En officiell namnlängd

Motion 1992/93:Kr319 av Birger Hagård (m)

av Birger Hagård (m)
Fr.o.m. år 1988 har en almanacka med en helt ny
namnlängd, som också innehåller alternativa namn, börjat
saluföras. Tilltaget, som konfunderat stora delar av
allmänheten, vittnar om en bristfällig syn på almanackans
namnlängd och synes närmast ha tillkommit för att
tillfredsställa vissa populistiska och kommersiella intressen.
I en almanacka härom året hade varje dag försetts med
i regel tre namnvarianter, dvs. två nytillskott utöver den
ursprungliga. Urvalet hade skett okänsligt och utan någon
hänsyn till traditionen. Några exempel skall nämnas. Att
Maria/Marie/Mary den 28 februari är olika språkformer av
samma namn är uppenbart. Men Leopold/Leif/Lilian har
ingen gemensam etymologi. De båda senare namnen har
inte heller något historiskt samband med Leopoldus, som
dock tidigare firades den 13 och icke den 15 november. Det
dialektala Kersti som alternativ den 13 november synes
inkonsekvent med varianten Kerstin på Kristina-dagen den
24 juli.
För år 1993 föreligger en ny version, visserligen endast
med två dagsnamn men likväl förvirrande, eftersom
namnvarianter av samma grundnamn fått olika dagar. Och
den som häromåret hade namnsdag enligt den tidigare
versionen får nu finna sig i att vara utan.
I årets upplaga av almanackan har också en omotiverad
omflyttning av namnsdagar skett: Så får den som bär
namnet Josefina finna sig i att få sin namnsdag flyttad från
den 21 augusti till den 19 mars.
Personnamnen i den gamla almanackan är helt andra än
de vi är vana vid. Bruket att låta varje dag ha ett
personnamn är gammalt. Det leder sitt ursprung tillbaka till
den äldsta kristna kyrkans högtidlighållande av apostlarnas,
martyrernas och andra helgons dödsdagar. Den katolska
kyrkan fastställde en helgonförteckning, en ''kanon'', och
hamnen i denna kanon övertogs av de protestantiska
kyrkosamfunden utan större ändringar. I senare tid har
mera allmänt brukade namn fått ersätta de gamla namnen.
Namnlängden har också tidigare varit föremål för
riksdagens behandling och då ifrån olika synpunkter, i regel
icke historiska.
Krav på ''moderniseringen'' restes sålunda genom
motioner l899 (II:237, rskr. 1899:86, kungl. skriv. i Bihang
till SFS 1900:50), 1944 (I:263), 1975/76 (364), 1979/80 (861)
och 1980/81 (207) för att blott nämna några. I den
sistnämnda yrkades på en restaurering av den traditionella
namnlängd, som ingick i statskalendern före revisionen
1901. Riksdagen avslog -- med en något omotiverad
hänvisning till tryckfrihetsförordningen -- motionen (KrU
1981/82:1).
Det är angeläget, att kommande generationer inte får
växa upp i ett historielöst samhälle utan får insikter i vårt
lands kulturhistoriska utveckling. Dit hör inte bara den
rätta bakgrunden för julens firande utan även att t. ex.
almanackans namnlängd inte är en handledning för att ge
förnamn inför ett ytligt namnsdagsfirande utan har sin
grund i ett historiskt dokument, ett medeltida kalendarium,
där varje helgonnamns förekomst kan motiveras. Detta
förhållande har också fått genomslag i säväl konsten som
litteraturen. Utan kunskaper därom blir anspelningarna
meningslösa för en modern publik.
Efter upphävandet av det tidigare almanacksprivilegiet
står det givetvis var och en fritt att trycka en almanacka med
fritt uppfunna namnlängder -- eller snarare --
namnsdagslängder. Man kan självfallet också -- om det
lyster någon -- ändra veckodagars och månaders namn efter
förebild av t. ex. den franska revolutionskalendern och tala
om snömånad, regnmånad och fruktmånad (de finska
månadsnamnen följer ett liknande system). Avsättningen
bleve säkert minimal; säkert även skadan.
Genom beslut av Kungl. Maj:t, senast 1933 (Sibylla, den
20 oktober i stället för Kasper), har namnlängden kunnat
ändras på enstaka punkter. Författningsmässigt bör det
därför stå utom varje tvivel, att regeringen kan förordna om
en förnyad, dvs. restaurerad, auktoritativ namnlängd att till
allmänhetens vägledning införas i statskalendern.
Eftertryck skulle säkert ske i almanackor, tryckta av seriösa
kalenderutgivare, varefter de nypåfunna privata
''namnsdagslängderna'' skulle få ett löjets skimmer över sig
och snart falla i glömska.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär fastställande av en
auktoritativ officiell namnlängd i statskalendern.

Stockholm den 26 januari 1993

Birger Hagård (m)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Kulturutskottet

Händelser

Inlämning: 1993-01-26 Bordläggning: 1993-02-09 Hänvisning: 1993-02-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (2)