med anledning av prop. 1997/98:145 Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige
Motion 1997/98:Jo68 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Proposition 1997/98:145
- Tilldelat
- Jordbruksutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1998-05-29
- Bordläggning
- 1998-06-02
- Hänvisning
- 1998-06-03
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Socialdemokraternas proposition om miljöpolitik - ett vackert omslag?
Riksdagen, en miljöintresserad allmänhet, miljömedvetna företag och kommuner har i snart 3 år väntat på en genomgripande proposition om den nationella miljöpolitiken. Vänsterpartiet förväntade sig förslag om skärpta miljömål, en samlad strategi för det framtida miljöarbetet med höjda miljöskatter i en skatteväxlingsprocess. Framför allt hade vi förväntningar om en miljöproposition med förslag på konkreta åtgärder på kort och lång sikt. Det fanns också förhoppningar om en administrativ översyn där dagens ca 170 nationella miljömål skulle ordnas och korreleras dels till varandra, dels till dagens verklighet. Där det har visat sig att beslutade miljömål inte uppnås förutsatte Vänsterpartiet att kraftfulla åtgärder skulle sättas in för att målen skulle förverkligas.
I propositionen saknas resonemang om hur miljömålen förhåller sig till miljöbalken och omställningen av energisektorn. Där saknas också en koppling till de ekologiska fonder som regeringen har inrättat. Det verkar snarast som om miljöarbetet styrs av olika aktörer eller avdelningar inom Miljödepartementet, vilka driver olika projekt utan inbördes korrelation. Det finns med andra ord många frågor om miljöpolitikens inriktning och samband som förblir obesvarade. Vilka delmål styr fördelningen av den ekologiska fondens 7,4 miljarder? Kommer fonden att finnas kvar under den "generation" propositionen talar om? Hur ska omställningen av energi- sektorn styras för att miljömålen ska uppnås?
Skatteväxlingskommittén var positiv till en skatteväxling för att gynna mänskligt arbete och minskad miljöbelastning. Skatteväxling innebär att skatten på mänskligt arbete minskar samtidigt som skatten i motsvarande grad höjs på miljöbelastande verksamhet, t.ex. utsläpp. Även på detta område är denna miljöproposition innehållslös. Regeringen har inget förslag till höjda miljöskatter för att nå miljömål eller skapa sysselsättning i arbetet med det uthålliga samhället.
Nu ligger en proposition på riksdagens bord. Men propositionens förslag och partiernas motioner kommer förmodligen inte att behandlas i riksdagen förrän våren 1999. Denna senfärdighet gör att det nationella miljöarbetet i praktiken stoppats upp under en lång tidsperiod. Detta hade möjligtvis kunnat accepteras om propositionen varit starten på en offensiv och initiativrik miljöomställning. Tyvärr saknar propositionen denna offensiva inriktning. Detta innebär att den behöver omarbetas och utvecklas på många områden. Den nya riksdag som väljs vid valet i september kommer att få ytterligare en motionstid på propositionen. Vänsterpartiet har därför valt att i denna motion i huvudsak koncentrera yrkanden och krav på övergripande frågor för att vid höstens motionsomgång lägga mer detaljerade krav för de olika övergripande målen.
Vänsterpartiet ser regeringens proposition som i första hand en systematisering av dagens miljömål och en organisatorisk översyn av hur miljöarbetet skall ske. Där anser vi att förslagen i huvudsak är bra. Den allvarligaste bristen i propositionen är förslaget att regeringen och inte riksdagen skall besluta om delmålen. Vänsterpartiet avslår därför regeringens förslag till ny struktur i den delen. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på delmål som är tidsbestämda, mätbara och möjliga att utvärdera. Dessa delmål bör beslutas av riksdagen. Detta bör ges regeringen till känna.
Att riksdagens arbete och de demokratiska perspektiven urholkas har länge varit ett faktum vad gäller den ekonomiska politiken där regeringen minskat på ordinarie miljöbudget för att själva portionera ut pengar till kommunala projekt i form av lokala investeringsprogram (den ekologiska omställnings- fonden). Med vårbudgetens förslag kommer regeringen att förfoga över 7,4 miljarder kronor medan en ordinarie miljöbudget under UO20 årligen omfattar ca 1,3 miljarder kronor.
