Kollektivtrafik och ungdomar

Motion 2000/01:T826 av Willy Söderdahl m.fl. (v)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen i kommande infrastrukturproposition beaktar
ungdomars behov av kollektivtrafik.
Motivering

Följande text fanns med när ungdomsparlamentet i Blekinge behandlade
motioner inkomna från gymnasieskolor i hela länet.

Blekinge är ett litet län och alla människor har rätt nära till naturen och
nära till landsbygden var man än bor. På så sätt kan de flesta se vad som
håller på att hända med landsbygden. Urbaniseringen fortsätter
oupphörligen, därför att det blir allt besvärligare att leva på landsbygden
där den mesta offentliga servicen dragits in. I dag har den tekniska
utvecklingen gett oss möjligheter att förflytta oss lätt och relativt
miljövänligt. Men kollektivtrafiken trafikerar endast de större tätorterna,
vilket gör att människorna på landsbygden måste förlita sig på bilen. I
dag är bilkörande dyrt och miljöovänligt, vilket drabbar de som måste
skjutsa sina barn långa sträckor till skolan barnomsorgen och
fritidsaktiviteter m.m. Det svenska tågnätet är väl utbyggt och resande
med tåg är miljövänligt, men dyrt! I många fall är det både billigare och
bekvämare att åka bil eller flyg istället för att åka tåg. För att få fler
tågresenärer måste biljettpriserna sänkas och alla nuvarande stationer
bibehållas. Oftast går bussarna på dumma tider, vilket skulle kunna
förbättras genom att Länstrafiken skulle kunna samarbeta med
gymnasieskolorna i länet.

De att-satser som ungdomsparlamentet beslutade om var:

- att priset på buss- och tågbiljetter skall sänkas

- att järnvägsstationerna i Mörrum och Bräkne-Hoby ska bibehållas och att
alla passagerartåg skall stanna på ovan nämnda stationer

- att många fler busslinjer ska trafikera landsbygden, särskilt i Karlshamns
kommuns norra delar

- att ett glesbygdsavdrag skall införas så att långa avstånd till arbete,
fritid,
barnomsorg och skola inte missgynnas av höga skatter på drivmedel

- att busstidtabellerna görs av Länstrafiken i samarbete med de
naturvetenskapliga linjerna på gymnasieskolorna i vardera kommun i
Blekinge.

Vi har valt att återge såväl motion som beslut, även om det i mycket
handlar om lokala beslut. Den skulle lika gärna kunnat vara från nordöstra
Skåne eller Vilhelmina. Motionen visar att det finns en stark vilja hos
många ungdomar att låta miljön vara ett viktigt kriterium när de väljer
transportsätt. Den visar också att om unga familjer skall kunna bo kvar på
landsbygden så kräver det insatser från samhällets sida.

När järnvägslinjer och busslinjer planeras så finns det en rad olika
intressen att ta hänsyn till. Det som man då utgår från är ofta affärsresande
och de linjer som måste upprätthållas på grund av skolskjutsar. Övriga behov
kommer oftast i andra hand.

Ändå är det just de människor som står för dessa övriga behov som är mest
utlämnade till resultatet. De grupper som inte har egen bil är mycket sällan de
som är de starkaste lobbyisterna.

I regeringens proposition 1996/97:53 Infrastruktur för framtida transporter
görs bedömningen: "genom medel från den regionala ramen bör den regionala
kollektivtrafiken utvecklas så att tillgängligheten till kollektivtrafiken
generellt kan öka."

I propositionen finns också speciellt påpekat att funktionshindrade
människor bör ges ökad möjlighet att utnyttja trafiksystemet. Det är bra och
har också givit resultat. Flera trafikbolag och kommuner har tagit till sig vad
som skrivits och påbörjat inköp av handikappanpassade fordon m.m. Här
finns fortfarande mycket att göra, men det visar att när regeringen för deras
talan i en proposition så får det effekt.

Hur ger vi ungdomar en röst när trafiken planeras? Som vi ser i ovan
citerade motion så finns det en positiv vilja som är värd att ta vara på.
Ungdomar har ingen självklar plattform där de kan göra sin röst hörd.

Vi menar att regeringen därför bör uppmärksamma ungdomarnas situation
speciellt i kommande infrastrukturproposition. Vad som i motionen anförts
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 4 oktober 2000

Willy Söderdahl (v)

Stig Eriksson (v)

Sven-Erik Sjöstrand (v)