Nya krav på betaltjänstleverantörer att lämna uppgifter
Betänkande 2023/24:SkU2
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 25 oktober 2023
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Hela betänkandet
Beslut
Nya krav på betaltjänstleverantörer att lämna uppgifter (SkU2)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa en uppgifts- och dokumentationsskyldighet för betaltjänstleverantörer. Syftet är att bekämpa bedrägerier med mervärdesskatt (även kallat moms). Förslagen innebär att betaltjänstleverantörer blir skyldiga att redovisa uppgifter om vissa betalningstransaktioner till Skatteverket.
Skatteverket ska sända uppgifterna vidare till Europeiska kommissionen som samlar uppgifterna i ett centralt elektroniskt system för betalningsinformation för bekämpning av mervärdesskattebedrägeri. Medlemsstaterna får under vissa förutsättningar åtkomst till uppgifterna i systemet.
De nya bestämmelserna börja gälla den 1 januari 2024.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till punkterna 1 och 2 samt delvis bifall till punkt 3.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Från regeringen
- Nya krav på betaltjänstleverantörer att lämna uppgifterProposition 2022/23:121
Beredning, Genomförd
Justering: 2023-10-19
Trycklov: 2023-10-19
Alla beredningar i utskottet
Nya krav på betaltjänstleverantörer att lämna uppgifter (SkU2)
Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag att införa en uppgifts- och dokumentationsskyldighet för betaltjänstleverantörer. Syftet är att bekämpa bedrägerier med mervärdesskatt (även kallat moms). Förslagen innebär att betaltjänstleverantörer blir skyldiga att redovisa uppgifter om vissa betalningstransaktioner till Skatteverket.
Skatteverket ska sända uppgifterna vidare till Europeiska kommissionen som samlar uppgifterna i ett centralt elektroniskt system för betalningsinformation för bekämpning av mervärdesskattebedrägeri. Medlemsstaterna får under vissa förutsättningar åtkomst till uppgifterna i systemet.
De nya bestämmelserna föreslås börja gälla den 1 januari 2024.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2023-10-25
Debatt om förslag 2023/24:SkU2
Webb-tv: Nya krav på betaltjänstleverantörer att lämna uppgifter
Dokument från debatten
- Onsdag den 25 oktober 2023Kammarens föredragningslistor 2023/24:22
- Protokoll 2023/24:22 Onsdagen den 25 oktoberProtokoll 2023/24:22 Nya krav på betaltjänstleverantörer att lämna uppgifter
- Onsdag den 25 oktober 2023 (preliminär)Talarlista 2023/24:20231025
Protokoll från debatten
Anf. 24 Ida Ekeroth Clausson (S)
Fru talman! I dag behandlar vi skatteutskottets betänkande SkU2 Nya krav på betaltjänstleverantörer att lämna uppgifter.
Den ekonomiska krisen har kopplat sitt grepp om samhällsekonomin. Sverigedemokraternas regering med Ulf Kristersson i spetsen har misslyckats med att ta kontroll över den ekonomiska krisen, säkerhetshotet och otryggheten i vårt land.
Det går att ge vanliga löntagare lindring när kostnadskrisen härjar som värst och samtidigt ge sjukvården och skolan de pengar som behövs för att kunna behålla lärare, sjuksköterskor och undersköterskor. Grunden för statens möjlighet att gå in och ge välfärden lindring, om regeringen så skulle välja, är ett robust skattesystem.
Skattesystemets huvudsakliga uppgift är att säkerställa tillräckliga skatteintäkter för att finansiera välfärden. Det är till största delen skatter som bekostar sjukvård, barnomsorg, äldreomsorg, vägar, kollektivtrafik och så vidare.
För att bidra till ett legitimt och rättvist skattesystem är det viktigt att skattereglerna är generella, med breda skattebaser och skattesatser som är väl avvägda gentemot målen för den ekonomiska politiken. Utöver detta ska skattesystemet bidra till omfördelning, jämlikhet och jämställdhet. Ska skattesystemets legitimitet säkras måste alla försök till skattefusk motverkas. Att vissa flyr sitt ansvar att betala skatt leder till att övriga behöver bidra mer. Dessutom riskerar bara farhågan att vissa smiter undan från att betala skatt att minska legitimiteten och den generella betalningsviljan.
Fru talman! Skatteflykten söker ständigt nya vägar, och jämna steg krävs för att minska skatteundandragandet. När skatteflykten är internationell måste arbetet för att motverka den också bedrivas globalt. Förslaget i betänkandet är en följd av ett EU-direktiv med krav för betaltjänstleverantörer och en kompletterande förordning om åtgärder för att bekämpa mervärdesskattebedrägerier genom stärkt administrativt samarbete.
För att leva upp till direktivet och förordningen föreslås en ny uppgifts- och dokumentationsskyldighet för betaltjänstleverantörerna. Syftet med de föreslagna bestämmelserna är att det ska bli lättare att upptäcka och utreda gränsöverskridande mervärdesskattebedrägerier. Skyldigheten innebär att betaltjänstleverantörer ska redovisa uppgifter om vissa betalningstransaktioner till Skatteverket, som ska sända dessa vidare till Europeiska kommissionen, där de samlas i ett elektroniskt system som medlemsstaterna under vissa förutsättningar kan få tillgång till.
