverige berörs. CFC-regler syftar till att förhindra eller försvåra skatteplaneringsåtgärder genom sådana transaktioner med lågbeskattade utländska juridiska personer som leder till att den svenska skattebasen urholkas. Förslaget till ändrade CFC-regler är en konsekvens av de nya reglerna om skattefrihet på kapitalvinster och utdelning på näringsbetingade andelar (SFS 2003:224). Lågbeskattade inkomster hos en utländsk juridisk person (CFC-bolaget) skall tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet. Nettoinkomsten skall beräknas som om personen hade varit ett svenskt aktiebolag med tillämpning av reglerna i inkomstskattelagen (1999:1229, IL). En generell regel definierar vad som skall anses som lågbeskattade inkomster och enligt huvudregeln träffas av CFC-beskattning. Undantag görs sedan för det fall att den utländska juridiska personen som har sådana inkomster hör hemma i en stat eller en jurisdiktion som räknas upp i en särskild lista. Flertalet stater, både med vilka Sverige har skatteavtal och med vilka Sverige saknar sådant avtal, finns upptagna på denna lista. Inkomster hos en utländsk juridisk person som härrör från internationell rederiverksamhet föreslås under vissa förutsättningar undantas från reglernas tillämpning. Likaså undantas, under vissa förutsättningar, bl.a. finansiell verksamhet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Inom EES föreslås tillämpningen av CFC-reglerna i princip begränsas till vissa koncerninterna verksamheter. Det nu gällande kravet på s.k. jämförlig beskattning (24 kap. 15 § IL) föreslås samtidigt tas bort. Skattskyldighetsbestämmelserna för delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person föreslås flyttas till 5 kap. IL. En ny avdragsbegränsning införs för underskott i sådana personer. I IL finns i vissa fall särskilda regler inom EES. Om en utländsk stat blir medlem i EES under ett beskattningsår föreslås att staten skall anses ha varit medlem under hela beskattningsåret. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter utgången av år 2003.
Utskottets överväganden Avslag på propositionen m.m. Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkandena om avslag på regeringens förslag till nya CFC-regler och om att regeringen skall genomföra visst ytterligare analysarbete rörande CFC-beskattning. Jämför reservation 1 (fp, c) Motionerna I motionerna Sk2 yrkande 1 av Roger Tiefensee m.fl. (c) och Sk5 av Anna Grönlund m.fl. (fp) yrkas om avslag på regeringens förslag om ändrade CFC-regler. Motionärerna befarar att ett införande av de föreslagna CFC-reglerna skulle försvåra för svenska företag att driva verksamhet i utländska dotterbolag i konkurrens med företag som är baserade i andra länder. Detta skulle i sin tur leda till lägre inkomster från bolagsskatter för staten och på längre sikt till lägre tillväxt och färre arbetstillfällen i hela landet. Motionärerna anser att regeringen inte tillräckligt noga har analyserat i vad mån CFC-regler behövs för att motverka skatteflykt. I motion Sk2 förs också ett resonemang som utmynnar i att motionärerna anser att regeringens förslag till nya CFC-regler förefaller strida mot EG-rätten med det innehåll denna har med hänsyn till vissa domar i EG-domstolen. Yrkande 2 i motion Sk2 innehåller en begäran om att regeringen skall genomföra en analys av den samhällsekonomiska effekten av CFC-beskattning och redovisa resultatet av denna för riksdagen. Av analysen bör enligt motionen framgå bl.a. hur den svenska skattebasens urholkning skall kunna hindras utan nya CFC-regler. Utskottets ställningstagande De nuvarande CFC-reglerna bygger på en lagstiftning hösten 1989 som har ändrats vid flera tillfällen och överförts till inkomstskattelagen. Reglerna har i olika sammanhang kritiserats för att vara tekniskt komplicerade, svårtillämpade och ineffektiva. Avsikten har varit att nya CFC-regler skulle ingå som en del i det tidigare beslutet om skattebefrielse för näringsbetingade andelar. Hänsyn har emellertid tagits till den kraftiga kritik från bl.a. näringslivshåll som framförts mot det ursprungliga utredningsförslaget till den del detta gällde CFC-regler, och Finansdepartementet har lagt ned mycket arbete på att förbättra reglerna. Den lagstiftning som regeringen nu föreslår innehåller förbättringar som bör kunna leda till en större förutsebarhet för de berörda företagen och för skattemyndigheternas tillämpning av CFC-reglerna. De nya reglerna är också allmänt sett mer inskränkande när det gäller tillämpligheten för verksamhet i andra länder inom EES. Utskottet vill betona att det finns ett starkt intresse av att skattelagstiftningen utformas så att den inte bidrar till att snedvrida konkurrensen mellan företag. Skall detta intresse kunna tillgodoses får skattereglerna inte öppna vägar till olika utstuderade former av skatteplanering som vissa företag, men inte andra, kan dra fördel av. Företag som inte är stora nog, eller av annat skäl inte kan utnyttja utländska dotterföretag i skatteplaneringssyfte, bör inte få ett sämre konkurrensläge jämfört med företag som kan lägga ned resurser på skatteplanering. Samtidigt måste svenska företag med utlandsverksamhet kunna konkurrera med företag som omfattas av andra länders skatteregler. Vid utformningen av CFC-reglerna blir det därför fråga om en ibland besvärlig balansgång mellan dessa båda intressen. Hur väl den föreslagna nya lagstiftningen kommer att klara de krav som ställs på den måste bedömas när regelsystemet varit i kraft en tid. Avsikten är också att lagstiftningen skall följas upp i olika avseenden så