Ett framgångsrikt skånskt näringsliv

Motion 1988/89:N274 av Håkan Hansson m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :N274

av Håkan Hansson m.fl. (c)

Ett framgångsrikt skånskt näringsliv

Skånskt näringsliv har i likhet med situationen i övriga landet under det
senaste decenniet genomgått stora förändringar. Fram till slutet av 70-talet
och början av 80-talet dominerades skånskt näringsliv av tunga branschindustrier
som varvsindustrin, gummiindustrin, textilindustrin och viss kemisk
industri. Många av de stora företagen inom dessa branscher har och kommer
även framdeles att ha en central och viktig roll i den ekonomiska utvecklingen
och sysselsättningen i regionen. Många av dessa företag har under den
strukturomvandling som pågått de senaste tio åren lämnat gamla branschområden
och gett sig in i nya. De flesta stora skånska företagen har visat sig
mycket framgångsrika i denna förändringsprocess och ligger idag i topp bland
de börsnoterade bolagen i Sverige. Framtidsinriktade industribranscher som
även framdeles kommer att utgöra stommen i det skånska näringslivet är
livsmedelsindustrin, förpackningsindustrin, medicinsk och kemisk industri
samt bioteknisk industri. Till detta skall läggas att Skåne och Malmöhus län i
synnerhet har ett av världens mest effektiva jordbruk. En lång industritradition
med ett av landets främsta universitets- och forskningscentra och ett
strategiskt geografiskt läge. Goda förutsättningar till anpassning för den nya
tidens krav gör att förutsättningarna för skånskt näringsliv att utvecklas och
bli en spjutspets i svenskt näringsliv även i framtiden är synnerligen goda.

Trots ett bra utgångsläge är det viktigt att skapa gynnsamma förutsättningar
för näringslivet som helhet och för en näringslivsutveckling och expansion
som gagnar alla delar av regionen. Framförallt gäller detta små- och
nyföretagandet som spelar en viktig roll för utvecklingen och förnyelsen av
näringslivet i länet.

Länet har unika möjligheter

Skåne ligger mindre än en dagsresa med bil eller järnväg från stora
europeiska marknader som Västtyskland, Nederländerna, England och
Danmark. Med flyg är avståndet 2-3 timmar även till Frankrike, Schweiz,
Österrike och Norditalien. Denna närhet till vårt lands viktigaste exportmarknad
är unik och bör kunna utnyttjas i än högre grad än hittills.
Framförallt gäller detta för de skånska småföretagen. Vi kan konstatera att
andelen småföretag som sysslar med export är lägre i Skåne än i övriga landet
trots närheten till den europeiska marknaden. Skånsk industritradition och
kompetens inom flera branscher, närheten och tillgången till ett av landets
största universitets- och forskningscentra samt tillgången på utnyttjningsbara

naturtillgångar måste aktiveras för att ytterligare flytta fram skånskt Mot. 1988/89

näringslivs position. En industribransch som framförallt har möjligheten att N274

inta en ledande roll - både nationellt och internationellt - och som redan idag
utgör en bra bas att bygga vidare på, är livsmedelssektorn. Skåne har ett
flertal framstående livsmedelsföretag. Även inom det biotekniska området
har näringslivet i Skåne möjligheter till en framträdande roll. Andra
industribranscher är läkemedelsindustrin, kemisk industri och miljötekniken.
Ytterligare branscher som kan nämnas är turist- och fritidsnäringen.

Tillgången till ett av världens mest effektiva och moderna jordbruksområden
öppnar helt oanade möjligheter att skapa en råvaruproduktion och marknad
på ett flertal av de här ovan nämnda industriområdena. Insatser måste därför
vidtas för att skapa starka utvecklingscentra för forskning och teknisk
utveckling inom bl.a. områdena bioteknik, livsmedel och miljöteknik.

För att skapa en stark näringslivsutveckling i denna riktning krävs att
näringslivsfrågorna i de båda Skånelänen ses samordnat och att Skåne i detta
sammanhang ses som en helhet. För skapandet av en offensiv utveckling i det
skånska näringslivet krävs en kraftig förbättring och utbyggnad av de
inomregionala kommunikationerna och gentemot övriga landet och kontinenten.
Aktiviteten och utvecklingen på de finansiella marknaderna penning-,
kapital- och aktiemarknaden - har i huvudsak koncentrerats till de
börsnoterade bolagen och till Stockholmsregionen. För de små och medelstora
företagen i regionen har detta inneburit att dessa ställts utanför den
höga aktivitet och goda tillgång på riskvilligt kapital som annars varit
kännetecknande de senaste åren. Ett offensivt näringslivsprogram för Skåne
måste därför också innehålla åtgärder för att skapa en finansiell marknad och
former som tillhandahåller erforderligt riskkapital - även till dessa företag.

Det är därför viktigt att ett gemensamt näringspolitiskt organ för de båda
skånelandstingen och Malmö kommun bildas med uppgift att i nära
samarbete med näringsliv, universitet och forskning, banker och kommunerna
skapa en näringspolitisk åtgärdsplan inför år 2000 för att därigenom
stimulera en offensiv utveckling av skånskt näringsliv.

Hela Skåne skall utvecklas

På 60-talet var koncentrationen av näringsliv, befolkning och utveckling till
västra och sydvästra Skåne betydande. Detta skapade en obalans inom
regionen som på vissa områden skapat direkta glesbygdsproblem. Under
80-talet har dock tillväxttakten i sydvästra Skåne bromsats upp. Det ska sägas
att detta har för Malmöregionen inte heller varit helt problemfritt. Under de
senaste åren har en ökad ekonomisk aktivitet ånyo kunnat skönjas i denna
del av regionen, vilken i hög grad har sin grund i 80-talets kraftiga
högkonjunktur men också i en allmän utveckling föranledd bl.a. av
avregleringen av valutamarknaden, pågående internationalisering av finansmarknaden,
en ökad exportmarknad och i diskussionerna om ett närmande
till EG-marknaden. Enligt vår uppfattning är det viktigt med en expansion i
alla delar av Skåne för att tillvarata landskapets konkurrensfördelar i en
alltmer internationaliserad marknad. Detta är en grundläggande förutsätt

8

ning för att den expansionspotential som finns inte bidrar till en ny
överhettning av Malmö-Lund-regionen. Det är därför viktigt att de utvecklingsinsatser
med näringslivets medverkan som vidtas, satsningar på inomregionala
kommunikationsnätet och satsningen på nya forsknings- och utvecklingscentra
sker decentraliserat och att hela regionen får ta del av de positiva
effekter en sådan kan medföra. Det är mot bakgrund av detta som vi från vår
sida vill betona nödvändigheten av ett samlat och sammanhållet regionalt
näringslivsorgan för hela Skåne.

En ytterligare satsning på Lunds universitet i form av nya s.k. kunskapsoch
teknikbyar i likhet med Ideon måste skapas. Samspelet mellan näringsliv
och forskning måste ytterligare stimuleras. Att skapa miljöer för den
tillämpande forskningen är av särskild vikt för att åstadkomma en förnyelse i
näringslivet. Det är viktigt att nya forsknings- och utvecklingscentra,
kunskaps- och teknikbyar i samarbete mellan universitet och näringsliv
skapas och etableras i olika delar av Skåne.

Informationsteknologins och datateknikens snabba utveckling har revolutionerat
produktionsmetoder men också informationsflödet i samhället.
Detta gör att koncentrationen av alla utvecklingsinsatser till en ort, med den
nya tekniken inte är vare sig nödvändigt eller önskvärt. Istället kan
informationsflöde och kunskapsöverföring ske effektivt mellan flera orter
inom regionen. Med den nya informationsteknologin kan s.k. kunskapsbroar
eller ”think-links” skapas mellan olika utvecklings- och kunskapscentra.

En satsning på ett livsmedelstekniskt centrum, biotekniskt centrum och ett
centrum för miljövänlig teknik bör ske i Skåne knutna till Lunds universitet
och grundforskningen, etablerade på tre orter med goda förutsättningar för
denna verksamhet. I sammanhanget kan nämnas att den tvärvetenskapliga
stiftelsen vid Lunds universitet TEM (teknik, ekonomi, miljö) för närvarande
utvecklar ett miljötekniskt centrum i Sjöbo. Målsättningen att göra Lunds
universitet till ett internationellt miljöuniversitet måste förverkligas.

En skånsk aktiebörs

Den mest påtagliga koncentrationsutvecklingen under de senaste åren har
skett på den finansiella marknaden. Kreativiteten och expansionen på
kapitalmarknaden, tillkomsten av en penningmarknad, expansionen på
aktiemarknaden och sedermera avregleringen av kreditmarknaden har
hittills i huvudsak sugit upp det riskkapital som finns i samhället. Framförallt
har expansionen på aktie- och optionsmarknaden genererat betydande
kapitalresurser till de stora företagen och börsbolagen. Kapitalrörelserna har
i huvudsak koncentrerats till finansmarknadens aktörer i Stockholmsregionen.
Denna koncentration på kapitalmarknaden är olycklig. Framförallt är
det de icke börsnoterade bolagen och småföretagen som kommit att stå
utanför denna utveckling. Framförallt har småföretagens riskkapitalförsörjning
- trots ökat kapitalbehov - utanför den traditionella lånemarknaden
ytterligare försvårats. Trots att småföretagen idag spelar en obestridlig roll
inom svenskt näringsliv och visar sig vara den del av näringslivet som svarar
för en stor del av förnyelse och innovation står dessa idag i hög grad utanför
en organiserad riskkapitalmarknad. OTC-listan som infördes under de

Mot.

N274

centerledda regeringarna var ett viktigt led i en utbyggd riskkapitalmarknad. Mot. 1988/89

En uppföljning av denna för de riktigt små bolagen har inte skett. Det är N274
därför viktigt att en näringspolitik inför 90-talet skapas för att öppna en
riskkapitalmarknad även för icke börsnoterade mindre företag. Skattelagstiftningen
spelar här självfallet en viktig roll. Vi föreslår att en regional
aktiebörs i Skåne skapas för småföretag som idag inte ges plats på vare sig
börsens A- och B-listor eller OTC-listan. Härigenom kan Malmö bli ett nytt
finansiellt centrum för södra Sverige. Dessutom skulle detta bidra till ökad
ägarspridning i skånskt näringsliv.

Koncentrationen i näringslivet ökar sårbarheten

Även om länets geografiska läge är gynnsamt för industriell verksamhet, har
koncentrationen till vissa industribranscher och till vissa delar av länet skapat
ensidiga och begränsade arbetsmarknader. En stor del av sysselsättningen i
länet finns i kommuner med en lokal arbetsmarknad av mycket begränsad
omfattning. Inom t.ex. Höganäs, Bjuv, Kävlinge och Trelleborg finns minst
hälften av antalet industrisysselsatta inom en bransch.

Ägarkoncentrationen har fortsatt inom svenskt näringsliv. De senaste åren
har ett stort antal i mindre företag, ofta familjeföretag, köpts upp av större
företag eller av investmentbolag. Det korsvisa ägandet har ökat, vilket
medfört att ägarförhållandena i många företag är svåra att överblicka. Sedan
börsraset i oktober 1987 har ett 50-tal stora och uppmärksammade företagsuppköp
i landet genomförts. Svenska börsnoterade företag har förvärvat
andra företag för totalt 40-45 milj. kr. Över 75 000 anställa har fått nya
arbetsgivare. Antalet nyetablerade verksamma företag minskar.

Vid en internationell jämförelse är svensk industri starkt dominerad av ett
fåtal stora, etablerade företag, medan andelen små och medelstora företag är
förhållandevis liten. Ingenting tyder på att den strukturen är på väg att
förändras till förmån för en bättre balans mellan små, medelstora och stora
företag.

Samtidigt pågår en ökad internationalisering som förvisso i flera avseenden
både är nödvändig och positiv. Den ger tillgång till nya marknader och
möjligheter för näringslivet. Men risken med dagens nationella utveckling är
att ensidigheten och uniformiteten i svenskt näringsliv ökar samhällets
känslighet och sårbarhet för yttre störningar.

De stora exportföretagens betydelse är odiskutabel för svensk ekonomi,
men förmågan till förnyelse kommer till mycket stor del på initiativ från
enskilda personer, företagare och anställda i småföretag.

Den pågående koncentrationen inom svenskt näringsliv är ett hot mot en
fungerande marknadsekonomi. Tillkomsten och tillväxten av många oberoende
små och medelstora företag är en grundförutsättning för en fungerande
samhällsekonomi.

Rättvisa mellan stora och små företag

Ett starkt näringsliv förutsätter både stora och små företag.

Det behövs en ny politik som präglas av en i grunden positiv attityd till
företagande i allmänhet och till den mindre företagsamheten i synnerhet. Det 10

är bl.a. mot bakgrund av detta som centern i riksdagen motionerat om att Mot. 1988/89
grundlagsskydda det enskilda ägandet. N274

Den ekonomiska politiken måste utgå från den enskilda människans
initiativförmåga, kreativitet, vilja till solidaritet och ansvarstagande.

Näringspolitiken måste byggas på mångfald, socialt och miljömässigt
ansvarstagande och ett decentraliserat inflytande i näringslivet. Den måste
vara utformad så att ny teknik främjas och kan utnyttjas i hela landet.

Företag med mindre än 200 anställda ger idag arbete åt 1,2 miljoner
människor. Mer än en tredjedel av dessa arbetar i företag med mindre än 10
anställda. Små industriföretag sysselsätter totalt ca 465 000 personer.

I stora delar av landet spelar de mindre företagen en avgörande roll för
sysselsättningen. I de regioner som genomgått en omfattande strukturförvandling
är småföretagen helt nödvändiga för samhällsutvecklingen. Situationen
i Skåne ter sig inte mycket annorlunda. Dock har de skånska
småföretagen under en tid haft en försämrad ekonomisk ställning i motsats
till många andra delar av landet. En klar förbättring har skett på senare tid
främst på grund av rådande högkonjunktur. I en undersökning som gjordes
för något år sedan visades att nästan hälften av alla skånska småföretag har en
dålig likviditet. Fortfarande är en hög skuldsättning och svårigheten att
skaffa riskkapital ett välkänt problem. Detta gör i sin tur att kostnadsutvecklingen
i många av de skånska småföretagen gått snabbare än inflationen. I
släptåget av högkonjunkturen har dock orderingången för de flesta småföretagen
i regionen varit god och många har dessutom nyanställt personal. Dock
är bristen på utbildad arbetskraft för närvarande kännbar inom flera
branscher. Som tidigare nämnts är andelen småföretag, som sysslar med
export relativt lägre i Skåne än i övriga landet - trots Skånes goda geografiska
läge. Många av de skånska småföretagen är arbetskraftsintensiva företag.

Därför utgör bl.a. arbetsgivaravgiften en tung börda för dessa företag.

Sverige har ett av västvärldens högsta skattetryck. Det successivt skärpta
skattetrycket har drabbat småföretagen hårt. Under perioden 1983-86
avsatte småföretagen ca 15 miljarder kronor i höjda och nya skatter.

Småföretag beskattas väsentligt hårdare än storföretag. Mellan 1984 och
1986 ökade den faktiska bolagsskatten från 17 till 21 % av resultatet för
familjeföretag. För börsnoterade företag sjönk skatten däremot från 10 till
8 % av vinsten.

Under verksamhetsåret 1985 uppgick de totala arbetsgivaravgifterna till
127 miljarder kronor. Av dessa betalade småföretag och egenföretagare
40 %. Egenavgifterna uppgick till 5,4 miljarder kronor. Genom fördelaktiga
avskrivningsmöjligheter kan aktiebolagen reducera sin skatt. Småföretagen
drabbas fullt ut av vinstdelningsskatten medan storföretagen ofta reducerar
sin beskattning via bokslutsdisposition eller dotterbolag i utlandet.

Det arbetande kapitalet i ett företag förmögenhetsbeskattas. Eftersom
storföretagen och de börsnoterade bolagen alltmer ägs av institutioner såsom
stiftelser, andra bolag, investmentbolag och försäkringsbolag undgår dessa
mestadels förmögenhetsbeskattning. För ett enskilt företag med ett arbetande
kapital på 3 milj. kr. medför ägarens förmögenhetsskatt på 70 000 kr. en
total merkostnad för företaget på ca 380 000 kr. Skälet till detta ligger i att

11

förmögenhetsskatten tvingar fram ökat löneuttag som inkomstbeskattas och Mot. 1988/89
medför ökad löneskatt. N274

Den mest utmärkande skillnaden mellan stora och små företags situation
är som tidigare nämnts småföretagens minskade förmåga att generera
kapital. Småföretagen är till skillnad från storföretagen i allt högre grad
beroende av lånat kapital. Från den organiserade kreditmarknaden hade
småföretagen i december 1986 lånat upp nära 290 miljarder kronor, dvs.
nästan 70 % av kreditinstitutens totala långivning, medan de större företagen
alltmer blivit sina egna banker.

För att utveckla en livskraftig småföretagsamhet måste de mindre företagen
framdeles främjas i förhållande till de stora. Skatte- och avgiftspolitiken
måste anpassas till de mindre och medelstora företagens behov och
förutsättningar. Framförallt måste reavinstskatten för riskkapitalmarknaden
göras gynnsammare. Tillgången på riskkapital måste för de mindre företagen
förbättras. Målet i Malmöhus län bör vara att antalet nyetablerade producerande
småföretag i länet år 1995 skall uppgå till lägst 5 000.

Sänk skatter och avgifter för småföretagen

Nuvarande orättvisor i skatte- och avgiftsbelastning för små respektive stora
företag måste elimineras. En kraftig reduktion av de små och medelstora
företagens skattetryck är nödvändig. Skattesystemet bör utformas så att
ägaren får större möjligheter att täcka sitt företags kapitalbehov med egna
medel. Centern anser därför att skatten på arbetande kapital i företag skall
slopas. Vidare bör skattebasen breddas och skattesatsen för bolagsbeskattningen
sänkas. Vinstskatten har för olika företag fått olika stor betydelse.

Framförallt hänger detta samman med de möjligheter som tidvis funnits till
extra avsättningar och avskrivningar med syfte att påskynda olika typer av
investeringar. De avskrivningsregler som idag är gällande i den svenska
skattelagstiftningen har i hög grad utformats efter tillverknings- eller
varuproducerande industrins villkor. Därmed har den framväxande tjänstenäringen
skattemässigt missgynnats.

Vare sig den nuvarande skattelagstiftningen eller associationsrätten är
anpassade för de nya företag som under 80-talet växer fram - de s.k.
kunskapsföretagen. Kunskapsföretagens speciella situation motiverar en
anpassning av skattereglerna för dessa. Skapandet av en ny företagsform för
dessa bör därför övervägas.

En skatteomläggning som förbättrar soliditeten hos de små aktiebolagen
blir samhällsekonomiskt mycket lönsam. Det stimulerar tillväxt av små
företag vilket i sin tur gynnar forskning och utveckling.

Egenföretagarnas speciella skatteförhållanden måste uppmärksammas.

En motsvarighet till löntagarnas schablonavdrag vid inkomstbeskattning bör
skapas.

I flera avseenden är också avgiftsuttaget orättvist. Den dokumenterat
lägre sjukfrånvaron i de mindre företagen motiverar en väsentligt lägre
sjukförsäkringsavgift. En sänkt sjukförsäkringsavgift på småföretagen skulle
öka utrymmet för expansion och möjlighet att öka antalet anställda. Centern
föreslår att sjukförsäkringsavgiften för anställda i små företag sänks. Målet

är att en sänkning med ett belopp minst motsvarande fem procentenheter av Mot. 1988/89

utgiftsuttaget för de femton först anställda genomförs. Ett första steg mot N274

denna målsättning bör ske i form av en sänkning med fem procent på en
lönesumma motsvarande 500 000 vilket skulle innebära en avgiftssänkning
på 25 000 kr. Vidare bör egenföretagarna befrias från socialförsäkringsavgifter
upp till ett basbelopp (f.n. 25 800 kronor). Det innebär ca 10 000 kr. i
minskade avgifter.

Den omfattande kapitalöverföring från småföretag till stora och börsnoterade
företag som sker genom den s.k. vinstdelningsskatten och löntagarfondsavgifterna
måste stoppas. Därför måste såväl vinstdelningsskatten
avskaffas som den särskilda löntagarfondsavgiften på 0,2 %.

Stimulera personligt sparande - bästa kapitalbildningen för
småföretag

Av central betydelse för näringslivsutvecklingen är den ekonomiska politiken
och huruvida den lyckas motverka såväl privat som offentlig maktkoncentration
och främja ägarspridning och nyföretagande. De främsta kännetecknen
för en framgångsrik ekonomisk politik måste vara att den ger
stabilitet över tiden och skapar förutsättningar för låg inflation och låg
räntenivå.

Den ekonomiska politiken måste premiera enskilt, långsiktigt sparande i
såväl aktier, bank som i egen bostad eller eget företag.

Därför har centern under ett flertal år föreslagit införandet av s.k.
personliga investeringskonton, som bl.a. skall stimulera och gynna sparandet
till eget företagande. Det innebär att insättningar på ett personligt investeringskonto
med motsvarande ett halvt basbelopp (f.n. 12 900 kronor) per år
skall kunna ske skattefritt. Medlen från ett personligt investeringskonto skall
kunna användas utan att beskattas till investeringar i bl.a. eget företag.

Avkastningen skall vara skattefri och avsättningen avdragsgill i deklarationen.
Berättigade att öppna personligt investeringskonto är alla som fyllt
sexton år senast samma år som sparandet börjar. På kontot får sparande ske
på räntebärande sparkonto, i aktiefond, aktier, obligationer, konvertibler
eller motsvarande. All avkastning, ränta, reavinst eller utdelning inom
kontot är skattefri.

Vidare bör beskattningen av inkomster sänkas liksom arbetsgivaravgifterna.

Särskilda åtgärder bör vidtas för att ytterligare stärka minoritetsskyddet
och de mindre aktieägarnas ställning i börsbolagen. Konkurrenslagstiftningen
bör ytterligare skärpas och bildandet av s.k. konglomerat försvåras. Detta
kan bl.a. ske genom att köpande företag vid större förvärv åläggs att bevisa
att förvärvet inte skadar konkurrensen och därmed marknadens sätt att
fungera.

Sparande i aktiefonder skall ges ökade stimulanser. Genom en utvidgning
av tillämpningsreglerna i aktiefondslagen kan framförallt aktiefonder vid
sidan om enskilt aktiesparande utgöra en viktig riskkapitalförsörjare för icke
börsnoterade och mindre företag. Idag ger aktiefondslagen små eller inga
möjligheter vare sig för sparare eller icke börsnoterade företag att delta i

kapitalbildningen i aktiesparandet. Aktiefondsreglerna bör därför ändras så Mot. 1988/89
att möjlighet ges till att en större andel av en aktiefond får innehålla icke N274
börsnoterade aktier. För riskapitalförsörjningen i skånskt näringsliv bör vid
sidan om den tidigare aviserade regionala aktiebörsen bildandet av regionala
aktiefonder ske.

De regionala utvecklingsfonderna

De regionala utvecklingsfonderna utgör en resurs för de små och medelstora
företagen. Behovet av kvalificerad rådgivning och utlåning av högriskkapital
ska erbjudas av dessa.

Beräkningar visar att utvecklingsfonderna 1986 var finansiellt engagerade i
företag som tillsammans sysselsätter mer än 90 000 anställda. Det kunde
också konstateras att hälften av krediterna lämnades till företag med mindre
än fem anställda. Även om utvecklingsfonderna med fog varit föremål för en
viss kritik och deras verksamhet säkert kan förbättras, är det obestridligt att
de idag spelar en viktig roll för småföretagen i landet. Den ursprungliga
tanken med utvecklingsfonderna måste fullföljas.

Särskilda insatser för nyföretagandet

Särskilda åtgärder bör vidtas för att stimulera ett ökat nyföretagande. Detta
bör bl.a. ske genom en förstärkning av utvecklingsfonderna så att de i större
utsträckning kan stödja nyetableringar. Åtgärder bör vidtas för att stimulera
nyföretagande bland kvinnor, vilket i första hand bör ske via utvecklingsfonder,
högskolor, olika näringslivsorganisationer och kommunerna. En viktig
uppgift är att via rådgivning, opinionsbildning söka påverka kvinnor att satsa
på företagande också inom andra branscher än de som idag är de vanligaste
för kvinnligt företagande.

En viktig stimulans för nyföretagandet är att slopa arbetsgivaravgifterna
för nystartade företagare det första verksamhetsåret.

Förbättrade utbildningsmöjligheter för nya företagare bör dessutom
skapas.

En förbättrad yrkesutbildning viktig för näringslivet i Skåne

Brist på kvalificerad arbetskraft är idag ett allmänt och allvarligt problem för
små och medelstora företag. Till väsentlig del handlar problemet om att
avståndet mellan skola och arbetsliv blivit för stort. Dagens system för
praktisk yrkesutbildning ger inte ungdomarna tillräcklig kunskap och
erfarenhet under utbildningstiden. Dagens utbildning svarar inte på de nya
krav på vare sig teoretiska eller praktiska kunskaper som arbetslivet kräver.

Företagen i Skåne har ofta stora svårigheter att rekrytera kvalificerad
arbetskraft med utbildning inom främst verkstadsteknik samt data- och
mikroelektronik. Inrättandet av verkstadsskolor och lärlingsutbildning är
därför mycket angeläget. Med hänsyn till de positiva erfarenheter som
verkstadsskolor inom olika företag har gett är det berättigat att arbeta för att
gymnasial yrkesutbildning i större utsräckning än hittills förläggs till verkstadsskolor.
Vid en industriby kan också med fördel utbildningen ske i en

verkstadsskola. En uppenbar fördel är att företag har större möjligheter att Mot. 1988/89

hålla sig å jour med utvecklingen i fråga om maskiner, datorer, arbetsproces- N274

ser än en skola, som under samma tak skall tillgodose utbildningen inom

olika yrken. En sådan modell bör företrädesvis diskuteras med SAAB

ledningen i samband med etableringen av SAAB-fabriken i Malmö för att

täcka utbildningsbehovet där.

Intresset för gymnasial lärlingsutbildning är mycket stort och man har
mycket goda erfarenheter av den t.ex. vid Åkermans i Eslöv.

En modern arbetsplatsanknuten yrkesutbildning måste tillskapas. En
övergång till treåriga yrkestekniska linjer på gymnasieskolan bör genomföras
i sin helhet. Åtgärder måste därutöver vidtas för att ytterligare utveckla
lärlingsutbildningen som en naturlig och viktig del i utbildningssystemet.

Forskningen viktig för näringslivets förnyelse

Forskningen befinner sig i en ständig förändringsprocess och skall så göra.

För att en region som Skåne eller ett land som Sverige skall kunna hävda sig
internationellt framförallt inom näringslivsområdet krävs att forskningen ges
möjligheter att befinna sig i forskningens frontlinje på så många områden
som möjligt. I första hand måste rejäla resurser satsas på grundforskningen
som utgör basen för all annan tillämpad forskning och utvecklingsarbete.
Grundforskningen måste få utvecklas enligt sina egna villkor.

Lunds universitet och högskolorna har en stor betydelse för utvecklingen i
vår region. De är viktigt att resurser skapas så att både grundforskningen och
sedermera den tillämpande forskningen ges en sådan hög kvalitet att den
effektivt bidrar till förnyelse inom näringslivet. Under senare år har former
för att skapa en integration mellan forskning vid universitetet och industriell
utveckling skett inom regionen. De främsta exemplen på detta är forskarbyn
Ideon och den tvärvetenskapliga stiftelsen TEM. Samarbetet mellan näringsliv
och högskolan måste hela tiden förstärkas. Mellan den tillämpande
forskningen och näringslivet måste finnas en gemensam strategi för näringslivets
utveckling i regionen. Därför måste som tidigare nämnts ytterligare
forsknings- och utvecklingscentra skapas i nära samarbete mellan näringsliv,
banker och universitet som är förenliga med regionens industritradition,
förutsättningar och utvecklingsmål. Tre sådana utvecklingscentra som bör
skapas inom regionen är ett livsmedelstekniskt centrum, ett biotekniskt och
biokemiskt centrum samt ett centrum för miljövänlig teknik.

De forskningsresultat som nått en kommersiell bärighet måste stödjas
antingen som nybildade företag eller erbjudas en riskkapitalmarknad för att
kommersiellt komma igång. Tillgången på riskkapital för forskningsprojekt
på väg till kommersialisering bör särskilt uppmärksammas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att stimulera näringslivet i Skåne,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättandet av en skånsk aktiebörs.

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i Mot. 1988/89

motionen anförts om etableringen av forskningscentra i Skåne. N274

Stockholm den 23 januari 1989
Håkan Hansson (c)

Bertil Fiskesjö (c)

Ulla Tillander (c)

16