med anledning av skr. 1997/98:89 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Motion 1997/98:U61 av Eva Goës m.fl. (mp)

Motion till riksdagen 1997/98:U61 av Eva Gos m.fl. (mp)

med anledning av skr. 1997/98:89 Mnskliga rttigheter i svensk utrikespolitik

Grundvrderingar

Att leva r mer n att bara finnas till. Att leva r att knna,
lska, grta, ta ansvar och vxa. Vi kan som mnniskor inte
vxa om vi inte ges mjlighet att verkligen delta i samhllets
utveckling. Vi mste kunna pverka det bygge som r vr
framtid. Drfr verkar vi miljpartister fr en deltagande
demokrati.

En deltagande demokrati frutstter att frdelningen i samhllet r
rttfrdig och att alla mnniskor, efter sina frutsttningar, ges rtt och
mjlighet att vxa i frihet. Genom en rttvis frdelning med garanterad social
och materiell grundtrygghet fr alla skapar vi goda frutsttningar fr ett
samhlle i balans.

Alla mnniskor har samma vrde och gemensamma grundlggande behov.
Miljpartiet vill med politiska medel garantera alla bde rtten och
mjligheten att tillfredsstlla dessa behov. Mnniskan r i frsta hand en
biologisk, social och andlig varelse. Men i den politiska och ekonomiska
debatten har hon reducerats till en ekonomisk enhet, vars frmsta uppgift r
att vara en kugge i det ekonomiska hjulet. En frutsttning fr att vi
mnniskor ska kunna terervra vr vrdighet r att ekonomin understlls
ekologiska, demokratiska, sociala och kulturella ml.

Den rika delen av vrlden utgr bara 20 procent av jordens befolkning men
lgger beslag p 80 procent av jordens naturresurser. Det r ohllbart och
orttfrdigt. Hgkonsumerande vrldsdelar mste ppna sig mot omvrlden,
skriva av u-lndernas penningskulder, sttta en ny solidarisk vrldsordning
och verge kraven p materiell tillvxt.

P en enda jord med begrnsade resurser r vi alla beroende av varandra.
Ansvaret fr tillstndet i vrlden r gemensamt. Vi vill verka fr en
utjmning och en mer rttvis frdelning av jordens resurser. Alla mnniskor
mste f sina grundlggande behov tillgodosedda.

Vr politik vilar p en fyrfaldig solidaritet

- solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet
-
- solidaritet med kommande generationer
-
- solidaritet med vrldens folk
-
- solidaritet med mnniskor i vrt eget land
-
Respekten fr de mnskliga rttigheterna krnks verallt i
vrlden i Sverige som i Kina, i Australien som i Nigeria, i
Kosova som i Rwanda.

Miljpartiet de grna uppmanar Sveriges regering att agera genom EU:s
ministerrd genom de medlemsstater som fr nrvarande r medlemmar i
FN:s kommission fr mnskliga rttigheter och eftertryckligt driva de frgor
som ingr i Europaparlamentets resolutioner, i synnerhet fr de mnskliga
rttigheterna i Kina, Nigeria, Burma, Sudan, Iran, Irak, Kongo, Turkiet,
Afghanistan, Kambodja, sttimor, Kuba, Nordkorea och Colombia. Vi
uppmanar vidare regeringen att infr det kommande mtet med FN:s
kommission fr mnskliga rttigheter ta upp Algeriet.

Sverige bryter mot de
mnskliga rttigheterna

ven Sverige mste flja FN:s deklaration fr mnskliga
rttigheter. Det betyder att ingen myndighetsperson har rtt
att beg ngot som helst fysiskt vld mot ngon utan mycket
starka skl. Nyligen kunde man p DN debatt lsa om ett
vergrepp p en 18-rig flicka av vktare samt polis. r den
version som tergivits riktig, d har vktare och polis brutit
mot denna deklaration. Ett annat brutalt vergrepp av poliser
skedde vid en demonstration mot pornografi, dr kvinnor
blev slagna med batonger. Detta r mycket allvarligt,
speciellt som Sverige gr i brschen p andra hll i vrlden
fr att sdana vergrepp inte ska ske.

I riksdagen har vi varje r debatter om polis, rttsskerhet och trygghet fr
medborgarna. Det kan inte anses vara tryggt fr medborgarna om dessa blir
antastade av vktare utan att ha utgjort ngot som kan uppfattas som hot mot
vare sig vktare eller andra. Det verkar som om man inte fr tillrcklig
utbildning i konstitutionella frgor och frstr sin egen roll i samhllet, nr
sdant hr intrffar.

Miljpartiet de grna anser att det r mycket viktigt att vktare och poliser
fr en tillrckligt omfattande utbildning i mnskliga rttigheter, s att de
frstr deklarationens innebrd om varje mnniskas rtt att bli respekterad.

Vi anser ocks att det r ndvndigt att det frmedlas en kvinnosyn i
utbildningen, som leder till att flickor och kvinnor kan knna sig trygga i vrt
rttssamhlle.

Kosova

Rukie Nebihu ddades i sitt kk. Rukie var havande. Valon 4
r och Valentina 1,5 r var gonvittnen till mordet p sin
mor. Rukie bodde i Qirex i Kosova. Paramilitra styrkor
invaderade grden och tog livet av henne och svgern.
Mannen hade redan ddats.

Sextio lik har fraktats till Skenderaj i Drenica. Serberna sger: "Gr vad ni
vill med kropparna, vi har redan gjort vrt jobb!"

Order har kommit frn serberna om att brnna liken, men den
kosovoalbanska Kommittn fr frsvar av mnskliga fri- och rttigheter i
Pristina vdjar till vrldssamfundet om inrttandet av en internationell
rttsmedicinsk kommission fr att identifiera liken och utrna vad som hnt.

Kropparna kastas i en massgrav!

Ett 400 man starkt paramilitrt terrorfrband, de s.k. Tigrarna, utfr de
grova vergreppen mot civilbefolkningen i samarbete med serbisk
militrpolis. Tigrarna leds av krigsfrbrytaren Zeljko Raznjatovic, "Arkan".
Den internationellt efterlyste Arkan har hotat att stlla till med ett nytt
blodbad i Kosova, vrre n i Bosnien. Arkan misstnks av krigsfr-
brytartribunalen i Haag fr flera av de grvsta massakrerna i folkmordets
Bosnien.

Det r lovvrt att Sveriges regering har satsat miljontals kronor p att
upplysa svenska folket om att Frintelsen under andra vrldskriget verkligen
gde rum. Men Sveriges regering borde ha agerat snabbare nr liknande
mnskliga grymheter hnder igen som i Rwanda, Burundi och Kosova. Det
r viktigt att ta avstnd frn andra nationers inhumanism under historisk tid,
men nnu viktigare att ta avstnd frn samma inhumanism i vr egen samtid.
Att ignorera inhumanismen d den visar sig p vr egen bakgrd r
ofrltligt.

Historisk bakgrund

Kosova var fram till mars 1989 en autonom provins innanfr
den f.d. jugoslaviska federationen. I ett omrde lika stort som
Skne bor 2,1 miljoner mnniskor (uppsk. 1994), varav 90
procent albaner.

Huvudstaden Pristina har c:a 150 000 invnare.

1988 gick nationalister ut i massdemonstrationer i Serbien med krav p en
begrnsning av Kosovas autonomi, varvid autonomin upphvdes och
undantagstillstnd infrdes. Detta utlste omfattande protester i Kosova, som
kulminerade i en generalstrejk i februari 1989. Efter detta har Kosova
utvecklats till ett apartheidliknande samhlle, dr det albanska folket byggt
upp ett parallellt sjukvrds- och utbildningssystem efter att ha avvisat
undertecknandet av serbiska lojalitetsfrklaringar.

1991 frklarade kosovoalbanerna Kosova som en sjlvstndig republik
efter en folkomrstning utan godknnande frn vrlden i vrigt, och Ibrahim
Rugova blev dess president. Rugova har accepterat Daytonavtalet, men den
albanska befolkningen i Kosova krver att tminstone den status av autonomi
som Serbien bervade dem ska terinfras.

Vldet har trappats upp

Situationen i Kosova har frvrrats fr varje r, varje mnad,
varje dag, varje minut sedan Kosova frntogs sin autonomi
1989. Med dagens teknik har informationen ntt oss i
Sverige och ingen kan blunda fr det frtryck och brott mot
mnskliga rttigheter som ger rum i denna del av Europa.
Brott mot de mnskliga rttigheterna har blivit regel utan
undantag. Det apartheidsystem som byggts in i samhllet
genom skilda skol- och vrdsystem, den massiva
arbetslsheten bland kosovoalbanerna och det strukturella
serbiska vldet r ovrdigt ett land i Europa. Ett land som
Sten Andersson kallade "en medlem i familjen Europa" den
30 november 1990. Han glmde nmna att familje-
medlemmen mdde mycket illa.

r 1990 vdjade Miljpartiet till utrikesministern att gra ngot. Vi
ppekade fljande: "Tillstndet i Kosova har frvrrats drastiskt och mnni-
skornas otlighet kan utmynna i ett inbrdeskrig."

