Näringspolitiska initiativ för ungdomar

Skriftlig fråga 2008/09:614 av Rådström, Britta (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-02-12
Anmäld
2009-02-12
Besvarad
2009-02-18
Svar anmält
2009-02-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 februari

Fråga

2008/09:614 Näringspolitiska initiativ för ungdomar

av Britta Rådström (s)

till näringsminister Maud Olofsson (c)

Statsrådet har sänkt sociala avgifter för anställning av ungdomar och hävdat att detta varit delar av en jobbskapande näringspolitik. Tyvärr, för statsrådet, talar den offentliga statistiken ett annat språk. Uppenbarligen har statsrådets näringspolitik och andra statsråds initiativ på deras politikområden snarare förvärrat ungdomars arbetsmarknadssituation. Ungdomsarbetslösheten växer snabbt, inte minst i mitt och statsrådets hemlän.

Den öppna ungdomsarbetslösheten i riket i januari 2009 var enligt Arbetsförmedlingens statistik 5,5 procent, i länet 5,9 procent och i Skellefteå 9,3 procent. I december 2008 var siffrorna 4,8 procent för riket, 5,2 procent för länet, 8,5 procent i Skellefteå. I november 2008 var siffrorna 4,5 procent för riket, 5,1 procent för länet och 8,3 procent för Skellefteå. Skulle ungdomar i program med aktivitetsstöd och ungdomar som har arbete med stöd läggas till så skulle siffrorna nästan fördubblas. Det bör noteras att Arbetsförmedlingens siffror är i underkant eftersom det handlar om registrerade arbetslösa. I de så kallade arbetskraftsundersökningarna (AKU) ligger arbetslösheten på betydligt högre nivåer. AKU bygger alltså på urvalsundersökningar och ger en mer korrekt bild av det verkliga arbetsmarknadsläget. AKU har visat på en starkt stigande arbetslöshet i Sverige. Tyvärr finns denna statistik dock inte nedbruten på läns- och kommunnivå. Sambandet mellan näringspolitik och arbetsmarknadspolitik är otvetydigt. Oskicklig näringspolitik leder alltid så småningom till stigande arbetslöshet.

Vilka näringspolitiska initiativ avser statsrådet att ta för att skapa jobb åt unga?

Svar på skriftlig fråga 2008/09:614 besvarad av Näringsminister Maud Olofsson

den 18 februari

Svar på fråga

2008/09:614 Näringspolitiska initiativ för ungdomar

Näringsminister Maud Olofsson

Britta Rådström har frågat mig vilka näringspolitiska initiativ regeringen avser att ta för att skapa nya jobb åt unga.

Regeringens mål är att förbättra förutsättningarna för unga att komma in på arbetsmarknaden, antingen som anställda eller företagare. Vi har sedan vi tillträdde reformerat stora delar av arbetsmarknadspolitiken för att minska utanförskapet och för att fler människor ska komma i arbete. Ungdomar har varit och är en prioriterad grupp i detta arbete.

Regeringen har halverat socialavgifterna för unga, vilket markant minskat kostnaden för att anställa en ungdom. Från och med den 1 juli 2009 sänks arbetsgivaravgifterna och allmänna löneavgiften för dem som har anställda eller anställer personer under 26 år. År 2007 införde vi även en ny tidsbegränsad anställningsform, allmän visstidsanställning, vilket gjort det lättare och mindre riskfyllt för företagare att anställa.

Om man jämför fjärde kvartalet 2008 med fjärde kvartalet 2006, ett år med god tillväxt, var 22 500 fler personer i åldern 15–24 år sysselsatta 2008. Statistiken är den senaste och kommer från SCB:s arbetskraftsundersökningar, vilka ger en bra bild av verkligheten precis som Britta Rådström själv skriver. Extra glädjande är att det är antalet unga med tillsvidareanställningar som har ökat, medan antalet unga med tidsbegränsade anställningar i stället har minskat.

Den globala finanskrisen har lett till att även Sverige har drabbats av en kraftig lågkonjunktur. Det medför att arbetslösheten i landet nu stiger och utvecklingen väntas fortsätta under de kommande två åren. Ungdomar är bland dem som drabbas först när konjunkturen vänder, till följd av sin relativt svaga förankring på arbetsmarknaden.

Under hösten 2008 inleddes en försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning. Insatsen innebär att unga kan förlägga en större del av utbildningen till en arbetsplats, vilket underlättar för framtida anställning och rekrytering. Förra året presenterade regeringen även en strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet, som syftar till att främja utbildning som inspirerar till entreprenörskap. Vi ser att ett större inslag av entreprenörskap kan bidra till att fler unga människor vill starta och driva företag.

Så sent som förra månaden, förbättrade regeringen tillgången till kapital för företag bland annat genom att höja maxbeloppet för Almis mikrolån till 250 000 kronor. Mikrolånet efterfrågas särskilt bland unga, kvinnor och invandrare. Denna ändring tillsammans med Almis förstärkta kapitaltillskott för utlåningen till små och medelstora företag kommer att gynna unga som vill starta och utveckla företag.

Sammantaget genomför regeringen insatser på kort och lång sikt både på arbetsmarknads- och näringslivsområdet, som underlättar för fler unga att komma i arbete.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.