Förseningen av propositionen har fått flera negativa konsekvenser. Kom- muner, företag och andra aktörer som berörs av miljölagar och miljöskatter har avvaktat med investeringar, planerande, utbildning, etc i avvaktan på propositionen. Många förslag har avslagits i riksdagen i avvaktan på den aviserade propositionen.
Miljöbakgrund
Utvecklingen på miljöområdet går åt olika håll. Många av de miljöproblem som drabbar Sverige minskar i omfattning. Det gäller utsläpp till luft och sjöar. Mängden material i kretsloppet och användningen av förnyelsebara energislag ökar. Kärnkaftsavvecklingen har inletts och användningen av fossila energislag minskar på sikt. Kemikaliehanteringen blir successivt bättre och giftiga ämnen fasas ur produktionen.
Å andra sidan finns det sektorer som inte minskar sin negativa miljö- påverkan och det finns miljöhot eller miljöproblem som sakta men säkert förvärras. Ett exempel är den fortsatta förlusten av biologisk mångfald i Sverige. Trots de senaste årens debatt och många vackra miljöprogram producerade av aktörer inom skogs- och jordbrukssektorn fortsätter den biologiska mångfalden att minska i både jordbruks- och skogsmiljöer. Det är ett inhemskt svenskt problem som vi till stor del själva kan åtgärda om viljan finns. I denna viktiga fråga är regeringens stora miljöproposition utan svar.
Ett annat miljöproblem som vi till stor del kan åtgärda inom landet är utsläppen av kväveoxid. Här har vi haft ett mål om att begränsa utsläppen med 30 % från år 1980 till 1995. När det kan konstateras att detta miljömål med all säkerhet inte kommer att uppfyllas borde regeringen naturligtvis föreslå radikala åtgärder. Detta gör man inte i propositionen. Inte i något fall där miljömålet inte uppfylls föreslår regeringen någon offensiv strategi för att ändra på situationen.
Ett internationellt miljöhot som växer i allt snabbare takt är risken för klimatförändringar. Människans utsläpp av växthusgaser fortsätter och för- bränningen av de fossila energislagen fortsätter att öka. Människan påverkar idag sammansättningen av jordens atmosfär, vilket är synnerligen allvarligt. Effekterna av detta är svåröverskådliga men risken för försörjnings- katastrofer i många regioner ökar. Detta är ett område där försiktighets- principen bör tillämpas. Här borde varje regering ta sitt ansvar - särskilt i OECD-länderna. Den svenska regeringen har efter fyra års funderande och utredande inga konkreta förslag. Vänsterpartiet ser synnerligen allvarligt på denna handlingsförlamning. Det innebär fyra förlorade år som också begränsar det framtida handlingsutrymmet.
Koldioxidutsläppen är ett internationellt problem, men Sverige kan och måste som ett tekniskt och ekonomiskt avancerat land gå före och ta fram processer, teknik och samhällsstrukturer som visar på vägarna till minskad användning av fossila bränslen och därmed sjunkande utsläpp av koldioxid. Vad vi kan se idag finns det inga genvägar, utan genomgripande strukturella förändringar krävs inom energisektorn och transportsektorn. Regeringens senfärdighet har bromsat upp utvecklingen.
Förvisso är klimathotet globalt och kräver globala lösningar men även relativt enkla åtgärder i enskilda länder - oavsett internationella överenskom- melser - kan genomföras som minskar utsläppen. Det är riskbedömningen som är avgörande, och Vänsterpartiet gör den bedömningen att klimateffekterna av koldioxidutsläppen är så pass allvarliga att även ensidiga åtaganden i enskilda länder är värdefulla för att minimera skadorna och snabbt få fram ny, miljöanpassad teknik.
Detta anser Vänsterpartiet är bra
Det är bra att man rangordnar och systematiserar miljömålen. Det är bra att de korreleras till varandra och inlemmas i ett nationellt och internationellt sammanhang. Det är också bra att sektorsansvaret görs tydligare och att ansvariga myndigheter ska ställas till svars om miljömålen inte uppfylls.
Vänsterpartiet ställer sig bakom de femton övergripande nationella målen för miljön. De kan bidra till att miljöarbetets status höjs och till att det går lättare att bedriva miljöarbetet när tydliga nationella miljömål finns. Men Vänsterpartiet är mycket kritiskt till den struktur som regeringen föreslår.
