Stångådalsbanan
Skriftlig fråga 2015/16:1348 av Magnus Oscarsson (KD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-06-15
- Överlämnad
- 2016-06-15
- Anmäld
- 2016-06-16
- Svarsdatum
- 2016-06-22
- Sista svarsdatum
- 2016-06-22
- Besvarad
- 2016-06-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anna Johansson (S)
Vart fjärde år hörs vackra ord från alla politiker om hur viktig landsbygden är och om att hela Sverige ska leva. För att åstadkomma det krävs en fungerande infrastruktur över hela Sverige. Stångådalsbanan är den järnväg som går mellan Linköping och Kalmar. Den stannar i orter som Bjärka-Säby, Rimforsa, Kisa, Hultsfred, Berga och Blomstermåla. Det är en viktig tågbana för tusentals människor som bland annat arbetspendlar. Tågbanan är i stort behov av upprustning. Regeringen skulle i vintras betala ut 800 miljoner kronor i landsbygdspengar till regional infrastruktur. Av dessa skulle 304,7 miljoner gå till Stångådalsbanan. De har inte kommit fram.
Infrastrukturkansliet i Hultsfred menar att de drygt 304 miljonerna hade räckt till en fungerade Stångådalsbana 50 år framöver, bland annat till spårbyte Hultsfred–Berga, förstärkning av Opphems mosse norr om Rimforsa och spårbyte Hjulsbro–Linköping. Det finns anledning att fråga sig vad som har hänt med pengarna.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anna Johansson:
På vilket sätt arbetar statsrådet och regeringen för en fungerande Stångådalsbana?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:1348 besvarad av Statsrådet Anna Johansson (S)
Dnr N2016/04247/TIF | ||
Näringsdepartementet | ||||
Infrastrukturministern | ||||
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:1348 av Magnus Oscarsson (KD) Stångådalsbanan
Magnus Oscarsson har frågat mig på vilket sätt jag och regeringen arbetar för en fungerande Stångådalsbana.
Regeringens övergripande mål för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Järnvägen har en stor och betydelsefull roll i det svenska transportsystemet. Väl fungerande transporttjänster med tåg kan bidra till att uppnå flera av regeringens mål så som hög sysselsättning, grundläggande tillgänglighet, en ökad andel kvalificerad industriproduktion samt minskad klimat- och miljöpåverkan.
Mot denna bakgrund satsas nu på ett kraftigt förstärkt järnvägsunderhåll. Det handlade om 620 miljoner kronor under 2015 och handlar om 1 240 miljoner kronor per år under perioden 2016–2018. I enlighet med förslag i budgetpropositionen för 2016 sker därutöver ytterligare fortsatta satsningar på järnvägsunderhållet med 400 miljoner kronor under perioden 2016–2019. Regeringen har även beslutat om en flerårig satsning för att främja resande med kollektivtrafik i landsbygd. Satsningen uppgår 2016–2019 till 850 miljoner kronor.
Just nu pågår en process som ska leda fram till en ny nationell plan för transportinfrastrukturen 2018–2029. Frågan om vilka åtgärder som ska ingå i den nya nationella planen, såväl investeringar som drift och underhåll, tar regeringen ställning till i den kommande åtgärdsplaneringen. Det är många och svåra avvägningar som kommer att behöva göras under den här processen. Trafikverket tillsammans med regionförbund och andra representanter utreder möjliga förbättringar för transporter på stråken Linköping–Kalmar och Linköping–Västervik. Arbetet görs i två så kallade åtgärdsvalsstudier. Målet är att arbeta fram ett beslutsunderlag som, om det förverkligas, kan skapa ett bättre fungerande transportsystem och tillgodose behovet av transporter.
Val av åtgärder ska bidra till en hållbar samhällsutveckling genom kostnadseffektiva åtgärder.
Stockholm den 21 juni 2016
Anna Johansson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.