med anledning av prop. 2019/20:51 Totalförsvarsdatalag - personuppgiftsbehandling vid Totalförsvarets rekryteringsmyndighet

Motion 2019/20:3466 av Daniel Bäckström m.fl. (C)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ytterligare utreda konsekvenserna av att införa ett omvänt skaderekvisit i 38 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen så att personuppgifter inte har svagare skydd hos Totalförsvarets rekryteringsmyndighet än inom övriga totalförsvaret och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en särskild sekretessbrytande bestämmelse i 25 kap. offentlighets- och sekretesslagen för att undanröja osäkerheten om huruvida Totalförsvarets rekryteringsmyndighet kan lämna uppgifter mellan myndighetens verksamheter och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Centerpartiet delar i de flesta avseenden regeringens bedömningar i proposition 2019/20:51 Totalförsvarsdatalag– personuppgiftsbehandling vid Totalförsvarets rekryteringsmyndighet. Men i ett par avseenden hade vi velat att regeringen hade landat i andra slutsatser och hade tagit arbetet vidare på ett annat sätt.

För det första anser vi att det är olyckligt att regeringen, trots att man inte ställer sig negativ till förslaget som sådant, inte går vidare med att utreda konsekvenserna av att införa ett omvänt skaderekvisit i 38 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen. En betydande del av de uppgifter som lämnas till och behandlas av Totalförsvarets rekryteringsmyndighet är antingen känsliga personuppgifter eller uppgifter av väldigt integritetskänslig karaktär kring exempelvis personliga förhållanden, inskrivning och krigsplacering, tjänstgöring med totalförsvarsplikt eller antagningar till utbildningar vid Försvarsmakten. Uppgifterna kan också röra familjeförhållanden och sjukdom. Det rör sig dessutom om en betydande mängd uppgifter om en stor del av befolkningen. Individer som lämnar uppgifterna till Totalförsvarets rekryteringsmyndighet gör det under straffansvar. Man kan alltså som individ inte välja att inte lämna ut information. Den nuvarande regleringen innebär att utgångspunkten är att uppgifter kan lämnas ut. Det innebär att uppgifter har ett svagare skydd hos Totalförsvarets rekryteringsmyndighet än hos andra myndigheter inom totalförsvaret, där utgångspunkten är att uppgifter inte kan lämnas ut. Vi anser att den skillnaden är omotiverad. Konsekvenserna av den föreslagna ändringen, bl.a. möjliga inskränkningar av allmänhetens insyn, är dock inte utredda, vilket regeringen också konstaterar. Vi vill därför att regeringen ska utreda konsekvenserna av vad ett omvänt skaderekvisit kan medföra i detta fall. Vi beklagar att regeringen valt att inte göra det.

För det andra är det svårt att förstå regeringens ställningstagande om att inte införa en sekretessbrytande bestämmelse i 25 kap. OSL för att undanröja osäkerheten vid informationsdelning mellan verksamheterna inom Totalförsvarets rekryteringsmyndighet. I propositionen resonerar regeringen om att Totalförsvarets rekryteringsmyndighets interna verksamheter skulle kunna anses utgöra självständiga verksamhetsgrenar och att de därmed lyder under olika sekretessbestämmelser. Detta skulle innebära att sekretess föreligger dem emellan. Trots denna osäkerhet anser inte regeringen att någon sekretessbrytande bestämmelse behöver införas för att säkerställa att nödvändiga uppgifter kan delas inom organisationen. Enligt utredningen innebär nuvarande ordning en risk för otydlighet och osäkerhet inom myndigheten om huruvida personuppgifter får lämnas mellan de interna verksamheterna. Utredningen föreslår därmed att en sekretessbrytande bestämmelse införs i 25 kap. OSL. Vi delar den bedömningen.

Daniel Bäckström (C)
Mikael Larsson (C)	Lars Thomsson (C)