Uigurernas situation i Kina
Skriftlig fråga 2008/09:1104 av Eriksson, Birgitta (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-07-23
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Anmäld
- 2009-08-13
- Besvarad
- 2009-08-18
- Svar anmält
- 2009-08-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 23 juli
Fråga
2008/09:1104 Uigurernas situation i Kina
av Birgitta Eriksson (s)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
Det uppges bo omkring 700 uigurer i Sverige. Dessa menar att situationen för uigurerna i deras hemland, provinsen Xinjiang, är väldigt svår. Så fort man motsätter sig någonting blir man kallad för separatist eller terrorist. Polis och militär ska förhindra oroligheter mellan uigurerna och de av kommunistregeringen inflyttade hankineserna. Det faktum att det inte finns några uiguriska poliser och att uigurer inte får bli soldater gör detta mindre trovärdigt.
Sverige och EU borde reagera med större kraft. Situationen i Xinjiang påminner mycket om den i Estland och Lettland under Sovjettiden. Ockupationsmakten bedriver en medveten etnisk koloniseringspolitik i syfte att göra en etnisk majoritet till en minoritet i sitt eget land. Så sker i Tibet mot tibetanerna och i Xinjiang mot uigurerna.
Uiguriska världskongressen, som verkar i exil men företräder den uiguriska folkgruppen i Xinjiang, har begärt att EU sänder observatörer till området.
Vilka initiativ avser utrikesministern att ta i syfte att Sverige och EU ska stödja uigurerna i Xinjiang på samma sätt som Sverige och EU gav ester och letter stöd i deras frihetskamp?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:1104 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
den 18 augusti
Svar på fråga
2008/09:1104 Uigurernas situation i Kina
Utrikesminister Carl Bildt
Birgitta Eriksson har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta i syfte att Sverige och EU ska stödja uigurerna i Xinjiang på samma sätt som Sverige och EU gav ester och letter stöd i deras frihetskamp.
Jag vill först säga att jag känner oro för situationen i Xinjiang. Jag beklagar också vidare att många människoliv gått förlorade och att många blivit skadade i den senaste tidens oroligheter.
Varje politisk situation vid olika historiska tidsperioder kräver sin politiska respons. Varken EU eller Sverige står bakom eventuella rörelser eller strömningar som vill bryta loss Xinjiang ur Kina.
I samband med oroligheterna i Xinjiang i juli gjorde EU ett uttalande där vi uttryckte stark oro för händelserna och medkänsla för de drabbade, manade till återhållsamhet och att finna en fredlig lösning på situationen. EU betonade också att de mänskliga rättigheterna måste respekteras, både för dem som frihetsberövats och allmänt gällande yttrandefriheten, mötes- och associationsfriheten. EU har också haft en dialog med kinesiska företrädare om utvecklingen i Xinjiang.
EU framför regelmässigt vid möten med företrädare för den kinesiska regimen att respekten för de mänskliga rättigheterna måste förbättras.
EU har en dialog med Kina om mänskliga rättigheter två gånger per år, vilket är den viktigaste kanalen för att regelbundet och grundligt resa dessa frågor. Vid dessa tillfällen diskuteras dels övergripande MR-frågor, som utvecklingen i Xinjiang, dels överlämnas en EU-lista omfattande ett drygt hundratal politiska fångar som EU uppmärksammar och vill få mer information om. Sverige har även nationellt en kanal genom den MR-dialog som hålls mellan delegationer ledda av Sveriges respektive Kinas MR-ambassadörer.
Slutligen vill jag säga att EU och Sverige fortsättningsvis följer utvecklingen i Xinjiang.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.