Kriskommission till fler landsting

Skriftlig fråga 2017/18:885 av Anders Hansson (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-02-28
Överlämnad
2018-02-28
Anmäld
2018-03-01
Svarsdatum
2018-03-07
Sista svarsdatum
2018-03-07
Besvarad
2018-03-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Annika Strandhäll (S)

 

Fredagen den 16 februari 2018 meddelade regeringen att man ämnar tillsätta en statlig utredning avseende bygget av det omdiskuterade Nya Karolinska sjukhuset som Stockholms läns landsting genomför.

Grunden för regeringens beslut är enligt uppgift att man är mån om att skattemedel spenderas på ett så bra och effektivt sätt som möjligt. Jag är en varm anhängare av korrekt användning och kontroll av skattemedel.

Flertalet landsting runt om i Sverige har bekymmer med sin ekonomi, sin bemanning, sina vårdköer, sina lokaler etc.

När det gäller vårdköerna har åtskilliga landsting svårt att uppfylla vårdgarantin för sina patienter. I Norrbotten, Västernorrland, Gävleborg och Jämtland Härjedalen fick endast 65 procent av patienterna vård i enlighet med vårdgarantin under år 2017. I Dalarna, Västerbotten, Örebro och Kalmar fick endast 80 procent av patienterna vård enligt vårdgarantin.

Med samma resonemang om effektiv användning av skattemedel som tillämpats i fråga om bygget av Nya Karolinska sjukhuset borde således ett antal statliga utredningar att tillsättas även avseende dessa landsting.

Jag noterar att samtliga ovannämnda landsting har en landstingsordförande som tillhör samma parti som merparten av regeringens statsråd, men detta bör enligt min mening inte påverka ett eventuellt regeringsbeslut om att tillsätta statliga utredningar kring deras verksamheter.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Annika Strandhäll:

 

Ämnar statsrådet vidta några konkreta åtgärder i syfte att, i likhet med resonemanget kring Nya Karolinska sjukhuset, säkerställa att skattemedel används korrekt och att patienterna får vård i enlighet med vårdgarantin?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:885 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)



S2018/01441/FS

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:885 av Anders Hansson (M)
Kriskommission till fler landsting

Anders Hansson har frågat mig om jag ämnar vidta några konkreta åtgärder i syfte att, i likhet med resonemanget kring Nya Karolinska sjukhuset, säkerställa att skattemedel används korrekt och att patienterna får vård i enlighet med vårdgarantin.

Det är landstingens ansvar att säkerställa att de skattemedel de förfogar över används korrekt och att medborgarna erbjuds en hälso- och sjukvård i enlighet med de lagar som riksdagen har beslutat om. Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls. Vården ska planeras med utgångspunkt i behovet av vård hos dem som omfattas av landstingets ansvar för hälso- och sjukvård.

Regeringen har sett behov av att utreda former och ändamålsenlighet för besluts- och genomförandeprocesser i samband med upphandlingar och investeringar när det gäller avtalsreglerat samarbete mellan det offentliga och privata inom hälso- och sjukvården. Detta sker mot bakgrund av fallet Nya Karolinska Solna.

Tillgängligheten i vården är en prioriterad fråga för regeringen. Flera landsting har problem med sina vårdköer. Viktiga förklaringsfaktorer är bland annat verksamhetens organisering samt bemanning och kompetensförsörjning. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att stödja landstingen i arbetet med att komma till rätta med tillgänglighetsproblemen. Det görs bland annat stora satsningar på att stärka arbetet med att säkra vårdens kompetensförsörjning. Det görs även satsningar på psykiatri, cancervård och förlossningsvård som bland annat syftar till att öka tillgängligheten i respektive del av vården.

Regeringen har också lagt fram en proposition om att vården ska ges nära befolkningen med en ökad tillgänglighet. Bland annat föreslår regeringen en stärkt vårdgaranti i primärvården där den vårdsökande redan inom tre dagar ska få en medicinsk bedömning från legitimerad sjukvårdspersonal. En av regeringens nya satsningar, patientmiljarden, syftar bl.a. till att stimulera införandet av en förstärkt vårdgaranti i primärvården. Detta bygger på det långsiktiga arbete som bedrivs i utredningen ”God och nära vård” som tillsatts av regeringen. Utredningen är ett exempel på att regeringen sett ett behov av att nationellt se över lagstiftning och andra åtgärder i syfte att stimulera ett utvecklingsarbete som bland annat ska öka tillgängligheten till vården.

Vårdsystemens ersättnings- och finansieringsmodeller bör ses som en del av den totala styrningen av den offentliga sektorn. Under 2000-talet har andelen offentligt finansierad hälso- och sjukvård som bedrivs i enskild regi ökat. Regeringen har tillsatt en särskild utredare med uppgift att bl.a. analysera och överväga olika alternativ när det gäller vilka styrsystem för hälso- och sjukvården som bäst överensstämmer med målsättningarna i hälso- och sjukvårdslagen, och med principen om vård efter behov på lika villkor till hela befolkningen. Den del av uppdraget som rör utgångspunkterna för mer ändamålsenliga styrsystem ska redovisas senast den 15 juni 2018.

Vidare görs regelbundet uppföljningar och analyser av svensk hälso- och sjukvård från olika statliga myndigheter. Flera av dessa rör tillgängligheten och sker i många fall på direkt uppdrag av regeringen.

Stockholm den 7 mars 2018

Annika Strandhäll

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.