Idrottspolitik för gemenskap, hälsa och livskvalitet

Motion 2000/01:Kr524 av Birgitta Sellén m.fl. (c)

Sammanfattning

Idrottsrörelsen är landets största folkrörelse med sina tre
miljoner medlemmar. Idrotten är viktig för gemenskap
mellan människor och utvecklingen av trygga individer.
Idrotten bygger broar mellan människor i strävan mot
gemensamma mål och starka intressen. Men den är också en
skola för unga människors fostran i uthållighet, samarbete
och tolerans, och i framgångar och förluster.

Idrotten är viktig för folkhälsan. I en tid då alltfler invånare blir
överviktiga och gruppen som inte motionerar alls blir allt större har
idrottsrörelsen en viktig roll i att locka fler till fysisk aktivitet. Detta
gäller
inte minst barn och ungdomar. Genom idrottssatsningar kan många framtida
samhällsproblem undvikas.

En av idrottsrörelsens styrkor är den ideella kraften och dess
decentraliserade organisationsstruktur - något som gör den till en mycket
viktig del av det civila samhället. Det civila samhällets utveckling är mycket
viktigt för den regionala balansen och för människors livskvalitet. Det ideella
arbetet omfattar inte bara de som tränar och tävlar, utan också alla de
människor som spenderar sin fritid som funktionärer, tränare,
styrelsemedlemmar eller ungdomsledare.

Dock brottas idrotten med problem som exempelvis dopning,
träningsanorexi, supportervåld och diskriminering. De problem som finns i
samhället märks också inom idrotten. Genom att betona idrottens roll och
med politiska beslut skapa möjligheter kan många problem lösas inom det
civila samhället.

Samhällets stöd till idrotten ska självklart utformas i nära samverkan med
idrottsrörelsen, men det ankommer på de politiska företrädarna att ange motiv
och mål för stödet och på vilket sätt effekterna av detta ska mätas.
Centerpartiet anger i denna motion hur vi vill att framtidens idrottspolitik ska
se ut.

Innehållsförteckning

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att rikta mer uppmärksamhet mot motion och breddidrott för
att aktivera människor med olika förutsättningar och i olika åldrar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att hänsyn tas till flickors och pojkars olika intressen och
möjligheter inom idrotten vid bidragsgivning.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att idrottsgymnasierna och antalet intagningsplatser till dessa
behålls i minst den omfattning som är i dag.1

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ett idrottskonto inrättas för elitidrottare som tjänat höga
inkomster under kort tid.2

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det lokala föreningslivet skall få ta del av de intäkter som
kommer in via lotteriförsäljningsterminaler.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Vetenskapsrådet, universitet och högskolor i samverkan
med olika institutioner bör satsa mer på forskning om värdet av idrott och
motion och dess hälsomässiga och sociala betydelse.1

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om fortsatt satsning på Dopinglaboratoriet i Huddinge.3
8.
1Yrkandena 3 och 6 hänvisade till UbU.

2 Yrkande 4 hänvisat till SkU.

3 Yrkande 7 hänvisat till SoU.

Idrotten - en mycket
viktig del av det civila
samhället

Idrottsrörelsen är vår största och mest livskraftiga folkrörelse
med mer än tre miljoner medlemmar. Idrottsrörelsen är
framgångsrik och har på eget initiativ format verksamhetsidé
och riktlinjer för sin verksamhet in i tjugohundratalet, vilka
Centerpartiet ställer sig bakom.

Idrottsföreningarna bidrar, som andra folkrörelser, på många sätt till att
hålla närsamhället levande. För många människor är möjligheterna till en
aktiv och meningsfull fritid avgörande när de väljer bostadsort. Idrotten har
därmed betydelse för det civila samhället och den regionala balansen i landet.