Brister i regeringens miljöpolitik
Vänsterpartiets kritik kan sammanfattas på följande sätt:
1. De femton nationella mål som regeringen föreslår är så allmänt hållna att ingen kan invända mot dem. För att de skall bli operativa krävs att riksdagen antar konkreta delmål som är tidsbestämda, mätbara och möjliga att utvärdera. Regeringen bör återkomma till riksdagen med sådana förslag. Detta bör ges regeringen till känna.
Med den konstruktion som regeringen föreslår kommer beslut om delmål och åtgärder för att nå målen att flyttas från riksdag till regering. Det är en försvagning av det folkvalda parlamentet och ytterligare en överföring av makt till regeringen. Detta har varit en tydlig trend under den senaste mandatperioden. Hur skall de folkvalda representanterna svara upp mot människors krav om riksdagens inflytande över miljöpolitiken inskränks till att hänvisa till övergripande mål som skall nås i ett generationsperspektiv? Vänsterpartiet avslår regeringens förslag till ny struktur i den delen. Delmål för att nå de övergripande målen skall beslutas av riksdagen. Detta bör ges regeringen till känna.
2. Tidsperspektivet - "generationsmålet" är alltför vagt. Att använda begreppet "generation" i dessa sammanhang är ett nytt grepp. Det är mycket oklart vad som avses med en generation. Personliga tolkningar ligger mellan 10-40 år. SAOL (Svenska akademiens ordlista) jämställer det med en mansålder, och då rör det sig om 70-80 år. Den enda definition som getts är den som miljöminister Anna Lindh uttryckte på presskonferensen när propositionen presenterades. Hon pratade då om en generation som 20-25 år. Om detta är miljöministerns personliga tolkning eller regeringens framgår inte. Propositionen ger ingen vägledning i denna grundläggande tolkning. Regeringen talar också om åtgärder under två generationer, vilket gör det hela ännu mera abstrakt.
Att säga att alla allvarliga miljöproblem ska vara lösta inom en generation är å ena sidan att ta på sig mycket ansvar. En tillbakablick tjugofem år visar att vi i början på 1970-talet inte kunde förutse dagens alla miljöhot. Å andra sidan är det lätt att ta till stora ord kring hur det ska vara i en avlägsen framtid när man själv för länge sedan har lämnat ansvarig ställning. Vem är ansvarig om målet inte nås? Ett exempel är kväveoxidmålet för år 1995 som inte uppfylldes. Vem är ansvarig för det? Vänsterpartiet förstår inte hur regeringen kan lova att framtidens regeringar ska kunna lösa alla allvarliga miljöproblem. Det kan tänkas dyka upp nya problem som kan vara ytterst svåra att lösa. Ett annat exempel är kvicksilverproblemet där vi efter 30-40 års arbete fortfarande har kvar skadliga nivåer av kvicksilver i matfisk och bottensediment som begränsar vår livsmedelskonsumtion och rekreations- möjligheter.
Det vore därför rimligare med en övergripande målsättning som går ut på att Sverige inom tjugofem år skall ha löst dagens kända miljöproblem samt förhindra att nya uppstår. Detta bör ges regeringen till känna.
3. Det måste klargöras vad som ska ske när ett miljömål inte uppfylls. Flera av de idag existerande miljömålen har inte uppfyllts. Det kan bero på att målet i sig varit orealistiskt, men det kan också bero på att regering och riksdag inte förmått vidta tillräckligt starka styrmedel för att det skall vara möjligt att nå målet. En miljöproposition som föreslår en ny struktur på miljöarbetet bör naturligtvis också innehålla riktlinjer för vad som skall ske när uppställda mål inte nås. I dagens struktur är det oklart vad som skall ske när så är fallet. Oftast sker ingenting. Regeringen bör därför återkomma med förslag på riktlinjer för vad som skall ske när miljömålen ej nås. I sådana riktlinjer bör till exempel en utvärdering av orsakerna till den bristande måluppfyllelsen vara en viktig del. Detta bör ges regeringen till känna.