att det senare finns möjlighet att värdera om de valda lösningarna fungerar som avsett. Det nya Skatteverket kommer att få ett sådant uppdrag som avses bli redovisat senast vid utgången av juni månad år 2007. Det är viktigt att alla de eventuella svårigheter som kan uppkomma också fångas upp i det uppföljande arbetet. Beträffande förenligheten med internationella åtganden är det, som Lagrådet har framhållit, en central fråga hur den föreslagna lagstiftningen förhåller sig till EG-rätten. Lagrådet har hänvisat till att EG-domstolen ännu inte prövat någon medlemsstats CFC-lagstiftning och vidare att staternas intresse av att skydda sina skattebaser i en rad avgöranden på senare tid har befunnits väga lätt i jämförelse med de på EG-fördraget grundade rättigheterna till etableringsfrihet och fria kapitalrörelser. Eftersom EG:s primärrätt här ger EG-domstolen ett mycket stort utrymme för egna bedömningar har Lagrådet kommit till slutsatsen att den föreslagna lagstiftningens förenlighet med EG-rätten är oklar. Frågan om förenligheten med internationella åtaganden ägnas ett stort intresse i propositionen. Den analys som presenteras i propositionen utmynnar i att de föreslagna CFC-reglerna är förenliga med de skatteavtal som Sverige har ingått med andra stater och med EG-rätten. Vidare anses de föreslagna CFC-reglerna utgöra ett sådant slag av erforderliga motåtgärder som förutsätts enligt EU:s uppförandekod. Enligt Finansdepartementets analys är de föreslagna CFC-reglerna även förenliga med EG-fördragets regler om etableringsfrihet och om fri rörlighet för kapital. De föreslagna CFC-reglerna strider inte heller mot moder- och dotterbolagsdirektivet. Enligt utskottets mening bör den oklarhet som består i att EG-domstolen har mycket stort utrymme för bedömningar när det gäller EG-rättens innehåll inte hindra lagstiftningsåtgärder som i nuläget måste anses förenliga med EG-rätten och som gäller regelsystem som de flesta andra länder inom EU också har i någon form. Skulle avgöranden i EG-domstolen senare komma att ändra läget får reglerna anpassas till detta. Sammantaget anser utskottet, som strax återkommer med ställningstaganden beträffande vissa regler vars utformning har ifrågasatts i tre av motionerna, att regeringens förslag till nya CFC-regler innehåller sådana förbättringar att propositionen bör läggas till grund för lagstiftning. Till detta kommer att riksdagen i avvaktan på att nya regler om beskattning av CFC-bolag skulle kunna träda i kraft beslutade om att behålla befintliga skyddsregler mot skatteplaneringsförfaranden, dvs. det gällande kravet på att den utländska inkomstbeskattningen av den utländska juridiska personen är jämförlig med svensk inkomstbeskattning av ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening med samma slags inkomster för att skattefrihet för utdelning skall ges. Bestämmelserna gjordes även tillämpliga för kapitalvinster. Genom att regeringens förslag till nya CFC-regler antas kommer denna tillfälliga lösning inte att kvarstå under någon längre tid. Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda yrkandena om avslag på förslaget om nya CFC-regler i motionerna Sk2 yrkande 1 och Sk5. Med hänsyn till den utvärdering som skall äga rum avstyrker utskottet även motion Sk2 yrkande 2 om att regeringen skall genomföra en analys av effekterna av CFC-beskattning. Personer hos vilka CFC-beskattning skall ske Utskottets förslag i korthet Riksdagen godtar regeringens förslag om hur stort ägandet i eller kontrollen av ett utländskt företag skall vara för att CFC-beskattning skall aktualiseras och avstyrker motionsyrkandena. Jämför reservation 2 (m, kd) Propositionen CFC-beskattning aktualiseras när ägandet i eller kontrollen av en utländsk juridisk person - direkt eller indirekt genom annan utländsk juridisk person - motsvarar minst 25 % av den utländska juridiska personens kapital eller röster vid utgången av delägarens beskattningsår. Det gällande villkoret att minst 50 % av rösterna skall kontrolleras av obegränsat skattskyldiga slopas. Motionerna I motion Sk3 yrkande 2 av Per Landgren m.fl. (kd) förordas att gränsen för CFC-beskattning skall gå vid ett röstinnehav som överstiger 50 %. Enligt motion Sk4 yrkande 1 i denna del av Lennart Hedquist m.fl. (m) bör gränsen för vad som skall anses utgöra kontroll bestämmas till ett innehav av 50 % av kapitalet eller rösterna. Som motivering hänvisar motionärerna till svårigheter som kan uppkomma för en minoritetsägare att få fram de uppgifter om den utländska juridiska personen som behövs för deklarationen. Utskottets ställningstagande Gränsen för tillämpning av dagens CFC-regler går vid ett individuellt ägande om 10 %. Detta framstår som lågt vid en internationell jämförelse och anses kunna innebära svårigheter för en minoritetsägare att få ut information som krävs för inkomstredovisningen. Ju mindre innehavet är desto större blir troligen dessa svårigheter. Regeringen har bestämt sig för att föreslå att gränsen höjs till 25 %. Utskottet finner denna avgränsning utgöra en lämplig avvägning, och anser således att gränsen inte bör bestämmas i enlighet med vad motionärerna föreslår. Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen i denna del och avstyrker motionerna Sk3 yrkande 2 och Sk4 yrkande 1 i denna del. Inkomster på vilka CFC-reglerna skall tillämpas Utskottets förslag i korthet Riksdagen godtar regeringens förslag om vilka inkomster som CFC-reglerna skall tillämpas på samt avstyrker motionsyrkandena om ett generellt undantag för länder inom EU och i Norden. Jämför reservation 3 (m, kd) Propositionen De föreslagna nya CFC-reglerna riktar in sig på s.k. lågbeskattade inkomster i utländska juridiska personer. Enligt huvudregeln skall nettoinkomsten hos en utländsk juridisk person anses vara lågbeskattad om den inte når upp till en beskattning som motsvarar den beskattning som skulle ha skett i Sverige om 55 % av inkomsten utgjort överskott av näringsverksamhet för ett svenskt aktiebolag som bedriver verksamhet i Sverige. Det innebär vid gällande bolagsskattesats om 28 % att en lägre beskattning än (0,28*0,55=) 15,4 % medför CFC-beskattning om övriga villkor för en sådan beskattning är uppfyllda. Delägarens andel av lågbeskattade inkomster skall tas upp som intäkt i näringsverksamhet. Enligt en kompletteringsregel skall en inkomst hos en utländsk juridisk person inte anses lågbeskattad om den uppbärs av en utländsk juridisk person som hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en stat eller en annan jurisdiktion eller del av denna som anges i en särskild lista. För vissa länder som tagits upp i listan anges att en viss typ av inkomst (vanligtvis inkomst från bank- och finansieringsrörelse och annan finansiell verksamhet samt försäkringsverksamhet) inte skall vara utesluten från CFC-beskattning. Finansiell verksamhet inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) skall dock normalt inte bli CFC-beskattad, utom när det gäller vissa koncerninterna verksamheter. Bland stater som inte i sin helhet skall omfattas av kompletteringsregeln är sådana som har skatteregler som kan uppmuntra till ränteavdragsarbitrage eller transaktioner med felaktig internprissättning. Till denna kategori hör Belgien, Luxemburg och Nederländerna. Vissa finansiella inkomster från dotterbolag i Irland och Island omfattas inte heller av kompletteringsregeln. Inkomster hos en utländsk juridisk person som härrör från internationell rederiverksamhet föreslås under vissa förutsättningar undantas från CFC-reglerna. Motionerna Enligt motion Sk3 yrkande 1 av Per Landgren m.fl. (kd) skall kompletteringsregeln omfatta alla länder inom EU. I motion Sk4 yrkande 1 i denna del av Lennart Hedquist m.fl. (m) skall kompletteringsregeln utformas så att alla länder inom EU och Norden undantas från CFC-beskattningen. Motionärerna anser att jämförelseskattesatsen - som är drygt 15 % i regeringens förslag - i konsekvens härmed bestäms så att den hamnar i paritet med den lägsta skattesatsen inom EU. Omräkningsfaktorn skall enligt motionen anpassas till detta. Utskottets ställningstagande I regeringens förslag till nya CFC-regler tas särskild hänsyn till länder inom EU och EES. Så långt möjligt begränsas reglernas tillämpning på inkomster från verksamhet som bedrivs i dessa länder. Verksamheter i länder inom EU och EES som uppmuntrar företag som skall beskattas i Sverige till olika arrangemang i syfte att undvika svenska skatteanspråk bör dock enligt utskottets mening åtminstone i nuläget omfattas av CFC-reglerna. Det fortsatta arbetet, inte minst inom ramen för EU:s uppförandekod på företagsbeskattningens område, bör i förlängningen kunna leda till att CFC-reglerna inte alls skall behöva gälla för verksamheter i länder inom EU och EES. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker regeringens förslag i berörda delar och avstyrker motionsyrkandena i motsvarande delar. Övergångsregler för inkomster från s.k. coordination centres i Belgien Utskottets förslag i korthet Riksdagen antar regeringens förslag till övergångsregler för viss verksamhet i s.k. coordination centres belägna i Belgien och avslår motionsförslaget om ett utvidgat undantag för sådan verksamhet. Jämför reservation 4 (v, mp) och särskilt yttrande (m, fp, kd, c). Propositionen Bedömningen av om CFC-beskattning hos en delägare i Sverige skall ske eller inte skall göras separat i förhållande till varje utländsk juridisk person för sig. Någon koncernsyn, vare sig globalt, regionalt eller nationellt, görs inte. Det viktigaste skälet emot en koncernsyn är principiellt. Syftet med internationell skatteplanering med finansiella inkomster inblandade, kanske främst genom s.k. internbanker, är ofta att sänka det totala skatteuttaget i en i övrigt normalt eller högt beskattad koncern (eller i en del av en koncern) med några få procentenheter. Detta sker genom att vissa finansiella inkomster - som är enkla att geografiskt omlokalisera till lågskattemiljöer - blir väsentligt lägre beskattade än koncernens övriga inkomster. Mot denna bakgrund är det därför enligt propositionen i princip inte motiverat att tillåta någon koncernsyn inom ramen för CFC-beskattningen. Regeringen gör emellertid också bedömningen att såvitt avser coordination centres i Belgien bör en begränsad möjlighet till koncernsyn införas. En utgångspunkt för bedömningen har varit att det inom ramen för ett coordination centre bedrivs en verksamhet som i princip endast syftar till att sänka koncernens skattekostnad i den belgiska normalbeskattade delen av koncernen. Det undantag från CFC-beskattning som regeringen föreslår i övergångsreglerna har försetts med långtgående villkor så att påverkan på den svenska och andra länders skattebaser minimeras. De villkor som föreslås är dels att undantaget avser tillstånd meddelade före den 1 januari 2001 enligt den tidigare gällande ordningen för s.k. coordination centres, dels att nettoinkomsten från verksamheten huvudsakligen beror på transaktioner med företag som hör hemma i Belgien och dels att det bara avser vissa kvalificerade innehav. Vidare föreslås att detta undantag i princip begränsas till utlåning