barnkonventionen och kommunerna
Skriftlig fråga 1997/98:205 av Zetterberg, Eva (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1997-12-01
- Anmäld
- 1997-12-08
- Besvarad
- 1997-12-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
FN:s konvention om barns rättigheter är ett folkrättsligt bindande avtal. Barnkommittén har med sitt betänkande Barnet i främsta rummet bidragit till att skapa större klarhet vad gäller innebörden av begreppet "barnets bästa". Nu återstår att se till att barnkonventionen används i det praktiska arbetet på alla nivåer i samhället.
Barnombudsmannen har i en undersökning av landets kommuner funnit att endast 64 av Sveriges kommuner har behandlat konventionen i kommunstyrelse eller kommunfullmäktige. Det är allvarligt eftersom den kommunala nivån är så viktig för barn och ungdomar. Där vilar det huvudsakliga ansvaret för skolan, kultur och fritid och det sociala.
För att vi skall leva upp till barnkonventionens intentioner är det viktigt att barnperspektivet genomsyrar och blir synligt i alla beslut och åtgärder som på något sätt berör barn och ungdomar.
Mot bakgrund av det ovanstående vill jag fråga:
Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att kommunernas arbete med barnkonventionen skall öka?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:205 besvarad av , ()
- Statsrådet Maj-Inger Klingvall
Eva Zetterberg har frågat mig vilka åtgärder socialministern avser vidta för att kommunernas arbete med barnkonventionen skall öka. Frågan har överlämnats till mig.
Genom att ratificera barnkonventionen har Sverige förbundit sig att garantera att barn och ungdomar i Sverige har de rättigheter som anges i konventionen. I åtagandet ingår givetvis också att sprida information till allmänheten om innehållet i konventionen.
Barnombudsmannen är den myndighet som har ansvar för att uppmärksamma att lagar och andra författningar och praxis stämmer överens med våra åtaganden enligt barnkonventionen. Sedan i maj 1996 har BO även regeringens uppdrag att ansvara för informationen om barnkonventionen. I den enkät som BO genomfört under 1997 framkommer mycket tydligt att kommunerna har stora behov av att få vägledning i att tillämpa barnkonventionen. Så många som fyra av fem kommuner uppger att de vill ha mer information och kunskap om hur man tillämpar barnkonventionen.
BO har haft ett särskilt uppdrag att utarbeta en informationsskrift om hur kommunerna kan arbeta med att integrera barnkonventionen i sin verksamhet. Materialet Ett steg framåt för barnkonventionen - en handbok för beslutsfattare i kommuner och landsting har nyligen överlämnats till mig. Jag ser den som ett mycket värdefullt instrument i den process som är nödvändig för att kunna integrera barnkonventionens intentioner i det vardagliga arbetet ute i kommuner och landsting. Regeringen har beslutat att använda 20 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för insatser som syftar till att öka kännedomen om barnkonventionen i landet. Under en tvåårsperiod får dessa arvsfondsmedel användas av olika frivilligorganisationer för projekt som ökar kunskaperna om barnkonventionen bland förtroendevalda och tjänstemän i kommuner och landsting. Satsningen bygger på ett samarbete mellan frivilligorganisationerna och BO. Jag ser fram emot att i dagarna kunna fatta beslut om stöd till de första av många intressanta projekt. När den här satsningen är över är målet att varje kommun skall ha kommit ett steg längre på vägen att arbeta i barnkonventionens anda.
Den statliga utredningen, Barnkommittén, har haft till uppgift att göra en bred översyn över hur svensk lagstiftning och praxis förhåller sig till barnkonventionens bestämmelser. Kommitténs betänkande, Barnets bästa i främsta rummet (SOU 1997:116), är för närvarande ute på bred remiss till 155 instanser. Remisstiden går ut den 20 januari 1998. Därefter vidtar beredningsarbetet inom Regeringskansliet.
Jag ser barnkonventionen som ett levande instrument och ett verktyg för att förändra barns situation. Jag har stora förhoppningar att det arbete som nu pågår och som kommer att påbörjas skall leda utvecklingen framåt.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.