Västsahara
Motion 1997/98:U607 av Eva Zetterberg m.fl. (v, fp, c, mp, kd)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Tilldelat
- Utrikesutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1997-10-06
- Hänvisning
- 1997-10-10
- Bordläggning
- 1997-10-10
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Motion till riksdagen
1997/98:U607
av Eva Zetterberg m.fl. (v)
Vstsahara
1 Vstsahara
Efter lnga och intensiva frhandlingar kom befrielserrelsen Polisario i Vstsahara och Marocko fr sex r sedan verens om en plan att organisera och genomfra en folkomrstning om sjlvstndighet fr Vstsahara under de afrikanska staternas samarbetsorganisation (OAU:s) och FN:s verinseende. Planen innebar en kompromiss som bda sidor samt det internationella samfundet kunde acceptera.
2 Folkomrstning om Vstsaharas framtid
I sex r har anstrngningar gjorts fr att stta planen om folkomrstning i verket. Frutom en brcklig vapenvila uppnddes under dessa r fga nr det gller att stadkomma en folkomrstning, beroende p att den marockanska regeringen anvnt praktiskt taget alla medel som sttt till buds fr att sabotera en sdan. Den marockanska regeringen frskte att legitimera sin illegala ockupation av Vstsahara och manipulera en kommande folkomrstning genom att i stor skala verfra marockanska medborgare till vstsahariskt territorium.
Den marockanska regeringens manipulationer gjorde det ndvndigt att genomfra ett omfattande identifieringsarbete nr det gllde vilka som var vstsaharier med rstrtt och vilka som var inflyttade marockanska med- borgare.
Lnge har detta identifieringsarbete varit fullstndigt paralyserat. Den marockanska regeringen har vgrat att samarbeta och vgrat medge den insyn som ett sdant identifieringsarbete krver. Den motsatte sig publiceringen av svl listor p personer vilka identifierats som rstberttigade av Identifieringskommissionen som listor ver dem som ansker om rstrtt i enlighet med 16 i den rapport som lmnats av FN:s generalsekreterare (S/1996/3).
Den marockanska regeringens obstruktionspolitik innebar att man motsatte sig en frndring av situationen och efterstrvade en manipulerad folkom- rstning med omfattande valfusk i syfte att rttfrdiga ockupationen av Vstsahara. Kung Hassan av Marocko markerade sjlv mycket tydligt sitt frakt fr demokratin och sin bristande respekt fr vrldssamfundet nr han den 8 juli 1996 frklarade: "Med eller utan folkomrstning kommer vi att stanna i Sahara."
Detta uttalande och den marockanska regeringens politik att under lng tid konsekvent motstta sig en folkomrstning, manipulera den och uttala sitt frakt fr dess resultat inger inte det ringaste frtroende.
3 FN:s agerande i Vstsahara
Den marockanska regeringens politik att frhala och sabotera en folkomrstning i Vstsahara skapade en farlig situation. Skerhetsrdets resolution 1056 som uttryckte dvarande generalsekreterarens i FN stndpunkt innebar att man "tillflligt lade ned identifieringsarbetet ... och understdde en minskning av MINURSO:s militra insatser med 20 % ... uppmuntrade parterna att vervga ny vgar att skapa frtroende fr varandra fr att undanrja de hinder som stod i vgen fr ett genomfrande av planerna p en folkomrstning".
Beslutet i FN:s skerhetsrd om resolution 1056 medfrde att situationen frvrrades och spnningarna mellan de bda parterna kade, vilket i sin tur innebar att stabiliteten i hela omrdet kom i riskzonen. FN:s mandat fr MINURSO strckte sig fram till september 1997. Det hade lnge varit hg tid fr FN att gripa in och stadkomma frndringar i det ddlge som uppsttt i samtalen mellan Marocko och Polisario.
Befrielserrelsen Polisario i Vstsahara har under de r som frflutit gjort omfattande eftergifter och medgivanden och samarbetat fullt ut med FN, fr att FN-organen skulle kunna fullflja sitt uppdrag och fr att skapa en rttvis och stabil fred i Vstsahara. Polisario har ansett att fientligheter inte gagnar ngon part i konflikten och att sdana endast kar spnningen i hela regionen samtidigt som de skadar FN:s anseende.
I och med att Kofi Annan tilltrde som generalsekreterare i FN har nya frhandlingar genomfrts under ledning av FN:s speciella envoy James Baker, frhandlingar som inneburit vissa mindre framsteg i identifikations- frgan och nr det gller utvxling av krigsfngar, frigivning av politiska fngar med mera.
Den 18 september meddelade Baker att "...vi har kommit verens om i det nrmaste allting som krvs fr att FN ska kunna terstarta (folkomrst- nings)processen". Ett genombrott i frhandlingarna hade slunda uppntts, ansg Baker.
Mot bakgrund av den tidigare hndelseutvecklingen r det emellertid med mycket frsiktig optimism vi mottagit besked om ett genombrott i frhand- lingarna mellan Marocko och Polisario.
4 Sverige, Marocko, EU och de mnskliga rttigheterna
Sverige har i flera r varit en viktig oberoende rst nr det gllt att understdja Vstsaharas rtt till nationellt sjlvbestmmande. Det r uppenbart att Sverige nu mer n ngonsin mste spela en aktiv roll inom den Europeiska gemenskapen och i FN, srskilt dess skerhetsrd, nr det gller att genomfra en folkomrstning fri frn manipulationer och valfusk.