inom Belgien samt att kapitalet i coordination centret inte genom kapitaltillskott har finansierats från Sverige. Ett förslag om detta har införts i punkt 3 av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förslaget om ändring i inkomstskattelagen. Motionen I motion Sk1 av Per Rosengren och Marie Engström (v) yrkas att "huvudsakligen" skall bytas ut mot "till minst två tredjedelar" när det gäller i vilken omfattning nettoinkomsten i coordination centret skall härröra från transaktioner med belgiska företag. Utskottets ställningstagande Vid utformningen av det begränsade undantaget för coordination centres i Belgien har det varit en utgångspunkt för regeringens bedömning att det inom ramen för ett coordination centre bedrivs en verksamhet som i princip endast syftar till att sänka koncernens skattekostnad i den belgiska normalbeskattade delen av koncernen. Det undantag från CFC-beskattning som regeringen föreslår för äldre tillstånd att driva sådan verksamhet har försetts med långtgående villkor så att påverkan på den svenska skattebasen och även på andra länders skattebaser minimeras. Med denna utformning bör förslaget inte komma i konflikt med den inställning Sverige intagit i arbetet inom EU med en uppförandekod för företagsbeskattningen, nämligen att verksamheten i dessa coordination centres måste bedömas som skadlig inom ramen för uppförandekoden. Det är enligt utskottets mening svårt att bedöma effekterna av att, som yrkas i motionen, byta ut ett huvudsaklighetskriterium mot ett krav på att en bestämd andel av inkomsten skall härröra från transaktioner i belgiska företag. Utskottet anser mot denna bakgrund att den av regeringen föreslagna avgränsningen av undantaget från CFC-reglerna inte bör frångås. Följaktligen tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionen. Filialregeln m.m. Utskottets förslag i korthet Riksdagen godtar regeringens förslag om att införa en filialregel och tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om att regeringen bör göra en förnyad prövning av regelns ändamålsenlighet och redovisa resultatet av denna prövning till riksdagen. Propositionen Regeringen föreslår en s.k. filialregel av innebörd att i de fall då en filials (fast driftställes) inkomster inte beskattas i den stat eller jurisdiktion där den utländska juridiska personen hör hemma skall filialen i CFC-hänseende anses vara en självständig utländsk juridisk person. För en sådan filial skall då en separat prövning ske om dess intäkter är lågbeskattade eller inte. Bakgrunden till den föreslagna filialregeln är att en utländsk juridisk person som bedriver verksamhet i en stat med en beskattningsnivå motsvarande den svenska kan bedriva t.ex. finansiell verksamhet genom filial i en stat med låg eller ingen bolagsbeskattning. Detta är inget problem om filialens inkomster beskattas hos den utländska juridiska personen i den stat där denne är hemmahörande. Om emellertid filialens inkomster på grund av intern rätt eller skatteavtal är undantagna från beskattning i den stat där den utländska juridiska personen hör hemma skapas enligt propositionen obegränsade möjligheter att kringgå de nu föreslagna CFC-reglerna. Regeln har utformats så att en utländsk juridisk person i en stat utanför EES inte genom att etablera ett fast driftställe i en stat inom EES skall kunna komma i åtnjutande av de undantag från CFC-reglerna som gäller för verksamhet inom EES. Utskottets ställningstagande Från näringslivshåll har under utskottets beredning framförts farhågor om att filialregeln kommer att ge upphov till praktiska problem i de fall företagen har flera fasta driftställen i samma land när bokföringen inte är ordnad så att det går att separera dessa driftställen på ett bra sätt. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till filialregel, men anser mot bakgrund av det nyss nämnda att regeringen bör pröva om filialregeln fått en ändamålsenlig utformning och i lämpligt sammanhang redovisa resultatet av denna prövning för riksdagen. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening tillkännager för regeringen vad utskottet har anfört om ett fortsatt arbete med utformningen av filialregeln. En annan fråga som har tagits upp gäller att ett avsnitt i motivtexten i propositionen kan ge upphov till problem. I avsnittet nämns royalty bland sådana inkomster som utgör avkastning av kapital. Utskottet anser att det finns anledning att vara uppmärksam på om det uppkommer besvärliga gränsdragningsproblem när det gäller i vad mån royalty kan utgöra en finansiell inkomst. Det är emellertid här i första hand en fråga om att följa utvecklingen i rättstillämpningen. Beräkning av lågbeskattade inkomster Utskottets förslag i korthet Riksdagen godtar regeringens förslag om hur lågbeskattade inkomster från ett CFC-bolag skall beräknas och avstyrker motionsyrkandet. Jämför reservation 5 (m) Propositionen En delägare i ett CFC-bolag skall ta upp sin andel av lågbeskattade inkomster hos CFC-bolaget som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet. Nettoinkomsten av lågbeskattade inkomster skall beräknas som om personen hade varit ett svenskt aktiebolag med tillämpning av reglerna i inkomstskattelagen. Det medför bl.a. att utländska allmänna skatter inte får dras av eftersom ett svenskt företag inte kan dra av svenska allmänna skatter. Avdragsförbudet omfattar av förenklingsskäl även skatter som den utländska personen betalat till ett tredje land. Om avdrag skulle ske för utländska skatter till tredje land skulle bestämmelserna i praktiken bli svåra att tillämpa. Det