Till innehåll på sidan

Fortsättning av Alliansens arbete för att fasa ut hormonstörande ämnen

Skriftlig fråga 2015/16:689 av Johan Hultberg (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-01-26
Överlämnad
2016-01-27
Anmäld
2016-01-28
Svarsdatum
2016-02-03
Sista svarsdatum
2016-02-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

 

Varje dag utsätts vi för ett stort antal kemikalier. Vissa av dem är livsnödvändiga medan andra kan vara rent av farliga.

Hormonstörande ämnen är några av de kemikalier som kan vara farliga genom att de stör kroppens hormonsystem, ett välbalanserat system i kroppen som styr flera viktiga funktioner. Forskning har visat att hormonstörande ämnen kan ge mycket allvarliga effekter och exempelvis orsaka cancer samt påverka ämnesomsättningen och förmågan att få barn.

Under Alliansens tid i regeringsställning togs krafttag i kemikaliepolitiken. Arbetet med en handlingsplan för en giftfri vardag med särskilt fokus på barn påbörjades 2010 och har inneburit utökade insatser nationellt, inom EU och internationellt till skydd för barns och ungdomars hälsa.

Våren 2014 stämde alliansregeringen EU-kommissionen för att den fördröjde och stoppade arbetet med att fasa ut hormonstörande ämnen. Dessa regler skulle ha varit på plats i december 2013. Nyligen kom domen, som visade att alliansregeringen hade rätt. Det var fel av EU-kommissionen att skjuta på arbetet. Att fasa ut hormonstörande ämnen ska vara högt prioriterat. 

Jag vill därför fråga klimat- och miljöminister Åsa Romson:

 

Hur avser ministern och regeringen att agera för att fortsätta det ambitiösa arbete som alliansregeringen påbörjade för att fasa ut hormonstörande ämnen?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:689 besvarad av Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Dnr M2016/00240/Ke

Miljö- och energidepartementet

Klimat- och miljöministern samt vice statsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:689 av Johan Hultberg (M) Fortsättning av Alliansens arbete för att fasa ut hormonstörande ämnen

Johan Hultberg har frågat mig om hur jag och regeringen avser att agera för att fasa ut hormonstörande ämnen.

Regeringen ger hög prioritet åt att fasa ut användningen av hormon-störande och andra farliga kemikalier. Barn ska växa upp i en vardag fri från gifter. När EU:s regelverk inte räcker till anser regeringen att Sverige ska gå före. Regeringen har gett ökade resurser till Kemikalie-inspektionen med flera myndigheter för att genomföra uppdraget om en handlingsplan för en giftfri vardag och andra relaterade uppdrag.

Regeringen anmälde i december 2015 till EU-kommissionen ett förslag till förbud mot användning av tvåkomponentsepoxi, innehållande bisfenol A eller bisfenol A-diglycidyleter, vid gjutning av nya plaströr inuti befintliga tappvattenrör. Motivet till det föreslagna förbudet är att bisfenol A har hormonstörande egenskaper och misstänks kunna ha skadliga effekter på foster och små barn redan vid en mycket låg exponering.

Regeringen kommer även överväga ytterligare nationella begränsningar om det visar sig lämpligt, till exempel för ftalater och andra flyktiga ämnen i byggprodukter, bisfenol A i termopapper och fluorbaserat brandskum. Det ingår i Kemikalieinspektionens uppdrag från januari 2015, om att vidareutveckla handlingsplanen för en giftfri vardag, att undersöka och i lämpliga fall föreslå nationella begränsningar för viss användning av bisfenoler samt triklosan och andra klorerade lösnings-medel. För båda dessa ämnesgrupper finns misstankar om hormon-störande egenskaper.

Vidare har regeringen uppdragit åt Kemikalieinspektionen att verka för att vägledningen om miljöanpassad upphandling för förskolor blir känd och tillämpas hos kommuner och landsting. Myndigheten har bland annat initierat kommunnätverket Giftfri vardag som ger en plattform för långsiktig samverkan om kemikaliefrågor för kommuner. Kemikaliekrav vid upphandling och byggande, utbyte av befintliga produkter och varor, utbildningsinsatser och framtagande och genomförande av kemikalie-handlingsplaner är viktiga områden för samverkan. I nuläget är över

100 kommuner anslutna till nätverket.

Såsom Johan Hultberg noterat vann Sverige i december 2015 det viktiga målet i EU-domstolen om att EU-kommissionen fördröjer beslut om vetenskapliga kriterier för identifiering av hormonstörande ämnen. Till-sammans med utrikesminister Margot Wallström skrev jag i december 2014 ett brev till ministerkollegor inom EU och bad dem rösta för att rådet skulle intervenera på Sveriges sida vilket också skedde. Ytterligare en framgångsfaktor var den muntliga förhandling som hölls under hösten 2015. Domstolen konstaterade att kommissionen bryter mot fördraget och avfärdar samtliga argument som kommissionen fört fram.

Kommissionen meddelade emellertid omedelbart att den inte avser att följa domen utan fortsätter att utföra sin konsekvensanalys under 2016. Jag har därför i ett brev till kommissionärerna Andriukaitis och Vella den 4 januari 2016 uppmanat dem att snarast vidta nödvändiga åtgärder för att följa fördraget och möta de berättigade förväntningarna från EU:s medborgare att EU ska skydda dem från de risker som exponering för hormonstörande ämnen medför. Jag tänker nu också verka för att rådet samfällt skickar motsvarande budskap till kommissionen.

Tillsammans med andra miljöministerkollegor i likasinnade medlems-länder samarbetar jag sedan hösten 2014 i ett nätverk – ”Reach Up” – som driver ett antal nyckelfrågor för en giftfri miljö inom EU, däribland ytterligare åtgärder för att minimera exponeringen för hormonstörande ämnen. Nätverket organiserade i oktober 2015 en konferens i Bryssel, där myndigheter, industri och intresseorganisationer tog fram rekom-mendationer för en stärkt kemikaliekontroll. Utfallet av konferensen redovisades vid miljörådet i december. Jag avser att, tillsammans med nämnda kollegor, fortsätta att driva dessa frågor under våren.

Stockholm den 3 februari 2016

Åsa Romson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.