Skogsmarksbeskattningen

Motion 1994/95:Sk347 av Jan-Olof Franzén och Anders G Högmark (m)

Det framkommer i regeringens proposition om
Finansiering av medlemskap i EU, att en särskild
fastighetsskatt på 0,5 procent av skogsbruksvärdet skall tas
ut för att finansiera medlemskapet i EU.

En strävan från socialdemokraterna är att skatteåtgärderna
så långt som möjligt koncentreras till sektorer som är
bidragsmottagare från EU.

Skogsbruket är ingen bidragsmottagare. Skogsbruket har
heller inte några särskilda favörer av ett medlemskap i EU.
Däremot kommer ett EU-medlemskap att vara av värde såväl
för skogsnäringen som för en rad andra branscher.

Om skatten införs påverkar den allvarligt skogsbrukets
lönsamhet. Avgiftens storlek innebär helt enkelt att en
betydande del av skogsnettot tas i anspråk under en
omloppstid. Det finns många skogsfastigheter där det inte
ens är möjligt att under ett antal år göra avverkning som
täcker nuvarande kostnader. Därtill kommer den nya avgiften
som årligen måste betalas.

Skatteförslaget slår särskilt hårt mot södra Sverige med
hänsyn till att skogsbruksvärdena generellt sett är väsentligt
högre i denna del av landet. Skogsbruksvärdet i södra
Sverige ligger kring 13 000 kr/ha, medan det i Norrland
hamnar på 3 700 kr/ha. Men självfallet är skatten lika
omotiverad i Norrland.

Våra konkurrentländer tar inte ut fastighetsskatt på den
växande skogen, tvärtom subventioneras skogsbruket. Såväl
i Finland som Norge utgår bidrag med cirka 300 miljoner
kronor per år. Svenskt skogsbruk bör åtminstone slippa
specialskatter för att klara konkurrensen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att inte påföra markägarna någon
fastighetsskatt baserad på skogsbruksvärdet.

Stockholm den 25 januari 1995

Jan-Olof Franzén (m)

Anders G Högmark (m)