Sveriges riksdag ratificerade i vras EU:s handelsavtal med Marocko. Detta skedde inte utan debatt. Flera partier pekade p den bristande demokra- tin och bristande respekten fr mnskliga demokratiska rttigheter i Marocko, p frekomsten av tortyr av politiska fngar, fngslande av minderriga m.m. Amnesty International har rapporterat om flerfaldiga fall av tortyr och krnkningar av mnskliga rttigheter. Vad som hnt med hundratals vstsahariska och marockanska oppositionella som "frsvunnit" r fortfarande ouppklarat. Fyrtio fngar sitter i ddscell och tta personer har avlidit i hkte. Mnga av de rttsliga processer som frekommer frtjnar inte namnet rttegng.
Regeringen och de partier som i vras frordade och genomdrev en ratifi- cering frklarade att man med hjlp av denna avsg att gra bruk av de kontakter, vilka skulle uppst genom EU till fljd av det nya handelsavtalet. Man frklarade att man avsg att pverka den marockanska regeringen i riktning mot kad demokrati och strre respekt fr mnskliga rttigheter. Till de demokratiska rttigheterna rknas rimligen ocks rtten till nationellt sjlvbestmmande.
Ett kraftfullt std fr Vstsaharas rtt till nationellt sjlvbestmmande borde allts i praktiken ha ett enhlligt std i den svenska riksdagen. (Oenig- heten gllde endast med vilka metoder man bst understdde Vstsaharas sjlvstndighetsstrvanden.) Det borde ocks finnas stor enighet i Sveriges riksdag nr det gller att anvnda det inflytande Sverige har inom EU till att verka fr och understdja arbetet med att stadkomma en korrekt genomfrd folkomrstning i Vstsahara utan marockanska manipulationer.
Detsamma torde ocks glla ett svenskt agerande i samma riktning i FN och i FN:s skerhetsrd. Det r drfr rimligt att krva av den svenska regeringen att den gr bruk av sin position som EU-medlem nr det gller frigivning av politiska fngar frn Vstsahara, ett slut p tortyren och kad respekt fr mnskliga rttigheter i Marocko.
5 Vstsahariska flyktingar Algeriet
Under de tjugo r som strider och stridigheter pgtt till fljd av den marockanska ockupationen av Vstsahara har mnga saharier tvingats lmna sitt land och bege sig i landsflykt till Algeriet. Dr lever man i flyktinglger under mycket svra klimatmssiga omstndigheter. Bostderna till skydd mot sol och hetta r synnerligen bristflliga och fortfarande skadade efter ett kraftigt skyfall i oktober 1994. Att de nnu tre r senare inte r tillfredsstllande reparerade vittnar om stor brist p resurser. Under 1996 och 1997 har de sahariska flyktingarna i Algeriet lidit brist p baslivsmedel ssom till exempel mjl, mjlk och mjlkprodukter och socker. Stdet frn den algeriska regeringen har ocks minskat beroende p att man i Algeriet brottas med allvarliga och mycket svra interna problem. Ett kat std till de sahariska flyktingarna i Algeriet borde vara en konsekvent tgrd i linje med kat politiskt std fr Vstsaharas nationella sjlvbestmmandertt.
6 Hemstllan
6 Hemstllan
Med hnvisning till det anfrda hemstlls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen anfrts om kat aktivt svenskt engagemang fr Vstsaharas framtid i EU, FN och dess skerhetsrd och andra internationella organ,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen anfrts om intensifierat std fr en korrekt registrering infr och ett korrekt genomfrande av folkomrstningen i Vstsahara, som inte ger utrymme fr manipulationer och valfusk,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen anfrts om krav p frigivning av de politiska fngarna frn Vstsahara, ett slut p tortyren och kad respekt fr mnskliga rttigheter i Marocko,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen anfrts om humanitrt bistnd till flyktingarna i Algeriet.
Stockholm den 24 september 1997
Eva Zetterberg (v)
Karl-Gran Birsmark (fp)
Ingbritt Irhammar (c)
Ragnhild Pohanka (mp)
Ingrid Nslund (kd)
Yrkanden (8)
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat aktivt svenskt engagemang för Västsaharas framtid i EU, FN och dess säkerhetsråd och andra internationella organ
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat aktivt svenskt engagemang för Västsaharas framtid i EU, FN och dess säkerhetsråd och andra internationella organ
- Behandlas i
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om intensifierat stöd för en korrekt registrering inför och ett korrekt genomförande av folkomröstningen i Västsahara, som inte ger utrymme för manipulationer och valfusk
- Behandlas i
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om intensifierat stöd för en korrekt registrering inför och ett korrekt genomförande av folkomröstningen i Västsahara, som inte ger utrymme för manipulationer och valfusk
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 3att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krav på frigivning av de politiska fångarna från Västsahara, ett slut på tortyren och ökad respekt för mänskliga rättigheter i Marocko
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 3att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krav på frigivning av de politiska fångarna från Västsahara, ett slut på tortyren och ökad respekt för mänskliga rättigheter i Marocko
- Behandlas i
- 4att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om humanitärt bistånd till flyktingarna i Algeriet.
- Behandlas i
- 4att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om humanitärt bistånd till flyktingarna i Algeriet.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.