Kömiljarden

Svar på skriftlig fråga 2017/18:669 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)

Socialminister Annika Strandhäll (S)


S2018/00627/FS

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:669 av Jenny Petersson (M) om
Kömiljarden

Jenny Petersson har frågat mig vilka experter, uppföljningar och utvärderingar jag hänvisar till när jag skriver att kömiljarden kritiserades för att leda till undanträngningseffekter och kreativ registrering av väntetiderna.

Det korta svaret är att dessa farhågor framförts i ett antal olika rapporter bl.a. från statliga myndigheter, Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys) beskriver exempelvis i rapporten Varierande väntan på vård från 2015 en enkätundersökning som visade att 55 procent av de tillfrågade verksamhets- och klinikcheferna ansåg att kömiljarden ledde till undanträngning. I sin senaste rapport om väntetider, Löftesfri garanti, från 2017 skriver Vårdanalys att den bristande tillgängligheten är ett långvarigt och strukturellt problem som inte löstes långsiktigt med kömiljarden och att kömiljarden inte har gett upphov till långsiktiga förbättringar efter att den avslutats. Vårdanalys råder regeringen att inrikta den statliga styrningen på att mer strategiskt och långsiktigt stödja landstingen i deras tillgänglighetsarbete.

Även Socialstyrelsen har utvärderat kömiljarden. De skriver i sin uppföljningsrapport från 2012 att det framkommit att det under 2009 och 2010 förekom att vårdgivarna omprioriterade återbesökspatienter för att uppnå prestationskraven när medel från kömiljarden skulle fördelas. Socialstyrelsen visade också i en intervjuundersökning genomförd i slutet av 2011 att hälso- och sjukvårdspersonalens attityd till kömiljarden inte var positiv. Problem som nämndes av personalen var till exempel att ersättningarna från kömiljarden gått till landsting som redan har en god ekonomi och att den har lett till fiffel med redovisningen för att nå upp till kraven.

Läkarförbundet har varit uttalat kritiska till kömiljarden vilket de upprepat har framfört i debatten. I rapporten Medicin med detsamma från 2013 framförs bl.a. att intervjuade läkare menade att undanträngningseffekter förekom inom både specialistvård och primärvård. Grupper som enligt dessa läkare drabbades mest av undanträngning var äldre, multisjuka och/eller kroniskt sjuka patienter.

Efter de rapporter som kom från Socialstyrelsen och Läkarförbundet om att kömiljarden lett till undanträngningseffekter beslutade landstingsrevisorerna i Stockholm att undersöka om det fanns tecken på att återbesök minskat i relation till nybesök. Siffrorna pekade på att det de facto var så vilket, enligt revisorerna, kunde utgöra en indikation på viss undanträngning av återbesökspatienter. (Läkartidningen nr 1–2 2013 volym 110).

SKL skriver i sin rapport Väntetider och vårdgarantier - vad är det som är så svårt? från 2016 att prestationsbaserade krav med tillfälliga stimulansmedel såsom kömiljarden leder till snabba förbättringar och uppmuntrar verksamheternas tävlingsinstinkt, men att det finns risk att fokus på andra viktiga områden minskar. SKL konstaterar i rapporten att inte är särskilt sannolikt att mer av samma medicin kommer att ge ett bättre resultat framåt.

Stockholm den 7 februari 2018

Annika Strandhäll

Skriftlig fråga (Inlämnad 2018-01-26)