4. Miljöpropositionen saknar en samhällsekonomisk konsekvensbedöm- ning. Att genomföra en genomgripande miljöomställning kommer att innebära ekonomiska konsekvenser både på kostnads- och inkomstsidan. En ren miljö, ett samhälle som inte tär på framtidens resurser är ett samhälle som också kan skapa förutsättningar för arbete och välfärd för fler människor, men i ett inledningsskede måste samhället vara berett att satsa ekonomiska resurser. I ett anfall av självinsikt konstaterar propositions- skribenten på sidan 191: "Med hänsyn till att regeringens förslag givits formen av allmänna riktlinjer utan att ange tidsram, är det svårt att göra några mer ingående konsekvensbedömningar av förslagen." I samma stycke framhåller regeringen själv att regeringens förslag förmodligen inte kommer att medföra några ekonomiska konsekvenser för statsfinanserna eller samhället i övrigt. Det är ett intressant sätt att säga att regeringens förslag inte har någon betydelse.
Vänsterpartiet vill inte vara lika negativt som regeringen själv i sin betygssättning av regeringens förslag, utan gör den bedömningen att flera förslag kommer att leda till förbättrad miljö, fler arbetstillfällen, ökad tillväxt och bättre statsfinanser. Vi saknar dock de konkreta exempel på ekonomiska bedömningar som bör finnas med i en proposition av detta slag. Att bortse från dessa är inte realistiskt. Det är lätt att ta ställning till svävande mål, men den omställning som måste ske är i allra högsta grad konkret och kommer att få ekonomiska konsekvenser för Sverige, positiva som negativa. Regeringen bör därför redovisa de samhällsekonomiska konsekvenserna av de nya miljömålen, de delmål som fastställs och de åtgärder som krävs. Detta bör ges regeringen till känna.
Vad vi gör nu är det intressanta
De 15 övergripande nationella målen är följaktligen ganska självklara och därmed politiskt ointressanta, det är antagligen omöjligt att hitta någon som inte ställer upp på dessa vackra visioner. Den politiska sprängkraften ligger i de förslag på åtgärder som görs under den kommande mandatperioden. Det som är intressant, och som kommer att vålla debatt och tvister, är införandet och genomförandet av de delmål som anger vad vi ska göra och uppnå den närmaste överblickbara tidsperioden. Det är också i det perspektivet som ekonomiska och andra styrmedel är intressanta för näringsliv och andra aktörer i samhället. Det positiva exemplet är beslutet om kärnkraftsavveckling som satt fart på utvecklingen av alternativ energi. Det negativa exemplet är beslutet om burhönsen. Där visade det sig med önskvärd tydlighet att målet att avveckla burhönssystemet på tio år inte var mycket värt när de tio åren gått till ända.
Riksdagen ska naturligtvis fatta beslut även om delmålen. Det är delmålen som kräver investeringar, ekonomiska medel och ett förändrat beteende. Att ersätta riksdagens beslutsrätt med årliga redovisningar och en parlamentarisk kommitté som ska jobba ett och ett halvt år är inte tillräckligt. Det är inte riksdagens beslutsrätt som har gjort att miljömål inte har uppfyllts. Det är bristen på uppföljning av dagens mål, konkreta uppföljningsbeslut och handlingsförlamning hos regering och riksdagsmajoritet som orsakat detta.
Skärpta miljömål, några exempel
Vänsterpartiet har under den tid vi väntat på miljöpropositionen antagit att en rad skärpningar skulle ske av miljömålen. Inte minst mot bakgrund av att vissa miljöproblem förvärrats. Om vi ska nå det ekologiskt uthålliga samhället i rimlig tid utan att allt för stora förluster och irreversibla skador har hunnit ske borde ribban för miljöarbetet successivt höjas.
Klimathotet, bevarandet av skyddsvärda naturmiljöer, buller, havens tillstånd, kväveoxidutsläppen är exempel där många har förväntat sig höjda ambitioner från regeringens sida. Propositionen är i detta avseende en besvikelse. Faktum är att när man närmare granskar delmålen som behandlas i propositionen är det i många fall fråga om sänkta ambitioner om vi lyckas tolka propositionen korrekt.
