Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Motion 2004/05:Sf358 av Kenneth Lantz m.fl. (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om de sämst ställda pensionärerna.

2. Riksdagen beslutar att höja den övergångsvisa ålderspensionen, i enlighet med vad som anförs i motionen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett höjt grundavdrag som även gynnar pensionärerna.1

4. Riksdagen beslutar att fritidshus inte skall medräknas i underlaget för inkomstprövat bostadstillägg för pensionärer, i enlighet med vad som anförs i motionen.

5. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning som skall se över hur anhörigvårdarens arbete på ett bättre sätt kan tas i beaktande i pensions- och socialförsäkringssystemet.

6. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag för budgetåret 2005 anslagen under utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom enligt uppställning:

   Anslag	Regeringens förslag, kr	Anslagsförändring, kr
   20:1 Garantipension till ålderspension	22 541 203 000	+700 000 000
   20:3 Bostadstillägg till pensionärer	7 522 000 000	+90 000 000
   Summa totalt för utgiftsområdet	46 413 203 000	+790 000 000

1 Yrkande3 hänvisat till SkU.

Inledning

Att bygga ett samhälle där alla kan åldras i trygghet och värdighet är ett av välfärdspolitikens angelägnaste mål. Ett välfärdssamhälle kan i hög grad bedömas utifrån kriterier som respekt, tillvaratagande och omsorg om den äldre generationen.

Att kunna åldras med bibehållen värdighet måste garanteras varje människa, men alltför många äldre har idag en bristande tilltro till samhällets förmåga att garantera trygghet och oberoende och känner oro inför de sista åren av livet. Ingen skall på sin ålders höst behöva oroa sig för sin försörjning. Många förväntar sig att statens åtagande inför kommande pensionering skall vara tillräckligt. Andra har tecknat privata pensions-, kapital- och sjukförsäkringar i övertygelsen att statens ekonomiska åtaganden inte räcker för den standard de vill ha.

Regeringens okänsliga budgetsanering har drabbat många pensionärer hårt genom nedskärningarna och bristerna inom äldrevården samt de växande vårdköerna. Dessutom har pensionerna släpat efter i värdeutveckling. Den socialdemokratiska regeringens budget är svag inte minst med tanke på de sämst ställda pensionärerna. Kristdemokraterna står bakom den pensionsreform som trädde i kraft 2003. Den leder till att pensionssystemet blir stabilt och att pensionerna på så sätt säkras. Vi anser dock att det finns flera förändringar som bör genomföras för att trygga den ekonomiska situationen för de äldre. Kristdemokraternas inriktning för de kommande åren skall därför vara att förbättra värdet av pensionerna genom sänkt skatt, samt särskilt att förbättra den ekonomiska situationen för de sämst ställda pensionärerna.

I denna motion presenterar vi de anslagsförändringar i de delar som berör utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Förändringar av anslag som berör fastighetsskatten samt grundavdraget återfinns i Kristdemokraternas budget- och skattemotioner.

Efterlevandepension

Med hänvisning till många enskildas situation har Kristdemokraterna länge krävt att omställningspensionen skall förlängas till tolv månader. Varje år har vi även finansierat denna reform. Regeringen har äntligen gått oss till mötes på denna punkt och kommer därför, enligt budgetpropositionen, att återställa omställningspensionen till tolv månader.

Bättre för de sämst ställda pensionärerna

Ungefär en halv miljon av Sveriges pensionärer lever idag under mycket knappa förhållanden. Kristdemokraterna krävde därför i valrörelsen 2002 att pensionerna till de ekonomiskt sämst ställda pensionärerna tidigt under nästkommande mandatperiod skulle öka med motsvarande 1 000 kronor i månaden (före skatt) jämfört med nivån år 2002. Netto motsvarar alltså detta krav en ökning med ca 700 kronor per månad efter skatt. Det klargjordes också att både skattesänkningar och pensionsuppräkningar skulle kunna användas för att uppnå denna förbättring.

Med anledning av den pensionsreform som Kristdemokraterna aktivt medverkat till fick de sämst ställda pensionärerna förra året en högre pension. Därutöver höjer Kristdemokraterna i sitt budgetalternativ den övergångsvisa garantipensionen med 100 kronor per månad. Vi föreslår dessutom i vårt budgetalternativ en kraftig höjning av grundavdraget i den kommunala beskattningen. Eftersom samtliga pensionärer numera betalar skatt enligt samma skattesystem som alla förvärvsinkomsttagare innebär vår höjning av grundavdraget också att samtliga pensionärer får sänkt skatt och därmed ökad behållning av pensionen. Fördelningsprofilen på vårt höjda grundavdrag ger i förhållande till inkomsten mest till pensionärer och förvärvsinkomsttagare med låga inkomster.

Sammantaget innebär det nya pensionssystemet, en höjning av den övergångsvisa garantipensionen med 100 kronor per månad och Kristdemokraternas skattesänkning att pensionerna för de med lägst pension förbättras med drygt 800 kronor per månad efter skatt. De 800 kronorna i nettoförbättring per månad motsvarar en höjning av pensionen med ca 1 200 kronor före skatt. De utfästelser som Kristdemokraterna gjorde i valrörelsen i denna del har alltså med god marginal täckts in genom det förslag till statsbudget som Kristdemokraterna lägger fram för år 2005. Vi anslår ytterligare 700 miljoner kronor för att finansiera höjningen av den övergångsvisa garantipensionen.

Pensionärer ska också få sänkt skatt!