Förslaget i betänkandet är ett steg för att motverka momsbedrägerier, men mer behöver göras. År 2020 bedömde Skatteverket att det totala skattefelet för momsen var 7 ½ miljard som undanhölls från staten, delvis på grund av rena bedrägerier. En särskild utredare har uppdraget att föreslå åtgärder för att förhindra bedrägerier och skatteundandragande inom mervärdesskatteområdet. Just nu är ett delbetänkande ute på remiss.
Utredningen föreslår att lämnande av oriktiga muntliga uppgifter vid beskattningen ska kunna bestraffas. Tidigare har endast oriktiga uppgifter som lämnats skriftligen kunnat utgöra grund för straffansvar. Utredningen föreslår även att korrekta uppgifter som lämnas i vissa fall ska anses vara oriktiga uppgifter i beskattningen. Det gäller när de uppgifter som lämnas utgör ett led i ett mervärdesskattebedrägeri.
Fru talman! Skattefusk och ekonomisk brottslighet är något mycket allvarligt. Vid sidan av att det tar resurser från det gemensamma vet vi att de kriminella gängen kan finansiera sin verksamhet genom olika typer av skattefusk, välfärdsbrottslighet och annan ekonomisk brottslighet. Det är oacceptabelt, och varje sådant kryphål ska täppas till. De kriminella gängen ska bekämpas med samhällets fulla styrka. Men skattefusk och ekonomisk brottslighet är systemhotande i flera avseenden. Fusk snedvrider dessutom konkurrensen och skapar ogynnsamma förutsättningar för seriösa företagare som gör rätt för sig. Därför ska skatteundandragande och skatteflykt kraftfullt motverkas.
Avslutningsvis yrkar jag bifall till förslaget i utskottets betänkande.
(Applåder)
Anf. 25 Crister Carlsson (M)
Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande.
Regeringen föreslår att sekretessen mellan samtliga myndigheter i Sverige tas bort för att komma åt välfärdsbrottsligheten. Effektiv delning av information är en förutsättning för det. En särskild utredare har fått i uppdrag att överväga och föreslå förbättrade möjligheter att utbyta information inom och mellan myndigheter och andra organ som omfattas av offentlighets- och sekretesslagen.
Det finns även en internationell brottslighet, som inte känner några gränser. Skatteutskottets betänkande Nya krav på betaltjänstleverantörer att lämna uppgifter är en del i bekämpandet av den internationella välfärdsbrottsligheten, som är modernt utrustad, förfogar över stora resurser och opererar gränslöst. Det här innebär att en ny skyldighet införs för betaltjänstleverantörer, bland annat banker, kreditinstitut och postgiroinstitut, att redovisa uppgifter till Skatteverket om vissa betalningstransaktioner som genomförs. Skatteverket ska sända vidare uppgifterna till Europeiska kommissionen, som i sin tur samlar dem i ett centralt elektroniskt system kallat Cesop, Central Electronic System of Payment Information. Där kommer man att samla information om gränsöverskridande betalningar.
Nya krav på betal-tjänstleverantörer att lämna uppgifter
Förslaget innebär att en ny uppgifts- och dokumentationsskyldighet införs för betaltjänstleverantörer. De blir skyldiga att rapportera uppgifter om gränsöverskridande transaktioner när samma mottagare mottagit minst 26 betalningar under ett kvartal. Syftet är att motverka och upptäcka momsbedrägerier vid gränsöverskridande transaktioner. Grovt beräknat kommer det att leda till ungefär 500 miljoner kronor i ökade momsintäkter. Dokumentationsskyldigheten innebär att betaltjänstleverantörerna blir skyldiga att dokumentera uppgifter om samtliga gränsöverskridande transaktioner och spara dem i tre kalenderår.
Skatteverket får genom Cesop ett utökat uppdrag att kontrollera dokumentations- och uppgiftsskyldigheten. Skatteverket får också verktygen föreläggande och revision. Om reglerna inte följs får de möjlighet att ålägga leverantörerna två typer av straffavgifter: dokumentations- och rapporteringsavgift. Allt detta görs i syfte att bekämpa momsbedrägerier. Det kommer att införas i hela EU och träda i kraft den 1 januari 2024.
Den 1 december 2022 rapporterade SVT om en jätterazzia mot vad som beskrevs som EU:s största momsbedrägerier någonsin. De samlade förlusterna uppskattades till ungefär 2,2 miljarder euro, och verksamheten hade förgreningar även i Sverige. Vi får hoppas att detta förslag bidrar till att stoppa momsbedrägerierna, som hotar vår välfärd, och se till att de hederliga företagen får bättre konkurrenskraft.
Jag hoppas att jag har hållit mig till ämnet.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 16.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2023/24:SkU2
Webb-tv: Beslut: Nya krav på betaltjänstleverantörer att lämna uppgifter
Protokoll med beslut
- Protokoll 2023/24:22 Onsdagen den 25 oktoberProtokoll 2023/24:22
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Nya krav på betaltjänstleverantörer att lämna uppgifter
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet,
2. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
3. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) med den ändringen att 33 c kap. 4 § får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3.Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:121 punkterna 1 och 2 samt bifaller delvis proposition 2022/23:121 punkt 3.