Den hotade skogen måste skyddas nu
Ett exempel är skyddet av skyddsvärd skog. Om vi ska följa propositionstexten så sätts också målet att bevara den skyddsvärda skogen in i generationsperspektivet. Det kan Vänsterpartiet inte acceptera. Om inte pengar för inköp av skogsmark tas fram snarast kommer det inom en "generation" inte att finnas någon skyddsvärd skog kvar att bevara. Miljövårdsberedningen har föreslagit att 275 000 hektar skall bevaras. Ett enigt jordbruksutskott har uttalat sig för höjda anslag till inköp av skog. Nu behövs omedelbart en strategi för hur i första hand de sista urskogsresterna skall skyddas samt en plan för inköp av de 275 000 hektar som Miljövårdsberedningen har föreslagit. En sådan plan bör inriktas på att vara genomförd i sin helhet inom tio år och vad beträffar urskogarna före år 2000. Detta bör ges regeringen till känna.
Sverige ska gå före på klimatområdet
Klimatfrågan måste tas upp och Sverige måste vidhålla att vi är beredda att gå före med 20 % minskning trots Kyoto och EU:s fördelning av utsläppskvoter. Sverige bör emellertid inte acceptera att utsläppen överlåts på något annat land. När nu Stockholms stad nyligen i kommunstyrelsen beslutat att reducera CO2-utsläppen totalt från samtliga sektorer i staden med 20 % i sitt nyligen antagna handlingsprogram mot växthusgaser perioden 1990-2005, så bör inte staten ha en lägre ambitionsnivå. Detta borde ha framgått av propositionen. Regeringen bör återkomma med ett handlingsprogram som omfattar samtliga sektorer som kan komma att beröras för att klimatkonventionen skall kunna efterföljas och klimathotet reduceras. Detta bör ges regeringen till känna.
Kretsloppssamhället måste gälla alla varor
Trots att miljömålen och de riktlinjer som presenteras i någon mån blir svävande eftersom de är så oprecisa så lyckas regeringen inte med att formulera dem korrekt. Vänsterpartiet reagerar på formuleringar i de övergripande riktlinjerna som: "Flertalet varor ska vara materialsnåla och energieffektiva, uppgraderingsbara samt kunna återanvändas eller återvinnas med avseende på material eller energi." Vad menas med flertalet varor? Det måste ju redas ut redan nu vilken typ av varor som ska falla under vilken paragraf. Hur ska de andra varorna se ut? Är det verkligen så, enligt regeringen, att vi inte klarar av att ställa ett krav på alla varor att vara materialsnåla, energieffektiva, uppgraderingsbara samt vara anpassade för återvinning med avseende på material eller energi? Utgångspunkten för miljöomställningen måste omfatta alla varor. Detta bör ges regeringen till känna.
Faktor 10 kontra rättvist miljöutrymme
Regeringen slår sig för bröstet vad gäller arbetet med att införa begreppet "faktor 10" i EU- och FN-sammanhang. Enligt regeringen själv så definieras faktor 10 så här: "...vilket (begreppet) innebär att resursanvändningen, inte bara av fossila bränslen utan av alla resurser, behöver bli i genomsnitt 10 gånger effektivare under en till två generationer." Vänsterpartiet delar uppfattningen att faktor 10-diskussionen är viktig för att uppnå till exempel ett bättre utnyttjande av energi. Det finns dock brister med detta begrepp. Framför allt om vi jämför det med ett annat relativt nytt begrepp: rättvist miljöutrymme, som framför allt omfattar insikten att vi också måste ändra vårt sätt att leva, vår livsstil. Det räcker inte med att göra precis samma saker som vi gör idag, men mer effektivt. Den nya tekniken har under de senare åren utvecklats till att bli mer energisnål - men inte har förbrukningen av ändliga material minskat för det. Faktor 10 har ett inbyggt tillväxtbegrepp som är omodernt och dessutom kommer att skada miljön. Vi måste också ifrågasätta om det vi gör är nödvändigt eller om miljöutrymmet bättre kan användas på annat sätt. För Vänsterpartiet är hög konsumtionsnivå inte detsamma som hög levnadsstandard. Faktor 10-begreppet bör därför kompletteras med begreppet rättvist miljöutrymme. Detta bör ges regeringen till känna.
Inför producentansvar för möbler och kontorspapper
Regeringen argumenterar kring att det inte behöver införas något producent-ansvar för möbler på sidan 204. En mycket märklig argumentation vill vi påpeka. Man skriver:
Riksdagens beslut...om bemyndigande för regeringen att införa förbud mot deponering av organiskt avfall och ett eventuellt införande av en avfallsskatt, tillsammans med den redan idag fungerande andrahandsmarknaden för möbler gör att regeringen bedömer att återanvändning och återvinning av uttjänta möbler kommer att öka. Regeringen har därför för närvarande inte för avsikt att införa ett författningsreglerat producentansvar för möbler.
