Till innehåll på sidan

uppehållstillstånd för flickor i patriarkala familjer

Skriftlig fråga 2003/04:612 av Acketoft, Tina (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-01-23
Anmäld
2004-01-23
Besvarad
2004-01-28
Svar anmält
2004-01-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 januari

Fråga 2003/04:612

av Tina Acketoft (fp) till statsrådet Mona Sahlin om uppehållstillstånd för flickor i patriarkala familjer

"- Makten i Sverige ska stå på dessa flickors och unga kvinnors sida. Det finns något som är fundamentalt och som inbegriper alla unga tjejer @ oavsett bakgrund: unga kvinnor . har rätten att bestämma över sina egna liv."

Ovanstående är ett citat ur ett pressmeddelande från bland annat jämställdhetsminister Mona Sahlin, där hon redovisar insatser för utsatta flickor i patriarkala familjer. En av punkterna som togs upp var ett förbättrat skydd under asylprocesser för denna grupp.

I dag finns ett antal unga kvinnor som anlänt till Sverige, sökt asyl tillsammans med sin familj men som under ärendets handläggning utsatts för våld av familjen. I vissa fall har vårt sociala trygghetssystem fungerat: Skola, omsorg, sociala myndigheter och polisen har agerat och tagit hand om dessa flickor. Efter handläggning hos Migrationsverket har så deras ärende fått avslag och hela familjen har avvisats gemensamt. Ingen hänsyn tas då till det faktum att flickan genom utvisningen utsätts för direkt livsfara.

Den obalans som råder i maktförhållandet mellan kvinnor och män, särskilt i strängt patriarkala familjer, späds på med den obalans som det svenska regelverket kring asylärenden tillför. Den grupp utsatta flickor som ministern säger sig värna om sänds i praktiken ut till ett mycket ovisst och farofyllt öde.

Vilka åtgärder planerar statsrådet att vidta för att se till att hänsyn tas till situationen för unga kvinnor i patriarkala familjer vid prövning av ansökan om uppehållstillstånd i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:612 besvarad av

den 28 januari

Svar på frågorna 2003/04:612 och 627 om uppehållstillstånd för flickor i patriarkala familjer

Statsrådet Barbro Holmberg

Tina Acketoft har frågat statsrådet Mona Sahlin och mig vilka åtgärder som kommer att vidtas för att se till att hänsyn tas till situationen för unga kvinnor i patriarkala familjer vid prövning av ansökan om uppehållstillstånd i Sverige. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på båda frågorna.

Migrationsverket gör alltid en bedömning i varje enskilt fall av om det finns grund för att bevilja uppehållstillstånd. Beslut kan överklagas till Utlänningsnämnden. För att en ansökan om uppehållstillstånd ska beviljas krävs det att personen i fråga uppnår kriterierna för flyktingstatus enligt utlänningslagen. Det finns dessutom en särskild skyddsgrund i utlänningslagen som bland annat ger utlänningar möjlighet att stanna i Sverige om de känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av kön eller homosexualitet. Därutöver kan flickor och unga kvinnor även få uppehållstillstånd på grund av humanitära skäl. Prövningen av om humanitära skäl föreligger görs oavsett av om den asylsökande åberopat dem eller inte.

Migrationsverket har goda möjligheter att genom flera kanaler söka detaljerad kunskap om särskilda frågor, däribland förekomsten av omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning i de asylsökandes hemländer.

Migrationsverkets mål är att öka personalens medvetandegrad när det gäller just kvinnors specifika asylskäl. Kvinnorna ska ges så goda förutsättningar som möjligt att @ i den mån de så vill @ berätta om sina egna upplevelser och då även i delar som är av känslig och privat natur. Målet är att alla för kvinnan relevanta asylaspekter ska komma fram och bli prövade på ett rättssäkert sätt.

Asylsökande kvinnors utsatta position och särskilda skyddsbehov har kommit att uppmärksammas alltmer och resulterat i såväl nationella riktlinjer som internationella regler och rekommendationer. Migrationsverkets riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov bygger bland annat på 1993 års FN-deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor som ger en icke-uttömmande definition av vad som avses med "våld mot kvinnor".

Regeringen har även möjliggjort en utbildning för personalen på Migrationsverket om det så kallade hedersbegreppet.

Både Migrationsverket och Utlänningsnämnden har vidare tillgång till en omfattande rapportering angående situationen i de asylsökandes hemländer. Som exempel kan nämnas UD:s årliga rapporter om mänskliga rättigheter, där ambassaderna har uppmanats att rapportera om brister i lagstiftning om våld mot kvinnor.

Slutligen vill jag även nämna den utredning som regeringen tillsatt för att föreslå författningsändringar som är nödvändiga för att personer som känner en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning ska kunna betraktas som flyktingar enligt 1951 års Genèvekonvention. Utredningen kommer bland annat att analysera olika situationer som kvinnor kan drabbas av och som kan åberopas som asylskäl. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 mars 2004.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.