Åtgärder för att begränsa tobaksbruket

Motion 1990/91:So473 av Martin Olsson och Kersti Johansson (c)

Tobakens skadeverkningar för såväl rökarna som för
dem som drabbas av passiv rökning har klarlagts allt mer
och uppmärksammas numera i de flesta länder och i många
internationella fora. Det råder nu ingen tvekan om att
tobaken liksom alkoholen orsakar synnerligen stora
folkhälsoproblem. I vårt land dör varje år 12 000 personer
av tobakens verkningar enligt en rapport från NTS,
Nationalföreningen för upplysning om tobakens
skadeverkningar. Det innebär att vart sjätte dödsfall i vårt
land orsakas av tobaksrelaterade sjukdomar. Ingen annan
känd ohälsofaktor i vårt samhälle medför sådana
hälsokonsekvenser som tobaksbruket -- och ändock är
tobaken accepterad.

Mot bakgrund av tobakens skadeverkningar är det
anmärkningsvärt att samhällets insatser för att begränsa
tobaksbruket inte är betydligt mer omfattande. Statens
intäkter av tobaksskatten beräknas för budgetåret 1991/92
exempelvis till nära 6 miljarder kr. medan anslagen för
upplysning om tobakens skadeverkningar endast föreslås
uppgå till 2--3 miljoner kr. enligt budgetpropositionen. Det
är egentligen en synnerligen anmärkningvärd relation
mellan dessa belopp, alltså mellan vad samhället tar in i
skatt på tobaksbruket och vad som satsas för att upplysa om
de negativa konsekvenserna.

Det är även anmärkningsvärt att samhället inte har ett
samlat program för att genom olika åtgärder så långt möjligt
försöka begränsa tobaksbruket.

Vi har de tre senaste åren bl.a. begärt (motionerna
1987/88:So472, 1988/89:So418 och 1989/90:So312) att ett
samlat program borde utarbetas för att begränsa
tobaksbruket. Dessa motioner har avslagits. Däremot
bifölls 1988 (LU 1987/88:13) vår motion 1986/87:L709 med
krav på utredning om annonsförbud för tobaksvaror.

Våra och övrigas motionskrav i riksdagen ledde till att
regeringen våren l988 tillsatte en utredning om åtgärder för
minskat tobaksbruk. Denna utredning, tobaksutredningen,
lämnade redan i mars l990 sitt betänkande Tobakslag (SOU
1990:29) med förslag till bestämmelser om bl. a. fler rökfria
miljöer, förbud mot tobaksreklam, 18 år som åldersgräns
för inköp av tobak m.fl. restriktioner för tobakshandeln,
produktkontroll, kraftigt höjd tobaksskatt och förstärkta
informationsinsatser.

I årets budgetproposition (bilaga 7, s. 86) anges endast
att tobaksutredningens betänkande remissbehandlats. Om
regeringens fortsatta arbete nämns alltså inget och inte
heller anges i propositionsförteckningen för återstoden av
detta riksmöte att någon proposition skall lämnas.

Särskilt mot bakgrund av denna passivitet från
regeringens sida vill vi nu åter ta upp frågan om ett krav från
riksdagen om ett samlat program eller samlade åtgärder för
att begränsa tobaksbruket, varvid bland det viktigaste
måste vara att kunna hindra att den unga generationen blir
rökare.

Tobakens skadeverkningar

Som vi framhållit inledningsvis råder det inte längre
någon tvekan om att tobaksrökning är det mest
cancerframkallande ämnet i vår miljö. Det har blivit allt
mer klarlagt att det inte endast är de som själva röker som
drabbas utan även i mycket hög grad de som utsätts för
passiv rökning.Framstående internationella
cancerforskare hävdar att mellan 25 och 30 procent av all
lungcancer hos personer som inte rökt har samband med
passiv rökning.Världshälsorganisationen, WHO, menar
att om tobakskonsumtionen fortsätter som i dag kommer en
av tio i världen -- eller 500 miljoner människor -- att dö av
tobaksrelaterade sjukdomar som cancer och hjärt- och
kärlsjukdomar.En enig kår av cancerläkare anser att det
som mest skulle minska dödligheten i cancer vore en
minskad tobakskonsumtion.Enighet råder om att
gravida kvinnors rökning är till skada för fostret.
Tandläkarna ser bland sina patienter hur rökarna i större
utsträckning än andra har problem med muntorrhet, dålig
andedräkt och tandlossningssjukdomar samt ökad
benägenhet för karies.En ryggforskare har visat att den
kärlsammandragning som följer av rökning får stora
konsekvenser för diskarnas elasticitet, vilket leder till
ryggbesvär.Den medicinska kunskapen har visat att
passiv rökning skadar så mycket att den i många fall
godkänts som arbetsskada.Sedan slutet av 50-talet har
lungcancern bland vårt lands kvinnor tredubblats som
resultat av den ökade rökningen bland kvinnor under 50-
och 60-talen.