Vänsterpartiet vill påpeka att den andrahandsmarknad som finns inte avser uttjänta möbler, utan möbler som fortfarande går att använda. Att luta sig på denna marknad ger därför ingen garanti för att möbler tas om hand på ett säkert sätt när de kasseras.
Andrahandsmarknaden sköts inte av producenterna utan i hög utsträckning av frivilligorganisationer som inte har något ansvar för produktionen. Det argument som kan ha relevans för möbelavfall är ett införande av en avfallsskatt eftersom det leder till minskade mängder som läggs på deponi. Problemet är bara att någon avfallsskatt inte föreslås i denna proposition. Vänsterpartiet föreslår därför att regeringen lägger förslag om producent- ansvar för möbler.
Det bör redan nu införas producentansvar även för kontorspapper. Naturvårdsverkets rapport om kontorspapper, SNV 4678, är tillräckligt underlag för ett sådant beslut. Det finns idag tyvärr inte ett enda pappersbruk i Sverige som förädlar insamlat kontorspapper till nytt kontorspapper. Sådana pappersbruk är vanliga utomlands eftersom det är en enkel teknik med många fördelar. Regeringens ambitionsnivå måste höjas.
Kemikaliepolitiken
När det gäller kemikaliepolitiken har regeringen tagit några kliv framåt. Man kan dock konstatera att där propositionen är någorlunda konkret så är det områden där EU redan har likartade förslag eller där andra länder i EU har varit pådrivande. Sveriges ambition att gå före bleknar allt mer.
Under rubriken Kemikaliepolitik för 2000-talet har regeringen använt sig av tidsperioden 10-15 år. Avsaknaden i flera fall av konkreta tidsbestämda delmål gör att det blir svårt att sätta tilltro till den frivillighet som regeringen aviserar. Begrepp som användning av cancerframkallande ämnen bör upp- höra, en skärpt kontroll av de aktuella ämnena bör i första hand utformas på EU-nivå, samverkan mellan myndigheter och industri bör öka, Sverige bör aktivt delta i arbetet med att utarbeta en global konvention, myndigheten xxx bör utreda yyy och om aktören zzz inte vidtagit åtgärder före år 200x så ska regeringen överväga att..., behov av åtgärder bör utredas, användningen av bly i PVC-produkter bör på frivillig väg ha upphört senast till år 2002, all användning av ftalater och andra mjukgörare bör avvecklas på frivillig väg, m.m., riskerar att bli till intet förpliktigande om inte klara tidsbestämda mål fastställs. Håller man på med politiska förändringsprocesser så borde man förstå att de signaler som ges är att inget behöver göras nu, utan aktörer och andra kan lungt se framtiden an. Processen kommer sannolikt att ske på samma sätt som med hönsburarna. "Hönsen ska gå fritt om 10 år", sa Ingvar Carlsson, men hur det gick med det vet alla. Politisk styrning på miljö- området kräver mer än vad som redovisas i detta dokument som snarare är en politisk önskelista än ett fungerande styrdokument.
Transportområdet
KOMKOM - utredningen som försvann
Kommunikationskommittén (KOMKOM) lämnade efter mer än två års arbete sitt omfattande och mycket omdiskuterade slutbetänkande för drygt ett år sedan. KOMKOM inriktade sig till stor del på just miljöfrågorna inom transportsektorn, och gav ett flertal förslag inom detta område. I denna proposition om de svenska miljömålen finns ett avsnitt som behandlar transportsektorn, men KOMKOM nämns över huvud taget inte någonstans i detta avsnitt. Detta anser vi är högst anmärkningsvärt. Vart tog KOMKOM vägen?