En av idrottsrörelsens styrkor är dess decentraliserade organisation, och
därför utgör den en mycket viktig del av det civila samhället. I en beräkning
som gjorts av Handelshögskolan i Stockholm motsvarar det ungefär 300 000
heltidstjänster. Idrottsrörelsen står för en stor del av detta. Mer än en halv
miljon människor i vårt land har åtagit sig någon ledaruppgift inom en
idrottsförening. Det handlar inte bara om de individer som tävlar för klubben,
utan även om alla de människor som spenderar sin fritid som funktionärer,
tränare, styrelsemedlemmar eller parkeringsvakter. Föräldrar, far- och
morföräldrar, aktiva idrottsutövare, före detta idrottsutövare,
tävlingsinriktade
eller allmänt idrottsintresserade - motiven och ingångarna i idrottsledarskapet
är olika. Sammantaget är idrottsledarnas insatser betydande. I en mindre,
lokal idrottsförening finns det alltid saker att ta sig an. För många människor
är det viktig att känna sig behövd och att ha en uppgift i en större gemenskap.
Idrottsengagemanget blir således viktigt för livskvaliteten.

Eftersom de gemensamma medlen i allt mindre utsträckning räcker till att
finansiera fritidsverksamhet, blir det allt viktigare att människor själva tar
initiativ och startar verksamhet som kan bidra till den gemensamma trivseln.
Det gäller inte bara idrott utan hela den ideella sektorn. I många fall kan
samverkan mellan idrottsföreningar, bygdeutvecklingsgrupper och övrigt
föreningsliv utvecklas ytterligare.

Många idrottsföreningar äger och driver sedan länge sina egna
anläggningar. Under sextio- och sjuttiotalet tog kommunerna i stor
utsträckning över ansvaret för driften för många idrottsanläggningar. Detta
ansvar har under nittiotalet börjat återgå till föreningarna. Vi ser detta som
en
positiv utveckling under förutsättning att föreningarna ges resurser att klara
driften. Ideella ledare gör i allt större omfattning det jobb som tidigare
sköttes
av kommunalt anställda. På många mindre orter där skolan, posten och
affären är nedlagda finns idrottsföreningen kvar, ofta med ett fotbollslag som
håller sockennamnet kvar i folks medvetande.

Engagemanget grundas ofta i tron på att den verksamhet man leder är
positiv för deltagarna. I Centerpartiet gläds vi därför över att idrottsrörelsen
så
starkt betonar sin folkrörelseprofil och i sitt program visar sina ambitioner
att
genom en stark betoning av etik och moral medverka till att utveckla ett bra
samhälle. Ett ledarskap som bygger på respekt för människor och gemensamt
formulerade regler ger barn och ungdomar en trygg miljö med gemensamt
ansvarstagande. De ideella idrottsledarnas insatser i detta hänseende kan inte
nog beaktas. Vi tycker därför att åtgärder som uppmuntrar till fortsatta och
utökade ideella insatser särskilt ska stimuleras. Detta bör ges regeringen till
känna.

Ett bra sätt att uppmuntra till fortsatt ideellt arbete är att erbjuda god
utbildning. För att få till stånd en bra idrottsverksamhet är det viktigt att
stimulera utbildningsinsatser som ökar idrottsledarnas kompetens.
Undersökningar visar också att utbildning är en mycket uppskattad
belöningsform bland idrottsledare. Förutom kompetenshöjning blir
utbildningen således en stimulans till fortsatt ledarskap. Det man lär sig i
sitt
idrottsledarskap har man nytta av i vardagen, i familjelivet och på jobbet.

Idrottens betydelse för integration

Föreningslivet har stor social betydelse och kan också vara
ett effektivt verktyg för integration av invandrare i det
svenska samhället. Centerpartiet uppmanar kommunerna att
stödja initiativ, där människor genom sin egen medverkan
blir delaktiga i och påverkar utvecklingen inom den by eller
det bostadsområde, där de bor. Att på så sätt få den ideella
sektorn att fungera blir av avgörande betydelse för att få ett
levande närsamhälle. Folkrörelserna, föreningslivet och
folkbildningen kan spela en avgörande roll i detta arbete. Att
skapa goda förutsättningar för deras verksamhet är en viktig
uppgift för stat och kommuner.

Idrottens betydelse för
folkhälsan

Regelbunden motion och god kost har stor betydelse för
folkhälsan - både genom att främja och bevara god hälsa
och genom att förebygga sjukdomar. Det gäller stora
folksjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer,
benskörhet och följdsjukdomar till fetma, exempelvis
diabetes. Motion kan dessutom ha en positiv inverkan på
depressioner och andra psykiska besvär.

Många undersökningar visar på att skillnaderna är stora mellan olika
grupper när det gäller matvanor och fysisk aktivitet. Lågutbildade äter sämre
och motionerar mindre. De människor som har många vänner som
motionerar, de med hög social position och de som bor i städer utövar mer
motion än andra.

Vardagslivet har förändrats för de flesta människor jämfört med för trettio
år sen. Datorer, maskiner och robotar gör mycket jobb som tidigare utfördes
med muskelkraft. Det är självklart till stor nytta att inte folk behöver slita
ut
sig i jobbet. Men det medför samtidigt att kroppen, som är byggd för fysisk
aktivitet, behöver aktiveras på annat sätt.

Vården tar alltmer utrymme i budgetarna och det skulle innebära
betydande samhällsnytta om folk kunde lära sig att motionera mer, leva
sundare och själva ta större ansvar för sin hälsa. Samtidigt som svenska folket
motionerar mindre, äter och dricker man mer och effekterna blir att
kroppsvikten ökar. Det är viktigt att även äldre fortsätter motionera hela
livet.
Samhället behöver inte ge direkt stöd till sådan verksamhet men däremot
stimulera den genom att skapa goda förutsättningar. Mer uppmärksamhet bör
riktas mot motion och breddidrott för att aktivera människor med olika
förutsättningar och i olika åldrar. Detta bör ges regeringen till känna.

Idrott för barn och
ungdom

Cirka hälften av alla barn i åldersgruppen 10-12 och
tonåringar är aktiva medlemmar i idrottsföreningar. Fler
pojkar är dock medlemmar än flickor. De tillbringar då den
överlägset största delen av sin organiserade fritid i en
idrottsanläggning. Idrotten blir härigenom, näst efter skolan
och hemmet, den viktigaste miljön för många barns och
ungdomars fostran och utveckling. Detta ställer stora krav på
idrottsföreningarna och deras ledare och de etiska regler som
gäller inom idrotten.

Undersökningar visar dock att antalet barn och ungdomar som inte alls
ägnar sig åt regelbunden idrottsutövning har ökat under de senaste
decennierna.

Resultatet av att barn och ungdomar motionerar för lite är bland annat
värkande knän, diskbråck och förslitningsskador. Centerpartiet anser att barn
och ungdomar ska prioriteras inom idrotten och därför föreslår vi 7 miljoner
kronor utöver regeringens förslag.

Idrott för barn och ungdomar ska vara roligt. För barn ska idrott vara lek
och eventuellt ska tävlandet vara en del av leken. För att uppmuntra och skapa
möjligheter för motion i skolan bör landets skolgårdar anpassas efter detta.

Genom tävlingsverksamheten får de också återkommande möjligheter att
pröva vad regelefterlevnad och fair play betyder i verkligheten. Centerpartiet
vill uppmärksamma den goda ambition idrottsrörelsen visar genom "Starta
vågen - idrottens etiksatsning". Det är emellertid viktigt att den anda som
finns i etiksatsningen också får fäste bland den yppersta eliten. Det är
olyckligt om de bilder från elitverksamheten som visas i TV skildrar saker
som barn definitivt inte borde ta efter. Därför är det önskvärt att
elitidrottare
som öppet vågar ta ställning för rent spel - mot fusk, läktarkravaller, våld,
rasism, könsdiskriminering och droger - också uppmärksammas för detta.

För ungdomar ska tävlandet för de mest talangfulla och för dem som vill
satsa på att bli framgångsrika ske genom en succesiv upptrappning med
allsidig träning och möjligheter att pröva på olika idrotter. Först i tonåren
bör
den erforderliga specialiseringen ske.

Idrott i skolan

Under 1994 drogs antalet idrottstimmar i skolan ner. Under
1998 beslöt regeringen efter protester, bland annat från
Centerpartiet, att öka antalet idrottstimmar med 40 stycken.
Barnen behöver fysisk aktivitet varje dag och det utrymme
som nu står till förfogande räcker vare sig till att uppfylla
detta krav eller till att uppnå målet för idrottsämnet - att
genom undervisningen ge barnen ett livslångt intresse för
fysisk aktivitet.

Det är viktigt att eleverna har stora möjligheter att påverka vilken idrott de
vill ägna sig åt på skolidrotten. Alla elever har mycket olika fysiska
förutsättningar och olika intressen. Regelbunden motion underlättar för
eleverna att tillgodogöra sig annan undervisning i skolan.

Tjejers villkor i idrotten

Det är viktigt att flickor och pojkar får möjlighet att
utvecklas efter sina egna förutsättningar, vilka kan vara
väldigt olika. Dels är det könsmässiga skillnader, dels
utvecklas ungdomar olika snabbt.

Regeringen bör uppmana kommunerna att uppmärksamma de delvis skilda
förutsättningar som idag råder för pojkar respektive flickor att idrotta. Det
kan
gälla såväl tillgången till anläggningar som möjligheterna att få träningstider
i
dessa. Det kan gälla prioriteringen av kommunens anslag till olika
idrottsgrenar. Det kan också gälla stöd till elitsatsningar, där flickor ofta
har
betydligt sämre förutsättningar än pojkar. Detta bör ges regeringen till känna.

Elitverksamhet

Elitidrotten är en liten, men mycket uppmärksammad del av
idrottsrörelsen. Centerpartiet anser att det är självklart och
önskvärt att svenska idrottsutövare och lag, såväl kvinnliga
som manliga, ska kunna bli framgångsrika i internationell
konkurrens.

Att skapa förutsättningar för detta är angeläget såväl för idrottsrörelsen
som för politiska beslutsfattare på olika nivåer. Insatserna kan vara av många
slag, men vi vill här peka på två som vi finner särskilt angelägna att lyfta
fram
i dagsläget.

Centerpartiet anser det vara mycket viktigt att underlätta för de
idrottsungdomar som har talang, vilja och energi att satsa mot internationell
elit. Vi tycker den svenska modellen med idrottsgymnasier och
kombinationen av elitidrottssatsning och högskolestudier är bra.
Idrottsgymnasierna är viktiga kompetenscentrum som stimulerar till
elitverksamhet även på mindre orter. De bör fortsatt få ett speciellt inriktat
samhällsstöd. Detta bör ges regeringen till känna.

Beskattningen är ett bekymmer för många elitidrottsutövare.
Elitidrottskarriären saknar motsvarigheter i yrkeslivet, vilket gör jämförelser
svåra. Vi menar att strävan bör vara att underlätta för elitidrottare att stanna
i
Sverige. Det är också motiverat med en speciallösning i skattelagstiftningen
på liknande sätt som idag finns för andra grupper, till exempel skogskonto för
skogsägare och upphovsmannakonto för författare. Gemensamt för dessa är
att de får en stor inkomst under kort tid och att de genom vissa specialregler
kan fördela inkomsterna över tiden. Därför bör ett idrottskonto som fungerar
på liknande sätt införas. Detta bör ges regeringen till känna.

Det ska kunna vara ett slags personligt investeringskonto, från vilket
idrottsutövaren kan ta pengar för att finansiera sin utbildning och
yrkesetablering efter idrottskarriären. Självklart ska pengarna beskattas när de
tas ut.

På senare tid har bolagisering av elitidrottsföreningar diskuterats för att
klara föreningarnas ekonomi. Folkrörelseidrott med ett genuint samhällsstöd
bör, som nu, vara också framtidens modell för svensk idrott. Det är viktigt att
föreningar och förbund behåller inflytandet över utvecklingen. Själva
tävlandet måste ske i förbundens regi och de övergripande besluten måste
fattas av förbundens årsmöte.

Idrottens finansiering

Osäkra pengar negativt för
idrotten

Trots goda statsfinanser har regeringen inte räknat upp
statsanslaget för idrotten i årets budgetproposition. Summan,
457 miljoner kronor, är exakt densamma som förra året. Man
har inte heller brytt sig om att ange vilket belopp idrotten har
att vänta från överskottet av Svenska Spels värdeautomater,
vilka enligt Svenska Spels prognoser borde ligga på 120
miljoner kronor. Det uteblivna beskedet gör att det är svårare
för idrottsrörelsen att planera och budgetera för det
kommande verksamhetsåret. Detta är oroande eftersom god
planering ofta gör det möjligt att garantera bra kvalitet på
verksamheten och hålla kostnaderna nere.

Stärk det lokala
föreningslivet på spel- och
lotterimarknaden

Ideella organisationer erhåller olika former av ekonomiskt
stöd från stat och kommun. Idrottsrörelsen är vår största och
mest livskraftiga folkrörelse med mer än tre miljoner
medlemmar. Mer än två tredjedelar av alla barn är med i en
idrottsförening under en viss tid. En betydande
samhällsinsats görs av hundratusentals ideella ledare. Detta
förtjänar samhällets uppskattning och legitimerar ett
betydande stöd från stat och kommun. Men det bör också
vara så att folkrörelserna genom politiska beslut får en större
möjlighet till egenfinansiering.

Centerpartiet har tidigare kritiserat regeringens valhänta hantering av
Folkrörelse-Sveriges långsiktiga finansering, bl a. genom de uteblivna
intäkterna från Svenska Spels värdeautomater. Folkrörelsernas andel av
spelmarknaden har också kraftigt minskat under den senaste
trettioårsperioden. Bingolottos tillkomst har varit positiv för idrotten och
folkrörelserna men kan också bli ett problem för desamma då denna spelform
tycks vara vikande. Skulle intäkterna från Bingolotto snabbt minska kommer
detta att få svåra konsekvenser för många föreningar om inte
inkomstbortfallet snabbt kan ersättas, vilket är svårt. Därför är det viktigt
att
på olika sätt föreslå åtgärder som underlättar det lokala föreningslivets
finansiering.

Lotterier till lokala folkrörelser

Regeringens utredare Bengt K Å Johansson har lagt fram
förslag för att stärka folkrörelsernas ställning på spel- och
lotterimarknaden. Han föreslår att vinsten från
internationella kasinon ska tillfalla folkrörelserna vilket vi
från Centerpartiet anser är bra och överensstämmer med det
vi tidigare krävt. Ett av förslagen är också att rikslotterierna
ska få sätta ut så kallade lottförsäljningsterminaler och där få
sälja maximalt 75 procent av lotterna i ett lotteri.
Centerpartiet anser dock att denna rätt även borde gälla det
lokala föreningslivet. Flera föreningar skulle dessutom
kunna samsas om en lottförsäljningsterminal så att
lottköparen får välja mellan att ta en lott och stödja
fotbollsklubben, ridklubben eller teaterföreningen. Det vore
en mycket bra möjlighet för det lokala föreningslivet att få
utveckla sin lotteriverksamhet från papperslotter med
kostsam tillverkning och distribution till att istället använda
en mer modern lotteriform i linje med den nya tekniken. För
det lokala föreningslivet skulle en sådan möjlighet kunna
innebära ett väsentligt ekonomiskt tillskott och möjliggöra
en förstärkning av verksamheten. Detta bör ges regeringen
till känna.

Samverkan om forskning
och utveckling

Det är uppenbart att samhället har satsat för lite på forskning
inom ett antal av de områden som berör idrottsrörelsen.
Idrottsrörelsen själv har under senare tid lagt mer kraft på
forsknings- och utvecklingsarbete inom elitidrotten än inom
andra delar av verksamheten. Såväl barn- och
ungdomsidrotten som motionsidrotten behöver sina egna
forsknings- och utvecklingscenter.

Det är också uppenbart att många frågor som rör idrottsverksamheten även
berör andra samhällssektorer och att en samordning av forsknings- och
utvecklingsinsatser bör kunna komma till stånd. Exempelvis bör vikten av
fysisk aktivitet bland barn vara av intresse att få utforskat i lika stor
utsträckning från skolans sida som från idrottsrörelsens. Samordning mellan
Riksidrottsförbundet, Idrottens forskningsråd och Skolverket bör kunna ske.

På samma sätt är det viktigt att få till stånd forskning på hur fysisk aktivitet
och motion i olika utformning inverkar på människor i olika åldrar. Likaså
bör forskning om den ideella verksamhetens betydelse för människors sociala
välbefinnande, kontakterna människor emellan och för möten mellan olika
kulturer, initieras.

Sambanden mellan motionsvanor och kost-, alkohol- och rökvanor bör
vara områden där Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet borde kunna vara
intressanta samarbetspartners för idrottsrörelsen i kontakterna med
universitet, högskolor och forskningsråd.

Vi menar att det finns möjligheter till stora samordningsvinster i detta
arbete. Resurser måste satsas från de stora forskningsråden på forskning inom
området idrott-motion-folkhälsa för att klargöra sambanden och kunna
redovisa samhällsnyttan av en mycket omfattande verksamhet som i stor
utsträckning bedrivs av ideellt verksamma människor. Detta bör ges
regeringen till känna.

Kampen mot dopning

Det arbete som idrottsrörelsen bedriver för att motverka
dopning är värt allt stöd. För idrottens trovärdighet är det
mycket angeläget att fusk i form av dopning förhindras och
beivras. Kampen mot dopning är i vårt tycke den enskilt
viktigaste frågan för svensk idrott framgent. Dessutom är
dopning förknippat med hälsorisker för den som utsätter sig
för det och med andra risker för samhället i stort. Dopning är
inte enbart ett idrottsproblem och skall behandlas som en
samhällsföreteelse.

Dopinglaboratoriet i Huddinge är i internationell toppklass och är godkänt
av den olympiska kommittén. För att långsiktigt klara antidopningsarbetet
måste fortsatt satsning på Dopinglaboratoriet göras. Detta bör ges regeringen
till känna.

Samhällsplanering för
motion och idrottslokaler

Det är viktig att ta hänsyn till möjligheterna till motion när
man formar morgondagens samhälle. Hur närmiljön
utformas för medborgarna har stor betydelse för människors
vilja att motionera och tillgång till motion och
motionsanläggningar. En mycket vanlig motionsform är
långpromenader och cykelturer - vilket måste avspegla sig i
den fysiska planeringen.

Vidare är det angeläget att betona att tryggheten måste ökas för dem som
begagnar motionsspår och motionsstråk. Kvinnor får inte utestängas från
möjligheter till friluftsliv på grund av rädsla för våld eller övergrepp.

Stockholm den 3 oktober 2000

Birgitta Sellén (c)

Margareta Andersson (c)

Sofia Jonsson (c)

Marianne Andersson (c)

Erik Arthur Egervärn (c)

Agne Hansson (c)