Men inget hnde. Han ville kra med tyst diplomati. Och kriget kom. Ett
nytt folkmord tillts ske. Med svenska vapen, med svenska minor.

Miljpartiet har sttt president Rugova i hans fredliga kamp fr Kosovas
autonomi. Vi har lagt motioner, interpellationer och frgor sedan 1990, dr vi
krvt att regeringen ska agera i FN:s skerhetsrd, i EU och nationellt fr
Kosovas fri- och mnskliga rttigheter.

Kosova blder

Idag r det tyst i husen i Drenica och Decanomrdet.
Kvinnor och barn flyr frn byarna. Byarna str de. Mnnen
gmmer sig i terrngen eller har ddats.

Kosovoalbanerna vdjar till Sverige fr mnniskornas liv. Kosova blder!
Massakern fr inte fortstta. Vrldssamfundet mste reagera, inte vara tyst.

Milosevic vill inte ha ngon inblandning. Ltt att frst. En som hller p
att mrda sin nrmaste vill inte ha ngon inblandning.

Miljpartiet anser att det r vrldssamfundets skyldighet att ingripa innan
det r fr sent! Innan det blir ett blodbad!

Kina

Kina hvdar att man inte ska ingripa i ett lands inre
angelgenheter. Kina har nmligen sitt Tibet istllet fr
Kosova. Regimen bryter mot de mnskliga rttigheterna.
Rapporter kommer om avrttningar av oliktnkande, om hur
demokratirrelser stoppas m.m. Den nyligen frigivne
vrldsbermde samvetsfngen Wei Jingsheng, som beskt
Sverige i samband med mottagande av Olof Palmes pris, har
vittnat om sin besvikelse ver Sveriges och EU:s svaga
agerande gentemot Kina. Han har efterlyst ett internationellt
uttalande mot Kinas stndiga brott mot de mnskliga
rttigheterna. Istllet valde ministerrdet i mars att inte lgga
fram ngon kritik mot Kina. Signalen blir att USA och EU r
mer intresserade av att bedriva handel med Kina n att
kmpa fr de mnskliga rttigheterna. Dessa supermakter ser
Kina som en jungfrulig marknad! Medan Kina tar tystnaden
frn vrldssamfundet som ett tecken p att landet betraktas
som en demokrati.

Bistnd

Att Sverige, i sitt bistnd fr att gra fngelserna mera
humana, utbildat kineser och resultatet blivit en mer
inhuman fngelsevrd, r ytterligare en frsvrande
omstndighet, vilket inte fr bagatelliseras. Bland Weis
plgoandar fanns hga kinesiska fngvaktare som utbildats i
Sverige.

Wei nskade att Sveriges regering skulle agera fr demokratin, fr de
demokratiska organisationer som hller p att vxa fram i Kina. Bistnd
borde kanaliseras direkt till dessa organisationer. Samma sak har Miljpartiet
freslagit skall ske i sttimor. De mest plitliga organisationerna r demo-
krati-, mnniskortts- och kyrkliga organisationer.

Hemstllan

Hemstllan

Med hnvisning till det anfrda hemstlls

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att den i internationella organ br verka fr en politik som bygger
p Miljpartiets grundvrderingar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att Sverige aktivt skall agera fr mnskliga rttigheter i
ministerrdet och FN:s kommission fr mnskliga rttigheter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om respekten fr de mnskliga rttigheterna i Sverige,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om vrldssamfundets skyldighet att hindra ett blodbad i Kosova,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att utva starka ptryckningar mot regimen i Frbundsrepubliken
Jugoslavien p internationell niv fr att gra slut p rdande apartheid,
statsterrorn, vldet och massakrerna i Kosova,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att ge bistnd direkt till demokrati-, mnniskortts- och kyrkliga
organisationer,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att uttala sig mot Kinas brott mot de mnskliga rttigheterna.

Stockholm den 27 mars 1998

Eva Gos (mp)

Ragnhild Pohanka (mp)

Per Lager (mp)