Regeringen valde under förra mandatperioden att inte låta pensionärerna få del av de skattesänkningar de införde genom att som det hette "kompensera för pensionsavgiften". Regeringen kom dock på andra tankar och föreslog i 2002 års budgetproposition att pensionärerna, precis som Kristdemokraterna länge hävdat, bör få del av de senaste årens goda tillväxt. Den grundavdragshöjning som Kristdemokraterna föreslår omfattar alla skattepliktiga transfereringar, även pensioner. Från år 2003 beskattas, som nämnts ovan, hela pensionärskollektivet i det vanliga skattesystemet (med undantag för den allmänna pensionsavgiften som pensionärer inte betalar). Detta leder med Kristdemokraternas föreslagna grundavdragshöjning till sänkt skatt för de flesta pensionärer med ca 200 kronor per månad, eller 2 400 kronor per år.

Förbättrat bostadstillägg

Allt färre pensionärer har behov av bostadstillägg. Det är glädjande. Men under inga omständigheter får de äldre som saknar ekonomisk kraft att själva finansiera en rimlig och normal boendestandard glömmas bort. Kristdemokraterna stod bakom en höjning av bostadstillägget från 90 till 91 procent 1 och välkomnar även den aviserade höjningen av bostadstillägget till 4 670 kronor per år. Vi anser dock att det krävs ännu en viktig förbättring av bostadstillägget.

Kristdemokraterna anser att fritidsfastighet inte skall ingå i inkomstprövningen av bostadstillägg till pensionärer. Underlaget för beräkningen av bidraget skall baseras på permanentboende och inget annat. Flera fritidsfastigheter har idag ett så högt taxeringsvärde att förmögenheten omöjliggör bostadstillägg. Det är inte ovanligt att pensionärer skaffat sig ett fritidshus i unga år. Idag är det taxerade värdet högt med anledning av tomtvärdet vilket i sin tur medfört att man ofta har en fastighetsförmögenhet. Det är inte rätt att människor skall tvingas till försäljning och därmed försämring av livskvaliteten för att erhålla bostadstillägg. Kristdemokraterna föreslår att fritidsfastighet inte skall ingå i underlaget för beräkning av bostadstillägget och anslår därför 90 miljoner kronor för att finansiera detta.

Anhörigvårdarnas trygghet

Anhörigvården utgör basen i vård- och omsorgsarbetet. Dessa insatser kan inte mätas eller värderas i precisa tal, men viss forskning pekar på att upp emot två tredjedelar av all omvårdnad sköts av närstående som maka/make, barn, släkting eller vän. Detta förhållande gäller också till betydande del rena sjukvårdsinsatser. För många är tillgången till en anhörig i själva verket en förutsättning för att man ska kunna vårdas i hemmet. Räknar man även in psykiskt sjuka och handikappade personer kan det röra sig om en miljon människor som sköter och vårdar en anhörig.

Utgångspunkten för Kristdemokraterna är att se och erkänna familjens och de närståendes roll och funktion i vården av äldre, sjuka eller funktionshindrade. Stödet till anhöriga som vårdar ingår som en viktig del i Kristdemokraternas familjepolitik. Anhörigvårdare är en stor tillgång och har rätt till olika former av stöd, information och handledning för att kunna ta på sig vårduppgifter som annars skulle utföras av vårdpersonal med flera års utbildning.

Kristdemokraterna anser att anhörigrollen måste uppvärderas och erkännas. Frågan om de anhöriga enbart ska få olika typer av stöd, eller om det ska bli aktuellt att yngre anhöriga ska kunna anställas och omfattas av trygghetsförsäkringar och pensionsavtal måste lyftas fram. Det råder idag stora skillnader mellan kommunerna när det gäller yngre anhörigas möjlighet till anställning för vård av närstående. De anhörigvårdare som fått anställning har alltid timanställning med lägsta ersättning. Trygghetsförsäkringar och pensionsavtal gäller inte för denna grupp. På grund av detta försvåras möjligheten att kombinera ett arbete utanför hemmet med anhöriganställning. Följden kan bli att den anhörige tappar sitt sociala nätverk på grund av familjesituationen.

Kristdemokraterna anser att den samhälleliga och medmänskliga betydelsen av anhörigvårdarens arbete måste tas i beaktande på ett bättre sätt i pensions- och socialförsäkringssystemet. Denna fråga bör således utredas.

Slopa den statliga fastighetsskatten

Många pensionärer drabbas hårt av fastighetsskatten. Till skillnad från beskattning av löner, företagsvinster och konsumtion tas fastighetsskatt ut på en tillgång som inte ger någon löpande avkastning och inte kan omsättas i reda pengar med mindre än att huset säljs. Fastighetsskatten, som sägs vara en del av kapitalbeskattningen, utgör skatt på en beräknad icke existerande avkastning. Detta är en ologisk och verklighetsfrämmande skattekonstruktion. Grunden bör vara att människor ska kunna leva på sin lön eller pension. Boendekostnaderna som andel av inkomsten har nästan fördubblats de senaste 25 åren. Sverige har världens högsta skatter på boende, där fastighetsskatten är en bidragande del. Kristdemokraterna föreslår att den statliga fastighetsskatten avskaffas omedelbart därför att det är helt orimligt att människor skall beskattas så att de måste gå från gård och grund. Istället får kommunerna rätt att ta ut en avgift på maximalt 2 600 kronor per år för kostnader för räddningstjänst och gatuunderhåll m.m.

Stockholm den 5 oktober 2004
Kenneth Lantz (kd)
Inger Davidson (kd)	Chatrine Pålsson (kd)
Ulrik Lindgren (kd)	Rosita Runegrund (kd)
Sven Brus (kd)	Torsten Lindström (kd)
Gunilla Tjernberg (kd)	Dan Kihlström (kd)
Olle Sandahl (kd)

[1]	prop. 2000/01:140 Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl.