Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

boende för flyktingar

Skriftlig fråga 2002/03:243 av Kerimo, Yilmaz (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-12-05
Anmäld
2002-12-05
Besvarad
2002-12-11
Svar anmält
2002-12-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 5 december

Fråga 2002/03:243

 av Yilmaz Kerimo (s) till statsrådet Jan O Karlsson om boende för flyktingar

Den 1 september i år var ca 17 000 lägenheter lediga i de allmännyttiga företagen. Ändå förs i debatten om mottagandet av flyktingar diskussioner om hur bostadsfrågan ska kunna lösas. Samtidigt söker sig många av de nya svenskarna till storstadsregionerna. Här finns i princip inga lediga lägenheter. Och i ambitionerna om ett generöst mottagande av människor som har det svårt och som flytt från andra delar av världen för en fristad här, har landets kommuner i olika utsträckning ställt upp för flyktingarna. I Stockholms län har exempelvis Södertälje och Botkyrka alltid tagit ett stort ansvar, medan kommuner som Danderyd och Lidingö tackat nej till ett aktivt mottagande.

I några kommuner säger man nu nej till fler flyktingar. Bostadsbristen är ett skäl. Men också för att flyktingmottagande och integration måste ske på ett sätt så att man får förutsättningar att lära sig svenska, klara skolan och få ett arbete. I några kommuner ser man nu att de ambitionerna inte kan nås och säger därför nej till ett ytterligare mottagande. Därför krävs det mer av solidaritet mellan kommuner. Därför borde fler kommuner ställa upp och ta ansvar. Ett frivilligt åtagande är naturligtvis bäst men i nuvarande situation bör en förstärkt lagstiftning på området övervägas.

Är statsrådet beredd att se över lagstiftningen i syfte att alla landets kommuner ska ta ansvar för ett värdigt mottagande av flyktingar?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:243 besvarad av

den 11 december

Svar på fråga 2002/03:243 om boende för flyktingar

Statsrådet Mona Sahlin

Yilmaz Kerimo har frågat statsrådet Jan O Karlsson om han är beredd att se över lagstiftningen i syfte att alla landets kommuner ska ta ansvar för ett värdigt mottagande av flyktingar. Arbetet inom regeringen är så ordnat att det är jag som ska svara på frågan.

Nuvarande regler innebär att Integrationsverket träffar överenskommelser om flyktingmottagande med kommuner som verket bedömer kan motsvara behovet av kommunplatser under ett år. För 2002 har Integrationsverket överenskommelser med 145 kommuner med en sammanlagd planerad mottagningskapacitet på ca 12 000 platser. Av de kommuner verket vänt sig till är det ett mindre antal som ej träffat överenskommelse.

Under 2003 fortlöper överenskommelserna för 143 kommuner. Södertälje och Åmål har sagt upp sina överenskommelser. För 2003 beräknas behovet av kommunplatser öka. Den bedömning Integrationsverket gör är att verket kommer att klara att ta fram de ytterligare platser som behövs för 2003 men inte utan svårigheter. Det finns enligt verkets bedömning fortfarande en potential av kommuner som under de senaste åren inte varit aktuella att kontakta för en överenskommelse, men som är beredda att ta emot flyktingar. Det bör också nämnas att det finns kommuner som själva tagit kontakt med Integrationsverket för att diskutera ett flyktingmottagande.

Att en kommun inte har en överenskommelse om flyktingmottagande betyder inte att kommunen kan neka flyktingar att bosätta sig i kommunen. Faktum är att ca 60 % av de nyanlända flyktingarna i dag bosätter sig i landets 30 största kommuner, däribland några kommuner som inte har en överenskommelse. Flertalet av dessa kommuner har en faktisk bostadsbrist och dessutom en koncentration av flyktingboendet till vissa bostadsområden, vilket givetvis kan försvåra såväl introduktionen som integrationen i det svenska samhället.

Bland annat mot denna bakgrund tillsatte regeringen i november 2001 en utredning med uppdrag att se över mottagande av och introduktion för flyktingar. I direktiven ingår bland annat att utredaren ska analysera i vilken mån koncentrationen av asylsökande och nyanlända flyktingar till vissa kommuner och bostadsområden påverkar integrationsprocessen.

Utredaren ska med utgångspunkt från bland annat denna analys överväga om det finns behov av åtgärder för att få asylsökande och flyktingar att välja ett boende som innebär så goda förutsättningar som möjligt, både under tiden asylansökan prövas samt för en individuellt anpassad introduktion och en långsiktigt hållbar integration. Om utredaren finner att det finns behov av att i ökad utsträckning söka påverka boendet, bör olika alternativ övervägas och om det finns behov av det ska utredaren föreslå författningsändringar.

I utredarens uppdrag ingår alltså att se över lagstiftning och förordningar med anknytning till det Yilmaz Kerimo tar upp i sin fråga. Utredaren ska lämna sitt betänkande till regeringen under nästa år.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.