resultat som räknats fram för att pröva om företaget är ett CFC-bolag skall justeras bl.a. genom att avsättningar till periodiseringsfonder får göras på delägarnivå. Hänsyn får tas till underskott som uppkommit i verksamheten under de tre närmast föregående beskattningsåren om delägaren var delägare vid utgången av respektive beskattningsår. Avräkning från den svenska skatten får göras för utländska skatter. Utländsk skatt på CFC-inkomst som inte kan avräknas ett visst år får avräknas mot sådan svensk skatt på CFC-inkomst som tas ut under de efterföljande tre åren. Om CFC-bolaget skulle komma att CFC-beskattas i ett mellanliggande ägarled, är denna skatt enligt förslaget inte avräkningsbar. Om ägandet i något undantagsfall skulle vara organiserat så att detta inträffar kan det enligt propositionen undvikas genom att ägarstrukturen ändras. Att införa särskilda regler för avräkning av utländsk skatt som tagits ut på grund av CFC-lagstiftning i en annan stat skulle nämligen avsevärt komplicera systemet. Det är inte heller självklart vilken av två stater som CFC-beskattar en och samma inkomst som rimligen bör undanröja denna dubbelbeskattning. Av dessa skäl föreslår regeringen inga särskilda regler för avräkning av utländsk skatt som tas ut vid CFC-beskattning i utlandet. Motionen Enligt motion Sk4 yrkande 1 i denna del av Lennart Hedquist m.fl. (m) skall hänsyn tas till all skatt som belastar CFC-företaget när jämförelseskattesatsen beräknas. Vid skatteberäkningen skall enligt motionen svenska skatteregler inte tillämpas på ett för det svenska företaget diskriminerande och konkurrensförsvårande sätt. Motionärerna anser också att CFC-beskattning inte skall ske om sådan beskattning skett i annat mellanliggande land. Utskottets ställningstagande Utskottet anser att de skäl som regeringen har anfört till stöd för den föreslagna utformningen av detaljreglerna för beräkning av lågbeskattad inkomst och avräkning av utländska skatter bör godtas. De ändringar som motionärerna efterlyser skulle delvis komplicera regelsystemet, vilket inte är önskvärt. Under beredningen av ärendet har även från näringslivshåll framförts önskemål om att regeln om beräkning av underskott åtminstone övergångsvis utvidgas till att omfatta även sådan del av ett underskott som hänför sig tiden före de tre närmast föregående åren. Som framgått av redovisningen ovan innebär regeringens förslag att hänsyn endast får tas till underskott som faktiskt uppkommit i verksamheten under något av de tre närmast föregående beskattningsåren, dvs. kvarstående underskott för tid före de tre närmast föregående beskattningsåren får inte "rullas" framåt vid tillämpningen av CFC-reglerna. Utskottet anser att regeringens förslag inte heller bör ändras på denna punkt. Det kan inte uteslutas att det finns anledning att göra justeringar i olika delar av CFC-systemet, men detta kan i så fall uppmärksammas inom ramen för den uppföljning som skall ske. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motionsyrkandet i motsvarande del. Ikraftträdandetidpunkt Utskottets förslag i korthet Riksdagen godtar att den nya CFC-lagstiftningen skall träda i kraft den 1 januari 2004 och avslår motionsförslaget om att ikraftträdandet skall flyttas fram ett år till den 1 januari 2005. Jämför reservation 6 (m) Propositionen De nya reglerna (SFS 2003:224) om skattefrihet för kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar trädde i kraft den 1 juli 2003 och tillämpas såvitt avser kapitalvinster och kapitalförluster på avyttringar efter ikraftträdandet. I övrigt skall de nya reglerna tillämpas på utdelning som i enlighet med god redovisningssed skall tas upp under beskattningsår som börjar den 1 januari 2004 eller senare. Motsvarande skall gälla för utdelning för vilken reglerna i kupongskattelagen skall tillämpas. Motionen I motion Sk4 yrkande 2 av Lennart Hedquist m.fl. (m) föreslås att ikraftträdandetidpunkten för den ändrade CFC-beskattningen flyttas till den 1 januari 2005 med tillämpning på beskattningsår som börjar efter utgången av 2004. Senareläggandet av de nya reglerna innebär enligt motionen att företagen får den tid som de behöver för en anpassning till den nya lagstiftningen. Denna anpassningstid blir inte mer än en knapp månad om ikraftträdande fastställs enligt regeringens förslag. Detta är enligt motionärerna en för kort tid med tanke på dels att de föreslagna reglerna är komplicerade, dels att företagen i flera fall kommer att behöva få förhandsbesked från myndigheter i vissa frågor och dels att förändringarna kommer att påverka bokföringstekniska överväganden i utländska företag och på så sätt även påverka utländska aktörer. Utskottets ställningstagande De nya CFC-reglerna skall motverka att svenska företag kan användas för omfattande skatteplanering till följd av reformeringen fr.o.m. den 1 juli 2003 av beskattningen av kapitalvinster på företagsägda andelar. Utskottet delar regeringens uppfattning att det är angeläget att dessa regler kan träda i kraft så snart som möjligt efter reformens införande. I det tidigare ärendet klargjordes att skattebefrielsen skulle kombineras med nya CFC-regler. Innehållet i den planerade CFC-lagstiftningen har i huvudsak varit känt sedan Finansdepartementet presenterade den promemoria med omarbetat förslag till CFC-regler som remissbehandlades under oktober-november 2002. Till detta kommer att det är angeläget att nuvarande rättsläge, med det utbyggda krav på jämförlig beskattning som enligt vad utskottet redovisat gäller fr.o.m. den 1 juli 2003, kan upphöra så snart som möjligt. De nya CFC-reglerna bör därför i enlighet med vad regeringen har föreslagit träda i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter utgången av år 2003. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandet om att flytta fram ikraftträdandet ett år. Propositionen i övrigt I övrigt har utskottet inte funnit anledning till några kommentarer med anledning av de förslag som har lagts fram i propositionen. Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen i övriga delar och de lagändringar som regeringen föreslår. Generalklausul mot skatteundandragande genom utländska dotterbolag Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsförslaget om en generalklausul mot skatteundandragande i utländska dotterbolag. Jämför reservation 8 (kd) Motionen Enligt motion Sk3 yrkande 3 av Per Landgren m.fl. (kd) är det önskvärt att stifta en övergripande lag mot missbruk av skattereglerna genom transaktioner med utlandskontrollerade dotterbolag, en slags generalklausul som beivrar aktivt skatteundandragande. En sådan klausul bör enligt motionen innefatta även s.k. ränteavdragsarbitrage och felaktig internprissättning. I motionen yrkas att regeringen bör få riksdagens uppdrag att återkomma till riksdagen med förslag till en generalklausul mot missbruk av skatteregler genom skatteundandragande i utländska dotterbolag. Utskottets ställningstagande En nackdel med allmänt hållna regler av typ generalklausuler är att de kan leda till osäkerhet om vilka förfaranden som faktiskt hindras av reglerna. Utskottet anser att varken företagen eller skattemyndigheterna är betjänta av en särskild generalklausul för verksamheter som drivs i dotterbolag i utlandet. Utskottet avstyrker därför motionärernas förslag om att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag om en generalklausul för detta beskattningsområde.
Reservationer 1. Avslag på propositionen m.m., punkt 1 (fp, c) av Anna Grönlund (fp), Roger Tiefensee (c) och Anne-Marie Ekström (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår proposition 2003/04:10 och tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att regeringen skall återkomma till riksdagen med en analys av den samhällsekonomiska effekten av CFC-beskattning. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:Sk2 yrkandena 1 och 2 och 2003/04:Sk5. Ställningstagande I regeringsförklaringen den 17 september 2003 betonade statsministern behovet av att sänka skatterna på företag för att öka Sveriges konkurrenskraft. Det förslag till skärpt företagsbeskattning via förändrade CFC-regler som regeringen nu har lagt fram anser vi inte är helt förenligt med budskapet i regeringsförklaringen. Regeringen hävdar att förslaget är nödvändigt för att hindra skatteflykt och urholkning av den svenska skattebasen, men har inte på ett övertygande sätt lyckats påvisa att här finns ett problem som måste lösas på ett sådant sätt att svenska företag får det svårare att verka utomlands i konkurrens med bolag som är baserade i andra länder. Genomförs förslaget finns en risk att fler svenska företag som har verksamhet i utlandet väljer att helt flytta från Sverige. Detta kommer omedelbart att leda till lägre inkomster från bolagsskatter för staten och på längre sikt till lägre tillväxt och färre arbetstillfällen i hela landet. Vi vill ha fler företag och fler anställda i Sverige, inte färre. Vi anser att regeringens förslag till nya CFC-regler bör avslås av riksdagen. I stället för att införa ett nytt generellt regelsystem bör regeringen koncentrera sitt intresse på att undanröja icke önskvärda effekter av de skatteregler som redan gäller för bolag som driver verksamhet i utlandet. Utgångspunkten bör därför vara att snabbt ta bort generellt verkande hinder och bara behålla sådana regler som är helt nödvändiga för att hindra skattefusk. Samtidigt bör den samhällsekonomiska nettoeffekten av minskade konkurrensmöjligheter och den risk för utflyttning av svenska storföretag som kan bli följden av CFC-beskattning analyseras. 2. Personer hos vilka CFC-beskattning skall ske, punkt 2 (m, kd) av Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att regeringen skall återkomma med ett lagförslag som innebär att gränsen för vad som skall anses utgöra kontroll sätts till ett innehav av 50 % av kapitalet eller rösterna. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2003/04:10 i denna del och motionerna 2003/04:Sk3 yrkande 2 och 2003/04:Sk4 yrkande 1 i denna del. Ställningstagande För att delägaren skall kunna göra en korrekt beräkning av det skattepliktiga underlaget för CFC-beskattning krävs det en detaljerad redovisning från det utländska företaget. En minoritetsägare har inga möjligheter att tvinga ett företag till en mer noggrann redovisning eller att lämna speciell information till vissa delägare. Vi anser att gränsen för vad som anses utgöra kontroll bör sättas till ett innehav av 50 % av kapitalet eller av 50 % av rösterna. Först då har en ägare faktisk kontroll. Vi tillstyrker därför motionerna Sk3 yrkande 2 och Sk4 yrkande 1 i denna del. Riksdagen bör uppdra åt regeringen att skyndsamt återkomma till riksdagen med de regeljusteringar som behövs för att uppnå detta. 3. Inkomster på vilka CFC-reglerna skall tillämpas, punkt 3 (m, kd) av Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse: Riksdagen begär att regeringen lägger fram ett förslag till lagändringar som innebär att länder inom EU och EES undantas från CFC-reglerna och att omräkningsfaktorn skall bestämmas i enlighet med vad som föreslagits i reservationen. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2003/04:10 i denna del och motionerna 2003/04:Sk3 yrkande 1 och 2003/04:Sk4 yrkande 1 i denna del. Ställningstagande Bolag med verksamhet i vissa länder eller i vissa delar av länder undantas från CFC-beskattning, bl.a. de flesta EU-länder. Regeringens förslag till definition av lågbeskattat land, dvs. länder med en bolagsskatt som understiger 55 % av den svenska på 28 %, innefattar därmed t.ex. Irland, Luxemburg och Nederländerna. Detsamma gäller Island. Det är tveksamt om de föreslagna reglerna är förenliga med Sveriges åtaganden inom EU. Dessutom skulle särregler för vissa EU-länder medföra omotiverat stora problem för svenska företag. Vi tillstyrker därför de motionsvägen väckta förslagen om att undanta länder inom EU samt Island och Norge från CFC-beskattningen. Med en sådan inriktning löses också i huvudsak de frågor som propositionen behandlar angående eventuella undantag för reguljär bankverksamhet och operationell leasing i EU. I och med att vi anser att alla länder inom EU skall undantas från CFC-beskattning, bör huvudregeln vara att den s.k. omräkningsfaktorn (55 % ovan) sätts på ett sådant sätt att jämförelseskattesatsen (drygt 15 % ovan) hamnar i paritet med den lägsta skattesatsen inom EU. Riksdagen bör begära att regeringen skyndsamt återkommer med ett lagförslag som tillgodoser våra här redovisade förslag. 4. Övergångsregler för inkomster från s.k. coordination centres i Belgien, punkt 4 (v, mp) av Barbro Feltzing (mp) och Per Rosengren (v). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 återgivna förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) såvitt avser punkt 3 av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna med den ändringen att ordet "huvudsakligen" byts ut mot "till minst två tredjedelar". Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sk1 och bifaller delvis proposition 2003/04:10 i denna del. Ställningstagande Vid utformningen av det begränsade undantaget för coordination centres i Belgien har det varit en utgångspunkt för regeringens bedömning att det inom ramen för ett coordination centre bedrivs en verksamhet som i princip endast syftar till att sänka koncernens skattekostnad i den belgiska normalbeskattade delen av koncernen. Det undantag från CFC-beskattning som regeringen föreslår för äldre tillstånd att driva sådan verksamhet har försetts med långtgående villkor så att påverkan på den svenska skattebasen och även på andra länders skattebaser minimeras. Villkoren bör emellertid enligt vår mening kunna utformas i enlighet med förslaget i motion Sk1 utan att detta kommer i konflikt med syftet med den föreslagna nya lagstiftningen eller med den inställning Sverige intagit i arbetet inom EU med en uppförandekod för företagsbeskattningen, nämligen att verksamheten i dessa coordination centres måste bedömas som skadlig inom ramen för uppförandekoden. Vi förordar följaktligen att riksdagen antar den av regeringen föreslagna punkt 3 av övergångsregeln till regeringens förslag till ändring i inkomstskattelagen med den justering som föreslås i motion Sk1. 5. Beräkning av lågbeskattade inkomster, punkt 6 (m) av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om en annan utformning av vissa regler. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2003/04:10 i denna del och motion 2003/04:Sk4 yrkande 1 i denna del. Ställningstagande Vid bedömningen av om en utländsk juridisk person är lågbeskattad eller ej är det viktigt att all skatt som belastar CFC-företaget beaktas. Det är också viktigt att skattemyndigheten vid beräkningen av vad som är att anse som skattepliktig inkomst inte tillämpar skatteregler på ett för svenska företag diskriminerande eller konkurrensförsvårande sätt. Det innebär att vi anser att förslaget bör omarbetas i dessa hänseenden liksom när det gäller att CFC-beskattning inte skall ske om sådan beskattning skett i annat mellanliggande land. Riksdagen bör begära att regeringen skyndsamt arbetar fram dessa regler så att de kan tillämpas med verkan fr. o.m. de nya reglernas ikraftträdande. 6. Ikraftträdandetidpunkt, punkt 7 (m) av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse: Riksdagen godtar att den ändrade CFC-lagstiftningen skall träda i kraft den 1 januari 2005. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sk4 yrkande 2 och bifaller delvis proposition 2003/04:10 i denna del. Ställningstagande Beredningen av nya CFC-regler har dragit ut på tiden. Resultatet av denna långdragna process har dock blivit att de föreslagna förändringarna nu är mer rimligt utformade än de tidigare presenterade förslagen. Detta är positivt. Emellertid innebär förseningen att den tid som företagen har till buds för en anpassning till den nya lagstiftningen blir en knapp månad om ikraftträdande fastställs enligt regeringens förslag. Detta anser vi vara för kort tid med tanke på dels att de föreslagna reglerna är komplicerade, dels att företagen i flera fall kommer att behöva få förhandsbesked från myndigheter i vissa frågor och dels att förändringarna kommer att påverka bokföringstekniska överväganden i utländska företag och på så sätt även påverka utländska aktörer. Mot denna bakgrund anser vi att ikraftträdandet bör skjutas upp till den 1 januari 2005. Vi tillstyrker följaktligen motion Sk4 yrkande 2. 7. Lagförslagen i övrigt, punkt 8 (m) av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m). - Under förutsättning av bifall till reservation 6 - Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse: Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 återgivna förslag till 1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) till den del lagförslaget inte omfattas av punkt 4 ovan med de ändringarna att i punkt 1 av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna "2004" och "2003" byts mot respektive "2005" och "2004", 2. