Införande av svensk bilskrotningspremie

Skriftlig fråga 2008/09:869 av Bargholtz, Helena (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-04-22
Anmäld
2009-04-22
Besvarad
2009-04-29
Svar anmält
2009-05-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 22 april

Fråga

2008/09:869 Införande av svensk bilskrotningspremie

av Helena Bargholtz (fp)

till miljöminister Andreas Carlgren (c)

Bilbranschen har drabbats hårt av den ekonomiska krisen och är en av de känsligaste när det gäller konjunktursvängningar. I svårare tider kör många vidare med sin gamla osäkra, miljöfarliga bil i stället för att köpa en ny. Många andra länder i Europa gör bedömningen att det är angeläget att stimulera en föryngring av bilparken.

Sveriges regering vill att Sverige ska vara ett föregångsland när det gäller miljön, men Sverige har en av Europas äldsta bilparker. Tyskland, som har infört skrotningsstimulanser har ökat sin nybilsförsäljning med 21,5 procent i februari. På 80 dagar har över 200 000 bilar anmälts för skrotning. I Sverige finns över 300 000 bilar av 1988 års modell eller äldre – bilar utan katalysatorer. En sådan släpper ut föroreningar som motsvarar 100 nya bilar. Det finns 800 000 bilar av 1996 års modell eller äldre som släpper ut 30 procent mer än en ny bil.

Är miljöministern beredd att verka för att en bilskrotningspremie införs, för miljön, säkerheten och som krisåtgärd?

Svar på skriftlig fråga 2008/09:869 besvarad av Miljöminister Andreas Carlgren

den 29 april

Svar på fråga

2008/09:869 Införande av svensk bilskrotningspremie

Miljöminister Andreas Carlgren

Helena Bargholtz har frågat mig om jag är beredd att verka för att en bilskrotningspremie införs, för miljön, säkerheten och som krisåtgärd.

Bilskrotningspremien infördes 1975 för att komma till rätta med nedskräpningen av bilar i naturen. I samband med att den nya bilskrotningsförordningen och en ny förordning om utökat producentansvar för bilar infördes år 2007, togs bilskrotningspremien bort. I och med det utökade producentansvaret fick bilproducenterna hela ansvaret för insamlingen och omhändertagandet av uttjänta bilar. Övergången till ett tydligare producentansvar ligger i linje med den strategi som förs inom andra avfallsområden. I och med att producentansvaret infördes fanns det inte längre något behov av en bilskrotningspremie ur nedskräpningssynpunkt.

När det gäller åtgärder för att minska utsläppen från trafiken har regeringen i den nyligen beslutade propositionen om en sammanhållen klimat- och energipolitik föreslagit bland annat att energiskatten på diesel ska höjas i två steg, samtidigt som fordonsskatten för dieselbilar sänks och fordonsskatten för såväl bensin- som dieselbilar ges en ökad koldioxidrelatering. För att stimulera nybilsförsäljningen föreslogs att nya miljöbilar ska undantas från fordonsskatt under fem år. Det finns dock inget som hindrar producenterna att inom ramen för producentansvaret införa en premie i samband med skrotning om branschen finner att det är en lämplig åtgärd för att öka nybilsförsäljningen.

Regeringen anser att en viktig utgångspunkt för ekonomiska styrmedel inom miljöpolitiken är att kostnadseffektiviteten ska vara god. Sambandet mellan ökad utskrotning och nybilsinköp är dock inte helt tydlig. Utifrån erfarenheterna av tidigare skrotningspremie ersätts utskrotade bilar ofta med en några år yngre bil som även den har ganska höga utsläpp per körd kilometer. En orsak är att de utskrotade bilarna ofta ägs av hushåll med relativt begränsad ekonomi. Således är det också tveksamt om en skrotningspremie skulle ge några tydliga mervärden för den svenska fordonsindustrin som i större utsträckning tillverkar stora och dyra nya bilar.

Det är också osäkert om skrotningspremier leder till samhällsekonomiska nettovinster. Enligt studier som utgår från ett livscykelperspektiv är en skrotningspremie dessutom inte motiverad från miljösynpunkt. En utskrotning av äldre bilar skulle dock kunna medföra positiva aspekter ur trafiksäkerhetssynpunkt.

Regeringen följer utvecklingen och uppdaterar fortlöpande sin bedömning av olika miljöpolitiska styrmedel, däribland skrotningspremien.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.