KOMKOM lade förslag om hur transportsektorn ska miljöanpassas. Bland annat föreslog en stor majoritet ( s, fp, c, kd) 10 öres årlig höjning av bensinskatten under 22 års tid - endast m var emot en höjning. Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslog en större höjning. Regeringen har inte tagit till sig utredningens förslag utan anpassat sig till Moderaternas ytterlighetsförslag och föreslår inga förändringar alls vad gäller skatt på fossila bränslen. Det är märkligt med tanke på att regeringen själv i propositionen konstaterar att ekonomiska styrmedel är effektiva när det gäller att styra om samhället till ett mer miljöanpassat beteende och miljövänliga produkter. Det är också märkligt när samma regering säger sig prioritera sänkningen av koldioxidutsläppen utifrån undertecknandet av internationella avtal.
Som regeringen själva skriver i propositionen är trafiken en av de främsta orsakerna till många av dagens miljöproblem. Enligt Naturvårdsverket är trafiken ansvarig för tolv av de tretton stora miljöhoten som finns idag. Vänsterpartiet anser att arbetet med att utveckla miljömålen inom transportområdet är alldeles för angeläget för att vi på detta sätt ska riskera att det inte kan göras på bästa sätt.
Vänsterpartiet har vid ett flertal tillfällen påtalat behovet av en sam- ordnande myndighet inom transportområdet, ett "Infrastrukturverk". Ett sådant statligt organ skulle få den överblick över kommunikationssektorn i Sverige som idag saknas. En sådan samordning och överblick vad gäller alla de olika transportslagen är nödvändig för att kunna utarbeta bra sektorsmål och strategier för miljön på transportområdet. Regeringen bör återkomma och redovisa konkreta åtgärder på trafikområdet vid konkretisering av de femton miljömålen. Detta bör ges regeringen till känna.
Klimatet
Regeringen skriver att trafikens bidrag till luftföroreningarna ska vara försumbar på 25-30 års sikt. Det är bra att ha långsiktiga perspektiv, men det måste hända saker under de närmaste åren också, inte minst för att nå de långsiktiga målen. Hade regeringen valt att följa KOMKOM:s förslag om en årlig bensinprishöjning på 10 öre vore detta ett steg på vägen, även om det skulle krävas betydligt större höjningar för att få den miljöeffekt som krävs. Vi vill här påminna om att naturlagarna inte kan ändras med riksdagsbeslut. Har det uppstått en viss koncentration av luftföroreningar (bensen, kväveoxider, koldioxid etc.), kan inte riksdagen med hjälp av fattade beslut göra detta ogjort. Det är detta som skiljer miljöfrågor från de flesta andra frågor.
Det svenska miljöarbetet i EU
Det finns en risk med att lämna över vår miljöpolitik i händerna på EU. Vi saknar i texten skrivningar om djurskydd och livsmedel. Mycket viktiga miljö- och hälsofrågor där Sverige har (hade) väsentligt strängare regler än EU när vi blev medlemmar. Det sas då att vi skulle arbeta hårt för att EU skulle ta efter våra regler och vi fick vid inträdet en rad undantag på detta område. Men tiden börjar rinna ut för dessa och inom EU har inte mycket hänt. Det ser snarare ut som om det är vi som får anpassa oss till EU istället för tvärtom. Ett exempel är antibiotika i foder. Om vi kunde visa att det är skadligt och farligt skulle kommissionen se över EU:s regler sas det när vi fick undantaget. Flera utredningar visar att det är farligt och skadligt, men istället har vi ändrat i vår foderlag till det sämre. Det kan komma att bli flera sådana exempel nu när flera dispenser om undantag snart går ut, och vi anser väl att Sverige aktivt bör arbeta med dessa frågor i EU. I EU- politiken visas på ett tydligt sätt om Sveriges ambition att bli ett föregångsland på miljöområdet följs upp också i de olika ministerrådens möten. Sverige måste mer aktivt än hittills våga driva frågor som kan vara kontroversiella, men där svenska miljökrav är hårdare än EU:s och den svenska opinionen har en annan uppfattning än EG-kommissionen. Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag på konkreta tidsbestämda delmål som är möjliga att utvärdera,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att delmål för att nå de övergripande målen skall beslutas av riksdagen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en övergripande målsättning att Sverige inom 25 år skall ha löst dagens kända miljöproblem samt förhindra att nya uppstår,
4. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till riktlinjer för vad som skall ske när miljömålen ej nås,
5. att riksdagen begär att regeringen redovisar de samhällsekonomiska konsekvenserna av de nya miljömålen, de delmål som fastställs och de åtgärder som krävs,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en plan för inköp av skyddsvärd skog bör vara genomförd i sin helhet inom tio år, beträffande urskogarna före år 2000,
7. att riksdagen begär att regeringen återkommer med ett handlingsprogram för klimatområdet omfattande samtliga sektorer som kan komma att beröras för att klimatkonventionen skall kunna efterföljas och klimathotet reduceras,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utgångspunkten för miljöomställningen måste omfatta alla varor,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att faktor 10-begreppet bör kompletteras med begreppet rättvist miljöutrymme,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om producentansvar för möbler och kontorspapper,
11. att riksdagen begär att regeringen återkommer och redovisar konkreta åtgärder på trafikområdet vid konkretisering av de femton miljömålen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen måste våga gå före i EU:s miljöarbete även i kontroversiella frågor.