27 procent dagliga rökare

Trots de numera oomtvistade hälsoriskerna på grund av
rökning röker 27 procent av vuxenbefolkningen dagligen.
En viss minskning av andelen rökare, främst bland män, har
skett under 80-talet. Men illavarslande rapporter har
kommit om att rökning åter blir vanligare bland ungdomar.
Stockholms skolförvaltnings undersökning visar att bland
huvudstadens 15--16-åringar ökar nu andelen som dagligen
röker. Sedan l987 har andelen rökare ökat med 3
procentenheter bland pojkarna och med 4 bland flickorna.
Totalt röker 17,4 procent av stockholmsungdomarna i
denna åldersgrupp dagligen.

Anslag för upplysning

Med hänsyn till sambanden mellan tobaksbruk och
hälsorisker är det självklart att betydande delar av våra
sjukvårdsresurser tas i anspråk för tobaksrelaterade
sjukdomstillstånd. Tobaksbrukets hälsoeffekter leder även
till andra former av samhällsekonomiska förluster på grund
av produktionsbortfall orsakat av sjukfrånvaro från arbetet,
förtidspensionering och för tidig död. Enligt beräkningar
som gjorts av Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi,
IHE, medför de rökningsrelaterade produktionsförlusterna
en årlig minskning av Sveriges BNP med mer än 4 000 milj.
kr.

Mot bakgrund av tobakens skadeverkningar finner vi det
förvånande att samhällets insatser för att begränsa
tobaksbruket är så anmärkningsvärt små. Särskilt viktigt är
att insatser görs för att så få som möjligt av ungdomarna
skall bli rökare. Med hänsyn till ansvaret för nästa
generation är det speciellt viktigt att försöka få ned den
stora andelen rökare bland unga kvinnor.

Vad gäller medel för upplysning och andra åtgärder för
att minska tobaksbruket vill vi erinra om att statens
inkomster av tobaksskatt beräknas till 5 926 milj. kr. under
kommande budgetår. Anslag för åtgärder mot tobakens
skadeverkningar ingår i socialdepartementets huvudtitel E
13 Bidrag till hälsoupplysning m.m. Detta anslag föreslås i
budgeten uppgå till endast 7 035 000 kr. Hur stor del av
detta belopp som avses för åtgärder riktade mot
tobaksbruket kan inte utläsas i budgetpropositionen, men
uppenbarligen utgör den delen av anslaget endast 2 à 3 milj.
kr. eller cirka en halv promille av vad staten tar in i
tobaksskatt.

Regeringen synes inte i budgetförslaget ha tagit hänsyn
till tobaksutredningens slutsats (s. 12 i betänkandet) att
resurserna är ''klart otillräckliga'' och att ''en kraftig ökning
måste snarast komma till stånd''.

Vi anser, liksom tobaksutredningen, att mycket starka
skäl talar för att samhällets ekonomiska satsningar för att
upplysa om tobakens skadeverkningar borde vara avsevärt
högre. Ökade anslag behövs både för att kraftfullare
insatser skall kunna sättas in och för att i högre grad
uppmuntra alla dem som på ideell basis deltar i upplysnings-
och opinionsarbetet. Anslaget måste få en sådan omfattning
och fördelas så att de organisationer som verkar för
begränsning av tobaksbruket kan fullgöra sina synnerligen
viktiga uppgifter.

Uppgifterna i budgetpropositionen är synnerligen
knapphändiga vad gäller nämnda anslag och de behov som
finns. Liksom reservanterna från centern och folkpartiet vid
behandlingen (1989/90:SoU17, reservation 15) av vår
motsvarande fjolårsmotion, gör vi bedömningen att ett
extra bidrag på 3 milj. kr. behöver anslås för
tobaksinformation. Vi föreslår därför att Bidrag till
hälsoupplysning m.m. höjs med 3 milj. kr., vilket belopp
tillsammans med av regeringen föreslagna medel skall
disponeras för information om tobakens skadeverkningar.

För ett genomförande av informationskampanj m.m.
efter beslut om det samlade program för begränsning av
tobaksbruket, som vi hoppas kan fattas beslut om vid
innevarande riksmöte, kan ytterligare medel behöva anslås.
Det bör ankomma på regeringen att framlägga förslag
härom i samband med framläggande av
åtgärdsprogram/tobakslag.

Åtgärdsprogram -- tobakslag

Det finns anledning för oss i Sverige att i tobaksfrågan,
liksom inom många andra samhällsområden, uppmärksamt
följa vad som sker i andra länder för att se om vi bör vidta
motsvarande åtgärder. Inom EG har exempelvis i princip
antagits ett program med fjorton långtgående förslag till
åtgärder mot tobaksbruket, t.ex. gemensam prissättning,
borttagande av tobaken från prisindex, användande av
priset som ett instrument för att minska konsumtionen och
förbud mot taxfree-försäljning av tobak inom EG.

