EU-regler

Motion 1996/97:K913 av Margit Gennser (m)

Medlemskapet i EU har inneburit att Sverige skall
genomföra en rad EU-direktiv.

Från tidigare är det väl bekant att takten i att genomföra EU-direktiv skiljer
sig väsentligt åt mellan olika länder beroende på politisk och byråkratisk
tradition.

Danmark och Storbritannien inför snabbt och följer nya bestämmelser som
EU antagit, medan framförallt de latinska länderna är betydligt långsammare.
Skillnaden härvidlag innebär ofta en försämrad konkurrensförmåga för de
länder som snabbt anpassar sig till EU-direktiven.

EU-reglerna uppfattas ofta också som svåra att förstå och följa och leder
därför inte så sällan till ett betydande pappersarbete, ständigt nya
informationer om vilka regler som gäller. På livsmedelsområdet är ofta både
kommunernas och Livsmedelsverket dåligt insatta i ärendena och har ofta
inte riktig kontroll på vad som beslutas i Bryssel.

Detta leder till två stora problem. Reglerna är kostnadsdrivande och de nya
reglerna kommer att tillämpas mycket olika i skilda delar av vårt land.

Att av EU antagna direktiv skall genomföras i svensk lagstiftning kan det
inte finnas någon invändning mot, men det är av vikt att ikraftträdande-
tidpunkten fastställs med hänsyn till att statliga och kommunala myndigheter
och andra organisationer skall ges en väl tilltagen planeringstid så att de ovan
påtalade problemen inte uppkommer. I detta sammanhang bör också beaktas
att den juridiska traditionen är en annan på kontinenten än i de nordiska
länderna.

Under 70-talet tillkom i mycket snabb takt en lagstiftning som i hög grad
påverkade företagens arbetsförhållanden och kostnader. Problemen visade sig
snart vara så allvarliga så att en översyn gjordes om vilka regler som skulle
kunna förenklas eller avskaffas samtidigt som myndigheter som arbetade med
tillämpningsanvisningar och rekommendationer tillhölls att beakta de
kostnader anvisningar och rekommendationer skulle kunna åsamka olika
verksamheter och om kostnaderna blev betydande avstå från
anvisningen/rekommendationen eller utforma den på ett annat sätt.

Effekterna av olika EU-regler är sannolikt inte fullt kända ännu. För att i tid
få grepp om hur utvecklingen påverkar svensk företagsamhet och svensk
statlig och kommunal administration bör regeringen låta utreda effekterna av
EU-medlemskapet. Har nya regleringar varit kostnadsdrivande? Har
tillämpningen av reglerna blivit mycket ojämn mellan olika delar av landet
och t.o.m. mellan olika kommuner i närheten av varandra? Hur har t.ex. nya
regler inom livsmedelsbranschen påverkat olika företag? Har särskilt de
mindre företagen mött störst svårigheter?

Kunskaper om sådana förhållanden bör dels leda till en bättre administra-
tion av regleringarna, dels ge regeringen en konkret uppfattning om vilka
typer av regler som helst bör undvikas och då försöka påverka beslutsfattarna
inom EU att undvika de typer av regleringar som har mest negativa effekter.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om väl tilltagna tidsfrister när det gäller ikraftträdande av nya EU-
regler,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning om hur nya EU-regler påverkat företagens kostnader
och myndigheternas administrativa arbete.

Stockholm den 4 oktober 1996

Margit Gennser (m)