Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

svenskt klimatmål och utsläppshandel

Skriftlig fråga 2003/04:88 av Saarinen, Ingegerd (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-10-16
Anmäld
2003-10-16
Besvarad
2003-10-22
Svar anmält
2003-10-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 oktober

Fråga 2003/04:88

 av Ingegerd Saarinen (mp) till miljöminister Lena Sommestad om svenskt klimatmål och utsläppshandel

På miljöministermötet den 27 oktober kommer kommissionens förslag till länkdirektiv att diskuteras. Det är länkat till direktivet om handel med utsläppsrätter och innebär stora möjligheter att köpa in utsläppsrätter in i systemet från länder utanför EU-15. Om detta direktiv går igenom innebär det att det svenska klimatmål som riksdagen antog 2002 kommer att bli uppluckrat.

Hur avser Lena Sommestad att agera på rådsmötet?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:88 besvarad av

den 22 oktober

Svar på fråga 2003/04:88 om svenskt klimatmål och utsläppshandel

Miljöminister Lena Sommestad

Ingegerd Saarinen har frågat mig hur jag ska agera på rådsmötet den 27 oktober vid diskussionen om kommissionens förslag till ett så kallat länkdirektiv. Bakgrunden till frågan är att Ingegerd Saarinen befarar att direktivet kan komma att innebära att det svenska klimatmålet som riksdagen antog 2002 kommer att bli uppluckrat.

Låt mig först säga att jag har förståelse för Ingegerd Saarinens oro i denna fråga. Systemet med utsläppshandel innebär att utsläppen från de sektorer som omfattas av systemet inte kan styras på ett enkelt sätt. Samtidigt har vi ett nationellt klimatmål att beakta. Även om det så kallade länkdirektivet i sig inte innebär att utsläppshandeln öppnas upp för länder utanför EU-15, så ställer Ingegerd Saarinen en fråga som kommer att aktualiseras inom en snar framtid.

Enligt Kyotoprotokollet kan protokollets parter under den första åtagandeperioden mellan åren 2008 och 2012 förvärva utsläppsrätter genom de tre så kallade flexibla mekanismerna. Kommissionens förslag till länkdirektiv innebär att utsläppsrätter som erhållits genom projekt inom ramen för två av dessa mekanismer, JI (gemensamt genomförande) och CDM (mekanismen för en ren utveckling) kommer att kunna länkas till EU:s interna handelssystem från och med 2008. Direktivförslaget ger därför inga ytterligare möjligheter att köpa in utsläppsrätter utöver dem som redan ges av protokollet och får således inga ytterligare konsekvenser för det svenska klimatmålet.

En av de bärande principerna i konventionen är att industriländerna, som orsakat och alltjämt står för huvuddelen av utsläppen av växthusgaser, måste gå före i arbetet med utsläppsminskningar. Regeringen har konsekvent drivit denna linje och även föreslagit det nationella klimatmålet som är betydligt mer långtgående än de åtaganden vi har enligt Kyotoprotokollet och som riksdagen ställt sig bakom. Självklart är jag mån om att denna klimatpolitik inte uppluckras, och den samlade miljöstyrningen från olika styrmedel ska minst bibehållas.

Samtidigt måste vi ha i åtanke att vi, för att nå framgång i arbetet mot klimatförändringar, är helt beroende av ett omfattande samarbete med andra länder. På sikt måste alla stater delta i det internationella klimatarbetet. Kyotoprotokollet utgör ett första steg mot klimatkonventionens slutgiltiga mål @ att undvika farliga klimatförändringar @ men på sikt behövs betydligt mer långtgående och omfattande åtaganden. För att få till stånd sådana åtaganden efter Kyotoprotokollets första åtagandeperiod är det viktigt att protokollet och dess instrument blir framgångsrika. Vi är nu i ett kritiskt skede och mycket nära att protokollet träder i kraft, endast Rysslands ratificering återstår. De flexibla mekanismerna utgör innovativa men också centrala element i den struktur som Kyotoprotokollet skapar.

Jag betraktar inkluderandet av utsläppsrätter från JI och CDM i EU:s interna handelssystem som en naturlig konsekvens av Kyotoprotokollet och överenskommelsen i Marrakech. Det är vidare, enligt min uppfattning, viktigt att EU utnyttjar mekanismerna för att skapa samarbete med länder utanför EU i syfte att nedbringa utsläpp i och överföra teknologi till dessa länder. Att sammankoppla Kyotoprotokollets två projektbaserade mekanismer med EU:s utsläppshandelssystem kan dessutom ha stor betydelse för EU:s fortsatta trovärdighet i hantering av klimatproblematiken, utsikterna att Kyotoprotokollet träder i kraft och inför förhandlingar om framtida åtagandeperioder efter 2012. Vi stöder därför de grundläggande principerna i kommissionens förslag.

Den svenska klimatpolitiken ligger dock fast, vilket innebär en minskning av utsläppen med 4 % till perioden 2008@2012 och att en kontrollstation för klimatpolitiken införs år 2004. Regeringen har redan givit Naturvårdsverket och Statens energimyndighet i uppdrag att ta fram underlag för denna kontrollstation. I detta uppdrag ingår bland annat att redovisa en bedömning av möjligheterna att med nuvarande åtgärder och styrmedel nå delmålet för perioden 2008@2012. Vid behov ska myndigheterna undersöka ytterligare och utökade kostnadseffektiva åtgärder för att nå delmålet, bedöma deras effekter på utsläpp och deras statsfinansiella och samhällsekonomiska konsekvenser. Utifrån en samlad bedömning kommer regeringen sedan att föreslå hur vi på bästa sätt ska kunna föra en framåtsyftande och effektiv klimatpolitik även i fortsättningen.

I det här sammanhanget vill jag också påminna om några av de andra styrmedel som vi arbetar med inom klimatpolitiken. Klimatinvesteringsprogrammen är tillsammans med satsningarna på investeringar i pilotprojekt för vindkraft till havs och i fjällen viktiga instrument för att främja investeringar i ny klimatvänlig teknik. Satsningarna på forskning och utveckling inom energi- och transportområdet behövs för att vi ska kunna utveckla morgondagens energisnåla teknik. Därtill kommer en rad andra styrmedel. Jag menar att det behövs en bred mix av olika styrmedel för att både i det korta och långa perspektivet minska utsläppen av växthusgaser.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.