med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93

Motion 1991/92:Fö31 av Erling Bager m.fl. (fp, c)

Behåll Lv 6 och LvTS i Göteborg

I de planeringsdirektiv försvarsministern under hösten
lämnade till överbefälhavaren (ÖB) fanns tydlig markering
om att luftförsvarsförmågan skulle prioriteras. Det var
därför mycket anmärkningsvärt att ÖB i den
kompletterande programplanen lade förslag som skulle ge
ett luftförsvar i obalans. Detta gäller såväl omsättningen av
luftvärnssystem som föreslagen förändring av luftvärnets
grundorganisation.

Det är därför mycket oförklarligt och olyckligt att
regeringen i sin proposition vidhållit CA/ÖBs förslag om en
förflyttning av Lv 6 i Göteborg till Halmstad och
Luftvärnets Tekniska Skola i Göteborg till Östersund.

Göteborgsområdet är ett av landets ur
totalförsvarssynvinkel viktigaste strategiska/operativa
områden. Områdets närhet till västgötabaserna är ett
operativt viktigt förhållande.

Lv 6 kan genom sin nuvarande placering svara mot de
högst prioriterade uppgifterna i MBV operativa riktlinjer,
nämligen just att snabbt luftskydda Göteborgsområdet och
västgötabaserna.

För Göteborgsområdet gäller detta även före
mobilisering (dvs. i det högst prioriterade krigsfallet
''strategiskt överfall''), då Lv 6 i nuvarande
fredsorganisation kan sätta in luftvärnsförband för att lösa
krigsuppgifter. Dessa förband sätts upp av enheter ur
pågående grundutbildning alt. repetitionsövning eller av
befäl i tjänst.

En tredjedel av luftvärnets totala produktion sker i dag
på Lv 6 vars utbildningsanläggningar möjliggör en rationell
utbildning.

Genom en samgruppering av LvTS och ett lvregemente
skapas gynnsammast möjliga utbildningssituation för såväl
värnpliktiga som officerare i teknisk tjänst vid luftvärnet.
Samutnyttjande av lärarpersonal, materiel och
speciallokaler ger hög och kostnadseffektiv produktion.

Genom en samgruppering av Lv 6 med LvTS och MVG
kan också underhåll och materialutnyttjande ske mycket
kostnadseffektivt.

Utbildningen i teknisk tjänst vid luftvärnet är mycket
materielkrävande, vilket erfordrar lån av krigsmateriel ur
mobiliseringsförråd. Omfattningen av desa lån är så stor att
återställandet av materielen i samband med mobilisering
från ett LvTS i Östersund, på grund av de långa
transportsträckorna, i hög grad skulle äventyra
mobiliseringen vid en rad luftvärnsförband även i södra och
mellersta Sverige.

Eftersom Göteborgsområdet, trots ett vikande
arbetsmarknadsläge, är attraktivt kommer förflyttningen av
den tekniska skolan till Östersund att medföra ett sannolikt
stort bortfall av yrkesofficerare i teknisk tjänst.
Huvuddelen av den tekniska personalen vid skolan har
redan nu, dvs. några månader efter flyttningsförslagets
offentliggörande, erbjudanden om civilt arbete i Göteborg.

Erfarenheterna från den civila sektorn visar att en
kompetensuppbyggnad av en ny eller flyttad verksamhet av
motsvarande storlek och komplexitet tar 10--15 år. Detta i
sin tur kommer att ge en tidsförskjutning på bortåt fem år
tills Robotsystem 90 kan ges full krigsanvändbarhet.

Vid befintligt luftvärnssystem Rb 77 (HAWK) sker
under 90-talet omsättning av teknikerpersonal, vilket
innebär krav på grundutbildning av värnpliktiga tekniker.
Lärarpersonalen för denna verksamhet består av fem
yrkesofficerare, som nu finns på LvTS. Slutar huvuddelen
av dessa äventyras Rb 77-förbandens användbarhet efter
mobilisering.

Ett mycket fruktbart samarbete med Ericssons kommer
att försvåras. I dag sker samverkan såväl vad gäller
marknadsföring för utländska kunder, rekrytering av
personal som teknisk kunskap och fördjupning för LvTS
personal.

Under planeringen av BAMSE-systemet har Ericssons
en väsentlig roll. I motsvarande sammanhang har Ericssons
tidigare utnyttjat samarbetsmöjligheterna med såväl Lv 6
som LvTS. Allt talar för att denna möjlighet bör
utnyttjas även i det stora och väsentliga BAMSE-projektet.

I en för försvarsmakten mycket osäker omvandlingstid
är flyttningen från Göteborg mycket olycklig. I ett framtida
försvarsbeslut kan den nu föreslagna arméstrukturen med 16
brigader mycket väl komma att ifrågasättas och förändras.
Att då nu göra en förflyttning av ett luftvärnsförband för
samlokalisering med ett infanteriförband verkar oövertänkt
och minskar handlingsfriheten i framtiden.

De påstådda besparingseffekterna av att flytta Lv 6
till Halmstad och LvTS till Östersund kan uppnås på
annat sätt. Infanteriregementena i Västsverige (I 15 och I 16
efter InfOHS beslutade flyttning till Linköping) har vardera
utbildningskapacitet för två infbrigader. Samlokalisering av
infanteriutbildning torde ge klart ökade besparingar bl.a.
genom minskat behov av investeringar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår propositionens förslag om flyttning
av Lv 6 och luftvärnets tekniska skola,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att de två västsvenska infanteribrigaderna bör sammanföras
till endera I 15 eller I 16 så att ett av dessa regementen kan
avvecklas.

Stockholm den 13 mars 1992

Erling Bager (fp)

Kenth Skårvik (fp)

Rune Thorén (c)

Elving Andersson (c)