Stockholm den 29 maj 1998
Maggi Mikaelsson (v)
Owe Hellberg (v) Karl-Erik Persson (v) Hanna Zetterberg (v)
Yrkanden (24)
- 1att riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag på konkreta tidsbestämda delmål som är möjliga att utvärdera
- Behandlas i
- 1att riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag på konkreta tidsbestämda delmål som är möjliga att utvärdera
- Behandlas i
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att delmål för att nå de övergripande målen skall beslutas av riksdagen
- Behandlas i
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att delmål för att nå de övergripande målen skall beslutas av riksdagen
- Behandlas i
- 3att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en övergripande målsättning att Sverige inom 25 år skall ha löst dagens kända miljöproblem samt förhindra att nya uppstår
- Behandlas i
- 3att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en övergripande målsättning att Sverige inom 25 år skall ha löst dagens kända miljöproblem samt förhindra att nya uppstår
- Behandlas i
- 4att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till riktlinjer för vad som skall ske när miljömålen ej nås
- Behandlas i
- 4att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till riktlinjer för vad som skall ske när miljömålen ej nås
- Behandlas i
- 5att riksdagen begär att regeringen redovisar de samhällsekonomiska konsekvenserna av de nya miljömålen, de delmål som fastställs och de åtgärder som krävs
- Behandlas i
- 5att riksdagen begär att regeringen redovisar de samhällsekonomiska konsekvenserna av de nya miljömålen, de delmål som fastställs och de åtgärder som krävs
- Behandlas i
- 6att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en plan för inköp av skyddsvärd skog bör vara genomförd i sin helhet inom tio år, beträffande urskogarna före år 2000
- Behandlas i
- 6att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en plan för inköp av skyddsvärd skog bör vara genomförd i sin helhet inom tio år, beträffande urskogarna före år 2000
- Behandlas i
- 7att riksdagen begär att regeringen återkommer med ett behandlingsprogram för klimatområdet, omfattande samtliga sektorer som kan komma att beröras för att klimatkonventionen skall kunna efterföljas och klimathotet reduceras
- Behandlas i
- 7att riksdagen begär att regeringen återkommer med ett behandlingsprogram för klimatområdet, omfattande samtliga sektorer som kan komma att beröras för att klimatkonventionen skall kunna efterföljas och klimathotet reduceras
- Behandlas i
- 8att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utgångspunkten för miljöomställningen måste omfatta alla varor
- Behandlas i
- 8att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utgångspunkten för miljöomställningen måste omfatta alla varor
- Behandlas i
- 9att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att faktor 10-begreppet bör kompletteras med begreppet rättvist miljöutrymme
- Behandlas i
- 9att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att faktor 10-begreppet bör kompletteras med begreppet rättvist miljöutrymme
- Behandlas i
- 10att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om producentansvar för möbler och kontorspapper
- Behandlas i
- 10att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om producentansvar för möbler och kontorspapper
- Behandlas i
- 11att riksdagen begär att regeringen återkommer och redovisar konkreta åtgärder på trafikområdet vid konkretisering av de femton miljömålen
- Behandlas i
- 11att riksdagen begär att regeringen återkommer och redovisar konkreta åtgärder på trafikområdet vid konkretisering av de femton miljömålen
- Behandlas i
- 12att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen måste våga gå före i EU:s miljöarbete även i kontroversiella frågor.
- Behandlas i
- 12att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen måste våga gå före i EU:s miljöarbete även i kontroversiella frågor.
- Behandlas i
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.