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624) med den ändringen att "2004" byts mot "2005", 3. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt med den ändringen att "2004" byts mot "2003", 4. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) med den ändringen att "2004" byts mot "2003", och 5. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter med de ändringarna att "2004" byts mot "2005" och att "2005 års taxering" byts mot "2006 års taxering". 1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 2. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624), 3. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, 4. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), och 5. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2003/04:10 i denna del. 8. Generalklausul mot skatteundandragande genom utländska dotterbolag, punkt 9 (kd) av Per Landgren (kd). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om en generalklausul mot skatteplanering genom utländska dotterbolag. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:Sk3 yrkande 3. Ställningstagande Det vore önskvärt att stifta en övergripande lag mot missbruk av skattereglerna genom transaktioner till utlandskontrollerade dotterbolag. Regeringens nuvarande förslag andas misstänksamhet och misstro mot svenska företag som bedriver verksamhet i utlandet. Jag anser att CFC-lagstiftningen behöver ett slags generalklausul, som beivrar aktivt skatteundandragande. En sådan klausul bör placera bevisbördan på skattemyndigheten och inte regelmässigt på svenska företag vilket med nuvarande förslag blir fallet. En sådan klausul bör innefatta även s.k. ränteavdragsarbitrage och därmed stänga alla tänkbara kryphål som nuvarande 14 kap. 19 och 20 §§ inkomstskattelagen eventuellt lämnar. Jag yrkar att regeringen återkommer med förslag till riksdagen om en sådan lagändring. Särskilt yttrande Övergångsregler för inkomster från s.k. coordination centres i Belgien, punkt 4 (m, fp, kd, c) Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf Sjösten (m), Roger Tiefensee (c), Stefan Hagfeldt (m) och Anne-Marie Ekström (fp) anför: De förslag som har lagts fram från företrädare från de borgerliga partierna med anledning av regeringens förslag om CFC-beskattning skiljer sig åt innehållsmässigt. Våra förslag utgår emellertid från en gemensam grundsyn att företagsbeskattningen skall vara ordnad så att den främjar ett gott näringslivsklimat där det finns bra tillväxtmöjligheter som leder till nya företag och fler arbetstillfällen. Reglerna skall sträva efter neutralitet mellan olika företags sätt att bedriva verksamhet internationellt och nationellt, och de får inte heller komma i konflikt med internationella åtaganden. Om den majoritet som samlats i utskottet kring regeringens förslag kvarstår i kammaren kommer riksdagen att anta en ny CFC-beskattning som enligt vår mening inte är önskvärd och måste starkt ifrågasättas bl. a. när det gäller förenligheten med EG-fördraget. Vi har i våra reservationer föreslagit avslag på regeringens proposition respektive grundläggande förändringar i regeringens förslag. Vid avslag på våra förslag kan vi i kammaren komma att stödja reservation 4 som innebär ett marginellt undantag i CFC-beskattningen vilket avser en speciell organisatorisk lösning i ett land inom EU.
Bilaga 1 Förteckning över behandlade förslag Propositionen Proposition 2003/04:10 Ändrade regler för CFC-beskattning: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624), lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), och lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Följdmotioner 2003/04:Sk1 av Per Rosengren och Marie Engström (båda v): Riksdagen beslutar i enlighet med proposition 2003/04:10 Ändrade regler för CFC-beskattning, men med en ändring av lydelsen i 39 a kap. 5 § lagen (1999:1229) om ändring i inkomstskattelagen enligt följande: Coordination centret bedriver verksamhet som består i finansiering av andra företag, och dess nettoinkomster härrör till minst två tredjedelar från transaktioner med företag hemmahörande och skattskyldiga till inkomstskatt i Belgien. 2003/04:Sk2 av Roger Tiefensee m.fl. (c): 1. Riksdagen avslår förslaget till ändrade CFC-regler enligt proposition 2003/04:10. 2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med en analys av den samhällsekonomiska effekten av CFC-beskattningen. 2003/04:Sk3 av Per Landgren m.fl. (kd): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den så kallade kompletteringsregeln skall omfatta hela EU-området. 2. Riksdagen beslutar att kontroll som medför CFC-beskattning skall börja vid minst 50 % röstinnehav i ett utländskt dotterbolag. 3. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till en generalklausul mot missbruk av skatteregler genom skatteundandragande i utländska dotterbolag. 2003/04:Sk4 av Lennart Hedquist m.fl. (m): 1. Riksdagen beslutar om kompletteringar/ändringar i regeringens förslag till CFC-beskattning i enlighet med vad som anförs i motionen. 2. Riksdagen beslutar att ikraftträdandetidpunkten för den ändrade CFC-beskattningen skall vara 1 januari 2005 i enlighet med vad som anförs i motionen. 2003/04:Sk5 av Anna Grönlund m.fl. (fp): Riksdagen avslår förslaget till ändrade CFC-regler enligt proposition 2003/04:10.
Bilaga 2 Regeringens lagförslag