Syrianernas situation i Turkiet

Motion 1997/98:U638 av Karin Pilsäter och Ola Ström (fp)

Motion till riksdagen 1997/98:U638 av Karin Pilster och Ola Strm (fp)

Syrianernas situation i Turkiet

I Sverige finns idag en stor grupp syrianer/assyrier. Trots
detta r uppenbarligen de svenska myndigheternas och
beslutsfattarnas kunskaper och insikter om varfr de befinner
sig hr ytterst bristflliga. Sverige mste engagera sig hrdare
fr dessa mnniskor.

Turkiet

Den syrianska minoriteten har aldrig blivit erknd i dagens
Turkiet. Det var bl a aghorna, de muslimska klanledarna,
som sg till att inte alla kristna blev accepterade fullt ut. I
Lausannefrdraget 1923 erknde Turkiet endast judar,
armenier och greker som minoriteter. Dessa minoriteter har
drfr ftt status som befolkningsminoritet vilket syrianerna
aldrig ftt. Sverige har precis som mnga andra lnder inte
hjt rsten srskilt hgt till syrianernas frsvar. Kanske kan
det bero p att syrianerna, till skillnad frn mnga andra
folkgrupper i Mellanstern, aldrig tagit till vapen fr att
hvda sina rttigheter och drmed inte gjort sig hrda.

Fre 1945 hade syrianerna inskrivit i sina identitetshandlingar "Hristiyan
Sriani kadim", vilket betyder "gammal kristen folkgrupp." Efter 1945 str
det "Hristiyan" i syrianernas identitetshandlingar. Denna form av registrering
gr det bland annat nstan omjligt fr syrianerna att skaffa sig jobb i
Turkiet d s snart legitimation visas, de avfrdas frn det skta arbetet.
Systemet pminner starkt om det som utformades 1938 d judar skulle ha ett
rtt J instmplat i sina pass. Man kan drfr pst att den turkiska staten r
delaktig i denna form av diskriminering som r ett led i den etniska
rensningen som skett och fortfarande pgr.

Detta har inneburit att syrianerna aldrig har kunnat bli etablerade i det
officiella turkiska samhllslivet. De kan mjligen f studera p universitet
och f akademiska examina men aldrig f ngra arbeten som dessa examina
berttigar till, varken inom den kommunala eller den statliga sektorn. En
muslim gr alltid fre i kn.

Vid sekelskiftet fans det ca 30 % kristna i Turkiet, fr att fram till 1995 ha
minskat till ca 0,16 %. Efter 1915 var syrianerna i hela Turkiet ca 125 000,
dvs efter den stora massakern. I dag finns endast 1 500-2 000 kvar i sydstra
Turkiet och ca 8 000 i Istanbul. Detta beror, frutom det som nmnts, ocks
p det faktum att 100-tals byar har jmnats med marken de senaste ren.
Detta har skett som ett led i den politiska upptrappningen mellan kurdiska
gerillagrupper och den turkiska militren. Syrianerna har i mycket liten
utstrckning deltagit i det politiska livet, utan istllet hllit sig utanfr.
Dremot har de genom den utveckling som skett i de sydstra omrdena
hamnat mellan dessa olika intressegrupper.

Sveriges frre ambassadr i Turkiet, Erik Cornell, menar att synen p
minoriteterna har skrpts genom konflikten med PKK. Kristna affrsmn har
svrt att hvda sig i rttskonflikter och dessutom fr inte de kristna ngot
skydd av staten nr de trakasseras av kurder eller andra muslimer. Han sger
vidare att myndigheter samarbetar med regeringens lojala kurder, t ex genom
byvaktssystemet. Rapporter frn omrdet tyder p att just byvakter kan vara
aktiva med att trakassera syrianer och drmed frvrra deras lge som en
udda grupp. Det kan tillggas att just byvakterna r utsedda av de turkiska
makthavarna och drmed r ocks den turkiska staten medansvarig fr det
som sker. Syrianerna har genom rens lopp blivit utsatta fr vergrepp och
mord riktade direkt mot dem som haft en utbildning, varit lskunniga eller p
annat stt utgjort en ledande funktion. Omkring ett 70-tal personer har
mrdats de senaste 30 ren. Det kan lta som f, men i frhllande till
befolkningstalet och till att de flesta (ca 45) av dessa mord har gt rum under
de senaste 10 ren, har dessa hndelser radikalt pverkat syrianernas
mjligheter att leva i omrdet.

