Prostatacancer - konkreta åtgärder för att korta vårdköerna
Skriftlig fråga 2017/18:788 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2018-02-15
- Överlämnad
- 2018-02-16
- Anmäld
- 2018-02-27
- Sista svarsdatum
- 2018-02-28
- Svarsdatum
- 2018-03-07
- Besvarad
- 2018-03-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Annika Strandhäll (S)
För att kunna ge en översiktlig bild av situationen gällande väntetider, möjlighet att få kontaktsjuksköterska samt utredning och behandling har Nationella prostatacancerregistret och Cancerfonden tagit fram en gemensam jämförelse mellan olika landstings och regioners förmåga att leva upp till satta mål och undersökt regionala skillnader.
I Cancerfondens årsrapport för 2016 finns bland annat en tydlig sammanställning av situationen inom cancervården. Den visar på många konkreta problem och utmaningar. En avgörande utmaning handlar om långa väntetider och om oacceptabla regionala skillnader i cancervården avseende väntetider. Varje år drabbas 10 000 män i Sverige av prostatacancer, och långa vårdköer gör att de riskerar att dö i onödan.
I en fördjupningsdel av Cancerfondens rapport presenteras utvecklingen av väntetider och annat inom vården för prostatacancer. Bilden som förmedlas visar att inget landsting och ingen region når de uppsatta målen avseende väntetider till första besök och till fastställd diagnos. I landstinget med bäst resultat får drygt fyra av tio patienter svar inom utlovad tidsram, och i landstinget med sämst måluppfyllelse är det en av tjugo. Situationen är helt oacceptabel.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:
Vilka konkreta nya åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att vända denna utveckling?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:788 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)
S2018/01104/FS
Socialdepartementet
Socialministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:788 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Prostatacancer – konkreta åtgärder för att korta väntetiderna
Camilla Waltersson Grönvall har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att vända utvecklingen med långa väntetider i cancervården.
Först vill jag säga att tillgänglighet i hälso- och sjukvården är en prioriterad fråga för regeringen. Därför har regeringen avsatt 500 miljoner kronor per år 2015–2018 för att skapa en mer jämlik och tillgänglig cancervård. Målet med satsningen är att förbättra tillgängligheten inom cancervården genom att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna. Den viktigaste åtgärden för att åstadkomma detta är att införa ett gemensamt nationellt system med standardiserade vårdförlopp. Genom standardiserade vårdförlopp ska tiden mellan det att misstanke om cancer föreligger och behandlingsstart inte vara längre än nödvändigt. Satsningen visar efter relativt kort tid på goda resultat även om mycket arbete återstår.
När det gäller cancervårdens tillgänglighet visar de senaste årens uppföljningar att väntetiderna ofta kan vara långa och att de regionala skillnaderna är stora. I vissa delar av landet får cancerpatienter vänta längre än i andra delar av landet, till exempel på start av behandling. Landstingen har kommit olika långt i arbetet med att korta väntetiderna men här finns också mer arbete att göra.
Prostatacancer är den diagnos i svensk cancervård som under flera år haft störst problem med långa väntetider. Därför är vägen lång till målet. En konkret utmaning har varit att få in fler patienter i det standardiserade vårdförloppet för prostatacancer. Trots detta så visar inrapporterade väntetider för 2016 att patienter med prostatacancer, som utretts enligt standardiserade vårdförlopp, får behandling snabbare än tidigare.
Arbetet med att korta väntetiderna inom cancervården behöver fortsätta. Under våren och sommaren 2017 genomförde regeringen ett rådslag om framtidens cancervård. Tillgängligheten till cancervården diskuterades som en del av rådslaget. Slutsatserna från rådslaget utgör ett viktigt underlag för arbetet med att skapa en långsiktig inriktning för regeringens politik inom cancervården. Regeringen kommer att återkomma till detta under 2018.
Regeringens arbete med strukturförändringar inom hälso- och sjukvården är centralt även för cancervården, t.ex. utvecklingen av en stärkt primärvård, satsningarna på vårdens medarbetare, arbetet med att koncentrera den högspecialiserade vården och satsningen på kvinnors hälsa. Dessa insatser syftar till att stärka hela den svenska sjukvården inklusive cancervården.
För att skapa en god tillgänglighet behövs en väl fungerande kompetensförsörjning. Regeringens satsar två miljarder kronor på att stimulera goda förutsättningar för sjukvårdens medarbetare och utveckla vårdens verksamheter. Därutöver ger regeringen genom professionsmiljarden möjlighet för landstingen att fokusera och främja arbetet med en långsiktigt fungerande kompetensförsörjning.
Stockholm den 7 mars 2018
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.