I många länder, t.ex. Norge, Finland, Island och Kanada
har införts tobakslagar. I övriga med Sverige jämförbara
länder finns andra former av restriktioner för tobaken. Vi i
Sverige bör som ett socialt föregångsland handla så att vi
ligger långt framme i en europeisk och internationell
jämförelse även när det gäller åtgärder mot tobaksbruket.

Tobaksutredningens betänkande bör vara en mycket god
grund för en tobakslag i vårt land. Som nämnts framgår i
budgetpropositionen inget om regeringens överväganden
inom detta område. I en frågestund den 15 januari i år
uppgav dock socialministern att propositionsarbetet inletts.
Vad en proposition kan komma att innehålla är däremot
okänt.

Med denna motion vill vi på nytt framhålla
nödvändigheten av konsekventa åtgärder från samhällets
sida för att begränsa tobaksbruket och behovet av att ett
samlat åtgärdsprogram utarbetas. Med hänsyn till
osäkerheten om regeringens inställning till de olika
frågorna inom detta område är det erforderligt med ett
riksdagsuttalande med krav på att regeringen framlägger
förslag om tobakslag jämte övriga förslag som fordras för
ett samlat åtgärdsprogram.

Som exempel på åtgärder som bl.a. bör övervägas för att
ingå i ett åtgärdsprogram, av vilka flera bör ingå i
tobakslagen, vill vi nämnaökade rökfria utrymmen på
arbetsplatser och motsvarande samt i offentliga
utrymmen,mer omfattande och verkningsfull upplysning
i skolan och i övrigt till ungdomarna om tobakens
skadeverkningar,större samhällsstöd till organisationer
som arbetar för minskning av tobaksbruket såsom
exempelvis NTS och VISIR,övervägande om
begränsningar bör införas gällande antal försäljningsställen
för tobaksvaror,övervägande om åldersgräns för inköp
av tobaksvaror,utformning av varningstexter på
förpackningarna med hänsyn till tobaksbrukets betydande
risker,regelbundna höjningar av tobaksbeskattningen
motsvarande något mer än den allmänna
prisutvecklingen,ett från tobakspriserna rensat
konsumentprisindex,anpassning av Tobaksbolagets
policy till samhällets strävanden.

Prisinstrumentet

Ett medel -- vid sidan av upplysning och restriktioner --
för att nedbringa tobaksbruket är att överväga vilka
skattehöjningar på tobak som är erforderliga för att få
önskvärda begränsningar av tobakskonsumtionen.

Vi kan inte nu precisera vilka skattehöjningar som kan
behöva genomföras och när så bör ske. Vi vill i stället
föreslå att riksdagen skall fastslå principen att priset på
tobak, genom återkommande skattehöjningar, bör stiga
med några procent mer än den allmänna prisnivån. Endast
härigenom kan prisinstrumentet bli ett medel för att minska
tobaksbruket.

Det bör ankomma på regeringen att mot bakgrund av
strävandena att begränsa tobaksbruket överväga och föreslå
erforderliga successiva höjningar av beskattningen av
tobaksvaror, så att tobakspriserna stiger mer än
konsumentprisindex, vilket riksdagen bör ge regeringen till
känna.

Konsumentprisindex rensat från tobaksskatten

Vad gäller konsumentprisindex vill vi påpeka det
olämpliga i att detta påverkas av höjd tobaksskatt, som
därmed får till följd att en rad kompensationer utgår eller
krävs, när samhället av folkhälsoskäl ökar beskattningen av
tobak. Vi anser därför att riksdagen bör uttala sig för att ett
konsumentprisindex rensat från tobakspriserna skall räknas
fram och att regeringen bör verka för att detta index får så
omfattande tillämpning som möjligt och respekteras av
bl.a. arbetsmarknadens parter.

Vi vill påpeka att vi är fullt införstådda med att det vid
sidan av detta rensade index även fortsättningsvis finns
behov av ett konsumentprisindex som ger en bild av den
faktiska prisutvecklingen.

I en annan centermotion har framförts krav om att
motsvarande rensning av konsumentprisindex skall gälla
alkoholpriserna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen till Bidrag till hälsoupplysning, m.m. för
budgetåret 1991/92 för ökat anslag för information om
tobakens skadeverkningar anvisar 3 000 000 kr. utöver vad
regeringen föreslagit, eller således 10

035

000 kr.,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
tobakslag jämte förslag om andra åtgärder för att begränsa
tobaksbruket,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utnyttjande av prisinstrument för
begränsning av tobaksbruket,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett från tobakspriserna rensat
konsumentprisindex.2]

Stockholm den 21 januari 1991

Martin Olsson (c)

Kersti Johansson (c)

1 1990/91:Sk664

2 1990/91:Fi418