Dessutom har otaliga druvodlingar och skrdar frstrts, boskap har
stulits, hus och affrer har plundrats, egendomsbrott och olaga hot samt
kidnappningar av unga syrianska flickor skett systematiskt, allt riktat mot den
syrianska folkgruppen. Detta innebr att om en syrian blir utsatt fr ngon
form av nmnda rttsvergrepp och anmler detta till polisen eller annan
ordningsmakt, blir resultatet en n vrre tragedi. Det vill sga att syrianen
blir i regel sjlv anmld av myndigheterna och misstnkliggjord och d ofta
anklagad fr att vara PKK-sympatisr. Regeln r att den syrian som anmler
ngot blir sjlv utsatt fr misshandel eller tortyr och talad. Drfr sker i
dag
inga anmlningar, eftersom det d blir n vrre.

r Istanbul ett alternativ?

Svenska myndigheter har hvdat att syrianer kan flytta till
Istanbul. Logiskt sett borde det vara ett alternativ. Fakta talar
dessvrre mot att Istanbul skulle vara ngot alternativ fr
folket. Varken arbeten eller bostder finns i den
verbefolkade staden. En inflyttning p omkring 500 000
personer varje r till Istanbul leder till massarbetslshet, kat
vld och kriminalitet. De syrianska barnen som vill brja i
skolan mts regelmssigt av frnedringar frn bde lrare,
rektorer och frsts frn andra elever. Frnedringen leds
oftast frn skolledningens sida. De syrianska barnen tvingas
regelmssigt delta i islamundervisningen, som inte r enbart
teoretisk undervisning utan ocks gr ut p att praktiskt
tillmpa islam.

Syrien och Libanon

Fr inte s lnge sedan uppmrksammade massmedierna att
runt 10 000 kunde riskera att bli utvisade p grund av
felaktiga uppgifter om sitt medborgarskap. Grunden till det
oknda medborgarskapet orsakades av hndelserna omkring
1912-1918 d flera hundra tusen syrianer och ca 1,5 miljoner
armenier mrdades i nuvarande Turkiet. Mnga av de
verlevande flydde d till nuvarande Libanon eller Syrien.
Som exempel kan nmnas Kamishly, en stad i norra Syrien
som till stor del byggdes upp av flyende syrianer och andra
kristna omkring 1920. Det r ett vlknt faktum att mnga av
de familjer som bodde i Libanon, men dr mnnen fick extra
arbete i Syrien, blev registrerade som syriska medborgare.
Fr mnga var detta obekant. Nr sedan svenska ambassaden
gjorde kontroller i folkbokfringen uppdagades detta. nd
har mnga av dessa mnniskor aldrig anskt om
medborgarskap i Syrien.

Nr dessa syrianer sedan kommer till Sverige och hvdar att de inte vet
vilket medborgarskap de har, hvdar svenska myndigheter att de ljuger.
Sjlva hvdar de att de aldrig anskt om att bli syriska medborgare. Vem r
det som ljuger?

Svenska myndigheter mste upphra med att terkalla de permanenta
uppehllstillstnd som givits om det inte freligger ngot allvarligt kriminellt
hos vederbrande. Att terkalla ett permanent uppehllstillstnd efter ibland
upp till 10 r fr mnniskor med barn fdda i Sverige r ovrdigt en
demokrati som Sverige. Regeringen br fresl en ndring av UtL 2 kap. 14
, s att en tidsgrns stts. Eftersom osant intygande avskrivs i brottml efter
tv r, vilket innebr att en klagare inte kan vcka tal p nytt efter den
tiden, borde regeringen i nnu hgre grad gra motsvarande nr det gller
asylskande. Eftersom asylskande inte r att betrakta som ett brott borde det
logiskt sett vara naturligt att infra en tidsgrns ocks nr det gller
asylskande. Detta r srskilt angelget fr barnfamiljer!

Mnga syrianer gmmer sig undan polisen fr att inte bli utvisade. Mot
bakgrund av vad som hr anfrts, br det inte vara frenat med ngon strre
svrighet att frst varfr man vljer att gmma sig. Det borde inte rda
ngra tvivel om att de syrianer som antingen nu gmmer sig eller fastnat i
Istanbul borde f stanna i Sverige. Alla syrianer vill inte till Sverige men en
del av dem sker sig hit p grund av slktskap eller annan anknytning till
Sverige.

Hemstllan

Hemstllan

Med hnvisning till det anfrda hemstlls

1. att riksdagen hos regeringen begr frslag till sdan ndring i
utlnningslagen att en tidsgrns fr preskription av felaktiga uppgifter
infrs,1

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att syrianernas situation i Turkiet br komma upp p EU-
agendan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att situationen fr kvarvarande syrianer och syrianer p
internflykt i Turkiet br uppmrksammas av Sverige.

Stockholm den 5 oktober 1997

Karin Pilster (fp)

Ola Strm (fp)

1 Yrkande 1 hmvisat till SfU.